Fokustema
Krönika
Läs senare

Ström: Jänkarvagnarnas påverkan

Anders Ström vill komma med konkreta förslag när något ska debatteras och i denna krönika argumenterar han för hur jänkarvagnens betydelse relativt ”vanlig” sulky skulle kunna bli mindre.
Av
Anders Ström
Foto Jeannie Karlsson
Foto Jeannie Karlsson

Här är Anders Ströms krönika som publicerades i Sulkysport nummer 14:

Det har blivit modernt med röster mot den så kallade jänkarvagnen. Expressens Bengt Adielsson uttryckte nyligen en stark önskan om ett förbud – inte för första gången – och andra röster har menat att de dyra nya vagnarna diskriminerar de aktiva i travet som inte har råd att införskaffa dem.

Jag ska komma med några motförslag till Bengt och andras önskan på ett förbud, men först till frågan om jänkarvagnens dyra pris. Prisuppgifter på över 100.000 kronor för en vagn har nämnts och det är säkert så att det sålts jänkarvagnar i Skandinavien för sådana priser.

Dyraste vagnarna på den marknaden just nu är de populära så kallade lättviktsvagnarna i prisklassen 75.000-100.000 kronor – medan jag hittade jänkarvagnar i USA som kostar 2.500-4.000 dollar, det vill säga ungefär en tredjedel av de priserna.

Är inte detta ett utslag av att marknaden för vagnarna än så länge i Skandinavien inte har mognat tillräckligt och därmed utsatts för konkurrens och prispress?

Jag vågar mig på en gissning att priserna på sikt kommer att gå ner ju fler som använder jänkarvagn – eller ska vi kanske kalla det ”moderna” vagnar?

När det gäller kostnader inom travet är det såklart en viktig fråga, speciellt för hästägarna men jag tycker även att man bör belysa andra faktorer som drar med sig ökade kostnader för ägarna än den rena utrustningen.

Tävlingsprogrammets stelbenta utformning och dåliga propositionsskrivande gör till exempel att transportkostnaderna skenat iväg ordentligt och mer av den varan kommer det att bli med ett mindre hästbestånd. Här krävs åtgärder i form av ett metodiskt databaserat propositionsskrivande på central nivå för att optimera både tävlandet med hästarna och spelet på hästar.

Foto Mia Törnberg

Dåliga tävlings- och även träningsbanor ökar skaderisken för hästarna och därmed veterinärbehandlingskostnader och kostnader i form av ofrivilligt tävlingsuppehåll. Här vore det på sin plats att ST satte mycket högre krav på banunderlagens beskaffenhet.

Jag brukar vilja komma med konkreta förslag när något ska debatteras och här följer nu argumenten för hur jänkarvagnens betydelse relativt ”vanlig” sulky skulle kunna bli mindre.

Ett ekipage med jänkarvagn har relativt sett en mindre fördel i voltstart jämfört med autostart. Visserligen kan jänkarvagn vara passande för ”rätt häst”, men generellt sett är den inneboende energifördelen av att ha farten uppe i startögonblicket, som i autostart, det som egentligen ger den största effekten. I voltstart ska man inom loppets ram ”dra igång” den tyngre vagnen, vilket enligt fysikens lagar ger negativ energieffekt.

Optimal effekt av jänkarvagnen fås om man håller högst fart vid startögonblicket och sedan successivt sänker farten enligt en linjär funktion för att avsluta loppet så sakta som möjligt. Det betyder att det kostar inneboende energi varje gång kusken behöver ta upp sin häst. Det är betydligt lättare att köra optimalt över kort distans när man väger in denna princip.

På samma sätt som i voltstart kontra autostart missgynnas ekipage med jänkarvagn av höjdskillnader i banan inom ramen för loppet. Visserligen finns en relativ fördel i nedförsbacken, men den äts upp – och mer därtill – när uppförsbacken kommer.

Enligt dessa tre principer skulle således jänkarvagn knappast vara så stor fördel över 2.700 meter voltstart på stora banan på Vincennes. Jag förvånas fortfarande en aning när jag ser ett ekipage anmält med jänkarvagn (gärna från spår fyra eller fem) på tillägg över 3.100 meter, även om det numera börjar bli ovanligt. Det är definitivt inte ett så stort plus som en del tipsters vill få det till.

