Fokustema
Krönika
Läs senare

Haglund: ”Det är en sorglig utveckling”.

Anne Haglund var förra veckans krönikör och hon anser att höjningen av prispengarna som sker nästa år inom V75 är ett steg i rätt riktning, gärna ännu större ökning om hon får bestämma.
Av
Anne Haglund
En satsning på prispengarna inom V75 är rätt väg att gå – framför allt ur hästhälsosynpunkt, anser Anne Haglund. Foto Jeannie Karlsson.
En satsning på prispengarna inom V75 är rätt väg att gå – framför allt ur hästhälsosynpunkt, anser Anne Haglund. Foto Jeannie Karlsson.

Här kan ni läsa Anne Haglunds krönika som publicerades i Sulkysport nummer 42:

Travhästarna som föds idag har en betydligt jämnare kvalité än bara för en generation sedan. Inom ramen för en kull föds ett mycket litet antal hästar som har exceptionella egenskaper för travtävling.

Dessa har bra temperament, ändamålsenlig exteriör, bra teknik, bra hållbarhet, bra syreupptagningsförmåga, bra immunförsvar med mera. Dessa individer är genetiska toppar och har bäst förutsättningar att lyckas i de stora unghästloppen som kommer tidigt i livet, de tävlar på sin talang. Detta är den enkla förklaringen till varför tidighet är den bästa egenskapen för lyckat resultat som avelsdjur.

Om dessa hästar pressas för hårt för tidigt uppstår problem som ibland blir kroniska.

De tidiga hästarna är de som är de genetiskt bästa och det är generna som förärvs till avkomman. De flesta hästarna (nästan alla) hamnar dock i gruppen som har brister inom något område. De kan komma ikapp och bli mycket bra tävlingshästar om de får mer tid, rätt träning, rätt behandling, helt enkelt hjälp på vägen.

Fakta

Fakta Anne Haglund

Namn: Anne Haglund

Ålder: 50 år

Bor: Saxtorp i Skåne

Gör: Veterinär, äger och driver Saxtorps Hästklinik. Föder upp travhästar tillsammans med sambon Mats Rånlund. Jobbar med hästarna i stallet och kör när tiden finns.

Första egna häst: Fick ponnyn Pebbles vid nio års ålder. Första travaren Remi Ribb.

Bästa häst: Olle Rols

Bästa travminnet: Körde mitt första travlopp 2002 med vår egne Freeway (DK) och vann!

Intresse förutom trav: Hästar, läsa böcker (självbiografier, romaner), vara ute i skog och mark.

Expandera

Om dessa hästar pressas för hårt för tidigt uppstår problem som ibland blir kroniska. De blir stressade, halta, får infektioner, orkar inte, tappar gnistan. Alla hästar förtjänar att få den tid och den hjälp de behöver om vi ska nyttja dem som tävlingshästar.

Banorna har ofta svårt att få fullt antal hästar i unghästloppen, detta talar sitt tydliga språk. Hästarna är inte mogna. Det går nämligen inte att tävla ”lugnt” med en unghäst idag. Tiderna är hiskeliga och det tar hårt på individen. Antal unghästlopp bör därför hållas på en rimlig nivå.

Den lilla andelen av hästarna som är mogna att starta som två-och treåringar ska naturligtvis ha bra startmöjligheter, men jag anser att det ska läggas mer fokus och pengar på de äldre hästarna än vad som görs idag.

Veterinärbehandlingen får inte bli en förutsättning för varje start.

V75 är ett exempel på en utmärkt serie som går över hela landet och som hästarna kan vara med i oavsett ålder så länge de håller sig inom det tävlingsåldersintervall som finns i reglementet. Höjning av prispengarna som sker nästa år inom V75 är ett steg i rätt riktning, gärna ännu större ökning om jag får bestämma. Prisfördelningen i V75 bör vara enligt skalan: andrapriset 50 procent av förstapriset, fjärdepriset 25 procent av förstapriset, sjättepriset 12,5 procent av förstapriset. Att vara prisplacerad på V75 måste värderas.

