Fokustema
Fokus: Prix d´Amérique
Läs senare

Bragden i Paris

Om Prix d'Amérique finns det mycket att säga. För blågul del har det blivit sju triumfer på den svarta kolstybben.
Av
Claes Freidenvall

Många skulle säkert vilja ge bort några år av sitt liv för en seger i Prix d´Amérique. Mer tydligt än så går det knappast att uttrycka loppets storhet.

Orden är Sören Nordins! Han var den första svensk som fick stå som segrare i Europas mest välkända travlöpning. Året var 1950 och hästen amerikanske Scotch Fez.

– Mitt definitiva genombrott, konstaterade Sören Nordin efter triumfen.

Om Prix d’Amérique finns det mycket att säga. För blågul del har det blivit sju triumfer på den svarta kolstybben. Tre av de svensktränade vinnarna har vunnit på den gamla banan – lades om våren 1993 – och först ut var Scotch Fez. Han följdes av Dart Hanover 1973 och Queen L. 1993.

– Fem dagar innan Prix d’Amérique skulle avgöras såg jag Vincennes-banan för första gången i mitt liv och det blev verkligen en chock. Här fick jag se ett kolstybbestråk på två kilometer som gick backe upp och backe ned.

Sören Nordin – vetgirig som få – ville förstås ta reda på höjdskillnaderna på banan, men varken sekretariatet, banmästaren eller de franska tränarna kunde ge ett exakt besked. Sju år efter segern med Scotch Fez – när Smaragd skulle tävla på Vincennes – lyckades Sören Nordin få låna ett avvägningsinstrument.

Från högsta punkten till den lägsta sänker sig banan tolv meter och trettio centimeter! Upploppet sjunker två meter på drygt tvåhundra, och i den stora nerförsbacken skjuter siffrorna raskt i höjden. På femhundra meter sänker sig banan tio meter och trettio centimeter! Distansen i Prix d’Amérique är 2.600 meter med start på anloppsbanan och från denna punkt till banans högsta ställe är stigningen 7,5 meter.

– Det är kalla siffror, men vill ni ha ett bättre begrepp om vad en travare får uträtta i ett Prix d’Amérique så tänk er att han först skall rusa 2,5 trappa i ett modernt hyreshus, sedan fyra trappor ned och så fyra trappor upp igen för att avsluta med en dryg halv trappa ner igen, beskriver Sören Nordin i boken ”Spänn banden” om Vincennes dåtida bana.

Fakta

Scotch Fez:

Hingst född 1943 e. Scotland-High Noon e. Protector.
Ägare: Einar Engblad, Göteborg.
Uppfödare: Harkness Edwards, Kentucky.
Tränare i Sverige: Algot Scott och Sören Nordin.
Resultat: 52 st: 25-12-5.
Rekord: 1.17,6k.
Prissumma: 116.975 kr.
Större segrar: E.H. Harriman Challenge Trophy 1945, Färjestads Jubileumslopp 1947-1948, Internationellt heatlopp (Amager) 1948, Prix d’Amérique 1950, Skånelöpning, Åby Stora Pris 1949, Århus Jubileumslopp 1948.
Noterat: verkade som avelshingst både i Sverige och Holland. I Sverige registrerades 195 avkommor och i Holland – dit han exporterades 1960 – fick han 164 ättlingar.

Scotch Fez började sin karriär på andra sidan Atlanten. Han tävlade i den amerikanska unghästcirkusen och startade nästan uteslutande på 800-metersbanor. Han såldes till Sverige hösten 1946 via den danske hästsportmannen Henry Larsen – boende i New York – och köpare var tapetfabrikören Einar Engblad.

Vid samma tillfälle förvärvades också Whitney Hanover, vilken följde med som ”resesällskap” till Scotch Fez till Paris. Veckan efter Scotch Fez bragd slutade han tvåa i Prix de Belgique bakom Prix d’Amérique-trean Volontaire.

Scotch Fez började sin karriär i Sverige hos Algot Scott på Åby och tävlade med framgång, men på våren 1949 beslutade ägaren Einar Engblad att flytta sina hästar till Sören Nordin.

Bitvis hade Scotch Fez problem med sin aktion – något som Sören Nordin rättade till som den mästare han var – och framgångarna lät inte vänta på sig. Segern i Åby Stora Pris i juni 1949 följdes upp med seger i Amagers heatlopp, där han noterade 1.18,0, 1.18,8 och 1.18,9, vilket betydde europeiskt rekord alla kategorier för tre heats!

