Fokustema
Fokus: Prix d´Amérique
Läs senare

Bragden i Paris

Om Prix d'Amérique finns det mycket att säga. För blågul del har det blivit sju triumfer på den svarta kolstybben.
Av
Claes Freidenvall

Många skulle säkert vilja ge bort några år av sitt liv för en seger i Prix d´Amérique. Mer tydligt än så går det knappast att uttrycka loppets storhet.

Orden är Sören Nordins! Han var den första svensk som fick stå som segrare i Europas mest välkända travlöpning. Året var 1950 och hästen amerikanske Scotch Fez.

– Mitt definitiva genombrott, konstaterade Sören Nordin efter triumfen.

Om Prix d’Amérique finns det mycket att säga. För blågul del har det blivit sju triumfer på den svarta kolstybben. Tre av de svensktränade vinnarna har vunnit på den gamla banan – lades om våren 1993 – och först ut var Scotch Fez. Han följdes av Dart Hanover 1973 och Queen L. 1993.

– Fem dagar innan Prix d’Amérique skulle avgöras såg jag Vincennes-banan för första gången i mitt liv och det blev verkligen en chock. Här fick jag se ett kolstybbestråk på två kilometer som gick backe upp och backe ned.

Sören Nordin – vetgirig som få – ville förstås ta reda på höjdskillnaderna på banan, men varken sekretariatet, banmästaren eller de franska tränarna kunde ge ett exakt besked. Sju år efter segern med Scotch Fez – när Smaragd skulle tävla på Vincennes – lyckades Sören Nordin få låna ett avvägningsinstrument.

Från högsta punkten till den lägsta sänker sig banan tolv meter och trettio centimeter! Upploppet sjunker två meter på drygt tvåhundra, och i den stora nerförsbacken skjuter siffrorna raskt i höjden. På femhundra meter sänker sig banan tio meter och trettio centimeter! Distansen i Prix d’Amérique är 2.600 meter med start på anloppsbanan och från denna punkt till banans högsta ställe är stigningen 7,5 meter.

– Det är kalla siffror, men vill ni ha ett bättre begrepp om vad en travare får uträtta i ett Prix d’Amérique så tänk er att han först skall rusa 2,5 trappa i ett modernt hyreshus, sedan fyra trappor ned och så fyra trappor upp igen för att avsluta med en dryg halv trappa ner igen, beskriver Sören Nordin i boken ”Spänn banden” om Vincennes dåtida bana.

Fakta

Scotch Fez:

Hingst född 1943 e. Scotland-High Noon e. Protector.
Ägare: Einar Engblad, Göteborg.
Uppfödare: Harkness Edwards, Kentucky.
Tränare i Sverige: Algot Scott och Sören Nordin.
Resultat: 52 st: 25-12-5.
Rekord: 1.17,6k.
Prissumma: 116.975 kr.
Större segrar: E.H. Harriman Challenge Trophy 1945, Färjestads Jubileumslopp 1947-1948, Internationellt heatlopp (Amager) 1948, Prix d’Amérique 1950, Skånelöpning, Åby Stora Pris 1949, Århus Jubileumslopp 1948.
Noterat: verkade som avelshingst både i Sverige och Holland. I Sverige registrerades 195 avkommor och i Holland – dit han exporterades 1960 – fick han 164 ättlingar.

Scotch Fez började sin karriär på andra sidan Atlanten. Han tävlade i den amerikanska unghästcirkusen och startade nästan uteslutande på 800-metersbanor. Han såldes till Sverige hösten 1946 via den danske hästsportmannen Henry Larsen – boende i New York – och köpare var tapetfabrikören Einar Engblad.

Vid samma tillfälle förvärvades också Whitney Hanover, vilken följde med som ”resesällskap” till Scotch Fez till Paris. Veckan efter Scotch Fez bragd slutade han tvåa i Prix de Belgique bakom Prix d’Amérique-trean Volontaire.

