Fokustema
Krönika
Läs senare

Haglund: Många hingstar skulle må bättre av att vara valacker

Anne Haglund var förra veckans krönikör i Sulkysport och hon hävdar att ”Alla hingstar som inte har en framtida avelskarriär, eller som inte mår mentalt bra och lever harmoniskt, borde kastreras”.
Av
Anne Haglund
Victory Tilly hade inte sprungit in 37,7 miljoner kronor om han varit hingst. Foto Stalltz.se
Victory Tilly hade inte sprungit in 37,7 miljoner kronor om han varit hingst. Foto Stalltz.se

Här är Anne Haglunds krönika som publicerades i Sulkysport nummer 15:

En stor del av hingstarna blir kastrerade. Inom travet är den vanligaste inställningen att så länge hingsten fungerar i stallet, i träning och på tävling så får han förbli hingst.

Många ägare drömmer dessutom om en framtida avelskarriär för sin hingst och att vinna stora lopp som i vissa fall är avelslöpningar, det vill säga stängda för valacker.

Men hur ser statistiken ut? Bland våra absolut största stjärnor, medlemmar i tiomiljonersklubben, är stor andel hingstar, nämligen 70 procent, medan 14 procent är valacker och 16 procent ston. Dock är de två absolut bästa i klubben båda valacker, Commander Crowe och Victory Tilly!

Det kan såklart bero på att många av hingstarna i denna celebra skara har en karriär som avelshingst att övergå till, vilket gör att de möjligen slutar tävla tidigare än om de varit valacker.

Även om man tittar på hästar som tjänat minst en miljon per säsong de senaste fem åren så är det ungefär dubbelt så många hingstar som valacker. Detta kan i viss mån bero på att i denna grupp hittar vi stor del av unghäst- stjärnorna som oftast har haft en problemfri karriär och tränaren/ägaren har ännu inte behövt fundera på eventuell kastration.

Tittar vi sedan på elitserien för äldre hästar, V75, så är valackerna kraftigt överrepresenterade. På V75 är det ungefär dubbelt så vanligt med en valack som en hingst.

Utanför ämnet vill jag nämna att trots att man ofta lägger in ett stolopp på V75-dagarna är stona kraftigt underrepresenterade. Stona får försöka tjäna sina pengar i de stängda penningstinna unghästloppen. Sedan blir det svårt för dem att försörja sig. Men det är kanske det som är meningen för att vi ska få in nya avelsston i produktion?

Valackerna har oftast blivit kastrerade av någon anledning och skulle sannolikt inte presterat, eller ens kunnat tävla, om de fortsatt vara hingstar.

Kastration innebär att man via operation avlägsnar testiklarna. Testiklarnas huvudsakliga funktion förutom att producera sperma är att producera hormonet testosteron.

Vad har då testosteron för funktioner i kroppen? Bland annat bidrar testosteron till muskeluppbyggnad. Detta borde ha betydelse för hästen som atlet, men praktiskt sett brukar valacken få normal muskelansättning såvida han inte kastrerats före könsmognaden. Det kan också vara en nackdel med för kraftig muskulatur, en hingst blir lätt för tung, vilket överbelastar ben och leder och hållbarheten försämras.

Testosteronet bidrar också tillsammans med EPO till bildandet av de röda blodkropparna. Röda blodkroppar transporterar syret i blodet och har således stor betydelse för en tävlingshäst. Men hästar har tyvärr ganska lätt att drabbas av ”överträning” eller polycytemi, viket innebär att för många röda blodkroppar bildas och blodet blir ”tjockt”.

Det är ett mycket allvarligt tillstånd hos en tävlingshäst och innebär kraftigt nedsatt prestationsförmåga.

Detta drabbar alltså mycket lättare hingstar än ston och valacker och den bästa behandlingen är kastration. Tyvärr är det ändå ofta ganska svårt att få tillbaka prestationsnivån på en häst som drabbats av polycytemi.
Stress bidrar också till polycytemi. Hingsten är mer utsatt för stress, då testosteronet också ökar aggressivitet och sexualdrift, vilket gör många hingstar rastlösa. Vid utevistelse är valacken ofta lugnare, medan hingstar busar, bråkar och stressar mer, vilket ökar risken för att de skadar sig själva i hagen.