Fakta

Anders Ström

Namn: Anders Ström

Ålder: 46

Bor: London, tidigare Bryssel, Karlstad och Sala.

Gör: Digital entreprenör och investerare. Grundare av spelbolagen Kindred (tidigare Unibet), Kambi och Kwiff. Driver även Stall Courant och Am Bloodstock.

Första egna häst: Silent Slander född 1986 e. Nevele Pride-Eastern Deb.

Bästa hästar: Tamla Celeber och Cruzado dela Noche samt delägde Gigant Neo.

Bästa travminnet: Ensam V75:a på Solvalla Elitloppshelgen 2004 som gav 32 miljoner kronor. Max Flukt var spiken.

Intresse förutom trav: Fotboll (Nottingham Forest och Chelsea), politik och ny teknik.

Expandera

I den svenska modellen skulle man kunna handikappa jänkarvagnsekipage genom att skriva ut färre autolopp över 1.600 meter och motsvarande fler sådana över 2.100 och särskilt 2.700 meter. Vid nybyggnation av banor ska man definitivt inte utesluta nivåskillnader. Dessutom vore bredare banor vid startplatsen och ett nytt voltstartsystem fördelaktigt om man vill minska jänkarvagnens betydelse.

Dessa förslag skulle lätt kunna kompletteras med åtgärder för att minska fördelen för spetshästen och nackdelen med att lottas till dåliga spår. Något som jag tror Bengt Adielsson skulle gilla skarpt. Men mer om det någon annan gång.

***

Fotnot: I denna veckas nummer av Sulkysport, som kommer i brevlådan på torsdag den 22 juli, anser Anne Haglund att många hingstar skulle må bättre av att vara valacker.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Borell: ”Wallner var mycket större och viktigare än så”

Kristian Borell var förra veckans krönikör i Sulkysport: ”Det känns bra att redan här nämna Salming och på så sätt ta Wallner ut ur travet och in i hela idrottens historia. Där och då hyllades Borg, Stenmark, Ronnie Petersson och Salming”
Av
Kristian Borell
Håkan Wallner var en föregångare på många sätt och ska sättas i samma sällskap som 1970-talets svenska idrottsstjärnor enligt Borell. Foto Kanal75.
Håkan Wallner var en föregångare på många sätt och ska sättas i samma sällskap som 1970-talets svenska idrottsstjärnor enligt Borell. Foto Kanal75.

Här kan ni läsa Kristian Borells krönika som publicerades i Sulkysport nummer 38:

Vintermeeting i Frankrike och svenskarna, bättre förberedda och med bättre självförtroende än någonsin, är redo att skörda triumfer. Det hade inte kunnat hända om inte Håkan Wallner gjort det han gjorde, men det är fel att låta dennes gärning bara handla om trav. Wallner var mycket större och viktigare än så.

Jag brukar aldrig googla när jag skriver krönikor, men gör det nu eftersom det känns extra viktigt den här gången. Min hyfsat dåtida mobil, en Sony Ericsson från 2006, stänger ner sig. Det känns symboliskt att det är ”Håkan Wallner” som stänger ner mig och pekar mot framtiden när det blir för mycket dåtid och samtid. Han som inte bara beredde mark genom att identifiera något och sedan prata om det, utan verkligen gav sig iväg.

Wallner nöjde sig inte med det, utan gav sig på det svåraste av allt.

Många har identifierat, en hel del har pratat om det man identifierat och några få har givit sig iväg på långväga äventyr av långvarig natur. Wallner nöjde sig inte med det, utan gav sig på det svåraste av allt. Att flytta till och i främmande land nå stor framgång under lång tid. Att inte bara vinna enstaka slag eller genomföra ett framgångsrikt fälttåg, och sedan stanna kvar och trampa vatten.

