Fokustema
Krönika
Läs senare

Haglund: Kolik och dess riskfaktorer

Anne Haglund var krönikör i Sulkysport nummer 21 och hon skriver där om hur oerhört viktigt det är att veterinären ställer rätt diagnos på kolikhästen då tillståndet kan vara livshotande.
Av
Anne Haglund
Delicious U.S. med Örjan Kihlström. Foto Micke Gustafsson/ALN
Delicious U.S. med Örjan Kihlström. Foto Micke Gustafsson/ALN

Här är Anne Haglunds krönika som publicerades i Sulkysport nummer 21:

Superstoet Delicious magoperation nyligen nådde ”världspublik”. Magen är ett känsligt kapitel på hästar och för veterinärer gäller det att ställa rätt diagnos snabbt.

Kolik är egentligen ett samlingsnamn för all smärta som kommer från bukhålan hos häst. Hästen visar kolik genom en eller flera av följande symtom: I lindriga fall blir hästen bara nedstämd och ”stilla”, vill inte äta, ibland visar den orolighet, den kan titta sig mot flankerna, skrapa med framhovarna, svettas, ställa sig med bakben och framben långt isär (”sågbockställning”), rulla sig, kasta sig omkull och lägga sig på rygg.

En undersökning visar att 22 procent av hästarna riskerar att få kolik någon gång i livet.

Den vanligaste orsaken är grovtarmsförstoppning som innebär att tarminnehållet blir torrt och hårt och stannar upp vanligen vid passagen i grovtarmen där den är som är smalast. Detta orsakas oftast av att hästen druckit för lite eller motionerats för lite. Detta är ett tillstånd som kan lösas med motion eller med veterinärbehandling med kramplösande medicinering, laxering och vätsketerapi. Detta är en diagnos som ofta är lätt för veterinären att ställa via rektalpalpation. Det kan ta allt ifrån någon timme till flera dygn att lösa en förstoppning medicinskt. I sällsynta fall krävs kirurgi.

Gaskolik innebär att grovtarmen spänns ut av onormal gasbildning från fermentering av kraftfoder i grovtarmen. Detta kan också oftast lösas medicinskt, men ibland måste gasen evakueras kirurgiskt.

Sandkolik är vanligt där hästar vistas på sandmarker. När de betar gräs på vår och höst som inte är riktigt förankrat i marken följer gärna rötter och sand med, vilket innebär att hästen får i sig stora mängder sand. Rötterna är också på vår, vinter, höst välsmakande då växten förvarar näringen i rotsystemet. Sanden är förhållandevis tung och ansamlas i grovtarmen och följer inte gärna med ut. Detta skadar slemhinnan, kan ge diarré och sandansamlingen kan orsaka förstoppning. Sandansamlingen kan man ibland se om man röntgar buken på hästen, eller genom att man ser onormala sandmängder i avföringen. Medicinskt försöker man bulka ut sanden med loppfrö (physilliumfrön) som sväller i tarmen och driver ut sanden. I allvarliga fall måste även dessa hästar opereras.

Tarmvred och lägesförändringar innebär att tarmen vrids eller kläms på något sätt, detta orsakar både passage- och blodcirkulationsproblem i tarmen och ger kraftig smärta. Dessa fall måste oftast opereras akut för att livet ska räddas.

På föl kan kolik också orsakas av tarmbecksförstoppning eller sprucken urinblåsa. Hos avelsston förekommer i högdräktighet livmoderomvridning som orsak till kolik, i sällsynta fall kan även tumörer orsaka kolik på häst.

Det är oerhört viktigt att veterinären ställer rätt diagnos på kolikhästen, då tillståndet kan vara livshotande och kräva snabbt beslut om buköppning. Veterinären undersöker hästen genom att bedöma symptomen, lyssna på buk och hjärta, titta på slemhinnorna, räkna pulsslagen, ta blodprov och viktigast av allt, rektalisera hästen. Då kan man ofta få definitiv diagnos, som till exempel grovtarmsförstoppning, gaskolik, utspända tunntarmar tydande på tunntarmsinflammation eller tarmvred. Om veterinären bedömer att hästen kan behandlas medicinskt så kräver det noggrann bevakning och uppföljning de närmast timmarna för att iaktta att inte tillståndet förvärras. Veterinären måste i dessa fall vara ytterst försiktig med att ge med smärtlindring då det kan maskera symptom som skulle föranleda buköppning.

