Fokustema
Krönika
Läs senare

Koch: Med Solvallakepsen på

Klaus Koch var förra veckans krönikör och han skrev dessa rader för att han älskar sitt Solvalla och är orolig över dess framtid
Av
Cecilia Kristoffersson

Här är Klaus Kochs krönika som publicerades i Sulkysport nummer 22:

Vi som på olika sätt rör oss inom travsportens ledande skikt klär oss ofta i flera olika kepsar. Detta kan ibland uppfattas som problematiskt, men det går faktiskt att sköta alldeles utmärkt. Jag tänker bevisa det med denna krönika.

Det finns nog inte en enda travsportskeps som inte suttit på min numera rätt så hårfattiga hjässa. Hästskötare, ordförande i flera olika föreningar, amatörkusk, segerintervjuare, travtidningsutgivare, travbane-vd på två olika tyska banor, montéryttare, eventmanager, tränare, uppfödare, tipsexpert (!!!), sportchef och nu krönikör.

Idag sätter jag på mig min Solvallakeps.

Denna har absolut inget att göra med min Hamburg-keps eller min Bro Park-keps som båda just nu hänger längst fram i garderoben. Jag skriver dessa rader för att jag älskar mitt Solvalla och är orolig över dess framtid.

Fram till 1991 körde Solvalla sina tävlingsdagar efter principen tisdag-torsdag-onsdag-tisdag-torsdag-onsdag, och så vidare. Detta ändrades 1992 till att Solvalla bara skulle köra onsdagar och därmed aldrig kom att krocka med de två andra storbanorna Jägersro (tisdag) och Åby (torsdag). Den nya fasta tävlingsdagen krattade stigen för en ”ny” spelform, Riks-V5, som hade premiär den 30 december 1992 och genast blev en stor framgång. Sedan dess har Solvalla, under snart 25 år, haft onsdagen som sin fasta tävlingsdag.

ATG hade under alla år sedan sin tillkomst 1974 haft stora framgångar med sina produkter. Man träffade rätt varenda gång. Först V65, sedan Dagens Dubbel, sedan Riks-V5 och till slut ändringen av V65 till V75 oktober 1993. Den ena gigantiska succén efter den andra. Tre av dem blev mycket långvariga, ja två existerar fortfarande som lokomotiv i spelbolagets verksamhet. Men med åren blev Riks-V5 helt enkelt för lätt. Utdelningarna blev för låga.

Fakta

Klaus Koch

Ålder: Fyllde den 5 april

Bor: Vid Solvalla

Gör: Driver bolaget On Track Worldwide AB, rådgivning inom i internationell travsport. Sedan den 1 juli 2015 vd för travbanan Bahrenfeld i Hamburg

Första egna hästen: American Trick (1980). Den snällaste hästen som någonsin sprungit framför en sulky.

Bästa häst: Fyraårige Gogo di Quattro (hoppas jag)

Bästa travminnet: Travsporten har givit mig så otroligt många fina minnen att det är omöjligt att välja bara ett.

Intressen förutom trav: Långa promenader (nej, skojar!). Klassisk musik, 60-tals-musik och trafikflygplan.

Expandera

Mitt förslag som sportchef på Solvalla var att lägga till ett lopp. Enkronas V6 i stället för V5 var för mig en logisk lösning. Men nu blev det för första gången krångligt. ATG lanserade V54 med ett radpris på två kronor. Bortsett för den hiskeliga debutomsättningen på 29,5 miljoner måste man säga att spelformen blev en flopp och den lades rätt snabbt ner. Istället blev det V64 på onsdagarna, vilket var mycket bättre. Men spelformen blev som en ”V75-light”  och omsättningen stagnerade.

