Fokustema
Avelskrönika
Läs senare

Hansen: X-kromosomet går från dotter till dotter eller son

Avelsframgångarna för Valley Victorys söner Muscles Yankee och Yankee Glide har mycket att göra med att de har döttrar till Hickory Pride som mormors mor respektive mormor.
Av
Kurt Hansen

På väggen på mitt kontor hänger en gammal bild av en gammal Dean Hanover. Min favoritavelshingst tillsammans med sonen Hickory Pride och nutidens Andover Hall.

Dean Hanover är mest känd för sitt timetrial i 1937 på The Red Mile i Lexington, Kentucky där han travade 1.13,5 som treåring för den endast elvaåriga kusken Alma Sheppard, dotter till ägaren Lawrence Sheppard. Dean Hanover var Sheppards favorithäst och betydde nästan lika mycket för tränaren Henry Thomas, som flera år senare sade att upplevelsen med Dean Hanover och Alma Sheppard i timetrialen var större än hans tre Hambletoniantriumfer – tillsammans.

Dean Hanover var inte startberättigad i Hambletonian och blev ingen stor avelshingst även om han blev pappa till en Hambletonianvinnare, Demon Hanover.

Farfar till Dean Hanover var Axworthy och dennes hingstlinje har idag ingen kommersiell betydelse även om grenen genom Florican fick en nytändning via Nearly Perfect och dennes son Sierra Kosmos under 1990-talet.

I en bransch där så mycket – alltför mycket enligt min mening – handlar om hingstlinjer har Dean Hanover ändå fått en enormt stor betydelse på ett annat sätt – genom hans döttrar, deras söner och deras döttrar. Men det skrivs eller pratas det inte mycket om, vilket jag vill ändra på i denna krönika.

 

Min favorit bland Dean Hanover-ston är Misty Hanover, född 1941. Mamma till Hickory Smoke (född 1954 e. Titan Hanover) och Hickory Pride (född 1956 e. Star’s Pride). Två andra nästan lika värdefulla Dean Hanover-ston är Goddess Hanover född 1943 och Mimi Hanover född 1945.

Genom Speedy Crown/Super Bowl-vågen i den amerikanska aveln under 1970- och 1980-talen hördes inte mycket snack på auktioner eller stallbackar om Dean Hanover eller hans döttrar och det var heller inte annorlunda i början av Valley Victory-dominansen på 1990-talet, men sedan har det hänt saker. Enligt min uppfattning har avelsframgångarna för Valley Victorys söner Muscles Yankee och Yankee Glide mycket att göra med att de har döttrar till Hickory Pride som mormors mor respektive mormor.

Behöver jag att skriva att Chapter Seven avlar sina bästa avkommor när stona har gott om Dean Hanover och speciellt Misty Hanover-ston?

Det visar sig sedan att ju mer Misty Hanover-blod, desto bättre. Alla har väl hört om Muscle Hill (hans mormor är Yankee Bambi e. Hickory Pride)? Han avlar nu fantastiskt bra på ston med Dean Hanover i allmänhet och Misty Hanover-ston i synnerhet i deras stamtavlor. Titta på den unga legenden Mission Brief. Hennes mamma Southwind Serena har inte bara ett Hickory Pride-sto från pappan Varenne, utan ytterligare fyra Dean Hanover-ston i sin härstamning. Alla i det vi kallar XFP – x-faktor position. X-kromosomet går från dotter till dotter eller son men inte från far till son.

Jimmy Takters och Muscle Hills fantastiska treåringssto från 2017, Ariana G, är undan Cantab Hall-stoet Cantab It All, som har inte färre än nio Dean Hanover-ston i XFP inklusive Elma, vars far är Misty Hanover-sonen Hickory Smoke.