Håkan Wallner tog med sig Berndt Lindstedt, hissade Continental Farms flagga och begav sig västerut för att på den stora rivalen USA:s hemmaplan göra något helt annat än ”trampa vatten”. Att vara bland de bästa på de bästas hemmaplan och att vara det med hjälp av hjärnan och inte bara fysisk råstyrka, som till exempel Salming.

Fakta

Kristian Borell

Kristian Borell är en nörd i ordets positiva bemärkelse. Passion, fixering, för något specifikt. 

I Kristians fall är det fotboll, till och med italiensk fotboll, som är det specifika ämnet. Han har excellerat i italiensk fotboll som sportjournalist och krönikör. Bland annat som chefredaktör på eurosport.se och med boktitlarna ”Det är Zlatans fel”, ”Nu får det vara slutgrillat” (om förbundskaptenen Erik Hamrén), ”Ikväll kommer det onda att segra” och ”Fotbolls-VM kommer hem” som är utvalda och hopsamlade krönikor.

Varför är då fotbollsnörden Kristian Borell krönikör i Sulkysport? Jo för att han lika gärna kunnat vara travnörd.

– Jag föddes i Uddevalla 1969, men växte upp i Götene. Där fanns Tommy B Andersson! Pappa tog mig med på Axevalla tidigt, men han var ”bara” spelintresserad medan jag fastnade för den sportsliga aspekten. Men travet och jag kom ifrån varandra, säger Kristian.

Expandera

Det känns bra att redan här nämna Salming och på så sätt ta Wallner ut ur travet och in i hela idrottens historia. Där och då hyllades Borg, Stenmark, Ronnie Petersson och Salming, och Sverige och svenskarna hade varit och var framgångsrika i flera olika sporter. Trots det var den svenska självkänslan oändligt svag och inställningen till det som inte var svenskt var minst sagt obehaglig.

Det var inte fråga om någon inneboende dramaturgi, utan om fega fiender som med illvilja och ren och skär ondska tog sig an svenskarna.

Stenmark fick den alpina världens makthavare att slå till med nya regler som satte krokben för honom, Ronnie fick inte vinna Formel 1-VM trots att han egentligen var bäst och Tommy Prim var bättre än de spurtspecialister som besegrade honom, men som inte gjorde hela jobbet.

Lite ondska och illvilja var inte något som bekymrade Wallner. Det finns ju spelförståelse och street smartness, som gör att man kan styra kosan rakt in i lejonets kula och ta plats genom att agera klokt och med gott självförtroende.

Jag tar för givet att Wallner inte var Guds bästa barn, men för mig var och är han det bästa av barn. Han gav sig i väg för att utveckla sig och svensk travsport, och brydde sig inte alls om att spela med i det nationella spel som så ofta var unket och inte alls fräscht som det amerikanska blod Wallner höll så högt. Med sitt agerande slog han knock på inskränkthet och visade vägen i ett läge där nationell självkänsla och stolthet var väldigt snett ute.

Framtiden var hans enda match.

Ni förstår var den här krönikan landar? Wallner knuffad ut ur travet och satt i ett svenskt idrottsperspektiv? Absolut. Wallner som viktig dåtida aktör när idrottsmän och samhället i stort antingen rackade ner på eller lade sig på rygg inför det icke-svenska? Absolut, men inte bara det. En framtidsman, som om han arbetat inom telekom och suttit vid rodret för Ericsson, hade sett till att jag kunnat byta min dåtida mobil till en framtida av samma märke.

Framtiden var som sagt ingen match för Håkan Wallner. Eller rättare sagt. Framtiden var hans enda match.

***

Fotnot: I torsdagens utgåva är det Fredrik ”Frasse” Fransson som krönikerar om domen som kan slå omkull hela travsporten.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Olsson: ”Ska man förlänga anmälningstider? Absolut!”