Fokuseringen av prispengar på de unga hästarna med väldigt höga prissummor i unghästloppen, vilket ytterligare förstärks av premiechansningen, ökar tyvärr risken att unghästarna pressas för hårt och överutnyttjas.

Det är tyvärr inte alls ovanligt att hästarna veterinärbehandlas i princip mellan varje start. Det är en sorglig utveckling. Jag anser att en veterinärbehandling ska göras omgående på en skadad häst, därefter behöver den vila och rehabilitering och troligtvis ett förändrat träningsupplägg för att den ska kunna tävla en längre period utan att den blir skadad igen. Då har man lyckats som tränare. Veterinärbehandlingen får inte bli en förutsättning för varje start.

Riktigt höga prispengar i V75 är en hästvälfärdsfråga!

Har du en fin unghäst som inte riktigt klarar alla moment för att komma till start som unghäst måste den kunna få viloperioder och lugnare träningsperioder och kanske börja tävla som fyraåring eller äldre istället. Problemet med detta hästvänliga synsätt är att det blir dyrt, mycket dyrt. Vi vet att hästarna behöver träning som unghästar för att utveckla sin fulla potential som vuxen tävlingshäst. Skötsel och träning av travhäst är tidskrävande och dyrt men med rejäla prispengar i V75 så skulle det vara möjligt att hästägaren kan tycka att det är värt det. En väl förberedd vuxen häst som blivit stark och stabil och som inte överutnyttjats som unghäst har dessutom bättre möjlighet att hålla i flera år som tävlingshäst. Riktigt höga prispengar i V75 är en hästvälfärdsfråga!

Sedan en helt annan sak. Vi står inför en uppdelning av ST/ATG och delar av styrelsen i ST ska avgå inklusive ordföranden. Det är nu chansen finns att påverka Svensk Travsports organisation. Det är nu vi måste komma med idéer och krav kring hur vi vill att vår sport ska se ut i framtiden.

Vi är många som känner att det är svårt att få gehör och inflytande i ST. Styrelsen måste bli mer synlig, ta större ansvar och föra en aktivare debatt. Det är styrelsen som ska ta de stora besluten och bestämma inriktning av verksamheten och tjänstemännen ska arbeta efter det.

Idag känns det faktiskt som tvärtom. Det bör vara ett krav att de aktiva organisationerna (exempelvis tränarna, uppfödarna, ägarna) har sin ordförande i styrelsen. Då får alla aktiva genom sin organisations ordförande en tydlig väg att påverka besluten. Personen som sitter i styrelsen för sin organisation har också en tydlig uppgift att följa organisationens linje och sitter inte och företräder enbart sin egen uppfattning.

Vi aktiva måste ta tillbaka inflytandet över sporten, det är faktiskt våra liv, arbeten och passion det handlar om.

***

Fotnot: Krönikör i Sulkysport nummer 1, som utkommer fredagen den 5 januari, är Klaus Koch och han ger sin syn på vår Topp 50-lista över världens bästa hästar och vem han personligen tyckte skulle varit tvåa.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Törnqvist: Gör allt i vår makt för att hästen ska må bra

Maria Törnqvist var årets första krönikör för Sulkysport. Hon vet att sporten är beroende av spelet och hela den kåren. Men spelarna måste också förstå de aktivas sida av myntet.
Av
Maria Törnqvist
Propulsion vid en tidigare start. Foto Mia Törnberg/Sulkysport
Propulsion vid en tidigare start. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Här kan ni läsa Maria Törnqvists krönika som publicerades i Sulkysport nummer 1 2019:

Året 2018 har passerat. Vilket år det har varit! Den absolut mäktigaste upplevelsen jag tar med mig är då Readly Express kontrade till seger i Prix d’Amérique.  Precis allt stämde kring ekipaget den där dagen. Var givetvis roligt att få se och dela glädjen på plats i Paris den dagen.

