Fokustema
Krönika
Läs senare

Fransson: Vårt ansvar att ge våra kunder den bästa dagen på travet

”Det går inte!” Jo, det går! Sulkysports krönikör Fredrik Fransson tycker i nummer 32 till om den guldgruva som travsporten sitter på och den potential som finns. Men det gäller att ta hand om kunderna!
Av
Fredrik Fransson
Foto Mia Törnberg
Foto Mia Törnberg

Här kan ni läsa Fredrik ”Frasse” Franssons krönika som publicerades i Sulkysport nummer 32:

Det kan vara högst tålamodskrävande att hålla på med travsport.

Ursäkta om jag slår in en öppen dörr med den första raden, men jag tror inte att jag är den ende som haft den känslan…

Det gäller alla delar av sporten – spelare, tränare, ägare, skötare, uppfödare, hingsthållare, funktionärer och travbanechefer.

Frustration uppstår när tålamodet tryter och det ordet dyker, tyvärr, upp i mina tankar ganska ofta när jag ser och läser om travsporten idag.

Jag förstår er. Mitt självförtroende är heller inte alltid på topp.

Samtidigt sitter vi på en guldgruva, med enorm potential, ett kundunderlag och omsättning som många företag bara kan drömma om – och då har vi inte ens pratat om de mjuka värdena, det vill säga närheten till den fantastiska hästen, gemenskapen, spänningen och utmaningarna!

Jag behöver hjälp. Jag vill ha hjälp.

I det läget befinner jag mig just nu i flera av de verksamheter där jag har intressen. Det är massvis med saker jag inte klarar av att göra. Jag trampar varje dag i saker som jag dels inte har en aning om och dels saker som jag inte är rätt man att lösa. Jag behöver hjälp.

Jag tror den insikten, viljan att ta hjälp och prestigelöst jobba vidare mot sina mål är nyckeln till utveckling.

Jag vill höra varje travbana säga ”vi ska vinna publikens gunst”.

Om det så bara är EN person på plats ska den människan behandlas som den viktigaste människan där och då. Hedersgästen. Det ska vi aktiva bidra till också.

Inte en enda gång till vill jag höra ”det går inte att få publiken till banorna!” – för säger man det har man gett upp. Det spelar ingen jävla roll om det är måndag lunch eller lördag kväll – det är vårt ansvar att ge våra kunder den bästa dagen på travet.

Det kräver mod. Det kräver prestigelöshet. Det kräver hårt jobb och det kräver kanske att en och annan får flytta på sig.

Jag kan flytta på mig, duger jag inte här, då får jag ta hjälp eller göra något annat. Igen.

Propositionerna inom kallblodssporten i Sverige har varit en otroligt het potatis, tränare och ägare som hotat sluta med trav på grund av ”fasta propositioner”.

Fakta

Fredrik Fransson

Ålder: 37 år.

Familj: Gift med Michaela. För övrigt består familjen av hund, katt och en massa hästar.

Bor: Järvsö.

Bästa häst: Monster Viking. Tvååringarna i stallet ger hopp om framtiden…!

Bästa travminnet: V75-loppet Jon Olssons Minne på hemmaplan, Bollnästravet, ifjol med Monster Monsun (född på gården, ägd, tränad och dessutom körde jag själv!) var overkligt för en liten amatör.

Intressen förutom trav: Downhillcykling och att lära mig saker.

Expandera

Förra veckan lyssnade jag till Carl-Erik Sandström som varit med och utformat de nya ”propostitionsmallarna”.

Det var egentligen inte jättestora förändringar, men Sandström lyckades på ett särskilt bra sätt presentera detta både sakligt, grundligt och på ett sätt som fick åhörarna att förstå.

Framförallt ordbytet från ”fasta” till ”mall” är genialiskt – tänk vad viktigt det är med rätt presentation…

PS. Vi behöver sluta skriva massa dynga i sociala medier… Kämpa Travsverige! DS.

***

Fotnot: I denna veckas nummer av Sulkysport, som kommer i brevlådan på torsdag den 26 oktober är det Maria Törnqvist tur.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Ström: ”Vad sägs om en medelväg, det som vi är så bra på i Sverige”

Anders Ström var förra veckans krönikör i Sulkysport och han funderar över uppfödarpremierna ”En del vill ha det som i USA – nästan inga uppfödarpremier. All deg till ägarna. Vad sägs om en medelväg, det som vi är så bra på i Sverige?”
Av
Anders Ström
Att låta hästägaren få uppfödarpremierna men uppfödaren ändå får stå i vinnarcirkeln iförd gul kavaj – är det en väg att gå för svensk travsport? Det skulle istället för premier ge högre priser för uppfödaren vid försäljningstillfället.
Foto MIa Törnberg
Att låta hästägaren få uppfödarpremierna men uppfödaren ändå får stå i vinnarcirkeln iförd gul kavaj – är det en väg att gå för svensk travsport? Det skulle istället för premier ge högre priser för uppfödaren vid försäljningstillfället. Foto MIa Törnberg