 

Självfallet spelar andra genetiska komponenter också en roll, men denna krönika handlar om Dean Hanover/Misty Hanover. Viktiga ston som Somolli och Honeymoon H, för att inte prata om det franska blodet. Kanske ett ämne för nästa års avelskrönika…

Fakta

Kurt Hansen

Kurt Hansen är utbildad agronom från Danmark och har jobbat i USA sedan 1989.

Han har jobbat på de två amerikanska stuterierna Kosmos Horse Breeders och Hanover Shoe Farm. Han jobbar också för auktionsfirman Standardbred Horse Sales Company och driver sin egen konsultverksamhet. Hansens egna lilla uppfödning inkluderar främst Andover America.

Expandera

Det första stoet med en riktigt häftig dos av Dean Hanover-blod var Amour Angus (född 1987) efterföljd av systern Canne Angus (född 1989). De två är helsystrar, med Magna Force som pappa och Kenwood Scamper som mamma. De har hela fyra Dean Hanover-döttrar i stamtavlan: Magnolia Hanover, Mimi Hanover, Misty Hanover och Goddess Hanover.

Amour Angus är mor till den unika syskonskaran Emilie Cas El, Conway Hall, Angus Hall och inte minst Andover Hall. Canne Angus är mormor till Cantab Hall, vars mor Canland Hall har ytterligare två Dean Hanover-ston på mödernet via Garland Lobells mor Gamin Lobell, Goddess Han-
over och Gleeful Hanover.

 

Föga överraskande har hingstarna undan Kenwood Scampers ättlingar avlat utomordentligt bra med ston laddade med Dean Hanover-blod. Menhammar Stuteris nya avelshingst, And-
over Hall-sonen Nuncio, har Lindy Lane som morfar. Ett exempel på en nutidens gyllene korsning? Lindy Lanes mormor Petrolianna bär på hela tre blodslinjer till Dean Hanovers döttrar: Misty Hanover, Goddess Hanover och Mimi Hanover.

Kurt Hansen. Foto Stalltz.se

Eftersom Nuncios möderne går tillbaka till Mimi Hanover i rak linje är hans mor Nicole Isabelle syskon-
avlad (Rasmussen faktor). En avelsstrategi som kan ge exceptionellt bra avelsston/avkommor. Min vän Stefan Melander håller säkert med mig om att Nuncio var en exceptionellt bra häst på tävlingsbanan. Readly Express är ett annat aktuellt exempel på en undantagshäst, vars mor är korsad via Rasmussen faktor.

En son från Amour Angus med egen mycket stark hingstlinje är Conway Hall, vars Triple Crown-vinnare från 2004, Windsong’s Legacy, har Hickory Pride som mormorsfar. Även om Windsong’s Legacy chockade den amerikanska travvärlden med sin bortgång i mars 2008, endast sju år gammal, innehöll hans första tre kullar en sån kvalitet, att hans son Chapter Seven är nästan lika het som Muscle Hill. Windsong’s Legacys fyra vinstrikaste avkommor: Lucky Chucky, Chapter Seven, Windsong Soprano och Yrsa Hanover har samtliga ett Hickory Pride-sto på mödernet. Behöver jag att skriva att Chapter Seven avlar sina bästa avkommor när stona har gott om Dean Hanover och speciellt Misty Hanover-ston i deras gener? Ta er själva en titt på Walner. Ni är säkert redan trötta på mina repetitioner.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Törnqvist: Gör allt i vår makt för att hästen ska må bra

Maria Törnqvist var årets första krönikör för Sulkysport. Hon vet att sporten är beroende av spelet och hela den kåren. Men spelarna måste också förstå de aktivas sida av myntet.
Av
Maria Törnqvist
Propulsion vid en tidigare start. Foto Mia Törnberg/Sulkysport
Propulsion vid en tidigare start. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Här kan ni läsa Maria Törnqvists krönika som publicerades i Sulkysport nummer 1 2019:

Året 2018 har passerat. Vilket år det har varit! Den absolut mäktigaste upplevelsen jag tar med mig är då Readly Express kontrade till seger i Prix d’Amérique.  Precis allt stämde kring ekipaget den där dagen. Var givetvis roligt att få se och dela glädjen på plats i Paris den dagen.