Hingstar över ett års ålder får dessutom mycket sällan gå i flock med andra hästar beroende på skaderisken, vilket strider mot deras sociala behov. Man har på senare tid forskat en del om flockens betydelse för hästen och det är också inskrivet i djurskydds- lagen att hästar ska ges tillfälle att socialisera sig med andra. Det har vi problem med när det gäller hingstar.

Fakta

Fakta Anne Haglund

Namn: Anne Haglund

Ålder: 50 år

Bor: Saxtorp i Skåne

Gör: Veterinär, äger och driver Saxtorps Hästklinik. Föder upp travhästar tillsammans med sambon Mats Rånlund. Jobbar med hästarna i stallet och kör när tiden finns.

Första egna häst: Fick ponnyn Pebbles vid nio års ålder. Första travaren Remi Ribb.

Bästa häst: Olle Rols

Bästa travminnet: Körde mitt första travlopp 2002 med vår egne Freeway (DK) och vann!

Intresse förutom trav: Hästar, läsa böcker (självbiografier, romaner), vara ute i skog och mark.

Expandera

Flockhållning av hästar har i forskning visat sig fördelaktigt på många sätt. Grupphållna hästar är lättare att träna, fokuserar bättre på arbetet och är mindre aggressiva mot skötaren. I en studie uppmätte man lägre frekvens kotledsinflammationer hos hästar som gick i flock om hagen var tillräckligt stor, till skillnad från ensamma hästar i liten hage. Man har också visat att risken för förslitningsskador minskar och skelettets styrka ökar om unghästar får vara ute minst tio timmar per dygn.

Sammanfattningsvis borde alla hingstar som inte har en framtida avelskarriär, eller som inte mår mentalt bra och lever harmoniskt, kastreras. Jag vet ingen hingst som blivit en sämre tävlingshäst som valack!

Dessutom kan de få ett socialt liv i flock, vilket ökar livskvalitén väsentligt. Kastration är ett kirurgiskt ingrepp, men allvarliga operationskomplikationer är som tur är ganska sällsynta och kan i viss mån förebyggas med den operationsteknik som används.

***

Fotnot: I denna veckas nummer av Sulkysport, som kommer i brevlådan torsdag den 29 juni, tar Klaus Koch upp frågan om vad som är och inte är doping.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Törnqvist: Inspirera och engagera ungdomarna

Förra veckans krönikör i Sulkysport var Maria Törnqvist och hon skriver om sommartrav och om att det måste finns kompetenta och duktiga lärare som inspirerar och engagerar ungdomarna så att dom vill fortsätta vidare i branschen på ett eller annat sätt.
Av
Maria Törnqvist
Fornaboda travbana. Foto Mats Hansson/ALN
Fornaboda travbana. Foto Mats Hansson/ALN

Här kan ni läsa Maria Törnqvists krönika som publicerades i Sulkysport nummer 26:

Sommaren är äntligen här. Den här försommaren har onekligen bjudit på en hel del sol och värme. Finns både för- och nackdelar med detta. Vi bor ju i Sverige och där gillar vi att ha det ”lagom” med det mesta. Många oroar sig för skörden, så även jag då man har en massa djur att hålla. Får vi lite regn och sol så hoppas vi på en fin andraskörd för våra hästars skull.

Det positiva med sommaren och mitt yrke är att man får vara ute och jobba i härlig miljö. Det är ljust länge och man kan verkligen njuta av dessa ljumma kvällar och kan jobba i t-shirt istället för fyra lager tjocka kläder.

Man kan kanske lägga om tävlingsschemat?

Jag gillar verkligen många av Sveriges sommarbanor som Visby, Åmål, Årjäng och Lindesberg. Det är något speciellt att åka på trav då. Det är på något sätt mer gemytligt och enkelt. Picknick i gräset och kunna njuta av travsporten på allra bästa sätt. Jag körde på Lindesberg i lördags och det är så mycket roligare när det är folk som kommer ner till staketet för att fråga om tips efter man har vänt upp i bakvarv efter värmning.

