Fokustema
Krönika
Läs senare

Ström: ”Viktigt att inte göra samma misstag som Tingsryd.”

Sulkysports krönikör Anders Ström om Solvallas tisdagar, hur han vill att framtidens Jägersro ska se ut för både hästar och publik och att alla måste försöka dra åt samma håll.
Av
Anders Ström
1.400-metersbana och en startbil med plats för tio hästar i bredd samt kraftigt vinklad vinge likt Meadowlands. Så vill krönikören Anders Ström att framtidens Jägersro ska se ut. Foto Stefan Melander/Stalltz.se
1.400-metersbana och en startbil med plats för tio hästar i bredd samt kraftigt vinklad vinge likt Meadowlands. Så vill krönikören Anders Ström att framtidens Jägersro ska se ut. Foto Stefan Melander/Stalltz.se

Här kan ni läsa Anders Ströms krönika som publicerades i Sulkysport nummer 41:

Trots att det slutgiltiga förslaget angående omregleringen av den svenska spelmarknaden inte är färdigt ännu har hösten bjudit på spännande nyheter som kommer att prägla travsporten i landet på lång sikt.

Att Solvalla återigen får en helt egen tävlingsdag på kvällstid är egentligen bara ett myrsteg som tagits i riktningen mot att huvudstadsbanan får den unika och självklara status som nav i sporten, likt Vincennes i Paris.

Make it happen, please!

Med ny vd i Jörgen Forsberg hoppas jag att Solvalla kan staka ut den rätta riktningen med detta som avstamp, men oavsett vem som sitter i chefsstolen ovanpå inskrivningen på Solvallas stallbacke kommer det inte att gå att ta Solvalla till sin fulla potential utan att Stockholms Travsällskap, ST och ATG samt alla andra intressenter försöker dra åt samma håll. Make it happen, please!

Fakta

Anders Ström

Namn: Anders Ström

Ålder: 46

Bor: London, tidigare Bryssel, Karlstad och Sala.

Gör: Digital entreprenör och investerare. Grundare av spelbolagen Kindred (tidigare Unibet), Kambi och Kwiff. Driver även Stall Courant och Am Bloodstock.

Första egna häst: Silent Slander född 1986 e. Nevele Pride-Eastern Deb.

Bästa hästar: Tamla Celeber och Cruzado dela Noche samt delägde Gigant Neo.

Bästa travminnet: Ensam V75:a på Solvalla Elitloppshelgen 2004 som gav 32 miljoner kronor. Max Flukt var spiken.

Intresse förutom trav: Fotboll (Nottingham Forest och Chelsea), politik och ny teknik.

Expandera

I Skånska Travsällskapet har man kommit lite längre på vägen mot framtiden. Ett avtal med Malmö Kommuns fastighetsbolag skall frigöra 775 miljoner kronor och lägger därmed grunden till ett nytt hästcentrum med Jägersro travbana i mittpunkten. Det är väldigt goda nyheter och om man kan lyckas att skapa en affärsmässigt gångbar multiarena med hästen som grund men också med andra möjligheter till intäktsströmmar ser det ljust ut för Jägersro i framtiden.

Detaljerad som jag ibland kan vara har jag till att börja med börjat grunna på hur just travsporten kommer att bli roligare att följa vid ett besök på Nya Jägersro.

En 1.400-metersbana med liknande mått som de nordamerikanska 7/8-milebanorna skulle göra att vi kan mäta våra hästars prestationer och jämföra med rekordtider på banor som Hoosier Park, Mohawk och Vernon Downs med flera.

Publiken då?

Det blir även viktigt att inte göra om misstaget från bygget av Tingsryd, där upploppet blev kort eftersom mållinjen blev placerad mitt på publikrakan. Långt upplopp är alfa och omega för spännande race och just 1.400-metersovalen lämpar sig ju för det.

Många travlopp avgörs i starten, därför hoppas jag man inför en ordentligt vinklad startbilsvinge, som på Meadowlands, samt tio hästar i främsta ledet bakom bilen.