Scotch Fez började sin karriär i Sverige hos Algot Scott på Åby och tävlade med framgång, men på våren 1949 beslutade ägaren Einar Engblad att flytta sina hästar till Sören Nordin.

Bitvis hade Scotch Fez problem med sin aktion – något som Sören Nordin rättade till som den mästare han var – och framgångarna lät inte vänta på sig. Segern i Åby Stora Pris i juni 1949 följdes upp med seger i Amagers heatlopp, där han noterade 1.18,0, 1.18,8 och 1.18,9, vilket betydde europeiskt rekord alla kategorier för tre heats!

Scotch Fez fortsatte fira framgångar och efter segern i stayerprovet Skånelöpning i snöslask och regn, vilket förvandlade Jägersrobanan till rena lervällingen visade också Scotch Fez att han inte bara besatt en enastående snabbhet utan också en osedvanlig styrka.

Ägaren Einar Engblad hade länge burit på en dröm. En dröm som han släppte fram i ljuset. Han ville starta Scotch Fez i Prix d’Amérique.

– Först efteråt förstod jag vilket vågspel vi gav oss in på.

En gång tidigare hade en svensktränad travare provat Prix d’Amérique. Harper Hanover ansågs med blågula ögon kapabel till nästan vad som helst. I Prix d’Amérique 1939 blev det dock startgalopp.

Samma öde var nära att gå Scotch Fez och Sören Nordin till mötes. Han skriver själv om starten i Prix d’Amérique i sin första memoarbok:

”Jag hann precis vända upp i den obeskrivliga trängseln och sätta fart mot främre bandet då den tjocka, gula gummisnodden släpptes. Skotten var sprudlande pigg, alldeles vild av löpsugenhet och högg i för allt vad han var värd. Och högg i galopp!!! Ett halvt års arbete och tusentals kronor bortkastade på en tiondels sekund. Allt var förlorat. Skottens chanser borta, Gunnar Berndtsson ruinerad, risken att ägaren dog av hjärtslag… Den var det svartaste ögonblicket i mitt liv.”

Innan Sören Nordin själv visste ordet av hade Scotch Fez hittat rätt gångart.

”Det var ett under, så frisk som han var, och jag skulle vilja se den häst som gjort det i samma situation.”

Nu ordnade saken upp sig relativt hyggligt och Scotch Fez serverades en resa som trea på innerspår. Framför sig hade han Grand Parade, Sylvére, Sammy och Banco III, medan de två hästarna som Sören Nordin hade störst respekt för – Buck och Scotch Thistle – var längre ner i fältet efter dåliga starter.

”Endast niohundra meter återstår, och täthästarna verkar allt tröttare. Italienaren smackar och driver och jagar på Scotch Thistle. Då förvärras plötsligt situationen. Jag ser Buck komma rusande som ett expresståg utanför den klunga av konkurrenter jag har snett bakom mig. Nu är det kokta fläsket stekt!”

Sören Nordin inser faran, att Scotch Fez kan bli instängd.

”Skulle jag våga en utbrytning och riskera att bli diskad för trängning? Mina vänner hade satt sin sista skjorta på mig”

Sören Nordin valde inte att agera ”söndagsskolgosse” utan gled långsamt ut med Scotch Fez och skaffade sig det utrymme som krävdes för att få fritt spelrum.

Hellre fick dom kalla Sören Nordin för buse och knöl än han svek sina vänner. Sören Nordin

Vid ingången till sista sväng hade Scotch Fez övertagit ledningen och inne på upploppet möttes av 40.000-50.000 vrålande fransmän. Hemmafavoriten Buck hade nämligen hittat förnyade krafter och tog upp jakten på Scotch Fez.

”Jag hade tydligen gjort mig skyldig till en allvarlig underskattning av hans förmåga.”

