Fokustema
Krönika
Läs senare

Haglund: ”Viktigt att dricka mellan heaten”

Anne Haglund var förra veckans krönikör och hon skriver om hästens fysiska förutsättningar för prestationer och hur de reagerar vid två heat under en dag.
Av
Anne Haglund
Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Stora Alby 20180521 

Brent Lilley ger Maori Time vatten efter träningen
Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport Stora Alby 20180521 Brent Lilley ger Maori Time vatten efter träningen

Här kan ni läsa Anne Haglunds krönika som publicerades i Sulkysport nummer 27:

När travhästar begärs prestera två gånger samma dag, som i Sprintermästaren och Elitloppet sätts de fysiologiska förutsättningarna på prov. Hur hjälper man hästen bäst att klara även ett andra hårt heat? Jo, med att se till att den får i sig vätska mellan heaten, och jogga den en stund efter första loppet.

Man kan dela upp hästens fysiska förutsättningar för prestation i fyra delar. Andning, cirkulation, muskler och skelett/leder.

Hästen har ett extremt effektivt hjärta

Andning: En häst i vila andas cirka tolv andetag per minut och vid varje andetag passerar cirka sex liter luft. I full fart drar hästen i sig ofattbara 1.500-2.000 liter luft per minut. Gasutbytet sker nere i lungornas minsta delar, i lungalveolerna. Där tar blodet upp syre och avlämnar koldioxid.

Till skillnad från hos människa i fullt arbete kan hästen inte upprätthålla syrgashalten i blodet utan syrgashalten sjunker och koldioxidhalten ökar. Det betyder att hästen inte klarar av att syresätta allt blod som kommer till lungorna. Man kan uttrycka det så att hästens blodcirkulation är effektivare än andningssystemet. Andningsfunktionen är alltså en begränsande faktor för prestation.

Det är därför funktionsfel i svalget såsom till exempel felläge av mjuka gommen eller struppipning ger så stor negativ påverkan på prestationen eftersom de minskar volymen luft och därmed syre som kommer till lungorna. Inflammationer i luftvägarna orsakat av dålig stallmiljö eller infektioner, vilka försvårar gasutbytet i alveolerna, orsakar naturligtvis också nedsatt syreupptagning.

Fakta

Fakta Anne Haglund

Namn: Anne Haglund

Ålder: 50 år

Bor: Saxtorp i Skåne

Gör: Veterinär, äger och driver Saxtorps Hästklinik. Föder upp travhästar tillsammans med sambon Mats Rånlund. Jobbar med hästarna i stallet och kör när tiden finns.

Första egna häst: Fick ponnyn Pebbles vid nio års ålder. Första travaren Remi Ribb.

Bästa häst: Olle Rols

Bästa travminnet: Körde mitt första travlopp 2002 med vår egne Freeway (DK) och vann!

Intresse förutom trav: Hästar, läsa böcker (självbiografier, romaner), vara ute i skog och mark.

Expandera

Andningen är något som vi har begränsad förmåga att påverka. Visst stärker träning andningsmuskulaturen både i svalget och bröstkorgen men i huvudsak är andningsförmågan genetiskt betingad.

Cirkulation: Hästen har ett extremt effektivt hjärta, vilopulsen hos en häst ligger runt 35 slag/minut och kan vid hårt arbete stiga till osannolika 210-240 slag/minut. Hästens maxpuls kan inte tränas utan är genetiskt bestämd och anses vara ett mått på hästens kapacitet. Varje hjärtslag pumpar ut mellan 1,2 och 1,8 liter blod, vilket betyder att under maxprestation kan ett hästhjärta pumpa ut 500 liter blod/minut!

Blodets främsta uppgift är att förse kroppens celler med syre och transportera bort slaggprodukter såsom till exempel koldioxid och mjölksyra. Blodet består av blodkroppar och plasma. De röda blodkropparna bär syret i hemoglobinmolekyler. Hemoglobininnehållet i de röda blodkropparna ökar vid träning.