Håkan "Lillis" Olsson var förra veckans krönikör och han funderar över om det läggs för lite tid och omsorg på propositionsskrivandet? Jobbas det för lite med loppen ute på banorna? Ja, det tror "Lillis" och anser att det finns möjligheter därtill i alla fall.
Att minska spårförbehållen från fyra till två skulle ge större startfält anser krönikör-
en Håkan Olsson.
Foto Jeannie Karlsson
Att minska spårförbehållen från fyra till två skulle ge större startfält anser krönikör- en Håkan Olsson. Foto Jeannie Karlsson

Här kan ni läsa Håkan ”Lillis” Olsson krönika som publicerades i Sulkysport nummer 37:

Jag fick, som gammal i gamet och det är faror med det, i uppdrag att lämna synpunkter på det låga antalet hästar vi ser i vissa lopp idag. Det mesta i det nu nygamla anmälningssystemet verkar bra, men en del korrigeringar och tankar kanske skulle göra det ännu bättre?

Hästbrist?

Har vi hästbrist eller finns det fler orsaker och vad kan man göra? Vi har ju fött upp färre hästar under ett antal år nu. Innan det födde vi upp för många och skulle anpassa tävlingsverksamheten efter det. Startmöjligheter till alla var valspråket då.

ST har sedan några år som ytterst ansvariga styrt upp många saker i de flesta fallen på bra sätt. Färre lopp och färre tävlingsdagar har det blivit 2017-2018. Kan nog vara en vettig anpassning.

Samordning av årgångsloppen sker årsvis. En återhållsamhet av antalet lopp i de högsta klasserna, motsvarande silver och guld är påkallat. Det har vi levt med sedan Gert Lindbergs tid. Rikstotoloppen skulle inte få störas.

Jobbas det för lite med loppen ute på banorna?

Stona ska ha 38 procent av tävlingstillfällena.

Uppdraget jag fick var förknippat med några frågeställningar. Läggs det för lite tid och omsorg på propositionsskrivandet? Jobbas det för lite med loppen ute på banorna?

Fakta

Håkan "Lillis" Olsson

Bor: Örebro.
Första egna hästen: Una Roy som Kaj Widell och jag hittade på Gotland med Bengt Molins hjälp, 21 segrar, flertalet rikstotosegrar.
Bästa häst: Avelshingsten Crowntron som stod i svensk avel två år och lämnade Derbyvinnare i båda kullarna; 1990 Queen L och 1991 Sans Rival.
Bästa travminnet: När delägde Elgin Almahurst var tvåa i Peter Haughton Memorial 1985 och tjänade 250.000 dollar. Express Ride vann.
Intressen förutom trav: Ishockey.

Expandera

Ja, det tror jag, möjligheter därtill finns det i alla fall. När propositionerna är skrivna trycker man på Klar 1 och ansvariga på andra banor får tillgång till dem. Sedan ligger detta ute för påseende av övriga banor i ungefär två veckor och man har möjlighet att göra korrigeringar för att undvika kollisioner. Därefter gör man klar 2 och sedan är det kört, går i tryck och läggs ut på nätet.

Dataprogrammet Propellern är ett redskap som sekretariaten förfogar över där propositionsskivaren kan se hur många hästar det finns i respektive klasser. Användbart om man ger det tid och man samordnar banorna emellan.

Ska man förlänga anmälningstider? Absolut!

Och det är det viktigaste. Öppna för förlängd och kompletterande anmälan när det inte är fulla lopp. Sportchefen bestämmer. Är loppen inte fulla ges möjligheten till detta. Förslagsvis en-två timmars förlängning. Hästar som anmälts i tid går givetvis före innan spårlottning sedan sker.

Spårförbehållen är till en hel del negativt – i varje fall när det gäller antalet hästar. Det är många fler hästar som stryks på grund av spårförhåll än vad jag tror man tänkte sig när det infördes. Det är lätt att tro att stryks en häst för spårförhåll kommer det in en ny.

Mörk anmälan räcker om vi har till V75-loppen.

Det är bara det att den hästen ofta har samma förbehåll.

Rena dominoeffekten och halva fält stryks ibland. Idag får man ha fyra förbehåll. Jag kan tycka att det kan räcka med två och tror att effekten blir att man väljer bort spår fyra och fem när det är voltstart om man så önskar och tar bort spår åtta och tolv vid autostart. Resten kan man leva med.