Buköppning kräver djursjukhusvistelse och är ett relativt kostsamt projekt och konvalescenstiden får man räkna upp till sex månader för att komma tillbaka till fullt arbete. Resultaten blir dock bättre och bättre och idag överlever 50-70 procent av hästarna. 85 procent av de hästarna återgår till minst den prestations-
nivå de hade före operationen.

Riskfaktorer för kolik är allt som stör en normal magtarmfunktion hos hästen.

Då ska man veta att en häst är konstruerad att äta enbart högfiberinnehållande foder (gräs, hö, blad och grenar) ungefär 18 timmar per dygn. Hästens tuggar sitt foder och blandar med 10-15 liter saliv per dygn. Hästen behöver i vila dricka minst fem liter vatten per 100 kg kroppsvikt, mycket varierande beroende på vatteninnehåll i fodret. Vätskebehovet ökar drastiskt vid träning och hög omgivningstemperatur. Hästen behöver helst 1,5-2,0 kg (minst 1,1 kg) torrsubstans grovfoder/100 kg kroppsvikt för att fiberinnehållet ska vara tillräckligt för att hålla tarmfunktion och tarmflora på rätt nivå.

Fakta

Fakta Anne Haglund

Namn: Anne Haglund

Ålder: 50 år

Bor: Saxtorp i Skåne

Gör: Veterinär, äger och driver Saxtorps Hästklinik. Föder upp travhästar tillsammans med sambon Mats Rånlund. Jobbar med hästarna i stallet och kör när tiden finns.

Första egna häst: Fick ponnyn Pebbles vid nio års ålder. Första travaren Remi Ribb.

Bästa häst: Delvinator

Bästa travminnet: Körde mitt första travlopp 2002 med vår egne Freeway (DK) och vann!

Intresse förutom trav: Hästar, läsa böcker (självbiografier, romaner), vara ute i skog och mark.

Expandera

Tarmfloran i grovtarmen är konstruerad för att bryta ner fibrer. Kraftfoder innehåller ofta stärkelse och mindre partiklar, vilket ger mindre mättnadskänsla. Stärkelsen och andra lättflyktiga kolhydrater orsakar störningar i grovtarmens tarmflora. Man har visat att kolikrisken ökar 4,8 gånger vid en kraftfodergiva mellan 2,5-5 kg per dag och att kolikrisken ökar med 6,3 gånger vid en kraftfodergiva >5 kg/dag jämfört med en utfodring utan kraftfoder alls.

Tarmflorerubbningar orsakat av överväxt av giftbildande bakterier kan också orsaka livshotande diarréer, detta kallas för Baron Gruff-sjuka, efter hästen Baron Gruff som dog i denna åkomma. Orsaken till detta anses vara hög kraftfodergiva i kombination med stress.

Ökad ålder, parasiter, dålig tandstatus, minskad motion, mögelinnehåll, få utfodringstillfällen och foderbyten ökar också risken för kolik. Man ser också mer kolik under våren och hösten.

***

Fotnot: I denna veckas nummer av Sulkysport, som kommer i brevlådan på torsdag den 10 augusti, skriver Klaus Koch om sitt älskade Solvalla och oron över banans framtid.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Borell: ”Wallner var mycket större och viktigare än så”

Kristian Borell var förra veckans krönikör i Sulkysport: ”Det känns bra att redan här nämna Salming och på så sätt ta Wallner ut ur travet och in i hela idrottens historia. Där och då hyllades Borg, Stenmark, Ronnie Petersson och Salming”
Av
Kristian Borell
Håkan Wallner var en föregångare på många sätt och ska sättas i samma sällskap som 1970-talets svenska idrottsstjärnor enligt Borell. Foto Kanal75.
Håkan Wallner var en föregångare på många sätt och ska sättas i samma sällskap som 1970-talets svenska idrottsstjärnor enligt Borell. Foto Kanal75.

Här kan ni läsa Kristian Borells krönika som publicerades i Sulkysport nummer 38:

Vintermeeting i Frankrike och svenskarna, bättre förberedda och med bättre självförtroende än någonsin, är redo att skörda triumfer. Det hade inte kunnat hända om inte Håkan Wallner gjort det han gjorde, men det är fel att låta dennes gärning bara handla om trav. Wallner var mycket större och viktigare än så.