Fakta

Maria Törnqvist

Namn: Maria Törnqvist
Född: 20 januari 1988
Uppväxt: Utanför Göteborg
Fritidsintresse: Att träna och laga mat
Karriär: Examen från travgymnasiet på Wången 2006. Arbetat som lärling hos bland andra Åke Svanstedt, Marcus Svedberg. Tog ut proffstränarlicens 2016.
Hästar i träning: 25
Bästa häst i stallet: Rolex Bigi, 1.11,2am/1.282.800kr
Träningsanläggning: Stall Däningsholm i Fåglum.

Expandera

Något jag funderat ett tag på är om man kanske kan lägga om tävlingsschemat och köra lite mer tävlingar på dessa banor när det är säsong och hålla sig mer till vissa banor på vintern? Alla som håller på med det här vet hur svårt och kostsamt det är att hålla en fin bana på vinterhalvåret, givetvis beror detta också på var banan i fråga ligger geografiskt.

Men jag tycker helt ärligt, utan att vara för partisk som Åbytränare, att det borde läggas fler tävlingsdagar på exempelvis en bana som Åby på vintern och kanske mer resurser på att hålla banan i gott skick. Att man helt enkelt väljer ut vissa banor som får lite fler dagar på vintern och färre på vår/sommar/höst och försöka hålla dessa i toppskick under årets mörkare månader istället. Alla tränare och ägare vill ju ha fina banor till sina hästar.

Satsa mer på ungdomar och få in dom i sporten

Just Åby är en tacksam bana under den delen av året. Bekvämt för både hästar och människor. Det är ju fler banor på gång att modernisera sina arenor, så hoppas att det tänks till ordentligt!

I lördags såg jag TV4:s inslag om ponnytravdagen på Bergsåker. Helt rätt initiativ! Satsa mer på ungdomar och få in dom i sporten. Vi kommer behöva dom i framtiden. Se till att det finns kompetenta och duktiga lärare som inspirerar och engagerar ungdomarna så dom vill fortsätta vidare i branschen på ett eller annat sätt. Något som jag tycker är viktigt att ta med sig och tänka på som ledare för ungdomar är att lära ut värdet av respekt och beteende både mot djur och människor runt omkring sig.

Jag jobbar mycket med mentala coachen Stig Wiklund. Han är en av Sveriges främsta mentaltränare inom humanidrotten och han ger mig ofta små verktyg att jobba med som ger en tankeställare. Så att man själv måste fundera och se saker ur ett annat perspektiv.

Det är lätt att köra på i samma spår som man alltid har gjort. Vill man utvecklas måste man vara beredd att ändra på sig och jag tror det är viktigt att ta med sig det även när man rekryterar lärare och ledare inom travsporten.

Tror man kan dra mycket nytta av att ha rätt tänk med redan från början i sina utbildningar och kurser. Hästar är känsliga djur och tar upp mycket mer känslor och intryck än vad vi människor någonsin kan ana. Hästarna uppträder inte alltför sällan som sin skötare. Är skötaren lättstressad så blir hästarna också det.

Alla får förr eller senare en lite mer negativ period  men jag tror det är viktigt att man ändå ser till att försöka vara positiv och se på problemen som ett sätt att utvecklas. Då kan det vara bra att dra nytta av de fördelar man kan ha av en mental coach. Så det kan alltså vara värt att lägga någon krona extra på att rekrytera ”rätt” folk som lärare och kursledare så att alla ungdomar får chansen att synas och utvecklas, inte bara de som har föräldrar som alltid ställer upp, tyvärr är det långt ifrån alla som har den fördelen.

***

Fotnot: Denna vecka krönikerar Anne Haglund om hur man kan förbättra förutsättningarna för hästarna att orka med två lopp samma dag.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Fransson: ”Vem är den som kan göra skillnad på riktigt?”

Fredrik Fransson var förra veckans krönikör och han undrar vem som är bäst lämpad att staka ut travsportens framtid?
Av
Fredrik Fransson
Svenska positioneringssystemet i all ära, men det finns mycket kvar att lära av exempelvis kanadensiska Woodbine.
Svenska positioneringssystemet i all ära, men det finns mycket kvar att lära av exempelvis kanadensiska Woodbine.