Sören Nordin påminde Scotch Fez om stundens allvar:

”Han tände direkt och formligen vräkte sig framåt, men ändå märkte jag hur Buck närmade sig mer och mer. Hundra meter före mål var jag ganska säker på att slaget var förlorat. Men jag hade inte en tanke på att ge upp. Trots det hårda loppet, trots den rasande pressen visade inte heller Skotten någon ansats till att ge tappt. Han bet i som aldrig förr, lade ner hela sin energi i varje steg, tog ut vartenda uns av styrka i sina kraftiga muskler. En kort bit före mål skar det ihop sig alldeles, inte för Skotten men för Buck.”

Sören Nordin satt blickstilla i sulkyn när Scotch Fez tog de sista snabba stegen över mållinjen.

”Jag trodde inte själv att det var sant. Drömmen var verklighet. Scotch Fez hade vunnit Prix d’Amérique. Utan överdrift var det den lyckligaste stunden i mitt liv.”

Förstapriset uppgick till 2,5 miljoner francs, vilket motsvarade 37.500 kronor. Ägaren Einar Engblad och hans ”kompanjon” Gunnar Berndtsson kunde dessutom glädja sig åt oddset 7,51. De hade satsat 8.000 respektive 4.000 kronor vinnare på Scotch Fez.

Efter loppet fick Einar Engblad ett bud på 150.000 kronor, men Scotch Fez var inte till salu för något pris. Efter Prix d’Amérique skulle inte Scotch Fez starta mer. Han sattes i avel och skulle användas till ett begränsat antal ston (sex avkommor föddes 1951), men åtta månader senare togs karriären upp på nytt. Fyra ytterligare starter blev det innan tävlingsskorna lades på hyllan för alltid!

Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

”Inte långt med en häst som duger”

V75-cirkusen är i Boden den här helgen, men Robert Dunder drar till Eskilstuna.
Anledningen är inte konstig.
Umeåtränaren har tydlig satsning på yngre hästar och målsättningen är att vara med i de större unghästloppen.
Av
Pär Gustafsson
Robert Dunder står över V75 i Boden och åker till Eskilstuna. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Robert Dunder står över V75 i Boden och åker till Eskilstuna. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

2014 avslutade Robert Dunder proffstränarkursen och i början av 2015 plockade han ut proffslicens hemma på Umåker. De två första åren som egen tränare sprang hästarna in drygt 1,5 miljoner kronor, men ifjol hade han en dipp.
– Om man kollar siffrorna var det ett mellanår, men jag har en medveten satsning på yngre hästar. I år har det sett bra ut och jag hoppas att vi kan fortsatt i samma nivå även om det blir allt svårare när hästarna springer in pengar, säger Robert Dunder.

Kollar man på träningslistan syns det att han fokuserar på unghästar. Dunder har 19 hästar på träningslistan, två är fem år och 17 travare är yngre. 2018 har stallet elva segrar på 48 starter och segerprocenten är fina 23. Hästarna har sprungit in över 900.000 kronor.

Fakta

Even’s Cool Boy

Kön: ljusbrun hingst
Född: 13 maj 2015
Härstamning: Un Mec d’Heripre-Even Southwind
Intjänat: 413.500 kronor
Resultat: 8 st: 3-2-1
Rekord: 1.13,1am
Ägare: Stall Invictus HB, Umeå
Uppfödare: Leif & Lena Andersson
Tränare och körsven: Robert Dunder

Expandera

En av de yngre förmågorna som visat framhovarna är treårige Even’s Cool Boy (hingst e. Un Mec d’Heripre), som Umeåtränaren hittade på Kriterieauktionen för 70.000 kronor.
– Jag gillar fransk stam och kollar på helhetsintryck. Han hade vackra ögon och var fin i kroppen. Jag visste att han skulle bli stor, men hästen har växt i lagom takt och vi har kunnat träna hela tiden. Dessutom verkar han tåla jobben och det flyter på enligt planen, vilket det inte alltid gör.