I den här krönikan vill jag lyfta något som är väldigt viktigt. Något som få personer inom spelarkåren verkar ha förståelse för.  Att det är djur vi jobbar med, av kött och blod . Med känslor och personligheter, precis som oss människor. Dom kan reagera på situationer, underlag, mat, förkylningar och ha en dålig uppladdning inför prestation. Precis som vi människor kan. Vissa kan även lida av prestationsångest. Dom präglas oftast av sina skötare, som dom umgås dag ut och dag in med. I ur och skur. Skötaren är den som står absolut närmast hästen i de allra flesta situationer.

Jag vet att sporten är beroende av spelet

Jag vet att sporten är beroende av spelet och hela den kåren. Men spelarna måste också förstå de aktivas sida av myntet. Alla (nästan alla i alla fall) inom den här sporten vill sina hästar väl och gör sitt yttersta för att dom skall må bra och prestera bra. Undantag finns ju givetvis här med tyvärr, även de som går över gränsen för att de skall prestera bra. Men nästan alla jobbar för samma sak. Hästarnas…

Fakta

Maria Törnqvist

Namn: Maria Törnqvist
Född: 20 januari 1988
Uppväxt: Utanför Göteborg
Fritidsintresse: Att träna och laga mat
Karriär: Examen från travgymnasiet på Wången 2006. Arbetat som lärling hos bland andra Åke Svanstedt, Marcus Svedberg. Tog ut proffstränarlicens 2016.
Hästar i träning: 25
Bästa häst i stallet: Rolex Bigi, 1.11,2am/1.282.800kr
Träningsanläggning: Stall Däningsholm i Fåglum.

Expandera

Jag tänker närmast på Propulsion som brände som storfavorit i lördags. Tränaren Daniel Redén stod och fick ursäkta sig i tv över ”irriterade spelare” som hörde av sig. Örjan Kihlström som är en av världens bästa kuskar fick ta emot enorm kritik och hat på sociala medier. Hästen gick med en rad ändrade förutsättningar, mötte en otroligt bra On Track Piraten som alltid har presterat på vintern och dessutom kördes enligt skolboken av Hans R Strömberg. Dessutom så stod ”Proppen” med feber dagen efter och vägrade att äta sin mat. Det tyder på infektion i kroppen. Hästen var alltså inte kurant…

Hur gör vi då för att kolla statusen på hästarna innan start?

Sånt som händer både oss och djuren ganska ofta. Men mest besviken av alla kan jag lova er att Daniel Redén och hästens skötare var! Jag var med om exakt samma sak på Mantorp för ett par veckor sedan. Körde Rolex Bigi som var stallskrik efter att jag kört honom snällt två gånger innan. Vi hade indikationer på att några av stallets hästar var sjuka och tog därför prover innan på starthästarna. Dom var på torsdagen gröna, alltså bra. (Labbet hade inte öppet fredag).

Jag kände i värmningen att Rolex inte var lika på bettet som han brukar. Men nu gick han med skor, på en lite sämre bana än vad han är van vid. Så jag tog beslutet att köra provstarten och stryka om jag inte var nöjd. Han var smällfin minuterna innan loppet och startade. I loppet kändes det 400 kvar att han var matt och stum. Efter loppet kunde vi konstatera att han inte var kurant. Mest besviken av alla den dagen…vem tror ni det var? Jag… Sedan kommer det efterspel från besvikna spelare som kastar skit och glåpord över hästen. Patetiskt.

Vi gör precis allt i vår makt för att se till att hästarna mår bra

Hur gör vi då för att kolla statusen på hästarna innan start?  Nummer ett är att de ska dricka och äta normalt.  Alla som har lite koll på sina djur tempar dom och kollar att dom ligger inom normala värden för just den individen. Man kollar avföring i boxen, man känner efter eventuell värme i hovar som också kan indikera infektioner. Man kollar tandkött och slemhinnor så att dom har en frisk och ljusrosa färg. Ibland vid misstanke om infektion tar vi blodprov för att kolla status på blodbilden.