En extra rolig idé som jag hörde att det surrades om på Jägersro är att anpassa den nya banan för ”fransk” voltstart. Det tror jag stenhårt på, inte minst för att det lättare skulle kunna skapa förutsättningar för lopp med fler än 15 ekipage.

Sist men inte minst skulle det bli självklart att Derbyt på Nya Jägersro skulle köras över ”gamla” derby-
distansen 3.000 meter autostart med starten framför publikplatserna och två tuffa varv runt ovalen!

Publiken då? Ja, här finns alla förutsättningar för att skapa intressanta ytor för alla typer av besökare i olika segment.

Viktigt blir att anpassa banan för trogna besökare, som kommer på tävlingarna varje vecka, samt även för folkfester där man har tiofalt gånger fler åskådare.

Hur som helst blir det spännande att se planerna när de läggs fram!

Fokustema
Krönika
Läs senare

Koch: Jag har inte min häst för att tjäna pengar

Klaus Koch provade i förra veckans krönika att räkna ut timpriset på träning av travhäst när alla kostnader för foder, utrustning, skoning och så vidare har dragits av.
Av
Klaus Koch
Klaus Koch del äger Gogo di Quattro, som i oktober vann på Solvalla för Mattias Djuse. Foto Leif Norberg/ALN
Klaus Koch del äger Gogo di Quattro, som i oktober vann på Solvalla för Mattias Djuse. Foto Leif Norberg/ALN

Här kan ni läsa Klaus Kochs krönika som publicerades i Sulkysport nummer 14:

Min krönikörkollega här på Sulkysport, Maria Törnqvist, tog upp en essentiell fråga i sitt alster för tre veckor sedan. Hästskötarnas arbetsmiljö i förhållande till tränarnas ekonomi. Jag tänker spinna vidare på detta.

Som vissa säkert vet är jag väldigt intresserad av travsporthistoria och då främst den från mitt hemland Danmark. Från de många facktidningar som jag har läst genom åren har jag noterat att det i träningsstallarna för 100 år sedan – alltså åren kring första världskriget – gick det tre hästar per skötare. Tjugo år senare hade antalet ökat till fyra och ytterligare 20 år senare, på 1960-talet var det fem passhästar som gällde. När jag själv började som skötare i slutet av 1970-talet var det sex-sju som var normalt.

Vad får jag som hästägare/kund för pengarna?

Nu för tiden, år 2018, pratas det om så många som tio passhästar per skötare. Nu går det inte helt att jämföra olika tidsperioder eftersom till exempel dagliga hagvistelser har blivit allt mer vanligt över åren. Men det finns nog inga tvivel om att stressen för en hästskötare ökar mer och mer, som Maria också påpekar.

Jag och en kompis har hästen Gogo di Quattro i proffsträning hos Solvallatränaren Mattias Djuse. Mattias tar 375 kronor om dagen för att ha hästen i sitt stall. Vad får jag som hästägare/kund för pengarna? Vi kan titta på en träningsdag för Gogo.

Först får han mat vid 06.00 på morgonen. I samma veva mockas hans box. Sedan blir han antingen körd eller släppt i hagen eller till och med båda. Hagvistelsen har tagit bort behovet för en stor del av långsamkörandet, men han får gå snabbjobb två gånger i veckan.  Ett snabbjobb med borstning, påselning, körning, dusch och torrträckning tar minst 1,5 timme.

Fakta

Klaus Koch

Ålder: Fyllde den 5 april

Bor: Vid Solvalla

Gör: Driver bolaget On Track Worldwide AB, rådgivning inom i internationell travsport. Sedan den 1 juli 2015 vd för travbanan Bahrenfeld i Hamburg

Första egna hästen: American Trick (1980). Den snällaste hästen som någonsin sprungit framför en sulky.

Bästa häst: Fyraårige Gogo di Quattro (hoppas jag)

Bästa travminnet: Travsporten har givit mig så otroligt många fina minnen att det är omöjligt att välja bara ett.

Intressen förutom trav: Långa promenader (nej, skojar!). Klassisk musik, 60-tals-musik och trafikflygplan.

Expandera

Ibland är två personer, skötaren och tränaren, sysselsatt med honom samtidigt.