Scotch Fez fortsatte fira framgångar och efter segern i stayerprovet Skånelöpning i snöslask och regn, vilket förvandlade Jägersrobanan till rena lervällingen visade också Scotch Fez att han inte bara besatt en enastående snabbhet utan också en osedvanlig styrka.

Ägaren Einar Engblad hade länge burit på en dröm. En dröm som han släppte fram i ljuset. Han ville starta Scotch Fez i Prix d’Amérique.

– Först efteråt förstod jag vilket vågspel vi gav oss in på.

En gång tidigare hade en svensktränad travare provat Prix d’Amérique. Harper Hanover ansågs med blågula ögon kapabel till nästan vad som helst. I Prix d’Amérique 1939 blev det dock startgalopp.

Samma öde var nära att gå Scotch Fez och Sören Nordin till mötes. Han skriver själv om starten i Prix d’Amérique i sin första memoarbok:

”Jag hann precis vända upp i den obeskrivliga trängseln och sätta fart mot främre bandet då den tjocka, gula gummisnodden släpptes. Skotten var sprudlande pigg, alldeles vild av löpsugenhet och högg i för allt vad han var värd. Och högg i galopp!!! Ett halvt års arbete och tusentals kronor bortkastade på en tiondels sekund. Allt var förlorat. Skottens chanser borta, Gunnar Berndtsson ruinerad, risken att ägaren dog av hjärtslag… Den var det svartaste ögonblicket i mitt liv.”

Innan Sören Nordin själv visste ordet av hade Scotch Fez hittat rätt gångart.

”Det var ett under, så frisk som han var, och jag skulle vilja se den häst som gjort det i samma situation.”

Nu ordnade saken upp sig relativt hyggligt och Scotch Fez serverades en resa som trea på innerspår. Framför sig hade han Grand Parade, Sylvére, Sammy och Banco III, medan de två hästarna som Sören Nordin hade störst respekt för – Buck och Scotch Thistle – var längre ner i fältet efter dåliga starter.

”Endast niohundra meter återstår, och täthästarna verkar allt tröttare. Italienaren smackar och driver och jagar på Scotch Thistle. Då förvärras plötsligt situationen. Jag ser Buck komma rusande som ett expresståg utanför den klunga av konkurrenter jag har snett bakom mig. Nu är det kokta fläsket stekt!”

Sören Nordin inser faran, att Scotch Fez kan bli instängd.

”Skulle jag våga en utbrytning och riskera att bli diskad för trängning? Mina vänner hade satt sin sista skjorta på mig”

Sören Nordin valde inte att agera ”söndagsskolgosse” utan gled långsamt ut med Scotch Fez och skaffade sig det utrymme som krävdes för att få fritt spelrum.

Hellre fick dom kalla Sören Nordin för buse och knöl än han svek sina vänner. Sören Nordin

Vid ingången till sista sväng hade Scotch Fez övertagit ledningen och inne på upploppet möttes av 40.000-50.000 vrålande fransmän. Hemmafavoriten Buck hade nämligen hittat förnyade krafter och tog upp jakten på Scotch Fez.

”Jag hade tydligen gjort mig skyldig till en allvarlig underskattning av hans förmåga.”

Sören Nordin påminde Scotch Fez om stundens allvar:

”Han tände direkt och formligen vräkte sig framåt, men ändå märkte jag hur Buck närmade sig mer och mer. Hundra meter före mål var jag ganska säker på att slaget var förlorat. Men jag hade inte en tanke på att ge upp. Trots det hårda loppet, trots den rasande pressen visade inte heller Skotten någon ansats till att ge tappt. Han bet i som aldrig förr, lade ner hela sin energi i varje steg, tog ut vartenda uns av styrka i sina kraftiga muskler. En kort bit före mål skar det ihop sig alldeles, inte för Skotten men för Buck.”

Sören Nordin satt blickstilla i sulkyn när Scotch Fez tog de sista snabba stegen över mållinjen.

”Jag trodde inte själv att det var sant. Drömmen var verklighet. Scotch Fez hade vunnit Prix d’Amérique. Utan överdrift var det den lyckligaste stunden i mitt liv.”

Förstapriset uppgick till 2,5 miljoner francs, vilket motsvarade 37.500 kronor. Ägaren Einar Engblad och hans ”kompanjon” Gunnar Berndtsson kunde dessutom glädja sig åt oddset 7,51. De hade satsat 8.000 respektive 4.000 kronor vinnare på Scotch Fez.