Vi gör precis allt i vår makt för att se till att hästarna mår bra innan de startar, och ändå kan det bli så fel ibland.

Lägg därefter till att det som också påverkar är yttre faktorer. Kvalitét på foder, vatten och strö är av yttersta vikt. Miljöombyte kan påverka hästarna väldigt mycket. Dom behöver kanske inte ha tränat hårdare eller ändrat så mycket. Ibland räcker det med en liten twist i träningen eller att dom får komma till en friskare miljö. Då kan statusen på hästen förändras på bara någon vecka. Även när en tränare bytt höparti kan stallformen komma väldigt plötsligt. Beror det på proteinet i höet eller på något annat?

Det är det här som är tjusningen med trav, som gör att det aldrig går att riktigt veta till hundra procent. Man går på magkänslan, indikationer och tidigare erfarenheter.

Vissa tränare har en vinterstämpel på sig. Att deras hästar bara presterar på vinterhalvåret. Vad kan det bero på?  Blomning av någon konstig växt på sommaren? Lite sämre hästmaterial som gör att de duger bättre på vintern?

Vi som aktiva lär oss nya saker hela tiden och kommer aldrig att bli fullärda. Den dagen man blir det tror jag det är dags att man lägger av. Ni som spelare behöver inte sätta er in i vår värld. Bara ha lite mer förståelse.

Önskar er en god fortsättning på det nya året!

***

Fotnot: Denna veckas krönikör är Anders Ström

Fokustema
Krönika
Läs senare

Fransson: ”Jag tror inte på förbud”

Fredrik "Frasse" Fransson var förra veckans krönikör om det förslag till ny avelsplan för kallblodstravare som för några veckor sedan presenterades av Svensk Travsport (ST) och Det Norska Travsällskapet (DNT).
Av
Fredrik Fransson
Ingbest är en av de avelshingstar som verkligen fått chansen i aveln och har ”bara” Elding en gång i stamtavlan. I framtiden kan hans gener vara mycket viktiga för att hålla ned inavelsgraden för hela populationen. Foto Fredrik Fransson.
Ingbest är en av de avelshingstar som verkligen fått chansen i aveln och har ”bara” Elding en gång i stamtavlan. I framtiden kan hans gener vara mycket viktiga för att hålla ned inavelsgraden för hela populationen. Foto Fredrik Fransson.

Här kan ni läsa Fredrik ”Frasse” Franssons krönika som publicerades i Sulkysport nummer 52:

För några veckor sedan presenterade Svensk Travsport (ST) och Det Norska Travsällskapet (DNT) ett förslag till ny avelsplan för kallblodstravare.

Avelsplanen är ett regelverk för sporten att reglera och bestämma vilka hingstar som får användas i aveln (sätta begränsningar) – och på så sätt ska man se till att vi får så bra tävlingshästar som möjligt och en sund och frisk ras helt enkelt.

Kom igen – det är för dåligt underlag.

Förslaget som nu ligger innehåller förutom en inledning kring rasens historia, om dess rastyp och olika bestämmelser också några ytterst intressanta förslag på förändringar inför framtiden;

• Hingstar med tätare än 3+3 korsning i stamtavlan skall inte godkännas.
• Halv- eller helsyskonparning samt parningar med far-dotter eller mor-son skall inte registreras.
• Sänkta kvoter på antalet betäckningar per år.
• Samt några obegripliga procentsatser om prestationer med mera.

Man pratar också om en eventuell livstidskvot på betäckningar eller antalet födda föl för avelshingstar. Anledningen bakom dessa förändringar är den i rask takt stigande inavelsgraden hos kallbloden.

Fakta

Fredrik Fransson

Ålder: 38 år.