Här kan ni läsa Anders Ströms krönika som publicerades i Sulkysport nummer 34:

Den travpolitiska debatten präglas just nu av starka motsättningar mellan olika särintressen. Det är bara att följa diskussionerna mellan tränarna och förbundet om tävlingsprogrammet. Eller tjafset mellan hästägareföreträdare från landsortsbanor kontra storbaneregioner om starttillfällen och prispengar – så inser man att friktionen mellan särintressen i sporten är högre än på länge.

Detta kommer sig av en grundläggande osäkerhet om sportens framtida ekonomiska villkor. Pokalårets genomförande och hållbarhet är en fråga. Hur travsportens finansiering kommer att se ut efter en omreglering är en annan.

Tyvärr gör den sneda maktfördelningen mellan de olika grupperna inom travsporten att det är svårt för en ledning att staka ut en optimal linje för framgång i det nya landskap som håller på att formas.

Två tredjedelar av köpkraften ligger i de tre storstadsregionerna.

Två tredjedelar av köpkraften ligger i de tre storstadsregionerna. En tredjedel av sportens medel tilldelas de tre storbanorna. Samtidigt ligger den största makten över sporten hos de mindre banorna. Det är självklart att detta förhållande skapar division och split mellan olika grupper i travsporten.

Ingen lätt ekvation att lösa och framför allt tråkigt och trist att se människor med en gemensam kärlek till hästsporten strida på sätt som ibland bara känns rätt och slätt olustigt.

Fakta

Anders Ström

Namn: Anders Ström

Ålder: 46

Bor: London, tidigare Bryssel, Karlstad och Sala.

Gör: Digital entreprenör och investerare. Grundare av spelbolagen Kindred (tidigare Unibet), Kambi och Kwiff. Driver även Stall Courant och Am Bloodstock.

Första egna häst: Silent Slander född 1986 e. Nevele Pride-Eastern Deb.

Bästa hästar: Tamla Celeber och Cruzado dela Noche samt delägde Gigant Neo.

Bästa travminnet: Ensam V75:a på Solvalla Elitloppshelgen 2004 som gav 32 miljoner kronor. Max Flukt var spiken.

Intresse förutom trav: Fotboll (Nottingham Forest och Chelsea), politik och ny teknik.

Expandera

Den stora trösten är att travsporten förhoppningsvis i och med en omreglering får rejält sänkt spelskatt som garanterat kommer att underlätta skapandet av bättre ekonomiska förutsättningar. Kanske kan det föra representanterna för de olika intressena närmare varandra? Jag hoppas det.

Uppfödarpremierna har stärkts ordentligt på sistone och jag har märkt en liten trend här.

Både jag själv och flera vänner njuter mer av livet som uppfödare än som hästägare – relativt sett. Det kommer dock att få konsekvenser.

Det kommer dock att få konsekvenser.

Att slippa de dyra kostnader som det innebär att äga häst i träning gör stor skillnad. När man dessutom kan få 10-30 procent på insprunget utan att lägga de dryga månadskostnaderna men ändå få kliva in i cirkeln och sola sig i glansen av en seger.

I Frankrike får vi 10-12,5 procent, men på betydligt större prissummor och när Canadien d’Am vann ett stort montélopp förra vintermeetinget värmde det verkligen att vara uppfödare.

Men är premierna skälet till detta uppsving i känsla? Och vad kommer det göra för priserna på unghästar i framtiden? Att mer pengar går över från ägarna till uppfödarna borde få konsekvenser. För trots allt är det ju pengar som hade gått till högre prispengar i loppen till hästägarna annars! Kommer köparna svika?

En del vill ha det som i USA – nästan inga uppfödarpremier. All deg till ägarna. Så får man högre betalt i Lexington och Harrisburg.

Vad sägs om en medelväg – det som vi är så bra på i Sverige? Den som är uppfödare registreras som det och förblir det för evigt.

Men den ekonomiska biten utfärdas i ett certifikat som kan gå vidare till den som köper hästen. Detta anges till exempel på auktion och ger då till exempel 130 procent av prissumman vid premiechansad Derbyseger till ägaren, typ 5,2 miljoner kronor i stället för 4,0 miljoner kronor.