Even’s Cool Boy galopperade i tävlingsdebuten som tvååring och det blev bara en start debutsäsongen. I år har han vunnit tre av sju lopp och tjänat 413.500 kronor. Under Elitloppshelgen var treåringen urtapper tvåa i ett auktionslopp på 1.13,1 över full väg.
– Som det känns går han framåt hela tiden med loppen i kroppen. Det är en rejäl häst som vi får mycket roligt med om han får vara fräsch. Even’s Cool Boy har styrkan, men är även kvick i benen och kortspeedig. Springer han 1.13 över full väg är man allround.

Låter som en egenskap att man som tränare gillar!
– Absolut, så är det. Hästen är förnuftig och klok, vilket har gjort att han kommit en bit på väg. I vardagen är han jättetrevlig. I träningen är han trög och oinspirerad, men när man hänger på honom en sulky blir det en helt annan häst.

Even’s Cool Boy testar lyckan i E3-kval på söndag. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Det tuffa loppet på huvudstadbanan har Even’s Cool Boy tagit på rätt sätt.
– Som det känns har han till och med gått framåt ytterligare med det loppet i kroppen. Hästen var inte så trött när han kom hem. En del hästar kan vara slitna ett par dagar efter ett tufft lopp, men vi har kunnat träna på normalt.

Han är inte anmäld till Kriteriet och därför vill jag prova i E3

På söndag väntar E3-kval på Sundbyholm för Even’s Cool Boy där det gäller att greja en plats bland de tre främsta för att gå till finalen på Färjestad där förstapriset uppgår till 925.000 kronor.
– Han är inte anmäld till Kriteriet och därför vill jag prova i E3. För dagen tycker jag inte att han är mycket sämre än de bästa i kullen. Prio ett är att gå vidare till finalen, men samtidigt är det viktigt att sluta bland de två främsta för att få vettigt spår i en eventuell final.

Till Sundbyholmstravet är det drygt 70 mil från Umåker.
– Det är långt att åka med en häst som inte duger, men det är inte långt att åka med en häst som duger.

Fakta

Tränarstatistik – Robert Dunder

År – Resultat – Segerprocent – Inkört (kronor)

  • 2015 – 174 st: 20-33-26 – 11 – 1.518.500
  • 2016 – 144 st: 16-28-20 – 11 – 1.457.600
  • 2017 – 99 st: 9-11-9 – 9 – 509.600
  • 2018 – 48 st: 11-9-5 – 23 – 920.500
Expandera

Robert Dunder uppskattar att han ropat in 15-20 hästar på auktion sedan han blev egen tränare. Hans tre dyraste köp är Kissinger Boko (e. Brad de Veluwe-Albright), Xanthis Exciting (e. Bold Eagle-Mangala Dream), Aperol Ha (e. Maharajah-Approach Idle). Trion har han hittat på Elitauktionen och gemensamt för alla tre är att klubban stannat på 210.000 kronor.
– Som en liten tränare är det där man får börja. Ifjol ropade jag inte en del hästar själv, men innan har jag haft hästägare som satsat. Jag har mina ägare att tacka att jag haft fint resultat. De senaste åren har vi köpt mellan fem och sju unghästar varje år. Vi har gallrat ut de äldre undan för undan och de som är fyra år nu är från när föryngringen började.

Ägare från Sundsvall till Dorotea

Av hästarna i stallet som är två år och äldre äger Dunder bara en fjärdedel i en tvååring.
– Vi vill vara med i de större loppen där det finns mest pengar att tävla om. De flesta ägarna är från Umeåtrakten, men de är utspridda från Sundsvall till Dorotea. Jag har även fått en del nya på sistone. Jag är mycket tacksam som har bra hästägare.

Even’s Cool Boys tvååriga lillasyster Even’s Good Girl (e. Rolling d’Heripre) har Dunder ropat in för 40.000 kronor.