Då kom ett nytt djärvt drag: V86. Det gillade jag även om jag egentligen sedan år tillbaka hade vurmat för en onsdags-V75 jämte den på lördagarna. Jag skulle vilja påstå att medan lördagarnas V75 är allas (och då menar jag alla) spel då har onsdagarnas V-spelform de sportälskande storspelarna och den fasta travbanepubliken som sina kärnkunder. Jag är ingen spelare alls, men jag älskar sporten och kan sätta mig in i frustrationen som uppstod när V86 blev till V86Express. Och jag tycker att publikutvecklingen på express-dagarna visar att jag har rätt.

Jag tycker fortfarande att V86 är en bra spelform, men i expressform måste den bort från onsdagarna och från storbanorna. Enligt min matematik har man räknat fel när man ponerar att V86 är en ekonomisk succé.

Vi kan bege oss tillbaka till våren 2014 när V86Express lanserades.

Vi kan ta tävlingsdagen för nästan exakt tre år sedan, den 31 juli (30 juli 2013). 2013 körde Solvalla tolv lopp, 2014 körde Solvalla och saxbanan tillsammans 16 lopp. 2013 omsatte Solvalla ensam 35 miljoner. 2014 omsatte Solvalla och saxbanan tillsammans 30 miljoner. Ett tapp per lopp på 35,6 procent!

Just den här dagen gick V86 till och med back med 2,5 miljoner, men de flesta dagarna ökade V86-omsättningen gentemot året innan.

Men spelet per lopp minskade ändå typiskt med 32-37 procent. Jag kan därför inte hålla med om påståenden att V86 om den omsätter två miljoner mera på en dag som går fem miljoner back genererar nya pengar till sporten. Den ekvationen har jag aldrig begripit.

På senare tid har våra Solvallahjärtan börjar slå snabbare. Ryktet säger att vi skall få tillbaka vår helt egen dag. Rykten säger också att tisdag kan komma på tal. TISDAG???

Jag ska fatta mig kort. Mannen med Solvallakepsen har följande förslag: Solvalla kör V75 onsdagar. Det blir alltså två V75-omgångar per vecka. Det flesta extra V75-omgångar ersätts med V64.

Efter Elitloppet och fram till slutet på juli kör Solvalla inga onsdagar. Då körs i stället Sprintermästaren, Norrlands Grand Prix, Åby med The Red Mile, Jägersro med Åbergs, Kallblodsderbyt i Östersund, Vaggeryd, Åmål, Lindesberg och Tingsryd. Solvalla får under tiden köra tisdags- och fredagsluncher med fokus på unga hästar.

V86Express flyttas till fredagskvällar och de lite mindre banorna (Östersund/Kalmar, Skellefteå/Axevalla, Boden/Rättvik, Dannero/Visby till exempel). Jag anser att expresskonceptet skulle vara helt lysande just då och samtidigt generera uppmärksamhet till banor som annars inte är bortskämda  med sånt.

Dåså, då åker Solvallakepsen av igen. För en stund.

Jag har den alltid nära till hands.

***

Fotnot: I denna veckas nummer av Sulkysport, som kommer i brevlådan på torsdag den 17 augusti, skriver Håkan ”Lillis” Olsson om den gången han var nära att råka illa ut som sportchef.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Haglund: ”Det måste bli svårare att fuska”

Anne Haglund var förra veckans krönikör och hon anser att vi idag har ett regelverk som gynnar fuskare. Hon tycker att antingen måste reglerna ändras eller så måste det bli svårare att fuska.
Av
Cecilia Kristoffersson
Foto Mia Törnberg
Foto Mia Törnberg

Här kan ni läsa Anne Haglunds krönika som publicerades i Sulkysport nummer 35:

De flesta människor uppfattar doping som fusk man gör medvetet i prestationshöjande syfte. I travsporten i Sverige anses även mediciner eller vissa åtgärder som i sig inte är prestationshöjande men är belagda med karenstid även som doping. Detta även om det inte går att spåra i dopingprov.

Gränsen mellan att ta hand om sin häst på bästa sätt och att den anses dopad är alltså inte helt lätt att förstå

Gränsen mellan att ta hand om sin häst på bästa sätt och att den anses dopad är alltså inte helt lätt att förstå.