Jag brukar aldrig googla när jag skriver krönikor, men gör det nu eftersom det känns extra viktigt den här gången. Min hyfsat dåtida mobil, en Sony Ericsson från 2006, stänger ner sig. Det känns symboliskt att det är ”Håkan Wallner” som stänger ner mig och pekar mot framtiden när det blir för mycket dåtid och samtid. Han som inte bara beredde mark genom att identifiera något och sedan prata om det, utan verkligen gav sig iväg.

Wallner nöjde sig inte med det, utan gav sig på det svåraste av allt.

Många har identifierat, en hel del har pratat om det man identifierat och några få har givit sig iväg på långväga äventyr av långvarig natur. Wallner nöjde sig inte med det, utan gav sig på det svåraste av allt. Att flytta till och i främmande land nå stor framgång under lång tid. Att inte bara vinna enstaka slag eller genomföra ett framgångsrikt fälttåg, och sedan stanna kvar och trampa vatten.

Håkan Wallner tog med sig Berndt Lindstedt, hissade Continental Farms flagga och begav sig västerut för att på den stora rivalen USA:s hemmaplan göra något helt annat än ”trampa vatten”. Att vara bland de bästa på de bästas hemmaplan och att vara det med hjälp av hjärnan och inte bara fysisk råstyrka, som till exempel Salming.

Fakta

Kristian Borell

Kristian Borell är en nörd i ordets positiva bemärkelse. Passion, fixering, för något specifikt. 

I Kristians fall är det fotboll, till och med italiensk fotboll, som är det specifika ämnet. Han har excellerat i italiensk fotboll som sportjournalist och krönikör. Bland annat som chefredaktör på eurosport.se och med boktitlarna ”Det är Zlatans fel”, ”Nu får det vara slutgrillat” (om förbundskaptenen Erik Hamrén), ”Ikväll kommer det onda att segra” och ”Fotbolls-VM kommer hem” som är utvalda och hopsamlade krönikor.

Varför är då fotbollsnörden Kristian Borell krönikör i Sulkysport? Jo för att han lika gärna kunnat vara travnörd.

– Jag föddes i Uddevalla 1969, men växte upp i Götene. Där fanns Tommy B Andersson! Pappa tog mig med på Axevalla tidigt, men han var ”bara” spelintresserad medan jag fastnade för den sportsliga aspekten. Men travet och jag kom ifrån varandra, säger Kristian.

Expandera

Det känns bra att redan här nämna Salming och på så sätt ta Wallner ut ur travet och in i hela idrottens historia. Där och då hyllades Borg, Stenmark, Ronnie Petersson och Salming, och Sverige och svenskarna hade varit och var framgångsrika i flera olika sporter. Trots det var den svenska självkänslan oändligt svag och inställningen till det som inte var svenskt var minst sagt obehaglig.

Det var inte fråga om någon inneboende dramaturgi, utan om fega fiender som med illvilja och ren och skär ondska tog sig an svenskarna.

Stenmark fick den alpina världens makthavare att slå till med nya regler som satte krokben för honom, Ronnie fick inte vinna Formel 1-VM trots att han egentligen var bäst och Tommy Prim var bättre än de spurtspecialister som besegrade honom, men som inte gjorde hela jobbet.

Lite ondska och illvilja var inte något som bekymrade Wallner. Det finns ju spelförståelse och street smartness, som gör att man kan styra kosan rakt in i lejonets kula och ta plats genom att agera klokt och med gott självförtroende.

Jag tar för givet att Wallner inte var Guds bästa barn, men för mig var och är han det bästa av barn. Han gav sig i väg för att utveckla sig och svensk travsport, och brydde sig inte alls om att spela med i det nationella spel som så ofta var unket och inte alls fräscht som det amerikanska blod Wallner höll så högt. Med sitt agerande slog han knock på inskränkthet och visade vägen i ett läge där nationell självkänsla och stolthet var väldigt snett ute.

Framtiden var hans enda match.

Ni förstår var den här krönikan landar? Wallner knuffad ut ur travet och satt i ett svenskt idrottsperspektiv? Absolut. Wallner som viktig dåtida aktör när idrottsmän och samhället i stort antingen rackade ner på eller lade sig på rygg inför det icke-svenska? Absolut, men inte bara det. En framtidsman, som om han arbetat inom telekom och suttit vid rodret för Ericsson, hade sett till att jag kunnat byta min dåtida mobil till en framtida av samma märke.