Robert Dunder. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

– Hon känns mycket fin och påminner om Even’s Cool Boy. Hästen är inte speciell i jobben, men förra veckan provade henne i kortvagn för första gången och det fungerade mycket bra.

Umeåtränaren har hästarna både på banan och egen gård. Totalt har han nästan 30 boxar att tillgå och det finns plats för flera.
– Jag vill uppåt vad gäller antalet hästar, men det ska samtidigt vara kvalité. Träningslistan är intressant och jag hoppas komma ut med fina hästar i höst också. Det är inte stopp här.

Fakta

Even’s Cool Boys E3-heat

2.140 meter autostart
Förstapris: 100.000 kronor

  1. Feeling Way – Christoffer Eriksson (tränare: Tomas Malmqvist)
  2. Noble Boy – Per Linderoth
  3. Global Withdrawl – Erik Adielsson (Svante Båth)
  4. Typhoeus Face – Adrian Kolgjini (Lutfi Kolgjini)
  5. Announcement – Jorma Kontio (Jimmi Ehlers)
  6. Even’s Cool Boy – Robert Dunder
  7. Önas Nougat – Per Nordström
  8. Qvidja’s First – Pekka Korpi
  9. Imagine Boko – Björn Goop (Robert Bergh)
Expandera

13–17 juni: Startlistor med Bodens travfest och E3-kval

Svårt spår för Global Welcome

Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

Skrällkusken slår till igen?

Ikväll ska skrällkusken nummer ett – Sofia Frilén – köra det stora damloppet Siri Jonssons Minne för första gången.

 Att duon slår ur underläge tycks inte avskräcka henne.

– När vi vinner brukar det vara till högt odds och jag får köra därefter, men kommer med en häst i bra form, säger Bergsåkerslärlingen.

Av
Emil Persson
Ellieann och Sofia Frilén vann Lars Lindbers Minne ifjol. Kommer de åter överraska under fredagskvällen? Foto Hanold/ALN
Ellieann och Sofia Frilén vann Lars Lindbers Minne ifjol. Kommer de åter överraska under fredagskvällen? Foto Hanold/ALN

Frilén har travet i blodet. Pappa Jan-Åke Frilén var själv amatörtränare och när Sofia var elva år köpte hon sin första ponny.
– Jag köpte den faktiskt av Nicklas Westerholm, började köra den där hästen och det gick jättebra. Vi var tvåa i Sundsvall Open Trot, tvåa i Sto SM och deltog i Lilla Elitloppet. Det var en häftig känsla och bra start, säger Frilén.

Fakta

SOFIA FRILÉNS KUSKSTATISTIK

2018: 21: 2–5–2, 256.300 kr
2017: 68: 4–7–3, 434.450 kr
2016: 20: 0–2–2 62.800 kr
2015: 65: 1–7–3, 213.800 kr
2014: 51 6–4–8, 218.100 kr

Att det var travet hon skulle ägna sig åt rådde ingen tvivel, men gymnasietiden tillbringades inte på Wången.
– Nej, jag gick på Sundsvalls praktiska gymnasium med inriktning trav. Jag var faktiskt i samma klass som Robert Skoglund och Nicklas Westerholm.

I Samma veva hade hon praktik hos Ulf Ohlsson vilken blev hennes första arbetsgivare. Idag har hon till och med köpt sin gamla chefs hus sedan ett och ett halvt år tillbaka och arbetar hos Ingemar Söderberg.
– Jag har även varit hos Henrik Svensson och varit över i USA i några omgångar. Hos Jonas Czernysson, Jim Oscarsson och Staffan Lind. Det var lärorikt att se något annat och ta intryck. Stundtals har jag varit sugen på att bli kvar där.

