Fokustema
Krönika
Läs senare

Koch: Jag slutade aldrig jobba med Elitloppet

Sulkysports krönikör Klaus Koch om jobbet som Elitloppsgeneral. Till helgen är han på plats som turist för andra året i rad och glädjer sig som ett barn inför julafton över att få se Bold Eagle på hans älskade Solvalla.
Av
Klaus Koch

Här är Klaus Kochs krönika som publicerades i Sulkysport nummer 10:

Elitloppet 2016 blev historiskt för min del. För första gången på 25 år hade jag inte något med loppet att göra och kunde njuta av det som turist, något jag inte hade gjort sedan 1984.

Från och med 1985 jobbade jag med Copenhagen Cup och var från det året på jobb varje gång jag äntrade Solvalla den sista helgen i maj. Under åren 1992-2003 var jag tekniskt huvudansvarig för evenemanget och från 2004 till och med 2015 tjänstgjorde jag som rådgivare med tyngdpunkt på de utländska hästarna.

Många gånger har jag fått frågan:

När börjar du jobba med Elitloppet?

För mig var det rätta svaret att jag aldrig slutade jobba med Elitloppet. Det fanns alltid med i bakhuvudet. Naturligtvis i olika skepnader.

Till exempel består månaderna efter Elitloppet mest av ”städning”; fakturor som ska betalas, olika strulsaker som ska redas ut och uppsummeringar som ska göras samtidigt som förberedelserna inför nästa år – till exempel upphandling av hotell som måste göras i ett mycket tidigt skede – påbörjas.

Fakta

Klaus Koch

Ålder: Fyllde den 5 april

Bor: Vid Solvalla

Gör: Driver bolaget On Track Worldwide AB, rådgivning inom i internationell travsport. Sedan den 1 juli 2015 vd för travbanan Bahrenfeld i Hamburg

Första egna hästen: American Trick (1980). Den snällaste hästen som någonsin sprungit framför en sulky.

Bästa häst: Fyraårige Gogo di Quattro (hoppas jag)

Bästa travminnet: Travsporten har givit mig så otroligt många fina minnen att det är omöjligt att välja bara ett.

Intressen förutom trav: Långa promenader (nej, skojar!). Klassisk musik, 60-tals-musik och trafikflygplan.

Expandera

Det som intresserar den vanliga travmänniskan mest i Elitloppssammanhang är inbjudning av hästarna. Det låg – och ligger fortfarande – en sorts magi över den processen.

Egentligen är ett Elitloppsfält om 16 hästar färskvara. Det är de för stunden bäst lämpade hästarna som ska bjudas in och förhoppningsvis tackar ja.

Ändå skulle Elitloppet tappa – om inte hela så ändå stora delar av – sin glans, om den Elitloppsansvarige sportchefen offentliggör namnen på de 16 hästarna först på eftermiddagen den näst sista söndagen i maj.

Att bjuda in en nybliven Hambletonianvinnare nästan tio månader i förväg är rent spel för galleriet, men det måste göras. I det ögonblicket börjar spekulationerna och – inte minst – förhoppningarna. De ömsom styrks, ömsom försvagas i takt med de amerikanska storloppen under senhösten och faktum är att det vanligtvis har varit helt andra jänkare som har blivit aktuella när Elitloppet nalkats.

Likadant är det med vinnaren av Prix d’Amérique. Den bara måste bjudas in.

Hur ofta har jag inte gått fram till tränaren av en häst som just vunnit ”världens tuffaste travlopp” och bjudit in honom väl medveten att chansen att få hästen till Stockholm var lika med noll.

Ändå lämnade vi alltid Elitloppsdörren lite på glänt och i två fall lyckades övertalningsförsöken faktiskt ändå. I båda fallen ledde de till, för mig som ”Elitloppsgeneral”, mycket dramatiska händelser.

Coktail Jet vann Prix d’Amérique, men tränaren Jean-Etienne Dubois var ytterst tveksam till att starta i Elitloppet. Detta enbart på grund av att den då sexårige hingsten var så oerhört populär i aveln att han inte kunde lämna stallet hemma i Normandie under en veckas tid, som marktransporten skulle ta tur och retur. Att vara borta i tre dygn skulle gå bra, men det krävdes flygplan.