I den här krönikan vill jag lyfta något som är väldigt viktigt. Något som få personer inom spelarkåren verkar ha förståelse för.  Att det är djur vi jobbar med, av kött och blod . Med känslor och personligheter, precis som oss människor. Dom kan reagera på situationer, underlag, mat, förkylningar och ha en dålig uppladdning inför prestation. Precis som vi människor kan. Vissa kan även lida av prestationsångest. Dom präglas oftast av sina skötare, som dom umgås dag ut och dag in med. I ur och skur. Skötaren är den som står absolut närmast hästen i de allra flesta situationer.

Jag vet att sporten är beroende av spelet

Jag vet att sporten är beroende av spelet och hela den kåren. Men spelarna måste också förstå de aktivas sida av myntet. Alla (nästan alla i alla fall) inom den här sporten vill sina hästar väl och gör sitt yttersta för att dom skall må bra och prestera bra. Undantag finns ju givetvis här med tyvärr, även de som går över gränsen för att de skall prestera bra. Men nästan alla jobbar för samma sak. Hästarnas…

Fakta

Maria Törnqvist

Namn: Maria Törnqvist
Född: 20 januari 1988
Uppväxt: Utanför Göteborg
Fritidsintresse: Att träna och laga mat
Karriär: Examen från travgymnasiet på Wången 2006. Arbetat som lärling hos bland andra Åke Svanstedt, Marcus Svedberg. Tog ut proffstränarlicens 2016.
Hästar i träning: 25
Bästa häst i stallet: Rolex Bigi, 1.11,2am/1.282.800kr
Träningsanläggning: Stall Däningsholm i Fåglum.

Expandera

Jag tänker närmast på Propulsion som brände som storfavorit i lördags. Tränaren Daniel Redén stod och fick ursäkta sig i tv över ”irriterade spelare” som hörde av sig. Örjan Kihlström som är en av världens bästa kuskar fick ta emot enorm kritik och hat på sociala medier. Hästen gick med en rad ändrade förutsättningar, mötte en otroligt bra On Track Piraten som alltid har presterat på vintern och dessutom kördes enligt skolboken av Hans R Strömberg. Dessutom så stod ”Proppen” med feber dagen efter och vägrade att äta sin mat. Det tyder på infektion i kroppen. Hästen var alltså inte kurant…

Hur gör vi då för att kolla statusen på hästarna innan start?

Sånt som händer både oss och djuren ganska ofta. Men mest besviken av alla kan jag lova er att Daniel Redén och hästens skötare var! Jag var med om exakt samma sak på Mantorp för ett par veckor sedan. Körde Rolex Bigi som var stallskrik efter att jag kört honom snällt två gånger innan. Vi hade indikationer på att några av stallets hästar var sjuka och tog därför prover innan på starthästarna. Dom var på torsdagen gröna, alltså bra. (Labbet hade inte öppet fredag).

Jag kände i värmningen att Rolex inte var lika på bettet som han brukar. Men nu gick han med skor, på en lite sämre bana än vad han är van vid. Så jag tog beslutet att köra provstarten och stryka om jag inte var nöjd. Han var smällfin minuterna innan loppet och startade. I loppet kändes det 400 kvar att han var matt och stum. Efter loppet kunde vi konstatera att han inte var kurant. Mest besviken av alla den dagen…vem tror ni det var? Jag… Sedan kommer det efterspel från besvikna spelare som kastar skit och glåpord över hästen. Patetiskt.

Vi gör precis allt i vår makt för att se till att hästarna mår bra

Hur gör vi då för att kolla statusen på hästarna innan start?  Nummer ett är att de ska dricka och äta normalt.  Alla som har lite koll på sina djur tempar dom och kollar att dom ligger inom normala värden för just den individen. Man kollar avföring i boxen, man känner efter eventuell värme i hovar som också kan indikera infektioner. Man kollar tandkött och slemhinnor så att dom har en frisk och ljusrosa färg. Ibland vid misstanke om infektion tar vi blodprov för att kolla status på blodbilden.