”Hård konkurrens”

Det första loppet kördes år 2011. Då satt hon upp bakom Sogå Alejo, tränad av hennes far.
– Men det minns jag inte så mycket av. Det var ingen riktig stjärna så utan det viktigaste var att komma runt felfri och att hon gjorde ett bra lopp.
Vad känner du att du har utvecklat mest sedan du började köra lopp?
– Ju fler lopp man kör, desto bättre blir man. Det är svårt att bli bra om man inte får köra. Jag tycker att man märker en stor skillnad nu när man kör mer än när man körde varannan månad.

Sofia Frilén värmer Overtimeosåfin inför starten i Lärlingseliten. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Får du inte köra för lite lopp med tanke på hur pass goda resultat du uppnått med mindre spelade hästar?
– Det är hård konkurrens med många bra lärlingar. Jag är jättetacksam över att jag får köra åt Ingemar och det gör en trygg att köra hästar som man har koll på, men visst hoppas man kunna få chansen att köra åt fler tränare.
Ingen av Friléns fem senaste vinnare har gett under tio gånger pengarna. Tvärtom har de oftast delat ut upp emot 30 gånger pengarna eller ännu mer.
– Vi vinner inte så ofta och då blir det höga odds när man väl vinner. Man kör därefter helt enkelt, säger hon utan att vilja framhäva sin förmåga det minsta.

”Gick inte tro det var sant”

Ifjol kom karriärens hittills största seger. Ellieann vann Lars Lindbergs Minne under Sundsvall Open Trot-dagen till 30 gånger pengarna.
– Det var första V75-loppet jag körde… det gick inte tro att det var vant. Jag minns det tydligt än idag. Vi hade spår tre och bestämt oss för att sikta mot ledningen och släppa till nummer sex (Erica). Precis så blev det och när luckan kom till slut… ja, jag vågade inte tro att det var sant, men 100 kvar så förstod jag ju att det verkligen skulle gå.

Fakta

STARTLISTA SIRI JONSSONS MINNE

1.640 meter autostart, förstapris: 125.000 kr

  1. Super Ariel – Malin Viklund
  2. Carja – Jessica Sidbäck
  3. Saturday Mornings – Ragnhild Björnbeth
  4. Sonata Ås – Felicia Hägglund
  5. Olympia Gold – Kajsa Frick
  6. Super Star Reaf – Hanna Olofsson
  7. In Toto Sund – Sandra Eriksson
  8. Ellieann – Sofia Frilén

Tips, analyser och intervjuer till fredagskvällens V65-omgång i Östersund finner du som vanligt i Sulkysport. Köp tidningen här!

Några proffstankar går hon inte i just nu utan säger sig vara ytterst tillfreds med situationen hos Ingemar Söderberg.
Chanserna hon får blir allt fler och idag kör hon såväl köra Benita (V64-1) som Ellieann (V64-5) i Östersund.
– Kul med damloppet, det är första gången jag är med i ett sådant sammanhang. Synd emd spår åtta bara, men vi får hoppas på körning. Hon är spurtstark och i bra form även om det blev en nolla senast på Solvalla. Jag tycker att även Benita gjorde ett bra lopp senast, jättebra till och med. Vi har hittat rätt med henne i år och får hon spara speeden som vid skrällsegern på GS75 tidigare i år är hon vass till slut. Det skulle faktiskt kunna vara en storskräll.

En dräm har hon redan uppnåt då hon vann lopp under Sundsvall Open Trot-dagen. När hon nu blickar framåt och drömmer sig iväg hamnar hon likväl på samma tävlingsdag.
– En dröm är alltid att få vinna Sundsvall Open Trot. Det är en svår dröm att sikta mot, men allt kan hända i trav, avslutar Sofia Frilén.

Hon om någon har ju besegrat oddsen tidigare!

Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

Makalös vecka för Marc Elias

Under gårdagskvällen tog han sin fjärde seger på de fem senast körda loppen.

Nej, det var inte en tillfällighet att Marc Elias vann Lärlingseliten på Solvalla under Elitloppsdagen.