Efter loppet fick Einar Engblad ett bud på 150.000 kronor, men Scotch Fez var inte till salu för något pris. Efter Prix d’Amérique skulle inte Scotch Fez starta mer. Han sattes i avel och skulle användas till ett begränsat antal ston (sex avkommor föddes 1951), men åtta månader senare togs karriären upp på nytt. Fyra ytterligare starter blev det innan tävlingsskorna lades på hyllan för alltid!

Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

”Jag vill inte vara med i Derbyt”

Weekend Fun är Daniel Wikbergs nya reklamhäst.
Ikväll möter han nordiska toppar i Damklubbens Stora Fyraåringspris på Umåker.
– Jag gillar hästen mycket och han står mig nära, säger Östersundtränaren.
Av
Pär Gustafsson
Rikard N Skoglund med Weekend Fun och Daniel Wikberg. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Rikard N Skoglund med Weekend Fun och Daniel Wikberg. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Fyraårige Weekend Fun har utvecklats finfint hos Daniel Wikberg. I början av februari vann hästen klass II-final från ledningen och gick till uppehåll med fem raka segrar i bagaget. Drygt två månader senare gjorde Jaded-valacken comeback i ett fyraåringslopp på Bergsåker. Rikard N Skoglund bjöd hästen på ett snällt lopp där Hambletonian-trean Enterprise och Transcendence duellerade långt framför klungan.

– Vi andra körde om tredjepriset, men Weekend Fun avslutade strålande och var nära att hinna ikapp. Hade det varit tio meter till hade han vunnit och jag tycker att hästen var riktigt bra, berättar Daniel Wikberg.

Fakta

Weekend Fun

Kön: svart valack
Född: 5 maj 2014
Härstamning: Jaded-Exciting
Intjänat: 682.000 kronor
Resultat: 18 st: 9-2-2
Rekord: 1.12,4am*
Ägare: Stall Släggan
Uppfödare: Menhammar Stuteri AB, Ekerö
Tränare: Daniel Wikberg, Östersund

Expandera

Ikväll möter Weekend Fun tuffa konkurrenter i Damklubbens Stora Fyraåringspris på Umåker. Hemmahoppet Selmer I.H., Robert Berghs Tasteofchocolatier, norske Kriterievinnaren Hard Times, finske världsrekordhållaren Hotshot Luca och segervane Hesiod står för motståndet. Östersundtränaren är nöjd med Weekend Fun, men möjligen kommer loppet lite för tätt.

Laddas mot ledningen?

– Det tar tid ibland innan hästarna återhämtar sig och slappnar av. Weekend Fun har ätit grovfoder som han ska efter comebacken, men inte kraftfoder. I onsdags var första dagen han åt som han skulle. Det är kanske för tätt mellan starterna, men jag har bestämt att vi ska ta de här två loppen och sen blir det lugnare. Ikväll är det ett tufft lopp och om Enterprise hade varit med hade han säkerligen blivit favorit. Min häst kan avsluta snabbt och det är även möjligt att Rikard provar mot ledningen. Senast skulle vi inte gasa från start.

Hur förberedde ni hästen under uppehållet?
– Hästen blev sliten av att tävla på hårda banor i vinter. Det har sitt pris och vi fick fräscha upp honom efter finalen på Solvalla. Vi har jobbat med muskulaturen och nu känner han bättre än i vintras. Sedan fick han tung vinterträning och comebacken var överraskande bra. Men han gillar inte att träna, det är det värsta han vet. Det är en ren tävlingshäst som verkligen vet när det är allvar, säger Wikberg och drar paralleller till två av hans tidigare topphästar.

Weekend Fun och Rikard N Skoglund, Travsport, Sulkysport
Weekend Fun och Rikard N Skoglund vid finalsegern i klass II. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

– Precis som Leo On Line och Stay the Night är han slö och tråkig i träning.

Weekend Fun visade tidig talang. Han vann sex av 14 starter 2017 och redan i karriärens femte start sprang han 1.13,5 över kort distans med voltstart. Norske profilen Jomar Blekkan satt i sulkyn och hade trodde inte på Wikberg när han först fick höra tidsnoteringen.
– Vi sade tiden och att han var nära svenskt rekord, men Jomar trodde först inte att det stämde. Det känns inte som att det går så snabbt som det verkligen gör när man kör Weekend Fun. Han har enorm kraft i baksteget, vilket gör att det går så fort.