Ett travlopp är ett stort kraftuttag ur hästen och alla fysiologiska parametrar måste vara på topp för en topprestation. Många hästar är dåliga på att dricka när de reser eller ska tävla. God vätskebalans är en förutsättning för att hästen ska prestera.

Enligt vårt svenska tävlingsreglemente är det förbjudet att tillföra hästen någonting via injektion inom 96 timmar före start. Det vill säga det går inte att återställa naturlig vätskebalans hos hästen via dropp före resa eller start om den inte självmant dricker.

Det är däremot tillåtet att tillföra vätska via nässvalgsondering bara det inte sker inom ban- och stallområde. Detta går såklart inte att kontrollera med dopingprover. Hästen måste bevakas 96 timmar före start eller så måste man vara säker på att tränaren följer tävlingsreglementet.

Det räcker tyvärr inte att ha koll på att landets veterinärer följer reglerna, då det finns många aktiva inom travsporten som inte är veterinärer men ändå behärskar att lägga intravenös kateter eller att nässvalgsondera. Reglerna säger dock att nässvalgsondering och infusionsbehandling (dropp) enbart är tillåtet för veterinärer att utföra (tävlingsreglementet paragraf 45).

Fakta

Fakta Anne Haglund

Namn: Anne Haglund

Ålder: 50 år

Bor: Saxtorp i Skåne

Gör: Veterinär, äger och driver Saxtorps Hästklinik. Föder upp travhästar tillsammans med sambon Mats Rånlund. Jobbar med hästarna i stallet och kör när tiden finns.

Första egna häst: Fick ponnyn Pebbles vid nio års ålder. Första travaren Remi Ribb.

Bästa häst: Delvinator

Bästa travminnet: Körde mitt första travlopp 2002 med vår egne Freeway (DK) och vann!

Intresse förutom trav: Hästar, läsa böcker (självbiografier, romaner), vara ute i skog och mark.

Expandera

Den absolut största delen av befolkningen (inklusive travtränare) är ”laglydiga” och följer alla regler som följer tävlandet.

Det finns dock personer som resonerar att ”syns det inte så gör det inget”. Det finns människor som gärna gör reglementsöverträdelser i framgångssyfte speciellt om risken att ertappas är försvinnande låg. Denna personlighetstyp kan dessutom vara överrepresenterad bland tävlingsmänniskor. Viktigt i sammanhanget är att finns det möjligheter att tjäna pengar på åtgärderna.

Dessa personer kan i enlighet med exemplet ovan förbereda sina hästar betydligt bättre inför resa och tävling utan att riskera att ertappas i dopingprov.

Deras hästar presterar sannolikt bättre och där står ”fair-play-tränaren” med en häst som presterat sämre och kanske också mått sämre av tävlingen och resan. Utan framgång med ett gott samvete inför tävlingsverksamheten, men sämre inför hästen.

Det går också rykte om att vissa antiinflammatoriska/smärtstillande preparat inte ”syns” i dopingprovet under hela karenstiden. Dessa preparat har alltid minst 14 dygns karenstid i tävlingsreglementet.

Tror ni det hjälper treåringen som har tolv dagar mellan försök och final i ett årgångslopp om han får ”värkmedicin” mellan de starterna?

Vissa ledpreparat är också helt naturliga och kan därför inte spåras i dopingprover. På alla ledpreparat är det minst 14 dygns karenstid.

Tror ni att det förekommer att hästar ledbehandlas inom 14 dagar före start?

Tror ni att det förekommer att hästar ledbehandlas inom 14 dagar före start?

Många av de svenska reglerna är satta för att det anses vara det bästa för hästen. Men det hjälper inte om inte alla följer dem. Idag har vi ett regelverk som gynnar fuskare. Ska vi ha det så? Antingen måste reglerna ändras eller så måste det bli svårare att fuska. Detta måste debatteras och åtgärdas, det är dags att sluta blunda och stå upp för ett gott djurskydd och fair-play!

