Fokustema
Krönika
Läs senare

Koch: Jag slutade aldrig jobba med Elitloppet

Sulkysports krönikör Klaus Koch om jobbet som Elitloppsgeneral. Till helgen är han på plats som turist för andra året i rad och glädjer sig som ett barn inför julafton över att få se Bold Eagle på hans älskade Solvalla.
Av
Klaus Koch

Här är Klaus Kochs krönika som publicerades i Sulkysport nummer 10:

Elitloppet 2016 blev historiskt för min del. För första gången på 25 år hade jag inte något med loppet att göra och kunde njuta av det som turist, något jag inte hade gjort sedan 1984.

Från och med 1985 jobbade jag med Copenhagen Cup och var från det året på jobb varje gång jag äntrade Solvalla den sista helgen i maj. Under åren 1992-2003 var jag tekniskt huvudansvarig för evenemanget och från 2004 till och med 2015 tjänstgjorde jag som rådgivare med tyngdpunkt på de utländska hästarna.

Många gånger har jag fått frågan:

När börjar du jobba med Elitloppet?

För mig var det rätta svaret att jag aldrig slutade jobba med Elitloppet. Det fanns alltid med i bakhuvudet. Naturligtvis i olika skepnader.

Till exempel består månaderna efter Elitloppet mest av ”städning”; fakturor som ska betalas, olika strulsaker som ska redas ut och uppsummeringar som ska göras samtidigt som förberedelserna inför nästa år – till exempel upphandling av hotell som måste göras i ett mycket tidigt skede – påbörjas.

Fakta

Klaus Koch

Ålder: 61 år

Bor: Vid Solvalla

Gör: Driver bolaget On Track Worldwide AB, konsult inom i internationell travsport.

Första egna hästen: American Trick (1980). Den snällaste hästen som någonsin sprungit framför en sulky.

Bästa häst: Femårige Gogo di Quattro (hoppas jag)

Bästa travminnet: Travsporten har givit mig så otroligt många fina minnen att det är omöjligt att välja bara ett.

Intressen förutom trav: Klassisk musik, 60-tals-musik och trafikflygplan.

Expandera

Det som intresserar den vanliga travmänniskan mest i Elitloppssammanhang är inbjudning av hästarna. Det låg – och ligger fortfarande – en sorts magi över den processen.

Egentligen är ett Elitloppsfält om 16 hästar färskvara. Det är de för stunden bäst lämpade hästarna som ska bjudas in och förhoppningsvis tackar ja.

Ändå skulle Elitloppet tappa – om inte hela så ändå stora delar av – sin glans, om den Elitloppsansvarige sportchefen offentliggör namnen på de 16 hästarna först på eftermiddagen den näst sista söndagen i maj.

Att bjuda in en nybliven Hambletonianvinnare nästan tio månader i förväg är rent spel för galleriet, men det måste göras. I det ögonblicket börjar spekulationerna och – inte minst – förhoppningarna. De ömsom styrks, ömsom försvagas i takt med de amerikanska storloppen under senhösten och faktum är att det vanligtvis har varit helt andra jänkare som har blivit aktuella när Elitloppet nalkats.

Likadant är det med vinnaren av Prix d’Amérique. Den bara måste bjudas in.

Hur ofta har jag inte gått fram till tränaren av en häst som just vunnit ”världens tuffaste travlopp” och bjudit in honom väl medveten att chansen att få hästen till Stockholm var lika med noll.

Ändå lämnade vi alltid Elitloppsdörren lite på glänt och i två fall lyckades övertalningsförsöken faktiskt ändå. I båda fallen ledde de till, för mig som ”Elitloppsgeneral”, mycket dramatiska händelser.

Coktail Jet vann Prix d’Amérique, men tränaren Jean-Etienne Dubois var ytterst tveksam till att starta i Elitloppet. Detta enbart på grund av att den då sexårige hingsten var så oerhört populär i aveln att han inte kunde lämna stallet hemma i Normandie under en veckas tid, som marktransporten skulle ta tur och retur. Att vara borta i tre dygn skulle gå bra, men det krävdes flygplan.