I vår tid då alla riskinvesteringar ska kunna begrundas genom en analys som mynnar ut i en excel-tabell var det skönt att på den tiden kunna säga till sin ledning att jag garanterar att ett flygplan är en bra investering och därefter få den godkännande nicken. Idag flygs de franska hästarna fortfarande till Elitloppet, Oslo Grand Prix och Kymi Grand Prix, så helt fel ute var jag inte…..

2006 ville Prix d’Amérique-vinnaren Jag de Bellouet ha eget flyplan för att komma. Det fick han också, dock fick kretsen kring honom finansiera merparten själv. Jaggens ”seger” i Elitloppet var spektakulär, men det var tyvärr efterspelet med diskvalifikationen för användandet av otillåtna substanser också.

Just det ämnet tänker jag ta upp i en av mina kommande krönikor.

Allt har sin tid och det är viktigt även för Elitloppet att det hela tiden förändras och inte står och stampar.

Ett jippo i samband med Elitloppet har jag dock alltid varit emot, eller åtminstone ytterst skeptisk till. Här handlar det om idén med att låta olika lopp på andra banor än Solvalla var direktkvalificerande till Elitloppet. För det säger ju sig självt att är vinnaren av aktuellt lopp bra nog, så kommer han att vara med i Elitloppet i alla fall.

Så varför ta risken att något eller flera av loppen blir undermåligt besatta och att Solvalla kan komma att tvingas ta med en eller flera hästar som absolut inte har i loppet att göra?

Nästa helg kommer jag för andra året i följd att få uppleva Elitloppet som ”turist”. Och jag ser fram emot det med förtjusning.

För samtidigt känns det rätt att nya och yngre krafter får ta över; jag var ju själv bara 34 år när jag fick ansvaret för svensk travsports finaste juvel.

Jag tycker att det är helt magiskt att Bold Eagle kommer och jag glädjer mig som ett barn inför julafton över att få se honom beträda banan på mitt älskade Solvalla.

***

Fotnot: I denna veckas nummer av Sulkysport, som kommer i brevlådan fredag 26 maj, berättar Håkan ”Lillis” Olsson om känslan att stå som vinnare i Elitloppet.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Olsson: ”Ska man förlänga anmälningstider? Absolut!”

Håkan "Lillis" Olsson var förra veckans krönikör och han funderar över om det läggs för lite tid och omsorg på propositionsskrivandet? Jobbas det för lite med loppen ute på banorna? Ja, det tror "Lillis" och anser att det finns möjligheter därtill i alla fall.
Att minska spårförbehållen från fyra till två skulle ge större startfält anser krönikör-
en Håkan Olsson.
Foto Jeannie Karlsson
Att minska spårförbehållen från fyra till två skulle ge större startfält anser krönikör- en Håkan Olsson. Foto Jeannie Karlsson

Här kan ni läsa Håkan ”Lillis” Olsson krönika som publicerades i Sulkysport nummer 37:

Jag fick, som gammal i gamet och det är faror med det, i uppdrag att lämna synpunkter på det låga antalet hästar vi ser i vissa lopp idag. Det mesta i det nu nygamla anmälningssystemet verkar bra, men en del korrigeringar och tankar kanske skulle göra det ännu bättre?

Hästbrist?

Har vi hästbrist eller finns det fler orsaker och vad kan man göra? Vi har ju fött upp färre hästar under ett antal år nu. Innan det födde vi upp för många och skulle anpassa tävlingsverksamheten efter det. Startmöjligheter till alla var valspråket då.

ST har sedan några år som ytterst ansvariga styrt upp många saker i de flesta fallen på bra sätt. Färre lopp och färre tävlingsdagar har det blivit 2017-2018. Kan nog vara en vettig anpassning.

Samordning av årgångsloppen sker årsvis. En återhållsamhet av antalet lopp i de högsta klasserna, motsvarande silver och guld är påkallat. Det har vi levt med sedan Gert Lindbergs tid. Rikstotoloppen skulle inte få störas.

Jobbas det för lite med loppen ute på banorna?

Stona ska ha 38 procent av tävlingstillfällena.