Framtiden var som sagt ingen match för Håkan Wallner. Eller rättare sagt. Framtiden var hans enda match.

***

Fotnot: I torsdagens utgåva är det Fredrik ”Frasse” Fransson som krönikerar om domen som kan slå omkull hela travsporten.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Olsson: ”Ska man förlänga anmälningstider? Absolut!”

Håkan "Lillis" Olsson var förra veckans krönikör och han funderar över om det läggs för lite tid och omsorg på propositionsskrivandet? Jobbas det för lite med loppen ute på banorna? Ja, det tror "Lillis" och anser att det finns möjligheter därtill i alla fall.
Att minska spårförbehållen från fyra till två skulle ge större startfält anser krönikör-
en Håkan Olsson.
Foto Jeannie Karlsson
Att minska spårförbehållen från fyra till två skulle ge större startfält anser krönikör- en Håkan Olsson. Foto Jeannie Karlsson

Här kan ni läsa Håkan ”Lillis” Olsson krönika som publicerades i Sulkysport nummer 37:

Jag fick, som gammal i gamet och det är faror med det, i uppdrag att lämna synpunkter på det låga antalet hästar vi ser i vissa lopp idag. Det mesta i det nu nygamla anmälningssystemet verkar bra, men en del korrigeringar och tankar kanske skulle göra det ännu bättre?

Hästbrist?

Har vi hästbrist eller finns det fler orsaker och vad kan man göra? Vi har ju fött upp färre hästar under ett antal år nu. Innan det födde vi upp för många och skulle anpassa tävlingsverksamheten efter det. Startmöjligheter till alla var valspråket då.

ST har sedan några år som ytterst ansvariga styrt upp många saker i de flesta fallen på bra sätt. Färre lopp och färre tävlingsdagar har det blivit 2017-2018. Kan nog vara en vettig anpassning.

Samordning av årgångsloppen sker årsvis. En återhållsamhet av antalet lopp i de högsta klasserna, motsvarande silver och guld är påkallat. Det har vi levt med sedan Gert Lindbergs tid. Rikstotoloppen skulle inte få störas.

Jobbas det för lite med loppen ute på banorna?

Stona ska ha 38 procent av tävlingstillfällena.

Uppdraget jag fick var förknippat med några frågeställningar. Läggs det för lite tid och omsorg på propositionsskrivandet? Jobbas det för lite med loppen ute på banorna?

Fakta

Håkan "Lillis" Olsson

Bor: Örebro.
Första egna hästen: Una Roy som Kaj Widell och jag hittade på Gotland med Bengt Molins hjälp, 21 segrar, flertalet rikstotosegrar.
Bästa häst: Avelshingsten Crowntron som stod i svensk avel två år och lämnade Derbyvinnare i båda kullarna; 1990 Queen L och 1991 Sans Rival.
Bästa travminnet: När delägde Elgin Almahurst var tvåa i Peter Haughton Memorial 1985 och tjänade 250.000 dollar. Express Ride vann.
Intressen förutom trav: Ishockey.

Expandera

Ja, det tror jag, möjligheter därtill finns det i alla fall. När propositionerna är skrivna trycker man på Klar 1 och ansvariga på andra banor får tillgång till dem. Sedan ligger detta ute för påseende av övriga banor i ungefär två veckor och man har möjlighet att göra korrigeringar för att undvika kollisioner. Därefter gör man klar 2 och sedan är det kört, går i tryck och läggs ut på nätet.

Dataprogrammet Propellern är ett redskap som sekretariaten förfogar över där propositionsskivaren kan se hur många hästar det finns i respektive klasser. Användbart om man ger det tid och man samordnar banorna emellan.

Ska man förlänga anmälningstider? Absolut!

Och det är det viktigaste. Öppna för förlängd och kompletterande anmälan när det inte är fulla lopp. Sportchefen bestämmer. Är loppen inte fulla ges möjligheten till detta. Förslagsvis en-två timmars förlängning. Hästar som anmälts i tid går givetvis före innan spårlottning sedan sker.

Spårförbehållen är till en hel del negativt – i varje fall när det gäller antalet hästar. Det är många fler hästar som stryks på grund av spårförhåll än vad jag tror man tänkte sig när det infördes. Det är lätt att tro att stryks en häst för spårförhåll kommer det in en ny.