I vår tid då alla riskinvesteringar ska kunna begrundas genom en analys som mynnar ut i en excel-tabell var det skönt att på den tiden kunna säga till sin ledning att jag garanterar att ett flygplan är en bra investering och därefter få den godkännande nicken. Idag flygs de franska hästarna fortfarande till Elitloppet, Oslo Grand Prix och Kymi Grand Prix, så helt fel ute var jag inte…..

2006 ville Prix d’Amérique-vinnaren Jag de Bellouet ha eget flyplan för att komma. Det fick han också, dock fick kretsen kring honom finansiera merparten själv. Jaggens ”seger” i Elitloppet var spektakulär, men det var tyvärr efterspelet med diskvalifikationen för användandet av otillåtna substanser också.

Just det ämnet tänker jag ta upp i en av mina kommande krönikor.

Allt har sin tid och det är viktigt även för Elitloppet att det hela tiden förändras och inte står och stampar.

Ett jippo i samband med Elitloppet har jag dock alltid varit emot, eller åtminstone ytterst skeptisk till. Här handlar det om idén med att låta olika lopp på andra banor än Solvalla var direktkvalificerande till Elitloppet. För det säger ju sig självt att är vinnaren av aktuellt lopp bra nog, så kommer han att vara med i Elitloppet i alla fall.

Så varför ta risken att något eller flera av loppen blir undermåligt besatta och att Solvalla kan komma att tvingas ta med en eller flera hästar som absolut inte har i loppet att göra?

Nästa helg kommer jag för andra året i följd att få uppleva Elitloppet som ”turist”. Och jag ser fram emot det med förtjusning.

För samtidigt känns det rätt att nya och yngre krafter får ta över; jag var ju själv bara 34 år när jag fick ansvaret för svensk travsports finaste juvel.

Jag tycker att det är helt magiskt att Bold Eagle kommer och jag glädjer mig som ett barn inför julafton över att få se honom beträda banan på mitt älskade Solvalla.

***

Fotnot: I denna veckas nummer av Sulkysport, som kommer i brevlådan fredag 26 maj, berättar Håkan ”Lillis” Olsson om känslan att stå som vinnare i Elitloppet.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Törnqvist: Inspirera och engagera ungdomarna

Förra veckans krönikör i Sulkysport var Maria Törnqvist och hon skriver om sommartrav och om att det måste finns kompetenta och duktiga lärare som inspirerar och engagerar ungdomarna så att dom vill fortsätta vidare i branschen på ett eller annat sätt.
Av
Maria Törnqvist
Fornaboda travbana. Foto Mats Hansson/ALN
Fornaboda travbana. Foto Mats Hansson/ALN

Här kan ni läsa Maria Törnqvists krönika som publicerades i Sulkysport nummer 26:

Sommaren är äntligen här. Den här försommaren har onekligen bjudit på en hel del sol och värme. Finns både för- och nackdelar med detta. Vi bor ju i Sverige och där gillar vi att ha det ”lagom” med det mesta. Många oroar sig för skörden, så även jag då man har en massa djur att hålla. Får vi lite regn och sol så hoppas vi på en fin andraskörd för våra hästars skull.

Det positiva med sommaren och mitt yrke är att man får vara ute och jobba i härlig miljö. Det är ljust länge och man kan verkligen njuta av dessa ljumma kvällar och kan jobba i t-shirt istället för fyra lager tjocka kläder.

Man kan kanske lägga om tävlingsschemat?

Jag gillar verkligen många av Sveriges sommarbanor som Visby, Åmål, Årjäng och Lindesberg. Det är något speciellt att åka på trav då. Det är på något sätt mer gemytligt och enkelt. Picknick i gräset och kunna njuta av travsporten på allra bästa sätt. Jag körde på Lindesberg i lördags och det är så mycket roligare när det är folk som kommer ner till staketet för att fråga om tips efter man har vänt upp i bakvarv efter värmning.