Här kan ni läsa Fredrik Franssons krönika som publicerades i Sulkysport nummer 25:

Vem är bäst lämpad att staka ut travsportens framtid?

Den som låter högst, tränar flest eller vinner mest?

Att det är en travtränare som ska ta travsporten in i framtiden håller jag för osannolikt.

Vi travtränare snackar banunderlag, prispengar, startspår och underhållet på hemmabanan på vardagarna. Vi tänker på träningsupplägg och vart vi ska anmäla nästa torsdag.

(Stor)spelarna snackar jänkarvagnar, barfota och helstängt.

Klart. 1. 2. Kör.

Det är små frågor vi diskuterar.

Jag menar: vill spelarna ha info – ge dom info, enkelt. Gör en ”app” där vi tränare helt enkelt anmäler hur vi tänker utrusta hästarna, lägg in förvalda kategorier för vagnar och huvudlag, det går svinsnabbt att fylla i någon gång från det att startlistan är klar till två timmar före streckspelets start.

Fakta

Fredrik Fransson

Ålder: 38 år.

Familj: Gift med Michaela. För övrigt består familjen av hund, katt och en massa hästar.

Bor: Järvsö.

Licens: A-tränare.

Bästa travminnet: Seger i V75-loppet Jon Olssons Minne på hemmaplan, Bollnästravet, med Monster Monsun.

Intressen förutom trav: Downhillcykling och att lära mig saker.

Expandera

Otroligt att vi inte redan provat detta. Skulle det inte fungera – stek det.

Klart. 1. 2. Kör.

De stora frågorna där framtiden ska stakas ut, hur vi ska bli bättre, fler, göra bättre affärer, göra det enklare att äga häst och så vidare behöver andra influenser.

Det är inte så enkelt att bara höja prispengarna, även om det naturligtvis bör vara ett av målen. Vi behöver full fart framåt på Svensk Travsport. Vi behöver den som brinner för utveckling, som har det som sitt kall, sitt nummer ett.

Hästägarna, vad snackar dom om?

Vem är den som kan göra skillnad på riktigt?

Klart är att de får för lite plats – alla står inte ens med i travprogrammen…

Mycket av vår framtid torde finnas i hästägarleden – här finns massvis med kompetens av att driva företag – entreprenörer som gått sin egen väg och vågat göra det extra och dessutom lyckats. Recepten för framgång finns där, dock inte säkert att alla ingredienserna ska doseras lika i framtiden.

 

Vem är den som kan göra skillnad på riktigt?

För övrigt… Jag har tidigare sagt att vi inte ska se på vad andra travbanor gör utan se på dem som faktiskt är bäst, men nog kan vi snegla lite på de som gör det riktigt bra inom travet också, se bara på sändningarna från Woodbine.

Live visas namnet på hästarna, odds, mellantider (obs. inte km/h…) och riktigt bra kvalitet på bilderna. Inte så mycket begärt ändå?

Och givetvis – alla ägarna får plats.

***

Fotnot: Denna veckas krönikör är Maria Törnqvist och hon belyser vikten av att ta hand om unga som vill in i travsporten.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Borell: ”Olustigt, sa Bill. Olustigt, sa Bull”

Kristian Borell var förra veckans krönikör och han tycker att oavsett hur mycket långsiktig smart matchning det handlar om går det att komma till slutsatsen att det inte är speciellt nödvändigt för de bästa att komma till start i Elitloppet.
Av
Kristian Borell
RIngostarr Treb, Readly Express och Urlo dei Venti hade varit en syn i Elitloppet.
RIngostarr Treb, Readly Express och Urlo dei Venti hade varit en syn i Elitloppet.

Här kan ni läsa Kristian Borells krönika som publicerades i Sulkysport nummer 24:

Jerry Riordan hade rätt men ändå fel, när han pratade om asterisk efter segern med Ringostarr Treb i Elitloppet. Det skall vara plural och inte singular.