Mörk anmälan räcker om vi har till V75-loppen.

Det är bara det att den hästen ofta har samma förbehåll.

Rena dominoeffekten och halva fält stryks ibland. Idag får man ha fyra förbehåll. Jag kan tycka att det kan räcka med två och tror att effekten blir att man väljer bort spår fyra och fem när det är voltstart om man så önskar och tar bort spår åtta och tolv vid autostart. Resten kan man leva med.

Anmälningarna ska tillbaka till banorna där någon ansvarig med engagemang tar vid. Anders Malmrot, som blir ny sportchef på Solvalla, tänker skriva propositionerna själv har jag läst. Det gör han alldeles rätt i.

Ljus eller mörk anmälan? Ljus anmälan är i varje fall mycket roligare som hästägare och skapar betydligt större intresse. Det fungerar ju inte alltid helt fullt ut i praktiken.

Mörk anmälan räcker om vi har till V75-loppen.

Helrad före halvrad kan vi ta bort. De flesta vet inte vad det är och framförallt vet man inte att hästen kan komma med ändå. Sist i kön, men man låter bli att anmäla. Det här tänket infördes när vi skulle fördela befintliga startmöjligheter på ett rättvisare sätt. Behovet är inte lika stort idag. Och programraden blir oftast fullständig ändå i media inför start.

Låsta tankar förekommer bland ägare och tränare. Man är alltför ofta fixerad vid startprisumman. Vi har levt med det alltför länge.

En häst med 400.000 kronor på kontot är inte alltid mycket bättre än en som har exempelvis tjänat 273.000 kronor. Det kan vara en galopp eller störning i ett enda lopp som avgjort detta. Våga starta i större utsträckning!

Tvååringsloppen har haft färre startande i år, vilket är förklarligt. Jag tror det beror på att man inte vet hur propositionerna ser ut runt hörnet. Hur blir det nästa år när hästarna är tre och de större pengarna ska delas ut? Det är ingen större idé att tjäna pengar i år och stå sämre till 2018?

***

Fotnot: Denna veckas krönikör i Sulkysport, som utkommer torsdagen den 30 november, är Kristian Borell och han skriver en hyllning till en föregångare inom svensk travsport som är jämförbar med Börje Salming, Björn Borg och Ingemar Stenmark.

Fokustema
Debatt
Läs senare

Koch: ”Operationen misslyckades, men patienten lever”

Klaus Koch var förra veckans krönikör och han tycker till om Solvallas tävlingsprogram nästa år: ”Lite som att operationen misslyckades, men patienten lever. Det var inte så vi ville ha det, men nu är det så och vi kommer faktiskt att kunna leva med det”
Av
Klaus Koch
Solvalla delar kvällens omgång med Jägersro. Foto Micke Gustafsson/ALN
Solvalla delar kvällens omgång med Jägersro. Foto Micke Gustafsson/ALN

Här kan ni läsa Klaus Kochs krönika som publicerades i Sulkysport nummer 36:

Jag uppfattar mig själv som en människa med mycket positiv inställning till det mesta. Men jag ifrågasätter mycket och gör man det i min ålder är det lätt att bli uppfattad som en bakåtsträvande stofil. Jag väljer att använda min erfarenhet som stöd och min intuition som inspiration.

Jag har haft rätt många gånger i mitt yrkesliv och jag har även haft fel (ibland…). Den tråkiga skillnaden är att man själv – och inte minst andra – alltid får att veta att man har fel, men sällan när man har rätt. I alla fall inte omedelbart, dock ibland senare.

Ett exempel på detta är montésportens utveckling i Skandinavien. Under mina sista år på Charlottenund införde jag montélopp (med spel från och med dag ett!). Efter att jag slutade hösten 1991 slutade Lunden att skriva ut lopp under sadel. Istället började Skive med det och efter några år återvände montén till Lunden.

I Sverige blev det mera tungrott.

I Sverige blev det mera tungrott. Under mitt första år på Solvalla skrev jag i juni 1992 ut det första montéloppet som ridits på många år i Sverige. Publiken gillade det, men det gjorde inte ST(C) och en utdragen fight för att få montén införd började.