Familj: Gift med Michaela. För övrigt består familjen av hund, katt och en massa hästar.

Bor: Järvsö.

Licens: A-tränare.

Bästa travminnet: Seger i V75-loppet Jon Olssons Minne på hemmaplan, Bollnästravet, med Monster Monsun.

Intressen förutom trav: Downhillcykling och att lära mig saker.

Expandera

Nu vill ST och DNT att vi aktiva ska komma med våra inspel och förslag kring avelsarbetet i framtiden. Problemet är att vi inte har kunskap/information nog ute i stugorna. Här har Sleipner ett stort ansvar, men med bara ett par veckor kvar innan vi förväntas svara på förslaget (den 11 januari senaste dag) har INGEN information kommit. Förutom att man hjälpt till att sprida förslaget…

Information är svårt.

Det är till och med mycket svårt (fråga ATG…).

Motivering, analys eller bedömning om förväntade effekter kring dessa förändringar är alltså höljt i dunkel – trots idoga försök att få svar från både svenskt och norskt håll har jag helt enkelt gått bet.

Inget är så viktigt som att göra det enkelt

Det bästa man kommit med så här långt är att det är ”två forskare” som föreslagit bland annat (!) dessa förändringar för att stoppa den allt med skenande inavelsgraden, men på vilka grunder och vad mer de kommit fram till presenteras inte.

Kom igen – det är för dåligt underlag.

Mitt förslag bygger istället på att vi vill ha större spridning på antalet friska, sunda och bra hästar i aveln. Det ska vara upp till uppfödaren att välja den hingst som man tror passar bäst till sitt sto.

Historiskt har vi sett hingstar som Elding, Rappfot och Trollfaks (till och med Troll Jahn på grund av storleken) ha problem med avelsvärderingsnämnden. Med facit i hand var det en sjutusan till tur att de blev godkända till slut.

Alla hingstar som ska användas i aveln ska visas för avelsvärdering och godkännas – det enda som ska vara skäl nog att inte låta hingstar verka i aveln är veterinära defekter. 

Dessutom vill jag att avelsvärderingsnämnden förändrar sitt arbete och varje år presenterar förslag på hingstar de vill se i aveln, från föl till äldre. De kan också uppmuntra till vidare avel på ston som värderas kunna hålla ned inaveln för populationen i stort. För att uppmuntra ägarna/uppfödarna.

 

Jag tror inte på förbud – jag tror på utveckling, engagerade aktiva och på uppmuntran!

Men gissa vad.

Om ST och DNT inte skyndsamt ser till att göra det enklare för hästägare, uppfödare och andra aktiva spelar det ingen roll vilka hingstar som får betäcka och inte.

Inget är så viktigt som att göra det enkelt.

***

Fotnot: Denna veckas krönikör är Maria Törnqvist.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Borell: ”Två svenska hästar som huvudfavoriter i PdA”

Det är med skräckblandad förtjusning Kristian Borell tänker på den nya tiden. Säg så här. Det är inte den nya tiden i sig som bekymrar honom, utan de vise männens förmåga att tänka klokt och fritt.
Av
Kristian Borell
Etta och trea förra vintern. De två hetaste favoriterna sista söndagen i januari nästa år? De svenska tränarna Timo Nurmos och Daniel Redén är hästiordningställare av högsta mått och deras stjärntravare Readly Express och Propulsion är hästarna att slå i det stora slaget, även enligt italienska sporttidningen Gazzetta dello Sport. Foto Mia Törnberg
Etta och trea förra vintern. De två hetaste favoriterna sista söndagen i januari nästa år? De svenska tränarna Timo Nurmos och Daniel Redén är hästiordningställare av högsta mått och deras stjärntravare Readly Express och Propulsion är hästarna att slå i det stora slaget, även enligt italienska sporttidningen Gazzetta dello Sport. Foto Mia Törnberg

Här kan ni läsa Kristian Borells krönika som publicerades i Sulkysport nummer 51:

Julen är här och det är svårt att inte tänka på tideräkning och vishet. Före och efter, både Kristus och den stundande svenska spelavregleringen.