Uppdraget jag fick var förknippat med några frågeställningar. Läggs det för lite tid och omsorg på propositionsskrivandet? Jobbas det för lite med loppen ute på banorna?

Fakta

Håkan "Lillis" Olsson

Bor: Örebro.
Första egna hästen: Una Roy som Kaj Widell och jag hittade på Gotland med Bengt Molins hjälp, 21 segrar, flertalet rikstotosegrar.
Bästa häst: Avelshingsten Crowntron som stod i svensk avel två år och lämnade Derbyvinnare i båda kullarna; 1990 Queen L och 1991 Sans Rival.
Bästa travminnet: När delägde Elgin Almahurst var tvåa i Peter Haughton Memorial 1985 och tjänade 250.000 dollar. Express Ride vann.
Intressen förutom trav: Ishockey.

Expandera

Ja, det tror jag, möjligheter därtill finns det i alla fall. När propositionerna är skrivna trycker man på Klar 1 och ansvariga på andra banor får tillgång till dem. Sedan ligger detta ute för påseende av övriga banor i ungefär två veckor och man har möjlighet att göra korrigeringar för att undvika kollisioner. Därefter gör man klar 2 och sedan är det kört, går i tryck och läggs ut på nätet.

Dataprogrammet Propellern är ett redskap som sekretariaten förfogar över där propositionsskivaren kan se hur många hästar det finns i respektive klasser. Användbart om man ger det tid och man samordnar banorna emellan.

Ska man förlänga anmälningstider? Absolut!

Och det är det viktigaste. Öppna för förlängd och kompletterande anmälan när det inte är fulla lopp. Sportchefen bestämmer. Är loppen inte fulla ges möjligheten till detta. Förslagsvis en-två timmars förlängning. Hästar som anmälts i tid går givetvis före innan spårlottning sedan sker.

Spårförbehållen är till en hel del negativt – i varje fall när det gäller antalet hästar. Det är många fler hästar som stryks på grund av spårförhåll än vad jag tror man tänkte sig när det infördes. Det är lätt att tro att stryks en häst för spårförhåll kommer det in en ny.

Mörk anmälan räcker om vi har till V75-loppen.

Det är bara det att den hästen ofta har samma förbehåll.

Rena dominoeffekten och halva fält stryks ibland. Idag får man ha fyra förbehåll. Jag kan tycka att det kan räcka med två och tror att effekten blir att man väljer bort spår fyra och fem när det är voltstart om man så önskar och tar bort spår åtta och tolv vid autostart. Resten kan man leva med.

Anmälningarna ska tillbaka till banorna där någon ansvarig med engagemang tar vid. Anders Malmrot, som blir ny sportchef på Solvalla, tänker skriva propositionerna själv har jag läst. Det gör han alldeles rätt i.

Ljus eller mörk anmälan? Ljus anmälan är i varje fall mycket roligare som hästägare och skapar betydligt större intresse. Det fungerar ju inte alltid helt fullt ut i praktiken.

Mörk anmälan räcker om vi har till V75-loppen.

Helrad före halvrad kan vi ta bort. De flesta vet inte vad det är och framförallt vet man inte att hästen kan komma med ändå. Sist i kön, men man låter bli att anmäla. Det här tänket infördes när vi skulle fördela befintliga startmöjligheter på ett rättvisare sätt. Behovet är inte lika stort idag. Och programraden blir oftast fullständig ändå i media inför start.

Låsta tankar förekommer bland ägare och tränare. Man är alltför ofta fixerad vid startprisumman. Vi har levt med det alltför länge.

En häst med 400.000 kronor på kontot är inte alltid mycket bättre än en som har exempelvis tjänat 273.000 kronor. Det kan vara en galopp eller störning i ett enda lopp som avgjort detta. Våga starta i större utsträckning!

Tvååringsloppen har haft färre startande i år, vilket är förklarligt. Jag tror det beror på att man inte vet hur propositionerna ser ut runt hörnet. Hur blir det nästa år när hästarna är tre och de större pengarna ska delas ut? Det är ingen större idé att tjäna pengar i år och stå sämre till 2018?

***

Fotnot: Denna veckas krönikör i Sulkysport, som utkommer torsdagen den 30 november, är Kristian Borell och han skriver en hyllning till en föregångare inom svensk travsport som är jämförbar med Börje Salming, Björn Borg och Ingemar Stenmark.