Anmälningarna ska tillbaka till banorna där någon ansvarig med engagemang tar vid. Anders Malmrot, som blir ny sportchef på Solvalla, tänker skriva propositionerna själv har jag läst. Det gör han alldeles rätt i.

Ljus eller mörk anmälan? Ljus anmälan är i varje fall mycket roligare som hästägare och skapar betydligt större intresse. Det fungerar ju inte alltid helt fullt ut i praktiken.

Mörk anmälan räcker om vi har till V75-loppen.

Helrad före halvrad kan vi ta bort. De flesta vet inte vad det är och framförallt vet man inte att hästen kan komma med ändå. Sist i kön, men man låter bli att anmäla. Det här tänket infördes när vi skulle fördela befintliga startmöjligheter på ett rättvisare sätt. Behovet är inte lika stort idag. Och programraden blir oftast fullständig ändå i media inför start.

Låsta tankar förekommer bland ägare och tränare. Man är alltför ofta fixerad vid startprisumman. Vi har levt med det alltför länge.

En häst med 400.000 kronor på kontot är inte alltid mycket bättre än en som har exempelvis tjänat 273.000 kronor. Det kan vara en galopp eller störning i ett enda lopp som avgjort detta. Våga starta i större utsträckning!

Tvååringsloppen har haft färre startande i år, vilket är förklarligt. Jag tror det beror på att man inte vet hur propositionerna ser ut runt hörnet. Hur blir det nästa år när hästarna är tre och de större pengarna ska delas ut? Det är ingen större idé att tjäna pengar i år och stå sämre till 2018?

***

Fotnot: Denna veckas krönikör i Sulkysport, som utkommer torsdagen den 30 november, är Kristian Borell och han skriver en hyllning till en föregångare inom svensk travsport som är jämförbar med Börje Salming, Björn Borg och Ingemar Stenmark.

Fokustema
Debatt
Läs senare

Koch: ”Operationen misslyckades, men patienten lever”

Klaus Koch var förra veckans krönikör och han tycker till om Solvallas tävlingsprogram nästa år: ”Lite som att operationen misslyckades, men patienten lever. Det var inte så vi ville ha det, men nu är det så och vi kommer faktiskt att kunna leva med det”
Av
Klaus Koch
Solvalla delar kvällens omgång med Jägersro. Foto Micke Gustafsson/ALN
Solvalla delar kvällens omgång med Jägersro. Foto Micke Gustafsson/ALN

Här kan ni läsa Klaus Kochs krönika som publicerades i Sulkysport nummer 36:

Jag uppfattar mig själv som en människa med mycket positiv inställning till det mesta. Men jag ifrågasätter mycket och gör man det i min ålder är det lätt att bli uppfattad som en bakåtsträvande stofil. Jag väljer att använda min erfarenhet som stöd och min intuition som inspiration.

Jag har haft rätt många gånger i mitt yrkesliv och jag har även haft fel (ibland…). Den tråkiga skillnaden är att man själv – och inte minst andra – alltid får att veta att man har fel, men sällan när man har rätt. I alla fall inte omedelbart, dock ibland senare.

Ett exempel på detta är montésportens utveckling i Skandinavien. Under mina sista år på Charlottenund införde jag montélopp (med spel från och med dag ett!). Efter att jag slutade hösten 1991 slutade Lunden att skriva ut lopp under sadel. Istället började Skive med det och efter några år återvände montén till Lunden.

I Sverige blev det mera tungrott.

I Sverige blev det mera tungrott. Under mitt första år på Solvalla skrev jag i juni 1992 ut det första montéloppet som ridits på många år i Sverige. Publiken gillade det, men det gjorde inte ST(C) och en utdragen fight för att få montén införd började.

Jag skapade Solvalla Montéklubb tillsammans med några andra eldsjälar och jag red själv med i träningen, men vi var få som såg tjusningen. I Trav 2000, STC:s manifest som utkom 1995, stod det till och med att ”monté- och passgångarlopp får endast anordnas i uppvisningssyfte” (!). I början av 2000-talet infördes totalisatorspel på montélopp och mitt i oktober 2017 dök disciplinen upp på V75…

Fakta

Klaus Koch

Ålder: Fyllde den 5 april

Bor: Vid Solvalla

Gör: Driver bolaget On Track Worldwide AB, rådgivning inom i internationell travsport. Sedan den 1 juli 2015 vd för travbanan Bahrenfeld i Hamburg

Första egna hästen: American Trick (1980). Den snällaste hästen som någonsin sprungit framför en sulky.