Riordans asterisk i Solvallas vinnarcirkel handlade om att Elitloppet 2018 för all framtid skulle vara ”loppet där Bold Eagle inte var med”.

Efter helgens övningar i Östersund och Oslo handlar det om mycket mer än så.

Fakta

KRISTIAN BORELL

Kristian Borell är en nörd i ordets positiva bemärkelse. Passion, fixering, för något specifikt.

I Kristians fall är det fotboll, till och med italiensk fotboll, som är det specifika ämnet. Han har excellerat i italiensk fotboll som sportjournalist och krönikör. Bland annat som chefredaktör på eurosport.se och med boktitlarna ”Det är Zlatans fel”, ”Nu får det vara slutgrillat” (om förbundskaptenen Erik Hamrén), ”Ikväll kommer det onda att segra” och ”Fotbolls-VM kommer hem” som är utvalda och hopsamlade krönikor.

Varför är då fotbollsnörden Kristian Borell krönikör i Sulkysport? Jo för att han lika gärna kunnat vara travnörd.

– Jag föddes i Uddevalla 1969, men växte upp i Götene. Där fanns Tommy B Andersson! Pappa tog mig med på Axevalla tidigt, men han var ”bara” spelintresserad medan jag fastnade för den sportsliga aspekten. Men travet och jag kom ifrån varandra, säger Kristian.

Expandera

Readly Express och Urlo dei Venti kom som bekant inte till start i Elitloppet. Deras strålande insatser i Jämtlands Stora Pris och Oslo Grand Prix asteriskar sig in i Elitloppets historia och blir till en mardröm för Solvallas sportsliga ledning och historieskrivningen om Elitloppet 2018, som nu behöver en k-pistsalva av asterisker för att berätta varför det hela slutade som det gjorde.

* Bold Eagle startbortkollrad i försöket.

** Readly Express tackade nej och valde istället att starta i Östersund.

*** Urlo dei Venti tackade nej och valde istället att starta i Oslo.

I sämsta fall handlar det om en trend med tappad status för Elitloppet

Asteriskerna om fantastiska travare som valde bort Elitloppet 2018 blir till bevis. Oavsett hur mycket långsiktig smart matchning det handlar om – kombinerat avelsarbete, ålder, två heat samma dag och nästa års äventyr – går det att komma till slutsatsen att det inte är speciellt nödvändigt för de bästa att komma till start i Elitloppet. I bästa fall lyckas Solvallas sportsliga ledning förvandla det inträffade till en parantes, med Elitloppet 2018 som upplagan där den långsiktiga och smarta matchningen av superhästarna Readly Express och Urlo dei Venti orsakade ett hack i kurvan. I sämsta fall handlar det om en trend med tappad status för Elitloppet.

Det är alltså helt ok när Readly Express går på vattnet, men inte när Urlo dei Venti gör det?

Nog nu om fantastiska travare i Elitlopps- och Solvallaperspektiv. Viktigast är såklart att det kommer fram hästar av den kaliber som är Readly Express och Urlo dei Venti. Det är inte utan att man längtar efter att se hur långt upp de båda kommer att ta sig på listan över bästa travare någonsin, när Sulkysport om lämpligt antal år uppdaterar sin inspirerande och utmärkta ”Världens 50 bästa hästar genom tiderna”.

Man skall aldrig överdriva det nyss inträffade och självupplevda på historiens bekostnad, men Jämtlands Stora Pris och Oslo Grand Prix anno 2018 var alldeles underbara indikationer på något historiskt bra.

Avslutningsvis noterar jag att Readly Express och Urlo dei Ventis insatser bemöts olika.

I Readly Express fall handlar det bara om ”nödvändigt försiktig och smart matchning av en fantastisk häst”. I Urlo dei Ventis fall till stor del om att ”det är för bra för att vara sant”, och att något annat än skicklig och framsynt avel, utmärkt träning och sedvanligt säker styrning av Mäster Bellei ligger bakom hästens framfart. Det är alltså helt ok när Readly Express går på vattnet, men inte när Urlo dei Venti gör det? Olustigt, sa Bill. Olustigt, sa Bull.