Jag skulle tycka en sådan möjlighet var bra för hästägarkollektivet. Bara jag får ta på mig den gula kavajen som registrerad uppfödare när – eller kanske vi skall säga ”om” – min Am-häst vinner Derbyt…

***

Fotnot: I veckans nummer av Sulkysport, som utkommer på torsdag den 9 november, är det veterinär Anne Haglunds tur och hon anser att vi har ett regelverk som gynnar fuskare.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Törnqvist: ”Vi måste tillsammans skapa en miljö för alla”

Maria Törnqvist var krönikör i förra veckans nummer av Sulkysport och hon glädjs med de profiler som med enkla förutsättningar gör riktigt bra prestationer och kan skänka hopp och glädje till mindre tränare/amatörer.
Av
Maria Törnqvist
Profiler som Lucifer Lane och Johan A Nilsson skänker hopp för de mindre tränarna och amatörerna.
Foto Hanold/ALN
Profiler som Lucifer Lane och Johan A Nilsson skänker hopp för de mindre tränarna och amatörerna. Foto Hanold/ALN

Här kan ni läsa Maria Törnqvists krönika som publicerades i Sulkysport nummer 33:

Hösten här med allt vad det innebär! Det blir mörkt och grått fort, men då gäller det att hitta ljusglimtar. För min del så är hösten intensiv, man får chansen att bränna bort de där överblivna kilona efter sommaren genom inkörning av unghästar.

Älskar verkligen att köra in och forma de små liven från början. Dom lär sig fort och dagens varmblodsras har blivit väldigt foglig att jobba med redan från början. Det är alltid lika spännande att utvärdera vilka som har talang redan efter ett par veckor i vagn, men man får inte glömma att det till slut är löpskallen som avgör vilken individ det blir på banan. Något som dock är svårare att mäta i träning.

På tal om unghästar så bär jag med mig några intryck från den gångna månaden. Första helgen i oktober så kördes det stora finaler för våra unghästar. Större tränare hade kvalat in flera hästar från sina stall på imponerande vis. Men när mållinjen skars i Oaks söndagen den 1 oktober så stod där ändå en amatörtränad häst som till slut vann lekande lätt.

Candy La Marc, som inte ens blev såld på auktion för att ingen uppenbarligen ville ha henne.

Man känner verkligen med ägaren och uppfödaren som behöll henne och tränade upp henne själv. Som städade av dyrgriparna i det största loppet vi har för treåriga ston i Sverige.

En annan, eller ja två andra profiler som fastnat på min näthinna, är Lucifer Lane och hans följeslagare i sulkyn Johan A Nilsson. En häst hos en liten tränare med en relativt orutinerad amatörkusk från Örebro i sulkyn. Som gång på gång gör toppinsatser tillsammans mot tuffa konkurrenter.

Senast dansade ekipaget undan i ett Breeders Crown-försök på Axevalla och såg till att de är klara för semifinalerna på söndag. Hoppas detta ekipage kvalar in till Breedersfinalen! Och jag hoppas att dom lyfts fram! Det är precis sånt här sporten behöver när det gnälls som mest. Profiler som med enkla förutsättningar gör riktigt bra prestationer och kan skänka hopp och glädje till mindre tränare/amatörer.

Fakta

Maria Törnqvist

Namn: Maria Törnqvist
Född: 20 januari 1988
Uppväxt: Utanför Göteborg
Fritidsintresse: Att träna och laga mat
Karriär: Examen från travgymnasiet på Wången 2006. Arbetat som lärling hos bland andra Åke Svanstedt, Marcus Svedberg. Tog ut proffstränarlicens 2016.
Hästar i träning: 25
Bästa häst i stallet: Rolex Bigi, 1.11,2am/1.282.800kr
Träningsanläggning: Stall Däningsholm i Fåglum.

Expandera

 

Förra veckan var jag även på en föreläsning/temadag med ett stort gäng travgymnasieungdomar. Fick lyssna på deras grupparbeten och tankar angående att jobba i travstall. Många av dem hade riktigt goda ideér och jag hoppas att de kommer ut nästa år och jobbar hos tränare.

Men jag fick även höra en hel del kritik från eleverna angående jobb i travstall. Givetvis ligger det även ansvar på oss som arbetsgivare att se till att arbetsmiljö och vardag funkar och ser bra ut. Vi måste tillsammans skapa en miljö för alla. Något som ibland kanske glöms bort i allt jobb med att driva en rörelse. Det är inte bara att träna häst som krävs av oss tränare idag.

Min första tanke efter att ha bevittnat Skellefteås V75-omgång i spöregn för några veckor sedan var att

fasen, va synd jag tycker om dem

Mörk höst och Norrland går inte hand i hand på något sätt när en sådan liten bana arrangerar V75 så få gånger om året. Jag vet att det är väldigt tight tävlingsschema på sommaren och att det i princip är omöjligt att rucka på de fast inbitna sommaromgångarna. Men kan man kanske inte slänga in en omgång en sommardag på en söndag då istället . Dra nytta av Norrlandscharmen och midnattsljuset, lite varmare klimat och att folk kanske faktiskt har semester. Förhoppningsvis…

Jag tror att alla parter hade blivit gladare av det. Samma tanke slog mig nämligen när stackars Bollnäs arrangerade V75 i vårvintras och drabbades av tjällossning så tävlingarna fick skjutas upp flera timmar.