Fokustema
Debatt
Läs senare

Koch: ”Operationen misslyckades, men patienten lever”

Klaus Koch var förra veckans krönikör och han tycker till om Solvallas tävlingsprogram nästa år: ”Lite som att operationen misslyckades, men patienten lever. Det var inte så vi ville ha det, men nu är det så och vi kommer faktiskt att kunna leva med det”
Av
Klaus Koch
Solvalla delar kvällens omgång med Jägersro. Foto Micke Gustafsson/ALN
Solvalla delar kvällens omgång med Jägersro. Foto Micke Gustafsson/ALN

Här kan ni läsa Klaus Kochs krönika som publicerades i Sulkysport nummer 36:

Jag uppfattar mig själv som en människa med mycket positiv inställning till det mesta. Men jag ifrågasätter mycket och gör man det i min ålder är det lätt att bli uppfattad som en bakåtsträvande stofil. Jag väljer att använda min erfarenhet som stöd och min intuition som inspiration.

Jag har haft rätt många gånger i mitt yrkesliv och jag har även haft fel (ibland…). Den tråkiga skillnaden är att man själv – och inte minst andra – alltid får att veta att man har fel, men sällan när man har rätt. I alla fall inte omedelbart, dock ibland senare.

Ett exempel på detta är montésportens utveckling i Skandinavien. Under mina sista år på Charlottenund införde jag montélopp (med spel från och med dag ett!). Efter att jag slutade hösten 1991 slutade Lunden att skriva ut lopp under sadel. Istället började Skive med det och efter några år återvände montén till Lunden.

I Sverige blev det mera tungrott.

I Sverige blev det mera tungrott. Under mitt första år på Solvalla skrev jag i juni 1992 ut det första montéloppet som ridits på många år i Sverige. Publiken gillade det, men det gjorde inte ST(C) och en utdragen fight för att få montén införd började.

Jag skapade Solvalla Montéklubb tillsammans med några andra eldsjälar och jag red själv med i träningen, men vi var få som såg tjusningen. I Trav 2000, STC:s manifest som utkom 1995, stod det till och med att ”monté- och passgångarlopp får endast anordnas i uppvisningssyfte” (!). I början av 2000-talet infördes totalisatorspel på montélopp och mitt i oktober 2017 dök disciplinen upp på V75…

Fakta

Klaus Koch

Ålder: Fyllde den 5 april

Bor: Vid Solvalla

Gör: Driver bolaget On Track Worldwide AB, rådgivning inom i internationell travsport. Sedan den 1 juli 2015 vd för travbanan Bahrenfeld i Hamburg

Första egna hästen: American Trick (1980). Den snällaste hästen som någonsin sprungit framför en sulky.

Bästa häst: Fyraårige Gogo di Quattro (hoppas jag)

Bästa travminnet: Travsporten har givit mig så otroligt många fina minnen att det är omöjligt att välja bara ett.

Intressen förutom trav: Långa promenader (nej, skojar!). Klassisk musik, 60-tals-musik och trafikflygplan.

Expandera

Helt fel hade jag när jag var övertygad om att tvillingspelet skulle kannibalisera på vinnar- och platsspelet och var därför motståndare till införandet. Ack, så fel jag hade då.

De flesta har nog fattat att en av mina största käpphästar under senare år har varit Solvallas onsdagstävlingar. ATG och jag själv har med dårars envishet hävdat två helt olika konsekvenser av V86 Xpress. Detta har jag ältat tillräckligt. Nu är det så att ATG bestämmer och för mig som lekman är det bara att gilla läget. Från och med den 1 januari 2018 kör Solvalla (åtminstone under ett 20-tal veckor) tävlingar både tisdag och onsdag. Omedelbart låter det milt sagt egendomligt, men jag väljer ändå att se konceptet från den positiva sidan.

Solvallas tränarkår har ju varit ytterst skeptisk till Xpress-onsdagarna, men den vände förståeligt nog i porten när det blev klart att hemmabanan under 2018 får även 35 tisdagar att tävla på. Det är mycket positivt ur Solvallas aktivas synpunkt. Det borde vara klart att det blir svårare att få gästande tränare till Solvalla för att tävla både tisdagar och onsdagar. Det rör sig ändå inte om ett vanligt dubbeltrav som det vi är vana att se på helgerna.