Vi gör precis allt i vår makt för att se till att hästarna mår bra innan de startar, och ändå kan det bli så fel ibland.

Lägg därefter till att det som också påverkar är yttre faktorer. Kvalitét på foder, vatten och strö är av yttersta vikt. Miljöombyte kan påverka hästarna väldigt mycket. Dom behöver kanske inte ha tränat hårdare eller ändrat så mycket. Ibland räcker det med en liten twist i träningen eller att dom får komma till en friskare miljö. Då kan statusen på hästen förändras på bara någon vecka. Även när en tränare bytt höparti kan stallformen komma väldigt plötsligt. Beror det på proteinet i höet eller på något annat?

Det är det här som är tjusningen med trav, som gör att det aldrig går att riktigt veta till hundra procent. Man går på magkänslan, indikationer och tidigare erfarenheter.

Vissa tränare har en vinterstämpel på sig. Att deras hästar bara presterar på vinterhalvåret. Vad kan det bero på?  Blomning av någon konstig växt på sommaren? Lite sämre hästmaterial som gör att de duger bättre på vintern?

Vi som aktiva lär oss nya saker hela tiden och kommer aldrig att bli fullärda. Den dagen man blir det tror jag det är dags att man lägger av. Ni som spelare behöver inte sätta er in i vår värld. Bara ha lite mer förståelse.

Önskar er en god fortsättning på det nya året!

***

Fotnot: Denna veckas krönikör är Anders Ström

Fokustema
Krönika
Läs senare

Fransson: ”Jag tror inte på förbud”

Fredrik "Frasse" Fransson var förra veckans krönikör om det förslag till ny avelsplan för kallblodstravare som för några veckor sedan presenterades av Svensk Travsport (ST) och Det Norska Travsällskapet (DNT).
Av
Fredrik Fransson
Ingbest är en av de avelshingstar som verkligen fått chansen i aveln och har ”bara” Elding en gång i stamtavlan. I framtiden kan hans gener vara mycket viktiga för att hålla ned inavelsgraden för hela populationen. Foto Fredrik Fransson.
Ingbest är en av de avelshingstar som verkligen fått chansen i aveln och har ”bara” Elding en gång i stamtavlan. I framtiden kan hans gener vara mycket viktiga för att hålla ned inavelsgraden för hela populationen. Foto Fredrik Fransson.

Här kan ni läsa Fredrik ”Frasse” Franssons krönika som publicerades i Sulkysport nummer 52:

För några veckor sedan presenterade Svensk Travsport (ST) och Det Norska Travsällskapet (DNT) ett förslag till ny avelsplan för kallblodstravare.

Avelsplanen är ett regelverk för sporten att reglera och bestämma vilka hingstar som får användas i aveln (sätta begränsningar) – och på så sätt ska man se till att vi får så bra tävlingshästar som möjligt och en sund och frisk ras helt enkelt.

Kom igen – det är för dåligt underlag.

Förslaget som nu ligger innehåller förutom en inledning kring rasens historia, om dess rastyp och olika bestämmelser också några ytterst intressanta förslag på förändringar inför framtiden;

• Hingstar med tätare än 3+3 korsning i stamtavlan skall inte godkännas.
• Halv- eller helsyskonparning samt parningar med far-dotter eller mor-son skall inte registreras.
• Sänkta kvoter på antalet betäckningar per år.
• Samt några obegripliga procentsatser om prestationer med mera.

Man pratar också om en eventuell livstidskvot på betäckningar eller antalet födda föl för avelshingstar. Anledningen bakom dessa förändringar är den i rask takt stigande inavelsgraden hos kallbloden.

Fakta

Fredrik Fransson

Ålder: 38 år.