Alla siffror pekar tydligt på att han är på väg att etablera sig som en av Sveriges allra mest framstående lärlingar.
Av
Emil Persson
I söndags vann Marc Elias Lärlingseliten på Solvalla. Fyra segrar och en andraplats har lärlingen i de fem senaste starterna. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
I söndags vann Marc Elias Lärlingseliten på Solvalla. Fyra segrar och en andraplats har lärlingen i de fem senaste starterna. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Super Steve på Jägersro förra tisdagen, Toddler på Solvalla under Elitloppsdagen, Bonny Boy på Jägersro under tisdagskvällen och så Norton Commander på Åby under gårdagskvällen.
Marc Elias enda förlust under de senaste åtta dagarna kom bakom Sahara One som var stor vid andraplatsen på 1.10,9 på Åby förra veckan bakom Othello Victory.
Det rullar med andra ord på otroligt bra för Marc Elias som nu tagit sig upp som sexa i lärlingsligan i Sverige vad gäller antalet vunna lopp.

Fakta

MARC ELIAS KUSKSTATISTIK

2014: 64 st: 8-7-5 (13%) 307.324 kr
2015: 60 st: 6-8-4 (10%) 581.500 kr
2016: 91 st: 12-12-8 (13%) 991.200 kr
2017: 107 st: 15-17-11 (14%) 1.293.887 kr
2018: 50 st: 10-8-3 (20%) 798.400 kr

Med sina tio årssegrar är han blott en triumf ifrån Henriette Larsen som ligger trea på listan trots att inte ens kört hälften så många lopp.
– Hela stallet har lyft de sista två månaderna. Vi funderade länge på vad vi skulle ändra och har gjort små ändringar med alla hästar. Varenda häst har höjt sig – vissa i små steg – andra har tagit stora steg. Om de inte galopperat så går de till mål gång efter gång och det är klart att det påverkar ens självförtroende när man kör hästarna, säger Marc Elias.

Marc lyfter Toddler – söndagens segerhäst i Lärlingseliten – som ett lysande exempel på en av de hästar i stallet som funnit en ny nivå.
– Han har gått ifrån att vara en stayerhäst till en häst som kan gå 1.10-tider på sprinterdistans.

Så hur var känslan i söndags?

– Själva loppet var precis som alla andra lopp. Där och då är det inget som skiljer. Jag är så pass rutinerad nu att jag glömmer bort att man kör om en hög prissumma eller att det är 30.000 i publiken. Där och då är det bara fullt fokus på loppet och hästen.

Marc Elias. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Segerdefileringen efteråt däremot… ja, det är ju helt underbart att få ta emot publikens jubel. Att visa att man gjort ett bra jobb, men det är ju en bekräftelse för fler än mig. Det är seger för hela stallet. Personalen lägger ner sin själ i arbetet och det är en väldigt speciell känsla att få dela det tillsammans.

Det har gått väldigt bra på sistone. Är du nöjd med året såhär långt?
– Det påverkar mycket att köra åt pappas hästar. Pappas hästar kan jag i detalj, vet vad de kan gå och hur de ska kunna prestera.

Har du satt upp några målsättningar med det här året?
– Det där är svårt. Jag har flyttat runt ganska mycket de senaste åren och det påverkar mycket, man tappar per automatik en del styrningar. Jag körde runt 100 lopp ifjol och siktar på att åtminstone nå dit i år med. Att vill bli en av Sveriges bästa lärlingar och vinna så många lopp som möjligt trots få styrningar. Det enda riktiga målet som jag har i år är att ta mig till Ungdoms SM eller Lärlings SM. Och ja, att vara bättre än året innan, men det siktar väl alla alltid emot att förbättra sig?