Jag tillåter mig att spekulera lite i hur det kan komma att se ut såväl sport- som publikmässigt.

Jag tillåter mig att spekulera lite i hur det kan komma att se ut såväl sport- som publikmässigt. Det är ju sagt att tisdagarna ska vara uppgraderade sportsligt. Då utgår jag ifrån att vi får se lopp som ingår i Solvallaserien och i Kriterieserien samt en del andra rubriklopp på tisdagarna.

Prissummorna kommer att bli som hittills på onsdagarna. Onsdagarna (37 till antalet) kommer då att ”ärva” prissummorna som det har körts om på fredagarna. Då får man även utgå ifrån att det på onsdagar kan dyka upp lopp med den från nästa år lägsta Solvallanivån 40.000 kronor i förstapris.

Analysen blir då klar: Tisdagarna (med V64-spel) kan bli bra både sport- och publikmässigt. Glädjen kan komma tillbaka till Solvalla i form av återvändande publik och större fokus på sporten. Det är mycket positivt.

Onsdagarna då? Hmm, själv bor jag 300 meter från Solvallas stallingång, men jag är ytterst tveksam till om jag kommer att gå dit dessa dagar. Det låter negativt laddat, men om vi ser på det med de positiva glasögonen så har ATG lyckats med att skapa en ren speldag, onsdagen, där krav på sportslig kvalitet och upplevelser har eliminerats fullständigt. Restaurangerna kommer att vara stängda. Endast ett fåtal spelkassor öppnas. Vi får någon sorts virtuellt spel på livs levande hästar och kuskar.

Framtiden har kommit ikapp oss, gott folk! Jag tror att vi vänjer oss. På Solvalla kommer vi i snitt att ha en sportslig dag under veckan och det är mer än tillräckligt. Det är lite grann som att operationen misslyckades, men patienten lever ändå.

Det var inte så vi ville ha det, men nu är det så och vi kommer faktiskt att kunna leva med det.

***

Fotnot: Denna veckas krönikör i Sulkysport, som landar i brevlådan torsdagen den 23 november, är Håkan ”Lillis” Olsson som ger sina förslag på hur man ska få fler hästar i loppen.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Haglund: ”Det måste bli svårare att fuska”

Anne Haglund var förra veckans krönikör och hon anser att vi idag har ett regelverk som gynnar fuskare. Hon tycker att antingen måste reglerna ändras eller så måste det bli svårare att fuska.
Av
Cecilia Kristoffersson
Foto Mia Törnberg
Foto Mia Törnberg

Här kan ni läsa Anne Haglunds krönika som publicerades i Sulkysport nummer 35:

De flesta människor uppfattar doping som fusk man gör medvetet i prestationshöjande syfte. I travsporten i Sverige anses även mediciner eller vissa åtgärder som i sig inte är prestationshöjande men är belagda med karenstid även som doping. Detta även om det inte går att spåra i dopingprov.

Gränsen mellan att ta hand om sin häst på bästa sätt och att den anses dopad är alltså inte helt lätt att förstå

Gränsen mellan att ta hand om sin häst på bästa sätt och att den anses dopad är alltså inte helt lätt att förstå.

Ett travlopp är ett stort kraftuttag ur hästen och alla fysiologiska parametrar måste vara på topp för en topprestation. Många hästar är dåliga på att dricka när de reser eller ska tävla. God vätskebalans är en förutsättning för att hästen ska prestera.

Enligt vårt svenska tävlingsreglemente är det förbjudet att tillföra hästen någonting via injektion inom 96 timmar före start. Det vill säga det går inte att återställa naturlig vätskebalans hos hästen via dropp före resa eller start om den inte självmant dricker.

Det är däremot tillåtet att tillföra vätska via nässvalgsondering bara det inte sker inom ban- och stallområde. Detta går såklart inte att kontrollera med dopingprover. Hästen måste bevakas 96 timmar före start eller så måste man vara säker på att tränaren följer tävlingsreglementet.