Familj: Gift med Michaela. För övrigt består familjen av hund, katt och en massa hästar.

Bor: Järvsö.

Licens: A-tränare.

Bästa travminnet: Seger i V75-loppet Jon Olssons Minne på hemmaplan, Bollnästravet, med Monster Monsun.

Intressen förutom trav: Downhillcykling och att lära mig saker.

Expandera

Nu vill ST och DNT att vi aktiva ska komma med våra inspel och förslag kring avelsarbetet i framtiden. Problemet är att vi inte har kunskap/information nog ute i stugorna. Här har Sleipner ett stort ansvar, men med bara ett par veckor kvar innan vi förväntas svara på förslaget (den 11 januari senaste dag) har INGEN information kommit. Förutom att man hjälpt till att sprida förslaget…

Information är svårt.

Det är till och med mycket svårt (fråga ATG…).

Motivering, analys eller bedömning om förväntade effekter kring dessa förändringar är alltså höljt i dunkel – trots idoga försök att få svar från både svenskt och norskt håll har jag helt enkelt gått bet.

Inget är så viktigt som att göra det enkelt

Det bästa man kommit med så här långt är att det är ”två forskare” som föreslagit bland annat (!) dessa förändringar för att stoppa den allt med skenande inavelsgraden, men på vilka grunder och vad mer de kommit fram till presenteras inte.

Kom igen – det är för dåligt underlag.

Mitt förslag bygger istället på att vi vill ha större spridning på antalet friska, sunda och bra hästar i aveln. Det ska vara upp till uppfödaren att välja den hingst som man tror passar bäst till sitt sto.

Historiskt har vi sett hingstar som Elding, Rappfot och Trollfaks (till och med Troll Jahn på grund av storleken) ha problem med avelsvärderingsnämnden. Med facit i hand var det en sjutusan till tur att de blev godkända till slut.

Alla hingstar som ska användas i aveln ska visas för avelsvärdering och godkännas – det enda som ska vara skäl nog att inte låta hingstar verka i aveln är veterinära defekter. 

Dessutom vill jag att avelsvärderingsnämnden förändrar sitt arbete och varje år presenterar förslag på hingstar de vill se i aveln, från föl till äldre. De kan också uppmuntra till vidare avel på ston som värderas kunna hålla ned inaveln för populationen i stort. För att uppmuntra ägarna/uppfödarna.

 

Jag tror inte på förbud – jag tror på utveckling, engagerade aktiva och på uppmuntran!

Men gissa vad.

Om ST och DNT inte skyndsamt ser till att göra det enklare för hästägare, uppfödare och andra aktiva spelar det ingen roll vilka hingstar som får betäcka och inte.

Inget är så viktigt som att göra det enkelt.

***

Fotnot: Denna veckas krönikör är Maria Törnqvist.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Borell: ”Två svenska hästar som huvudfavoriter i PdA”

Det är med skräckblandad förtjusning Kristian Borell tänker på den nya tiden. Säg så här. Det är inte den nya tiden i sig som bekymrar honom, utan de vise männens förmåga att tänka klokt och fritt.
Av
Kristian Borell
Etta och trea förra vintern. De två hetaste favoriterna sista söndagen i januari nästa år? De svenska tränarna Timo Nurmos och Daniel Redén är hästiordningställare av högsta mått och deras stjärntravare Readly Express och Propulsion är hästarna att slå i det stora slaget, även enligt italienska sporttidningen Gazzetta dello Sport. Foto Mia Törnberg
Etta och trea förra vintern. De två hetaste favoriterna sista söndagen i januari nästa år? De svenska tränarna Timo Nurmos och Daniel Redén är hästiordningställare av högsta mått och deras stjärntravare Readly Express och Propulsion är hästarna att slå i det stora slaget, även enligt italienska sporttidningen Gazzetta dello Sport. Foto Mia Törnberg

Här kan ni läsa Kristian Borells krönika som publicerades i Sulkysport nummer 51:

Julen är här och det är svårt att inte tänka på tideräkning och vishet. Före och efter, både Kristus och den stundande svenska spelavregleringen.