Även om aktiva fick kompensation så känns det ju lite onödigt att lägga en omgång där i ett sådant område där vid den tidpunkten på året faktiskt är ganska hög sannolikhet att det blir tjällossning.

Lägg även den så att de kan få dra nytta av varmare klimat och får möjlighet att dra till sig publik på plats.

Trav ÄR bäst på plats, se till att det blir så också.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Fransson: Vårt ansvar att ge våra kunder den bästa dagen på travet

”Det går inte!” Jo, det går! Sulkysports krönikör Fredrik Fransson tycker i nummer 32 till om den guldgruva som travsporten sitter på och den potential som finns. Men det gäller att ta hand om kunderna!
Av
Fredrik Fransson
Foto Mia Törnberg
Foto Mia Törnberg

Här kan ni läsa Fredrik ”Frasse” Franssons krönika som publicerades i Sulkysport nummer 32:

Det kan vara högst tålamodskrävande att hålla på med travsport.

Ursäkta om jag slår in en öppen dörr med den första raden, men jag tror inte att jag är den ende som haft den känslan…

Det gäller alla delar av sporten – spelare, tränare, ägare, skötare, uppfödare, hingsthållare, funktionärer och travbanechefer.

Frustration uppstår när tålamodet tryter och det ordet dyker, tyvärr, upp i mina tankar ganska ofta när jag ser och läser om travsporten idag.

Jag förstår er. Mitt självförtroende är heller inte alltid på topp.

Samtidigt sitter vi på en guldgruva, med enorm potential, ett kundunderlag och omsättning som många företag bara kan drömma om – och då har vi inte ens pratat om de mjuka värdena, det vill säga närheten till den fantastiska hästen, gemenskapen, spänningen och utmaningarna!

Jag behöver hjälp. Jag vill ha hjälp.

I det läget befinner jag mig just nu i flera av de verksamheter där jag har intressen. Det är massvis med saker jag inte klarar av att göra. Jag trampar varje dag i saker som jag dels inte har en aning om och dels saker som jag inte är rätt man att lösa. Jag behöver hjälp.

Jag tror den insikten, viljan att ta hjälp och prestigelöst jobba vidare mot sina mål är nyckeln till utveckling.

Jag vill höra varje travbana säga ”vi ska vinna publikens gunst”.

Om det så bara är EN person på plats ska den människan behandlas som den viktigaste människan där och då. Hedersgästen. Det ska vi aktiva bidra till också.

Inte en enda gång till vill jag höra ”det går inte att få publiken till banorna!” – för säger man det har man gett upp. Det spelar ingen jävla roll om det är måndag lunch eller lördag kväll – det är vårt ansvar att ge våra kunder den bästa dagen på travet.

Det kräver mod. Det kräver prestigelöshet. Det kräver hårt jobb och det kräver kanske att en och annan får flytta på sig.

Jag kan flytta på mig, duger jag inte här, då får jag ta hjälp eller göra något annat. Igen.

Propositionerna inom kallblodssporten i Sverige har varit en otroligt het potatis, tränare och ägare som hotat sluta med trav på grund av ”fasta propositioner”.

Fakta

Fredrik Fransson

Ålder: 37 år.

Familj: Gift med Michaela. För övrigt består familjen av hund, katt och en massa hästar.

Bor: Järvsö.

Bästa häst: Monster Viking. Tvååringarna i stallet ger hopp om framtiden…!

Bästa travminnet: V75-loppet Jon Olssons Minne på hemmaplan, Bollnästravet, ifjol med Monster Monsun (född på gården, ägd, tränad och dessutom körde jag själv!) var overkligt för en liten amatör.

Intressen förutom trav: Downhillcykling och att lära mig saker.

Expandera

Förra veckan lyssnade jag till Carl-Erik Sandström som varit med och utformat de nya ”propostitionsmallarna”.

Det var egentligen inte jättestora förändringar, men Sandström lyckades på ett särskilt bra sätt presentera detta både sakligt, grundligt och på ett sätt som fick åhörarna att förstå.

Framförallt ordbytet från ”fasta” till ”mall” är genialiskt – tänk vad viktigt det är med rätt presentation…

PS. Vi behöver sluta skriva massa dynga i sociala medier… Kämpa Travsverige! DS.

***

Fotnot: I denna veckas nummer av Sulkysport, som kommer i brevlådan på torsdag den 26 oktober är det Maria Törnqvist tur.

Sport