Han står helt fel inne i V75 och vi kommer att sikta på fyraåringslopp

Weekend Fun är inte anmäld till något större årgångslopp, men Breeders Crown är han startberättigad i. Som treåring var han finalist, men från bricka tolv fick han inte med sig något av priskakan.
– Jag vill inte vara med i Derbyt utan det går att tjäna mycket pengar ändå. Han står helt fel inne i V75 och vi kommer att sikta på fyraåringslopp. Jag har ett litet material och vi vill ha roligt länge med Weekend Fun. Därför kan det vara nyttigt att stå över de tuffaste loppen, men Breeders Crown i höst är intressant.

”De skyndar inte på utan är tålmodiga”

Stall Släggan äger fyraåringen och bakom ägarpseudonymet står Rolf Eriksson och Gunilla Olsén Eriksson. Det har totalt tre hästar hos Wikberg och ikväll startar även Blits Buitenzorg under sadel.
– De har varit hästägare hos mig i flera i år och är mycket bra. Lättsamma och låter mig matcha som jag vill. De skyndar inte på utan är tålmodiga. Det äger också en mycket fin tvååring som heter Jacqueline Boko (e. Make it Happen), som jag tror kan bli bra. Hon tillhör de bättre i stallet.

Daniel Wikberg åker golfbil, Travsport, Sulkysport
Daniel Wikberg. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Weekend Fun hittade tränaren och ägarna på Kriterieauktionen 2015 för 35.000 kronor.
– Jag tyckte att han var rättställd och hade fin kroppsform. Sedan var det en Menhammar-uppfödning och det är mycket värt att det är en bra uppfödare. Jag tycker att det var konstig att det inte kom fler bud. Kriterieauktionen är bra för där kan vanligt folk hitta bra hästar till vettigt pris.

Fakta

Tränarstatistik Daniel Wikberg

År – Resultat – Inkört (kronor)
2014 – 123 st: 11-17-12 – 698.947
2015 – 158 st: 26-24-17 – 1.114.893
2016 – 147 st: 25-15-25 – 1.268.633
2017 – 158 st: 32-24-15 – 1.554.243
2018 – 37 st: 6-5-5 – 752.400

Expandera

Stall Släggan var först inte helt övertygade om att de skulle bjuda på hästen.
– Jag tyckte att de skulle köpa Weekend Fun, men de sade att det var fadern Jaded emot. Enligt mig var det ingen fara.

Modern Exciting (e. Giant Chill), vann elva lopp och tjänade 617.400 kronor, var i amatörträning i Östersund och Wikberg kommer ihåg henne från tävlingsbanan.
– Hon var ett stentufft och oömt sto.

Weekend Fun har sprungit in nästan 700.000 kronor efter nio segrar på 18 starter och har goda möjligheter bli Daniel Wikbergs främste häst. Stay the Night (e. Ride the Night) kom upp i 2,1 miljoner kronor och Leo On Line (e. Rite On Line) nådde nästan 1,8 miljoner.
– Som det känns nu kan han bli de bäste om han får vara skadefri. Weekend Fun har ännu bättre inställning och driv i steget än mina andra toppar. Hästen har varit fräsch och fin i princip hela tiden. Han galopperade en del förra hösten, men då hade Weekend Fun bekymmer med tänderna och det problemen har han inte längre.

Fakta

Damklubbens Stora Fyraåringspris

Norrlands Grand Prix, Försök
2.140 meter autostart
Förstapris: 100.000 kronor
Häst – Kusk

  1. Selmer I.H. – Samu Sundqvist
  2. Tasteofchocolatier – Robert Bergh
  3. Special Major – Krister Söderholm
  4. Weekend Fun – Rikard N Skoglund
  5. Hard Times – Kaj Widell
  6. Hotshot Luca – Erik Adielsson
  7. Hesiod – Ulf Ohlsson
  8. Eurythmic Sisu – Mauri Jaara
Expandera

Fyrtal för Wikbergs Weekend

Stakethästar på Solvalla

Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

”Håller på tills jag är med i Derbyt”

Han har tränat fram en miljonär och två halvmiljonärer på blott fem starthästar.
Trots det måste Nicklas Dyrberg anses vara något av en doldis för många inom travsporten.
Sulkysport tog ett längre snack med den V75-aktuelle Jägersroamatören om hur han läst sig till hur man tränar travhästar, satsningen med egen uppfödning och hur han drömmer om Derbyt.
Av
Emil Persson
2013 vann Niclas Dyrberg (th) Sommartravets final med Zinedine Bob, körd av Johan Untersteiner. Nu är han åter i hetluften med V75-aktuelle Kung Edward. Foto: Hanold/ALN
2013 vann Niclas Dyrberg (th) Sommartravets final med Zinedine Bob, körd av Johan Untersteiner. Nu är han åter i hetluften med V75-aktuelle Kung Edward. Foto: Hanold/ALN

Året är 2002. Den då 35-årige Dyrberg flyttar ut till en gård i Röstånga, utanför Helsingborg. Där och då utan häst i sin ägo och blott med travet som ett intresse som skådats på regelbunden basis från publiksidan på Jägersro.
– Jag har varit travintresserad hela tiden och bestämde mig för att gå vidare med min hobby. Det året bestämde jag mig för att skaffa amatörlicens och åkte till Gotland och köpte en häst, säger Dyrberg.