Vissa människor har rymligt samvete och vill till varje pris nå framgång. Dessa människor kan tyckas omöjliga att komma åt med regler. När du ser fusk, reagera och säg ifrån. Beundra inte framgång när fusk ligger bakom.

Information och kunskap är också en väg att gå. Det blir svårt att fuska om stallpersonalen vet reglerna och känner att de har stöd av förbundet och vanligt travfolk. Våga vara öppen och berätta vad du ser.

Se till att ha en öppen väg för folk inom travet att kontakta förtroendepersoner inom förbundet om det förekommer oegentligheter. Förbundet måste ha tillräckliga resurser och intresse av att följa upp och kontrollera.

Saker som sopas under mattan är inte långsiktigt till fördel för sporten och ger dåliga signaler till de aktiva. Det är inte angiveri och skvaller att anmäla utan det är för det viktigaste av allt, att skydda våra vänner hästarna som inte själv kan föra sin talan!

***

Fotnot: I denna veckas Sulkysport, som utkommer på torsdag den 16 november, ger Klaus Koch sin syn på Solvallas tävlingsprogram.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Ström: ”Vad sägs om en medelväg, det som vi är så bra på i Sverige”

Anders Ström var förra veckans krönikör i Sulkysport och han funderar över uppfödarpremierna ”En del vill ha det som i USA – nästan inga uppfödarpremier. All deg till ägarna. Vad sägs om en medelväg, det som vi är så bra på i Sverige?”
Av
Anders Ström
Att låta hästägaren få uppfödarpremierna men uppfödaren ändå får stå i vinnarcirkeln iförd gul kavaj – är det en väg att gå för svensk travsport? Det skulle istället för premier ge högre priser för uppfödaren vid försäljningstillfället.
Foto MIa Törnberg
Att låta hästägaren få uppfödarpremierna men uppfödaren ändå får stå i vinnarcirkeln iförd gul kavaj – är det en väg att gå för svensk travsport? Det skulle istället för premier ge högre priser för uppfödaren vid försäljningstillfället. Foto MIa Törnberg

Här kan ni läsa Anders Ströms krönika som publicerades i Sulkysport nummer 34:

Den travpolitiska debatten präglas just nu av starka motsättningar mellan olika särintressen. Det är bara att följa diskussionerna mellan tränarna och förbundet om tävlingsprogrammet. Eller tjafset mellan hästägareföreträdare från landsortsbanor kontra storbaneregioner om starttillfällen och prispengar – så inser man att friktionen mellan särintressen i sporten är högre än på länge.

Detta kommer sig av en grundläggande osäkerhet om sportens framtida ekonomiska villkor. Pokalårets genomförande och hållbarhet är en fråga. Hur travsportens finansiering kommer att se ut efter en omreglering är en annan.

Tyvärr gör den sneda maktfördelningen mellan de olika grupperna inom travsporten att det är svårt för en ledning att staka ut en optimal linje för framgång i det nya landskap som håller på att formas.

Två tredjedelar av köpkraften ligger i de tre storstadsregionerna.

Två tredjedelar av köpkraften ligger i de tre storstadsregionerna. En tredjedel av sportens medel tilldelas de tre storbanorna. Samtidigt ligger den största makten över sporten hos de mindre banorna. Det är självklart att detta förhållande skapar division och split mellan olika grupper i travsporten.

Ingen lätt ekvation att lösa och framför allt tråkigt och trist att se människor med en gemensam kärlek till hästsporten strida på sätt som ibland bara känns rätt och slätt olustigt.

Fakta

Anders Ström

Namn: Anders Ström

Ålder: 46

Bor: London, tidigare Bryssel, Karlstad och Sala.

Gör: Digital entreprenör och investerare. Grundare av spelbolagen Kindred (tidigare Unibet), Kambi och Kwiff. Driver även Stall Courant och Am Bloodstock.

Första egna häst: Silent Slander född 1986 e. Nevele Pride-Eastern Deb.

Bästa hästar: Tamla Celeber och Cruzado dela Noche samt delägde Gigant Neo.