Mitt på dagen serveras det lunch och ibland är det veterinärkoll och/eller skoning under eftermiddagarna. Aktiviteter där skötaren måste vara närvarande. Skoning ingår i priset och utförs ofta av tränaren eller skötaren själv. Dagen slutas med kvällsfoder.

Eftersom Gogo är en starthäst tävlar han regelbundet när han är i form och inte sällan på banor en bra bit från hemmastallet. Förvisso betalas det en utselningsavgift, men det går åt många timmar.

Utrustningen slits hela tiden och måste löpande repareras eller bytas ut.

När Gogo tränar eller startar används ett stort antal utrustningsdetaljer såsom sulkies, träningsvagnar, seldon huvudlag och andra prylar som är dyra i införskaffning och tillhör tränaren. Utrustningen slits hela tiden och måste löpande repareras eller bytas ut.

Vart vill jag komma med detta? Jo, jag är ju egen företagare och tar betalt enligt ett timpris som jag har avtalat med mina kunder. Prova att räkna ut timpriset på träning av travhäst när alla kostnader för foder, utrustning, skoning och så vidare har dragits av. Det går naturligtvis inte att komma fram till ett exakt pris, men faktum är att det är skrämmande lågt. Det måste höjas!

Varför? Jo, för att komma åt problemet som Maria Törnqvist påpekar: Det måste bli attraktivare att vara hästskötare och det görs bara genom högre löner och framförallt bättre arbetstider. Finansieringen av detta kan endast komma från tränaren som i sin tur måste höja träningsavgiften eller, när det handlar om starthästar, höja procenten på inkört, vilket jag tycker är helt naturligt.

Man äger häst för att få ta del av så kallade mjuka värden, upplevelserna.

Jag är som sagt själv hästägare och jag har – liksom alla andra hästägare – inte min häst för att tjäna pengar. Faktum är att jag fick slå upp på travsport.se för att se att han sprungit in 112.000 kronor. Hur ofta hör vi inte en lycklig hästägare i vinnarcirkeln uttrycka överraskning över storleken på loppets förstapris; det hade han inte ens sett. Ingen äger häst på grund av prispengarna. Man äger häst för att få ta del av så kallade mjuka värden, upplevelserna.

Det är alltså dags att se över både träningsavgifter och tränarprocenter. Vi måste försäkra oss om att vi också i framtiden har en stor och bred proffstränarkår, inte bara ett fåtal storstallar, som har råd med att ha högklassig personal anställd. Det kan låta som att jag (av alla!) tänker planekonomiskt här. Den grundläggande orsaken till att stora tränare är stora är helt enkelt att de är duktiga, både som travtränare och som affärsfolk. Av ovannämnda orsaker har de så kallade mellantränarna förlorat konkurrenskraften och det är allvarligt för näringen som helhet.

Gogo di Quattro har kostat mig en mindre förmögenhet och så är det med den övervägande delen av hästpopulationen. Jag vill därför att han får de bästa förutsättningarna för att försöka tjäna tillbaka åtminstone en del av det han har kostat. Det kan han bara om han får den bästa tänkbara träningen och vården.

***

Fotnot: Denna vecka är det Håkan ”Lillis” Olsson som är krönikör. Passande nog handlar den om Breeders Crown och att hästägarna inte skall betala sina egna prispengar. Pengarna skall väl komma från spelet, möjligen från sponsorer?

Fokustema
Krönika
Läs senare

Haglund: Att knyta fast tungan orsakar ibland djurskyddsdebatt

Tungband måste enligt Sulkysports krönikör vara tillåtet, men användningen borde kunna minimeras genom bra inkörning med anpassad utrustning och duktiga kuskar.
Av
Anne Haglund
Tungband. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Tungband. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Här kan ni läsa Anne Haglunds krönika som publicerades i Sulkysport nummer 13:

Tungband är något som använts på kapplöpningshästar i över hundra år. Huvudsakliga orsaken till att man använder det är för att förhindra att hästen lägger tungan över bettet och gör den ostyrbar. En annan orsak är att man upplever att missljuden från halsen vid hård ansträngning minskar.