Magdalena Andersson som skatteindrivande ståthållare åt nutidens kejsar Augustus. Jungfrufödsel som dåtida föraning om avel med fryst sperma. Spelutredare och sportens direktörer som dagens vise män.

de vise männen stavas N-u-r-m-o-s och R-e-d-é-n

Det är med skräckblandad förtjusning jag tänker på den nya tiden. Säg så här. Det är inte den nya tiden i sig som bekymrar mig, utan de vise männens förmåga att tänka klokt och fritt.

Fakta

KRISTIAN BORELL

Kristian Borell är en nörd i ordets positiva bemärkelse. Passion, fixering, för något specifikt.

I Kristians fall är det fotboll, till och med italiensk fotboll, som är det specifika ämnet. Han har excellerat i italiensk fotboll som sportjournalist och krönikör. Bland annat som chefredaktör på eurosport.se och med boktitlarna ”Det är Zlatans fel”, ”Nu får det vara slutgrillat” (om förbundskaptenen Erik Hamrén), ”Ikväll kommer det onda att segra” och ”Fotbolls-VM kommer hem” som är utvalda och hopsamlade krönikor.

Varför är då fotbollsnörden Kristian Borell krönikör i Sulkysport? Jo för att han lika gärna kunnat vara travnörd.

– Jag föddes i Uddevalla 1969, men växte upp i Götene. Där fanns Tommy B Andersson! Pappa tog mig med på Axevalla tidigt, men han var ”bara” spelintresserad medan jag fastnade för den sportsliga aspekten. Men travet och jag kom ifrån varandra, säger Kristian.

Expandera

Vad underbart det vore att kunna konstatera att oron var obefogad, när vi om tusen eller två tusen dagar stämmer av hur spelavregleringen fallit ut och påverkat svensk travsport.

På annat håll i det svenska travriket vet vi att visheten regerar och att det mås bättre än någonsin. Nyss hemkommen från Italien konstaterar jag att även utländsk media, i detta fall Gazzetta dello Sport, rapporterar två svenska hästar som huvudfavoriter i Prix d’Amerique. En hästfavorit eller bland favoriterna är en sak, två hästar huvudfavoriter är något helt annat och en styrkedemonstration av Guds nåde signerad svensk travsport.

Så kan det gå när de vise männen stavas N-u-r-m-o-s och R-e-d-é-n och är hur kloka som helst. Deras iordningställande av häst har få eller inga motsvarigheter och det är fantastiskt att inte någonsin behöva vara orolig för att dessa herrars hästar inte skulle komma till start i bästa författning. Undantaget som bekräftar den regeln? Den avelssugna ägare är ännu inte född, som inte kan ställa till det för vilken tränare som helst.

Hästiordningställare av Nurmos och Redéns kaliber är värda guld på alla håll och kanter.

Jag tänker osökt på värsta konkurrenten Frankrike och på Bold Eagle (och det gör ont), så reducerad och dödlig och som på bara några månader gått från att vara superhästen som fick ut max av sitt tävlande till superhästen som var värd ett så mycket bättre slut på tävlingskarriären.

Det handlar inte om att inte kunna acceptera en ny tid där en gammal mästare blivit just för gammal och att en ny mästare utses, utan om att inte vilja se den gamla mästaren som ringvrak.

Till julen hör numera även granen och ni förstår vad jag önskar där inunder. Jag nöjer mig med en stor och en liten klapp.

I den stora klappen rätt balans och inga skygglappar på de vise män som skall ta travet in i en ny tid, och i den lilla klappen Bold Eagle i gammal fin författning alternativt omedelbar pension. Jag känner mig hyfsat säker på att tomten levererar åtminstone den ena.

***

Fotnot: Denna veckas krönikör är Fredrik ”Frasse” Fransson.