Bästa travminnet: Ensam V75:a på Solvalla Elitloppshelgen 2004 som gav 32 miljoner kronor. Max Flukt var spiken.

Intresse förutom trav: Fotboll (Nottingham Forest och Chelsea), politik och ny teknik.

Expandera

Den stora trösten är att travsporten förhoppningsvis i och med en omreglering får rejält sänkt spelskatt som garanterat kommer att underlätta skapandet av bättre ekonomiska förutsättningar. Kanske kan det föra representanterna för de olika intressena närmare varandra? Jag hoppas det.

Uppfödarpremierna har stärkts ordentligt på sistone och jag har märkt en liten trend här.

Både jag själv och flera vänner njuter mer av livet som uppfödare än som hästägare – relativt sett. Det kommer dock att få konsekvenser.

Det kommer dock att få konsekvenser.

Att slippa de dyra kostnader som det innebär att äga häst i träning gör stor skillnad. När man dessutom kan få 10-30 procent på insprunget utan att lägga de dryga månadskostnaderna men ändå få kliva in i cirkeln och sola sig i glansen av en seger.

I Frankrike får vi 10-12,5 procent, men på betydligt större prissummor och när Canadien d’Am vann ett stort montélopp förra vintermeetinget värmde det verkligen att vara uppfödare.

Men är premierna skälet till detta uppsving i känsla? Och vad kommer det göra för priserna på unghästar i framtiden? Att mer pengar går över från ägarna till uppfödarna borde få konsekvenser. För trots allt är det ju pengar som hade gått till högre prispengar i loppen till hästägarna annars! Kommer köparna svika?

En del vill ha det som i USA – nästan inga uppfödarpremier. All deg till ägarna. Så får man högre betalt i Lexington och Harrisburg.

Vad sägs om en medelväg – det som vi är så bra på i Sverige? Den som är uppfödare registreras som det och förblir det för evigt.

Men den ekonomiska biten utfärdas i ett certifikat som kan gå vidare till den som köper hästen. Detta anges till exempel på auktion och ger då till exempel 130 procent av prissumman vid premiechansad Derbyseger till ägaren, typ 5,2 miljoner kronor i stället för 4,0 miljoner kronor.

Jag skulle tycka en sådan möjlighet var bra för hästägarkollektivet. Bara jag får ta på mig den gula kavajen som registrerad uppfödare när – eller kanske vi skall säga ”om” – min Am-häst vinner Derbyt…

***

Fotnot: I veckans nummer av Sulkysport, som utkommer på torsdag den 9 november, är det veterinär Anne Haglunds tur och hon anser att vi har ett regelverk som gynnar fuskare.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Törnqvist: ”Vi måste tillsammans skapa en miljö för alla”

Maria Törnqvist var krönikör i förra veckans nummer av Sulkysport och hon glädjs med de profiler som med enkla förutsättningar gör riktigt bra prestationer och kan skänka hopp och glädje till mindre tränare/amatörer.
Av
Maria Törnqvist
Profiler som Lucifer Lane och Johan A Nilsson skänker hopp för de mindre tränarna och amatörerna.
Foto Hanold/ALN
Profiler som Lucifer Lane och Johan A Nilsson skänker hopp för de mindre tränarna och amatörerna. Foto Hanold/ALN

Här kan ni läsa Maria Törnqvists krönika som publicerades i Sulkysport nummer 33:

Hösten här med allt vad det innebär! Det blir mörkt och grått fort, men då gäller det att hitta ljusglimtar. För min del så är hösten intensiv, man får chansen att bränna bort de där överblivna kilona efter sommaren genom inkörning av unghästar.

Älskar verkligen att köra in och forma de små liven från början. Dom lär sig fort och dagens varmblodsras har blivit väldigt foglig att jobba med redan från början. Det är alltid lika spännande att utvärdera vilka som har talang redan efter ett par veckor i vagn, men man får inte glömma att det till slut är löpskallen som avgör vilken individ det blir på banan. Något som dock är svårare att mäta i träning.