Tungbandet appliceras högt upp runt tungan och knyts runt hästens haka. Enligt Svensk Travsports tävlingsreglementet ska tungbandet ha en bredd på minimum tio millimeter och vara av icke elastiskt material samt vara gjort av läder, nylon eller plast.

Teorin bakom varför ett tungband kan ha effekt på andningsfunktionen är att tungan via tungbenet är förankrad i struphuvudet. Struphuvudet kan vid andning och vid nedsväljning ändra position, framförallt framåt och bakåt. Om tungan binds fast framåt stabiliseras struphuvudet i en främre position.

Om mjuka gommen lägger sig över struplocket hindras luftflödet

Risken minskar då också att mjuka gommen (den mjuka bakre delen av gommen) hamnar i fel läge i förhållande till struplocket som sitter på struphuvudet. Struplocket ska ligga över mjuka gommen, då kan luften fritt strömma ner i luftstrupen.

Fakta

Fakta Anne Haglund

Namn: Anne Haglund

Ålder: 50 år

Bor: Saxtorp i Skåne

Gör: Veterinär, äger och driver Saxtorps Hästklinik. Föder upp travhästar tillsammans med sambon Mats Rånlund. Jobbar med hästarna i stallet och kör när tiden finns.

Första egna häst: Fick ponnyn Pebbles vid nio års ålder. Första travaren Remi Ribb.

Bästa häst: Olle Rols

Bästa travminnet: Körde mitt första travlopp 2002 med vår egne Freeway (DK) och vann!

Intresse förutom trav: Hästar, läsa böcker (självbiografier, romaner), vara ute i skog och mark.

Expandera

Om mjuka gommen lägger sig över struplocket hindras luftflödet beroende på att gommen rent mekaniskt orsakar mindre luftpassage och dessutom orsakar turbulens genom att den fladdrar i luftflödet. Detta gör att lufttillförseln och därmed syretillförseln minskar. Detta låter oftast som ett smattrande/bubblande utandningsljud. För hästar som har denna tendens sker felläget oftast när den är trött, i slutet av lopp eller träningspass.

Forskare har visat med hjälp av mätningar av olika strukturer i svalg och struphuvud att ett tungband anbringat med tungan långt framdragen och knuten utanför munnen ger en bättre möjlighet för stabilitet i andningsvägarna.

Att knyta fast tungan på hästar orsakar ibland djurskyddsdebatt och i vissa länder tillåts inte förfarandet på vintern med risk för förfrysning och i vissa länder tillåts tungband inte i racingsporterna.

Inom ridsporten är det inte tillåtet alls vid tävling. Man anser att en häst som lägger tungan över bettet har antingen felaktigt bett för just den hästen eller att den blivit hanterad av okänsliga händer. Men en häst som lägger tungan över bettet upplever inte sällan panik och det verkar orsaka smärta.

Kan man stabilisera andningsvägarna och hjälpa vissa hästar till bättre lufttillförsel är det också positivt för hästens välbefinnande. Man har dock i forskning visat att hästar som har normal andningsfunktion inte har någon fördel av tungband, den får alltså inte bättre lufttillförsel med tungband än utan.

Detta skulle betyda att hästar inte ”vänjer” sig vid tungband

Helt färsk forskning har dock visat att hästar sannolikt upplever stress i samband med tungbandsanvändning. Forskningen lades upp så att tolv travare/passgångare studerades i vila före, under och efter att de hade ett tungband på i 20 minuter. En kontrollgrupp studerades också före, under 30 sekunders manipulation av tungan och efter, dessa fick alltså inte något tungband.

På hästarna som utsattes för tungband såg man betydligt mer obehagsbeteende (till exempel huvudskakningar och gapande) än hos kontrollgruppen. Man såg faktiskt mer obehagbeteende hos hästar som hade erfarenhet av tungband än hos de som aldrig tidigare haft tungband.

Detta skulle betyda att hästar inte ”vänjer” sig vid tungband. Man mätte även tre stressreaktioner på hästarna, hjärtfrekvens, ögontemperatur och stresshormon (cortisol) i saliven. En av parametrarna gav utslag på stress och det var förhöjda cortisolnivåer. I Australien går cirka 30 procent av galopp- och travhästar med tungband, jag har inte sett någon siffra på användningen i Sverige men det kan nog vara något liknande.