Bästa häst: Fyraårige Gogo di Quattro (hoppas jag)

Bästa travminnet: Travsporten har givit mig så otroligt många fina minnen att det är omöjligt att välja bara ett.

Intressen förutom trav: Långa promenader (nej, skojar!). Klassisk musik, 60-tals-musik och trafikflygplan.

Expandera

Helt fel hade jag när jag var övertygad om att tvillingspelet skulle kannibalisera på vinnar- och platsspelet och var därför motståndare till införandet. Ack, så fel jag hade då.

De flesta har nog fattat att en av mina största käpphästar under senare år har varit Solvallas onsdagstävlingar. ATG och jag själv har med dårars envishet hävdat två helt olika konsekvenser av V86 Xpress. Detta har jag ältat tillräckligt. Nu är det så att ATG bestämmer och för mig som lekman är det bara att gilla läget. Från och med den 1 januari 2018 kör Solvalla (åtminstone under ett 20-tal veckor) tävlingar både tisdag och onsdag. Omedelbart låter det milt sagt egendomligt, men jag väljer ändå att se konceptet från den positiva sidan.

Solvallas tränarkår har ju varit ytterst skeptisk till Xpress-onsdagarna, men den vände förståeligt nog i porten när det blev klart att hemmabanan under 2018 får även 35 tisdagar att tävla på. Det är mycket positivt ur Solvallas aktivas synpunkt. Det borde vara klart att det blir svårare att få gästande tränare till Solvalla för att tävla både tisdagar och onsdagar. Det rör sig ändå inte om ett vanligt dubbeltrav som det vi är vana att se på helgerna.

Jag tillåter mig att spekulera lite i hur det kan komma att se ut såväl sport- som publikmässigt.

Jag tillåter mig att spekulera lite i hur det kan komma att se ut såväl sport- som publikmässigt. Det är ju sagt att tisdagarna ska vara uppgraderade sportsligt. Då utgår jag ifrån att vi får se lopp som ingår i Solvallaserien och i Kriterieserien samt en del andra rubriklopp på tisdagarna.

Prissummorna kommer att bli som hittills på onsdagarna. Onsdagarna (37 till antalet) kommer då att ”ärva” prissummorna som det har körts om på fredagarna. Då får man även utgå ifrån att det på onsdagar kan dyka upp lopp med den från nästa år lägsta Solvallanivån 40.000 kronor i förstapris.

Analysen blir då klar: Tisdagarna (med V64-spel) kan bli bra både sport- och publikmässigt. Glädjen kan komma tillbaka till Solvalla i form av återvändande publik och större fokus på sporten. Det är mycket positivt.

Onsdagarna då? Hmm, själv bor jag 300 meter från Solvallas stallingång, men jag är ytterst tveksam till om jag kommer att gå dit dessa dagar. Det låter negativt laddat, men om vi ser på det med de positiva glasögonen så har ATG lyckats med att skapa en ren speldag, onsdagen, där krav på sportslig kvalitet och upplevelser har eliminerats fullständigt. Restaurangerna kommer att vara stängda. Endast ett fåtal spelkassor öppnas. Vi får någon sorts virtuellt spel på livs levande hästar och kuskar.

Framtiden har kommit ikapp oss, gott folk! Jag tror att vi vänjer oss. På Solvalla kommer vi i snitt att ha en sportslig dag under veckan och det är mer än tillräckligt. Det är lite grann som att operationen misslyckades, men patienten lever ändå.

Det var inte så vi ville ha det, men nu är det så och vi kommer faktiskt att kunna leva med det.

***

Fotnot: Denna veckas krönikör i Sulkysport, som landar i brevlådan torsdagen den 23 november, är Håkan ”Lillis” Olsson som ger sina förslag på hur man ska få fler hästar i loppen.