Fakta

Maria Törnqvist

Namn: Maria Törnqvist
Född: 20 januari 1988
Uppväxt: Utanför Göteborg
Fritidsintresse: Att träna och laga mat
Karriär: Examen från travgymnasiet på Wången 2006. Arbetat som lärling hos bland andra Åke Svanstedt, Marcus Svedberg. Tog ut proffstränarlicens 2016.
Hästar i träning: 25
Bästa häst i stallet: Rolex Bigi, 1.11,2am/1.282.800kr
Träningsanläggning: Stall Däningsholm i Fåglum.

Expandera

Något jag funderat ett tag på är om man kanske kan lägga om tävlingsschemat och köra lite mer tävlingar på dessa banor när det är säsong och hålla sig mer till vissa banor på vintern? Alla som håller på med det här vet hur svårt och kostsamt det är att hålla en fin bana på vinterhalvåret, givetvis beror detta också på var banan i fråga ligger geografiskt.

Men jag tycker helt ärligt, utan att vara för partisk som Åbytränare, att det borde läggas fler tävlingsdagar på exempelvis en bana som Åby på vintern och kanske mer resurser på att hålla banan i gott skick. Att man helt enkelt väljer ut vissa banor som får lite fler dagar på vintern och färre på vår/sommar/höst och försöka hålla dessa i toppskick under årets mörkare månader istället. Alla tränare och ägare vill ju ha fina banor till sina hästar.

Satsa mer på ungdomar och få in dom i sporten

Just Åby är en tacksam bana under den delen av året. Bekvämt för både hästar och människor. Det är ju fler banor på gång att modernisera sina arenor, så hoppas att det tänks till ordentligt!

I lördags såg jag TV4:s inslag om ponnytravdagen på Bergsåker. Helt rätt initiativ! Satsa mer på ungdomar och få in dom i sporten. Vi kommer behöva dom i framtiden. Se till att det finns kompetenta och duktiga lärare som inspirerar och engagerar ungdomarna så dom vill fortsätta vidare i branschen på ett eller annat sätt. Något som jag tycker är viktigt att ta med sig och tänka på som ledare för ungdomar är att lära ut värdet av respekt och beteende både mot djur och människor runt omkring sig.

Jag jobbar mycket med mentala coachen Stig Wiklund. Han är en av Sveriges främsta mentaltränare inom humanidrotten och han ger mig ofta små verktyg att jobba med som ger en tankeställare. Så att man själv måste fundera och se saker ur ett annat perspektiv.

Det är lätt att köra på i samma spår som man alltid har gjort. Vill man utvecklas måste man vara beredd att ändra på sig och jag tror det är viktigt att ta med sig det även när man rekryterar lärare och ledare inom travsporten.

Tror man kan dra mycket nytta av att ha rätt tänk med redan från början i sina utbildningar och kurser. Hästar är känsliga djur och tar upp mycket mer känslor och intryck än vad vi människor någonsin kan ana. Hästarna uppträder inte alltför sällan som sin skötare. Är skötaren lättstressad så blir hästarna också det.

Alla får förr eller senare en lite mer negativ period  men jag tror det är viktigt att man ändå ser till att försöka vara positiv och se på problemen som ett sätt att utvecklas. Då kan det vara bra att dra nytta av de fördelar man kan ha av en mental coach. Så det kan alltså vara värt att lägga någon krona extra på att rekrytera ”rätt” folk som lärare och kursledare så att alla ungdomar får chansen att synas och utvecklas, inte bara de som har föräldrar som alltid ställer upp, tyvärr är det långt ifrån alla som har den fördelen.

***

Fotnot: Denna vecka krönikerar Anne Haglund om hur man kan förbättra förutsättningarna för hästarna att orka med två lopp samma dag.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Fransson: ”Vem är den som kan göra skillnad på riktigt?”

Fredrik Fransson var förra veckans krönikör och han undrar vem som är bäst lämpad att staka ut travsportens framtid?
Av
Fredrik Fransson
Svenska positioneringssystemet i all ära, men det finns mycket kvar att lära av exempelvis kanadensiska Woodbine.
Svenska positioneringssystemet i all ära, men det finns mycket kvar att lära av exempelvis kanadensiska Woodbine.