Jag skapade Solvalla Montéklubb tillsammans med några andra eldsjälar och jag red själv med i träningen, men vi var få som såg tjusningen. I Trav 2000, STC:s manifest som utkom 1995, stod det till och med att ”monté- och passgångarlopp får endast anordnas i uppvisningssyfte” (!). I början av 2000-talet infördes totalisatorspel på montélopp och mitt i oktober 2017 dök disciplinen upp på V75…

Fakta

Klaus Koch

Ålder: Fyllde den 5 april

Bor: Vid Solvalla

Gör: Driver bolaget On Track Worldwide AB, rådgivning inom i internationell travsport. Sedan den 1 juli 2015 vd för travbanan Bahrenfeld i Hamburg

Första egna hästen: American Trick (1980). Den snällaste hästen som någonsin sprungit framför en sulky.

Bästa häst: Fyraårige Gogo di Quattro (hoppas jag)

Bästa travminnet: Travsporten har givit mig så otroligt många fina minnen att det är omöjligt att välja bara ett.

Intressen förutom trav: Långa promenader (nej, skojar!). Klassisk musik, 60-tals-musik och trafikflygplan.

Expandera

Helt fel hade jag när jag var övertygad om att tvillingspelet skulle kannibalisera på vinnar- och platsspelet och var därför motståndare till införandet. Ack, så fel jag hade då.

De flesta har nog fattat att en av mina största käpphästar under senare år har varit Solvallas onsdagstävlingar. ATG och jag själv har med dårars envishet hävdat två helt olika konsekvenser av V86 Xpress. Detta har jag ältat tillräckligt. Nu är det så att ATG bestämmer och för mig som lekman är det bara att gilla läget. Från och med den 1 januari 2018 kör Solvalla (åtminstone under ett 20-tal veckor) tävlingar både tisdag och onsdag. Omedelbart låter det milt sagt egendomligt, men jag väljer ändå att se konceptet från den positiva sidan.

Solvallas tränarkår har ju varit ytterst skeptisk till Xpress-onsdagarna, men den vände förståeligt nog i porten när det blev klart att hemmabanan under 2018 får även 35 tisdagar att tävla på. Det är mycket positivt ur Solvallas aktivas synpunkt. Det borde vara klart att det blir svårare att få gästande tränare till Solvalla för att tävla både tisdagar och onsdagar. Det rör sig ändå inte om ett vanligt dubbeltrav som det vi är vana att se på helgerna.

Jag tillåter mig att spekulera lite i hur det kan komma att se ut såväl sport- som publikmässigt.

Jag tillåter mig att spekulera lite i hur det kan komma att se ut såväl sport- som publikmässigt. Det är ju sagt att tisdagarna ska vara uppgraderade sportsligt. Då utgår jag ifrån att vi får se lopp som ingår i Solvallaserien och i Kriterieserien samt en del andra rubriklopp på tisdagarna.

Prissummorna kommer att bli som hittills på onsdagarna. Onsdagarna (37 till antalet) kommer då att ”ärva” prissummorna som det har körts om på fredagarna. Då får man även utgå ifrån att det på onsdagar kan dyka upp lopp med den från nästa år lägsta Solvallanivån 40.000 kronor i förstapris.

Analysen blir då klar: Tisdagarna (med V64-spel) kan bli bra både sport- och publikmässigt. Glädjen kan komma tillbaka till Solvalla i form av återvändande publik och större fokus på sporten. Det är mycket positivt.

Onsdagarna då? Hmm, själv bor jag 300 meter från Solvallas stallingång, men jag är ytterst tveksam till om jag kommer att gå dit dessa dagar. Det låter negativt laddat, men om vi ser på det med de positiva glasögonen så har ATG lyckats med att skapa en ren speldag, onsdagen, där krav på sportslig kvalitet och upplevelser har eliminerats fullständigt. Restaurangerna kommer att vara stängda. Endast ett fåtal spelkassor öppnas. Vi får någon sorts virtuellt spel på livs levande hästar och kuskar.

Framtiden har kommit ikapp oss, gott folk! Jag tror att vi vänjer oss. På Solvalla kommer vi i snitt att ha en sportslig dag under veckan och det är mer än tillräckligt. Det är lite grann som att operationen misslyckades, men patienten lever ändå.

Det var inte så vi ville ha det, men nu är det så och vi kommer faktiskt att kunna leva med det.

***

Fotnot: Denna veckas krönikör i Sulkysport, som landar i brevlådan torsdagen den 23 november, är Håkan ”Lillis” Olsson som ger sina förslag på hur man ska få fler hästar i loppen.