På tal om unghästar så bär jag med mig några intryck från den gångna månaden. Första helgen i oktober så kördes det stora finaler för våra unghästar. Större tränare hade kvalat in flera hästar från sina stall på imponerande vis. Men när mållinjen skars i Oaks söndagen den 1 oktober så stod där ändå en amatörtränad häst som till slut vann lekande lätt.

Candy La Marc, som inte ens blev såld på auktion för att ingen uppenbarligen ville ha henne.

Man känner verkligen med ägaren och uppfödaren som behöll henne och tränade upp henne själv. Som städade av dyrgriparna i det största loppet vi har för treåriga ston i Sverige.

En annan, eller ja två andra profiler som fastnat på min näthinna, är Lucifer Lane och hans följeslagare i sulkyn Johan A Nilsson. En häst hos en liten tränare med en relativt orutinerad amatörkusk från Örebro i sulkyn. Som gång på gång gör toppinsatser tillsammans mot tuffa konkurrenter.

Senast dansade ekipaget undan i ett Breeders Crown-försök på Axevalla och såg till att de är klara för semifinalerna på söndag. Hoppas detta ekipage kvalar in till Breedersfinalen! Och jag hoppas att dom lyfts fram! Det är precis sånt här sporten behöver när det gnälls som mest. Profiler som med enkla förutsättningar gör riktigt bra prestationer och kan skänka hopp och glädje till mindre tränare/amatörer.

Fakta

Maria Törnqvist

Namn: Maria Törnqvist
Född: 20 januari 1988
Uppväxt: Utanför Göteborg
Fritidsintresse: Att träna och laga mat
Karriär: Examen från travgymnasiet på Wången 2006. Arbetat som lärling hos bland andra Åke Svanstedt, Marcus Svedberg. Tog ut proffstränarlicens 2016.
Hästar i träning: 25
Bästa häst i stallet: Rolex Bigi, 1.11,2am/1.282.800kr
Träningsanläggning: Stall Däningsholm i Fåglum.

Expandera

 

Förra veckan var jag även på en föreläsning/temadag med ett stort gäng travgymnasieungdomar. Fick lyssna på deras grupparbeten och tankar angående att jobba i travstall. Många av dem hade riktigt goda ideér och jag hoppas att de kommer ut nästa år och jobbar hos tränare.

Men jag fick även höra en hel del kritik från eleverna angående jobb i travstall. Givetvis ligger det även ansvar på oss som arbetsgivare att se till att arbetsmiljö och vardag funkar och ser bra ut. Vi måste tillsammans skapa en miljö för alla. Något som ibland kanske glöms bort i allt jobb med att driva en rörelse. Det är inte bara att träna häst som krävs av oss tränare idag.

Min första tanke efter att ha bevittnat Skellefteås V75-omgång i spöregn för några veckor sedan var att

fasen, va synd jag tycker om dem

Mörk höst och Norrland går inte hand i hand på något sätt när en sådan liten bana arrangerar V75 så få gånger om året. Jag vet att det är väldigt tight tävlingsschema på sommaren och att det i princip är omöjligt att rucka på de fast inbitna sommaromgångarna. Men kan man kanske inte slänga in en omgång en sommardag på en söndag då istället . Dra nytta av Norrlandscharmen och midnattsljuset, lite varmare klimat och att folk kanske faktiskt har semester. Förhoppningsvis…

Jag tror att alla parter hade blivit gladare av det. Samma tanke slog mig nämligen när stackars Bollnäs arrangerade V75 i vårvintras och drabbades av tjällossning så tävlingarna fick skjutas upp flera timmar.

Även om aktiva fick kompensation så känns det ju lite onödigt att lägga en omgång där i ett sådant område där vid den tidpunkten på året faktiskt är ganska hög sannolikhet att det blir tjällossning.

Lägg även den så att de kan få dra nytta av varmare klimat och får möjlighet att dra till sig publik på plats.

Trav ÄR bäst på plats, se till att det blir så också.