Tungband måste enligt mig vara tillåtet, men användningen borde kunna minimeras genom bra inkörning med anpassad utrustning och duktiga kuskar.

Det finns också kraftiga misstankar om att det finns en stark ärftlig disposition för felläge i svalget. Problemet borde alltså kunna minskas om man blir mer restriktiv med att sätta individer med fellägen i svalget i avel.

I avelsvärderingen av presumtiva avelshingstar borde det i min mening vara obligatoriskt att uppge om hingsten varit utsatt för halsoperation. Ingen hingst blir diskvalificerad för avel men det är viktigt för stoägaren att veta för att kunna ha det som en aspekt i urvalet. Det är förmodligen inte lämpligt att betäcka ett sto med svalgfellägesproblematik med en hingst med samma problem.

Att ange lösa benbitar är obligatoriskt men det är förmodligen ett större bekymmer för hästen att ha problem med andningen än ett ha en lös benbit.

*** 

Fotnot: Denna vecka är det Klaus Koch som bland annat provar att räkna ut timpriset för att träna en travhäst i sin krönika.

Fokustema
Avelskrönika
Läs senare

Hansen: X-kromosomet går från dotter till dotter eller son

Avelsframgångarna för Valley Victorys söner Muscles Yankee och Yankee Glide har mycket att göra med att de har döttrar till Hickory Pride som mormors mor respektive mormor.
Av
Kurt Hansen

På väggen på mitt kontor hänger en gammal bild av en gammal Dean Hanover. Min favoritavelshingst tillsammans med sonen Hickory Pride och nutidens Andover Hall.

Dean Hanover är mest känd för sitt timetrial i 1937 på The Red Mile i Lexington, Kentucky där han travade 1.13,5 som treåring för den endast elvaåriga kusken Alma Sheppard, dotter till ägaren Lawrence Sheppard. Dean Hanover var Sheppards favorithäst och betydde nästan lika mycket för tränaren Henry Thomas, som flera år senare sade att upplevelsen med Dean Hanover och Alma Sheppard i timetrialen var större än hans tre Hambletoniantriumfer – tillsammans.

Dean Hanover var inte startberättigad i Hambletonian och blev ingen stor avelshingst även om han blev pappa till en Hambletonianvinnare, Demon Hanover.

Farfar till Dean Hanover var Axworthy och dennes hingstlinje har idag ingen kommersiell betydelse även om grenen genom Florican fick en nytändning via Nearly Perfect och dennes son Sierra Kosmos under 1990-talet.

I en bransch där så mycket – alltför mycket enligt min mening – handlar om hingstlinjer har Dean Hanover ändå fått en enormt stor betydelse på ett annat sätt – genom hans döttrar, deras söner och deras döttrar. Men det skrivs eller pratas det inte mycket om, vilket jag vill ändra på i denna krönika.

 

Min favorit bland Dean Hanover-ston är Misty Hanover, född 1941. Mamma till Hickory Smoke (född 1954 e. Titan Hanover) och Hickory Pride (född 1956 e. Star’s Pride). Två andra nästan lika värdefulla Dean Hanover-ston är Goddess Hanover född 1943 och Mimi Hanover född 1945.

Genom Speedy Crown/Super Bowl-vågen i den amerikanska aveln under 1970- och 1980-talen hördes inte mycket snack på auktioner eller stallbackar om Dean Hanover eller hans döttrar och det var heller inte annorlunda i början av Valley Victory-dominansen på 1990-talet, men sedan har det hänt saker. Enligt min uppfattning har avelsframgångarna för Valley Victorys söner Muscles Yankee och Yankee Glide mycket att göra med att de har döttrar till Hickory Pride som mormors mor respektive mormor.

Behöver jag att skriva att Chapter Seven avlar sina bästa avkommor när stona har gott om Dean Hanover och speciellt Misty Hanover-ston?