Magdalena Andersson som skatteindrivande ståthållare åt nutidens kejsar Augustus. Jungfrufödsel som dåtida föraning om avel med fryst sperma. Spelutredare och sportens direktörer som dagens vise män.

de vise männen stavas N-u-r-m-o-s och R-e-d-é-n

Det är med skräckblandad förtjusning jag tänker på den nya tiden. Säg så här. Det är inte den nya tiden i sig som bekymrar mig, utan de vise männens förmåga att tänka klokt och fritt.

Fakta

KRISTIAN BORELL

Kristian Borell är en nörd i ordets positiva bemärkelse. Passion, fixering, för något specifikt.

I Kristians fall är det fotboll, till och med italiensk fotboll, som är det specifika ämnet. Han har excellerat i italiensk fotboll som sportjournalist och krönikör. Bland annat som chefredaktör på eurosport.se och med boktitlarna ”Det är Zlatans fel”, ”Nu får det vara slutgrillat” (om förbundskaptenen Erik Hamrén), ”Ikväll kommer det onda att segra” och ”Fotbolls-VM kommer hem” som är utvalda och hopsamlade krönikor.

Varför är då fotbollsnörden Kristian Borell krönikör i Sulkysport? Jo för att han lika gärna kunnat vara travnörd.

– Jag föddes i Uddevalla 1969, men växte upp i Götene. Där fanns Tommy B Andersson! Pappa tog mig med på Axevalla tidigt, men han var ”bara” spelintresserad medan jag fastnade för den sportsliga aspekten. Men travet och jag kom ifrån varandra, säger Kristian.

Expandera

Vad underbart det vore att kunna konstatera att oron var obefogad, när vi om tusen eller två tusen dagar stämmer av hur spelavregleringen fallit ut och påverkat svensk travsport.

På annat håll i det svenska travriket vet vi att visheten regerar och att det mås bättre än någonsin. Nyss hemkommen från Italien konstaterar jag att även utländsk media, i detta fall Gazzetta dello Sport, rapporterar två svenska hästar som huvudfavoriter i Prix d’Amerique. En hästfavorit eller bland favoriterna är en sak, två hästar huvudfavoriter är något helt annat och en styrkedemonstration av Guds nåde signerad svensk travsport.

Så kan det gå när de vise männen stavas N-u-r-m-o-s och R-e-d-é-n och är hur kloka som helst. Deras iordningställande av häst har få eller inga motsvarigheter och det är fantastiskt att inte någonsin behöva vara orolig för att dessa herrars hästar inte skulle komma till start i bästa författning. Undantaget som bekräftar den regeln? Den avelssugna ägare är ännu inte född, som inte kan ställa till det för vilken tränare som helst.

Hästiordningställare av Nurmos och Redéns kaliber är värda guld på alla håll och kanter.

Jag tänker osökt på värsta konkurrenten Frankrike och på Bold Eagle (och det gör ont), så reducerad och dödlig och som på bara några månader gått från att vara superhästen som fick ut max av sitt tävlande till superhästen som var värd ett så mycket bättre slut på tävlingskarriären.

Det handlar inte om att inte kunna acceptera en ny tid där en gammal mästare blivit just för gammal och att en ny mästare utses, utan om att inte vilja se den gamla mästaren som ringvrak.

Till julen hör numera även granen och ni förstår vad jag önskar där inunder. Jag nöjer mig med en stor och en liten klapp.

I den stora klappen rätt balans och inga skygglappar på de vise män som skall ta travet in i en ny tid, och i den lilla klappen Bold Eagle i gammal fin författning alternativt omedelbar pension. Jag känner mig hyfsat säker på att tomten levererar åtminstone den ena.

***

Fotnot: Denna veckas krönikör är Fredrik ”Frasse” Fransson.