Här kan ni läsa Fredrik Franssons krönika som publicerades i Sulkysport nummer 25:

Vem är bäst lämpad att staka ut travsportens framtid?

Den som låter högst, tränar flest eller vinner mest?

Att det är en travtränare som ska ta travsporten in i framtiden håller jag för osannolikt.

Vi travtränare snackar banunderlag, prispengar, startspår och underhållet på hemmabanan på vardagarna. Vi tänker på träningsupplägg och vart vi ska anmäla nästa torsdag.

(Stor)spelarna snackar jänkarvagnar, barfota och helstängt.

Klart. 1. 2. Kör.

Det är små frågor vi diskuterar.

Jag menar: vill spelarna ha info – ge dom info, enkelt. Gör en ”app” där vi tränare helt enkelt anmäler hur vi tänker utrusta hästarna, lägg in förvalda kategorier för vagnar och huvudlag, det går svinsnabbt att fylla i någon gång från det att startlistan är klar till två timmar före streckspelets start.

Fakta

Fredrik Fransson

Ålder: 38 år.

Familj: Gift med Michaela. För övrigt består familjen av hund, katt och en massa hästar.

Bor: Järvsö.

Licens: A-tränare.

Bästa travminnet: Seger i V75-loppet Jon Olssons Minne på hemmaplan, Bollnästravet, med Monster Monsun.

Intressen förutom trav: Downhillcykling och att lära mig saker.

Expandera

Otroligt att vi inte redan provat detta. Skulle det inte fungera – stek det.

Klart. 1. 2. Kör.

De stora frågorna där framtiden ska stakas ut, hur vi ska bli bättre, fler, göra bättre affärer, göra det enklare att äga häst och så vidare behöver andra influenser.

Det är inte så enkelt att bara höja prispengarna, även om det naturligtvis bör vara ett av målen. Vi behöver full fart framåt på Svensk Travsport. Vi behöver den som brinner för utveckling, som har det som sitt kall, sitt nummer ett.

Hästägarna, vad snackar dom om?

Vem är den som kan göra skillnad på riktigt?

Klart är att de får för lite plats – alla står inte ens med i travprogrammen…

Mycket av vår framtid torde finnas i hästägarleden – här finns massvis med kompetens av att driva företag – entreprenörer som gått sin egen väg och vågat göra det extra och dessutom lyckats. Recepten för framgång finns där, dock inte säkert att alla ingredienserna ska doseras lika i framtiden.

 

Vem är den som kan göra skillnad på riktigt?

För övrigt… Jag har tidigare sagt att vi inte ska se på vad andra travbanor gör utan se på dem som faktiskt är bäst, men nog kan vi snegla lite på de som gör det riktigt bra inom travet också, se bara på sändningarna från Woodbine.

Live visas namnet på hästarna, odds, mellantider (obs. inte km/h…) och riktigt bra kvalitet på bilderna. Inte så mycket begärt ändå?

Och givetvis – alla ägarna får plats.

***

Fotnot: Denna veckas krönikör är Maria Törnqvist och hon belyser vikten av att ta hand om unga som vill in i travsporten.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Borell: ”Olustigt, sa Bill. Olustigt, sa Bull”

Kristian Borell var förra veckans krönikör och han tycker att oavsett hur mycket långsiktig smart matchning det handlar om går det att komma till slutsatsen att det inte är speciellt nödvändigt för de bästa att komma till start i Elitloppet.
Av
Kristian Borell
RIngostarr Treb, Readly Express och Urlo dei Venti hade varit en syn i Elitloppet.
RIngostarr Treb, Readly Express och Urlo dei Venti hade varit en syn i Elitloppet.

Här kan ni läsa Kristian Borells krönika som publicerades i Sulkysport nummer 24:

Jerry Riordan hade rätt men ändå fel, när han pratade om asterisk efter segern med Ringostarr Treb i Elitloppet. Det skall vara plural och inte singular.