Det visar sig sedan att ju mer Misty Hanover-blod, desto bättre. Alla har väl hört om Muscle Hill (hans mormor är Yankee Bambi e. Hickory Pride)? Han avlar nu fantastiskt bra på ston med Dean Hanover i allmänhet och Misty Hanover-ston i synnerhet i deras stamtavlor. Titta på den unga legenden Mission Brief. Hennes mamma Southwind Serena har inte bara ett Hickory Pride-sto från pappan Varenne, utan ytterligare fyra Dean Hanover-ston i sin härstamning. Alla i det vi kallar XFP – x-faktor position. X-kromosomet går från dotter till dotter eller son men inte från far till son.

Jimmy Takters och Muscle Hills fantastiska treåringssto från 2017, Ariana G, är undan Cantab Hall-stoet Cantab It All, som har inte färre än nio Dean Hanover-ston i XFP inklusive Elma, vars far är Misty Hanover-sonen Hickory Smoke.

 

Självfallet spelar andra genetiska komponenter också en roll, men denna krönika handlar om Dean Hanover/Misty Hanover. Viktiga ston som Somolli och Honeymoon H, för att inte prata om det franska blodet. Kanske ett ämne för nästa års avelskrönika…

Fakta

Kurt Hansen

Kurt Hansen är utbildad agronom från Danmark och har jobbat i USA sedan 1989.

Han har jobbat på de två amerikanska stuterierna Kosmos Horse Breeders och Hanover Shoe Farm. Han jobbar också för auktionsfirman Standardbred Horse Sales Company och driver sin egen konsultverksamhet. Hansens egna lilla uppfödning inkluderar främst Andover America.

Expandera

Det första stoet med en riktigt häftig dos av Dean Hanover-blod var Amour Angus (född 1987) efterföljd av systern Canne Angus (född 1989). De två är helsystrar, med Magna Force som pappa och Kenwood Scamper som mamma. De har hela fyra Dean Hanover-döttrar i stamtavlan: Magnolia Hanover, Mimi Hanover, Misty Hanover och Goddess Hanover.

Amour Angus är mor till den unika syskonskaran Emilie Cas El, Conway Hall, Angus Hall och inte minst Andover Hall. Canne Angus är mormor till Cantab Hall, vars mor Canland Hall har ytterligare två Dean Hanover-ston på mödernet via Garland Lobells mor Gamin Lobell, Goddess Han-
over och Gleeful Hanover.

 

Föga överraskande har hingstarna undan Kenwood Scampers ättlingar avlat utomordentligt bra med ston laddade med Dean Hanover-blod. Menhammar Stuteris nya avelshingst, And-
over Hall-sonen Nuncio, har Lindy Lane som morfar. Ett exempel på en nutidens gyllene korsning? Lindy Lanes mormor Petrolianna bär på hela tre blodslinjer till Dean Hanovers döttrar: Misty Hanover, Goddess Hanover och Mimi Hanover.

Kurt Hansen. Foto Stalltz.se

Eftersom Nuncios möderne går tillbaka till Mimi Hanover i rak linje är hans mor Nicole Isabelle syskon-
avlad (Rasmussen faktor). En avelsstrategi som kan ge exceptionellt bra avelsston/avkommor. Min vän Stefan Melander håller säkert med mig om att Nuncio var en exceptionellt bra häst på tävlingsbanan. Readly Express är ett annat aktuellt exempel på en undantagshäst, vars mor är korsad via Rasmussen faktor.

En son från Amour Angus med egen mycket stark hingstlinje är Conway Hall, vars Triple Crown-vinnare från 2004, Windsong’s Legacy, har Hickory Pride som mormorsfar. Även om Windsong’s Legacy chockade den amerikanska travvärlden med sin bortgång i mars 2008, endast sju år gammal, innehöll hans första tre kullar en sån kvalitet, att hans son Chapter Seven är nästan lika het som Muscle Hill. Windsong’s Legacys fyra vinstrikaste avkommor: Lucky Chucky, Chapter Seven, Windsong Soprano och Yrsa Hanover har samtliga ett Hickory Pride-sto på mödernet. Behöver jag att skriva att Chapter Seven avlar sina bästa avkommor när stona har gott om Dean Hanover och speciellt Misty Hanover-ston i deras gener? Ta er själva en titt på Walner. Ni är säkert redan trötta på mina repetitioner.