”Roligare köra där”

Marc Elias hade planer på att åka över Atlanten och jobba hos Jimmy Takter ifjol, men så blev inte fallet.
– Jag kollade upp det här med visum, men det skulle ta tid så plötsligt var tiden för kort för att det skulle vara lönt att åka över. Tanken hade ju då varit att följt ettåringarna under ett års tid, men vi får se hur det blir nu framöver. Jimmy har ju tagit beslutet att ta en paus år 2019, men vi får se om jag tar ett år lite senare. Rullar det på bra här hemma kan man ju samtidigt ha mycket att förlora på att ge sig iväg.

Fakta

Visste du att...

…Marc Elias har kört tio lopp i Frankrike. Tre andraplatser och två tredjeplatser är resultatet. I La Capelle körde Marc Elias in 14.000 euro med Breidabliks Nubbe på 1.11,0a/1.609 meter, bakom Up and Quick och Billie de Montfort.

Du har kört tio lopp i Frankrike och lyckats väldigt bra även om du inte vunnit ännu. Beskriv hur det är där nere?
– Jag tycker det är roligare att köra där. Du kan ta dig loss och ge din häst en chans och jag tycker verkligen om deras voltsystem. Det är hur bra som helst och mycket mer rättvist än vårt system. Har du en strssad häst eller någon som behöver utrymme så kan du ge den det i Frankrike, här i Sverige är du så låst i ditt spår och position, säger Elias och fortsätter:
– Och så banorna där ett varv kan vara 2.000 meter, 1.600 meter eller format som Vincennes med sin backe… det är något helt annat. Jag önskar vi hade fler alternativ här också, men däremot är ju drivningarna sämre i Frankrike, det ska sägas.

Hur är känslan inför framtiden? Blir du pappa trogen nu eller tänker du testa på att jobba någon annanstans innan du blir egen tränare?
– I Sverige har jag kollat hos de jag ville kolla hos, Petri Puro och Björn Goop. Jag är glad att jag samlat på mig den erfarenheten. Jimmy Takter i Amerika eller Sebastien Guarato i Frankrike är tänkbara tränare att vara hos, men för att jobba hos Guarato behöver man ju kunna franska och det tror jag aldrig att jag kommer lära mig.

Tränar egen häst

Marc Elias är född 1994 och har inga planer på att ”stressa sig fram” för att ta ut en A-licens.
– Nej, jag väntar. Pappa kommer nog låta mig köra mer och mer som det känns, lite så som varit fallet med Lutfi och Adrian Kolgjini. Att träna själv är en utmaning jag kan ta mig an senare när jag har mer rutin, även om jag smugit igång med en häst som jag tränar själv.

Berätta mer, vilken häst är det?
– Jag leasar Bijou Bourbon H.M. Jag har lagt upp ett träningsupplägg som blir en form av blandning av det pappa nyttjar, Björn Goop och Petri Puro använder. Jag testar mig fram och det blir inte på kunders bekostnad om det går dåligt utan jag får ta konsekvenserna. 29 juni är tanken att hästen ska starta.

Ni startar två spännande hästar i Mantorp i form av Hitman River (lopp 3) och Breidabliks Cognac (V75-4), hur verkar det med dem?
– Ingen av dem är mina passhästar, men det är klart att det är spännande hästar som vi startar. Hitman River är ju obesegrad och går allt bra i morgon ska han starta i E3-kval i Eskilstuna. Breidabliks Cognac är en självsäker hingst som inte hade några problem med resan till Solvalla. Allt har varit bra i veckan.

Slutligen, är du lika frälst i Bayern München som pappa Conrad?
– Nej, absolut inte! Jag följer inga seriematcher eller så utan det krävs något speciellt såsom nu när de spelade Champions League-semifinal. Jag ser inte ens på tyska landslaget förrän det verkar är viktiga matcher som slutspel i VM eller så. Jag spelar själv fotboll i Blentarp i Division 5, det passar mig bättre att vara med istället för att kolla på, avslutar Marc Elias.

Sport