Hästar som får extra salt dricker dessutom bättre

Hästen svettas kraftigt vid arbete och kan förlora upp till 15 liter vätska framförallt via svett på en timme, blodplasmanivån sjunker. För att kunna prestera är det därför extremt viktigt att hästen dricker tillräckligt och att salter ersätts. De flesta hästar dricker bäst från en fri vattenyta med kroppstempererat vatten som har en smak de känner igen. Om vattenkopp används ska den ge sex-åtta liter per minut för att optimera vattenintaget.

Underhållsbehovet av salt är 25 gram per dag men behovet kan vara ända upp till 100-120 gram varma sommardagar med hård träning. Hästar som får extra salt dricker dessutom bättre. Ett sätt att få i hästen extra salt är att erbjuda den fysiologisk saltlösning (det vill säga nio gram salt/liter). Gör man det ska man alltid också ha vanligt vatten så att hästen har valmöjlighet. För att göra vatten likartat överallt kan man lära hästen att dricka smaksatt vatten, till exempel blanda lite betfor eller äppeljuice i vatten. För hästen är det en vanesak med smaksatt vatten eller saltvatten och det kan vara välinvesterat att lära hästen dricka sådant vatten inför krävande tävlingsdagar i varmt väder.

Hästar har också en förmåga att snabbt öka sin prestationsförmåga genom att som svar på stress eller hårt arbete släppa ut röda blodkroppar i blodomloppet från mjälten där de lagrats vid vila.

Muskler: Hästens muskler är högst påverkbara med träning. Musklerna blir större och ökar sin förmåga att lagra glykogen (muskelcellens energilagring) och energiomsättningsprocesserna i muskelcellen effektiviseras. Musklerna består av tre olika typer av muskelfibrer; typ I, typ IIA och typ IIB. Typ I är långsamma fibrer och arbetar med hjälp av syre (aeroba). De står för långvarigt uthållighetsarbete och ingen mjölksyra bildas.

Effektivast med avjoggning i snabb trav

Typ II är snabba muskelfibrer, de delas in i typ IIA som kan arbeta både med hjälp av syre och utan (aeroba och anaeroba). Det är dessa fibrer som vi framförallt tränar när vi tränar travhästar. Andelen typ IIA fibrer ökar ju mer tränad hästen här. Typ IIB är explosiva, arbetar utan syre (anearobt) har kort uthållighet och bildar mjölksyra. Dessa måste också tränas för att kunna arbeta när de behövs men det ska göras med försiktighet då mjölksyra anhopas, muskeln blir trött och belastningen ökar på leder och senor.

Träning tömmer cellernas energidepåer (glykogen). Hästar är långsamma på att fylla på sitt glykogenförråd. Det tar cirka 72 timmar efter arbete att få upp energinivån igen. Att arbeta utan tillräckligt med glykogen verkar nedbrytande på muskulaturen. Människor kan äta för att fylla glykogendepåerna under arbete eller mellan heat, men där är processen för långsam hos häst.

Vid två heat under en dag är det därför enbart meningsfullt att försöka få hästen att dricka, inte att äta mellan heaten. Det är också vetenskapligt visat att mjölksyranivån i blodet sjunker effektivast med avjoggning i snabb trav i tio minuter (2.24/1.000 m) efter träning eller lopp. Näst bäst är långsamt trav i tio minuter (fyraminuterstempo/1000 meter), därefter skritt och allra sämst är att ställa in hästen i en box.

Skelett/leder: Skelettet är en vävnad som påverkas långsamt. Träning är dock en förutsättning för att skelettet ska bli starkt nog, men det tar lång tid att påverka. Det är därför mycket viktigt att träning av hästar alltid sker med långsamt ökande belastning.

***

Fotnot: Denna veckas krönikör är Anders Ström om sporten och spelbolagen kan lösa detta på egen hand?