Det räcker tyvärr inte att ha koll på att landets veterinärer följer reglerna, då det finns många aktiva inom travsporten som inte är veterinärer men ändå behärskar att lägga intravenös kateter eller att nässvalgsondera. Reglerna säger dock att nässvalgsondering och infusionsbehandling (dropp) enbart är tillåtet för veterinärer att utföra (tävlingsreglementet paragraf 45).

Fakta

Fakta Anne Haglund

Namn: Anne Haglund

Ålder: 50 år

Bor: Saxtorp i Skåne

Gör: Veterinär, äger och driver Saxtorps Hästklinik. Föder upp travhästar tillsammans med sambon Mats Rånlund. Jobbar med hästarna i stallet och kör när tiden finns.

Första egna häst: Fick ponnyn Pebbles vid nio års ålder. Första travaren Remi Ribb.

Bästa häst: Delvinator

Bästa travminnet: Körde mitt första travlopp 2002 med vår egne Freeway (DK) och vann!

Intresse förutom trav: Hästar, läsa böcker (självbiografier, romaner), vara ute i skog och mark.

Expandera

Den absolut största delen av befolkningen (inklusive travtränare) är ”laglydiga” och följer alla regler som följer tävlandet.

Det finns dock personer som resonerar att ”syns det inte så gör det inget”. Det finns människor som gärna gör reglementsöverträdelser i framgångssyfte speciellt om risken att ertappas är försvinnande låg. Denna personlighetstyp kan dessutom vara överrepresenterad bland tävlingsmänniskor. Viktigt i sammanhanget är att finns det möjligheter att tjäna pengar på åtgärderna.

Dessa personer kan i enlighet med exemplet ovan förbereda sina hästar betydligt bättre inför resa och tävling utan att riskera att ertappas i dopingprov.

Deras hästar presterar sannolikt bättre och där står ”fair-play-tränaren” med en häst som presterat sämre och kanske också mått sämre av tävlingen och resan. Utan framgång med ett gott samvete inför tävlingsverksamheten, men sämre inför hästen.

Det går också rykte om att vissa antiinflammatoriska/smärtstillande preparat inte ”syns” i dopingprovet under hela karenstiden. Dessa preparat har alltid minst 14 dygns karenstid i tävlingsreglementet.

Tror ni det hjälper treåringen som har tolv dagar mellan försök och final i ett årgångslopp om han får ”värkmedicin” mellan de starterna?

Vissa ledpreparat är också helt naturliga och kan därför inte spåras i dopingprover. På alla ledpreparat är det minst 14 dygns karenstid.

Tror ni att det förekommer att hästar ledbehandlas inom 14 dagar före start?

Tror ni att det förekommer att hästar ledbehandlas inom 14 dagar före start?

Många av de svenska reglerna är satta för att det anses vara det bästa för hästen. Men det hjälper inte om inte alla följer dem. Idag har vi ett regelverk som gynnar fuskare. Ska vi ha det så? Antingen måste reglerna ändras eller så måste det bli svårare att fuska. Detta måste debatteras och åtgärdas, det är dags att sluta blunda och stå upp för ett gott djurskydd och fair-play!

Vissa människor har rymligt samvete och vill till varje pris nå framgång. Dessa människor kan tyckas omöjliga att komma åt med regler. När du ser fusk, reagera och säg ifrån. Beundra inte framgång när fusk ligger bakom.

Information och kunskap är också en väg att gå. Det blir svårt att fuska om stallpersonalen vet reglerna och känner att de har stöd av förbundet och vanligt travfolk. Våga vara öppen och berätta vad du ser.

Se till att ha en öppen väg för folk inom travet att kontakta förtroendepersoner inom förbundet om det förekommer oegentligheter. Förbundet måste ha tillräckliga resurser och intresse av att följa upp och kontrollera.

Saker som sopas under mattan är inte långsiktigt till fördel för sporten och ger dåliga signaler till de aktiva. Det är inte angiveri och skvaller att anmäla utan det är för det viktigaste av allt, att skydda våra vänner hästarna som inte själv kan föra sin talan!

***

Fotnot: I denna veckas Sulkysport, som utkommer på torsdag den 16 november, ger Klaus Koch sin syn på Solvallas tävlingsprogram.

Sport