Riordans asterisk i Solvallas vinnarcirkel handlade om att Elitloppet 2018 för all framtid skulle vara ”loppet där Bold Eagle inte var med”.

Efter helgens övningar i Östersund och Oslo handlar det om mycket mer än så.

Fakta

KRISTIAN BORELL

Kristian Borell är en nörd i ordets positiva bemärkelse. Passion, fixering, för något specifikt.

I Kristians fall är det fotboll, till och med italiensk fotboll, som är det specifika ämnet. Han har excellerat i italiensk fotboll som sportjournalist och krönikör. Bland annat som chefredaktör på eurosport.se och med boktitlarna ”Det är Zlatans fel”, ”Nu får det vara slutgrillat” (om förbundskaptenen Erik Hamrén), ”Ikväll kommer det onda att segra” och ”Fotbolls-VM kommer hem” som är utvalda och hopsamlade krönikor.

Varför är då fotbollsnörden Kristian Borell krönikör i Sulkysport? Jo för att han lika gärna kunnat vara travnörd.

– Jag föddes i Uddevalla 1969, men växte upp i Götene. Där fanns Tommy B Andersson! Pappa tog mig med på Axevalla tidigt, men han var ”bara” spelintresserad medan jag fastnade för den sportsliga aspekten. Men travet och jag kom ifrån varandra, säger Kristian.

Expandera

Readly Express och Urlo dei Venti kom som bekant inte till start i Elitloppet. Deras strålande insatser i Jämtlands Stora Pris och Oslo Grand Prix asteriskar sig in i Elitloppets historia och blir till en mardröm för Solvallas sportsliga ledning och historieskrivningen om Elitloppet 2018, som nu behöver en k-pistsalva av asterisker för att berätta varför det hela slutade som det gjorde.

* Bold Eagle startbortkollrad i försöket.

** Readly Express tackade nej och valde istället att starta i Östersund.

*** Urlo dei Venti tackade nej och valde istället att starta i Oslo.

I sämsta fall handlar det om en trend med tappad status för Elitloppet

Asteriskerna om fantastiska travare som valde bort Elitloppet 2018 blir till bevis. Oavsett hur mycket långsiktig smart matchning det handlar om – kombinerat avelsarbete, ålder, två heat samma dag och nästa års äventyr – går det att komma till slutsatsen att det inte är speciellt nödvändigt för de bästa att komma till start i Elitloppet. I bästa fall lyckas Solvallas sportsliga ledning förvandla det inträffade till en parantes, med Elitloppet 2018 som upplagan där den långsiktiga och smarta matchningen av superhästarna Readly Express och Urlo dei Venti orsakade ett hack i kurvan. I sämsta fall handlar det om en trend med tappad status för Elitloppet.

Det är alltså helt ok när Readly Express går på vattnet, men inte när Urlo dei Venti gör det?

Nog nu om fantastiska travare i Elitlopps- och Solvallaperspektiv. Viktigast är såklart att det kommer fram hästar av den kaliber som är Readly Express och Urlo dei Venti. Det är inte utan att man längtar efter att se hur långt upp de båda kommer att ta sig på listan över bästa travare någonsin, när Sulkysport om lämpligt antal år uppdaterar sin inspirerande och utmärkta ”Världens 50 bästa hästar genom tiderna”.

Man skall aldrig överdriva det nyss inträffade och självupplevda på historiens bekostnad, men Jämtlands Stora Pris och Oslo Grand Prix anno 2018 var alldeles underbara indikationer på något historiskt bra.

Avslutningsvis noterar jag att Readly Express och Urlo dei Ventis insatser bemöts olika.

I Readly Express fall handlar det bara om ”nödvändigt försiktig och smart matchning av en fantastisk häst”. I Urlo dei Ventis fall till stor del om att ”det är för bra för att vara sant”, och att något annat än skicklig och framsynt avel, utmärkt träning och sedvanligt säker styrning av Mäster Bellei ligger bakom hästens framfart. Det är alltså helt ok när Readly Express går på vattnet, men inte när Urlo dei Venti gör det? Olustigt, sa Bill. Olustigt, sa Bull.