Allt låter enkelt och spontant när han pratar. Vurmandet till travsporten och hästarna är tydlig och inte undra på annat. I mångt och mycket fick han en riktig drömstart då Gotlandsköpet King Louis (e. Delvin Kosmos) 1.14,2m/557.200 kr startade redan som tvååring och fick finfina tre- och fyraårssäsonger. På frågan hur han lärde sig att träna hästar hänvisar han till gamla artiklar i Travrondens vinternummer kryddat med egna träningsupplevelser från motionsutövande. Maraton och halvmaror finns nämligen på Dyrbergs CV.
– King Louis vann finalen i Elitserien på Jägersro under sommaren som treåring och kvalade även in till Breeders Crown-finalen i Eskilstuna samma år. Han vann aldrig något V75-lopp, men var femma i sitt derbykval. Tyvärr gick han tragiskt bort som femåring.

”Frustrerande”

Om den första hästen var av den enklare sorten och sällan galopperade blev nästa utmaning desto svårare. Dahir de Prelong-sonen Zinedine Bob galopperade nämligen i 15 av de första 20 starterna.
– Och inte sällan galopperade han som klar vinnare över mål. Det var frustrerande, men han visade att han var värd att vänta på och till slut kom ju också utdelningen mer regelbundet. Det är ju han som gett mig den absoluta höjdpunkten på tävlingsbanan, säger Dyrberg.

Han syftar på Grupp II-klassade Sommartravets final. Då som sjuåring körde Johan Untersteiner hästen till seger i Rättvik på 1.13,6/2.140 meter till tolv gånger pengarna. En seger värd hela 400.000 kronor och när tävlingskarriären avslutades var hästen miljonär, med råge.

Han lever pensionärsliv här på gården

1.268.400 kr blev det i intjänade prispengar och ett rekord på 1.11,2ak.
– Han tävlade fram tills fjolåret som elvaåring. Han lever pensionärsliv här på gården idag, fungerar som ridhäst och fostrar de små unghästarna. Det är han verkligen värd då han betytt enormt mycket.

Döpt efter grannen

Medan King Louis och Zinedine Bob är hästar som Dyrberg format själva från grunden gjordes även försök med Razak Exclusive (e. Super Arnie) och El Nino Bob (e. Dahir de Prelong) vilka kom från sejourer hos andra tränare.
För svåra fall visade det sig, men hans femte starthäst under de här 15 åren har likt de övriga, egenformade gjort succé på tävlingsbanan.
Den nu femårige Kung Edward (e. Orlando Vici) 600.200 kr/1.12,1ak är därtill egenuppfödd.
– Det är spännande med uppfödning och något som intresserar mig allt mer. Jag har ett sto vid namn Olympia Degato (e. Alf Palema) och två avkommor efter henne, dels en treåring med Make it Happen som pappa och därtill en ettåring efter Brad de Veluwe.

Kung Edward och John Untersteiner, Travsport, Sulkysport
Kung Edward och John Untersteiner. Foto Mia Törnberg/Sulkysport.

Varifrån kommer namnet Kung Edward?
– Det blev så att han föddes ute i hagen. I den vevan kom min granne Edward förbi i ett annat ärende. Det är svårt att välja namn, men jag gick på det spåret och kollade upp Edward först, men det var upptaget så då fick det bli Kung Edward.

”Derbyt det största”

Till vardags jobbar 51-åringen som kunsult på ÅF med maskinsäkerhet. Tillsammans med sambon Marina vilken han riktar all tacksamhetens tanke åt ägnas kvällarna och helgerna åt och hästarna.
– Det är en ventil att komma ut i stallet. Det kan intre bli mer avkopplade. Vi har plats för sex hästar, har stora boxar på 25 kvadratmeter och byggt ut efter hand.

Fakta

NICKLAS DYRBERGS TOPPHÄSTAR

King Louis
Hingst född 2002 e. Delvin Kosmos-B.B.S.Bemi
St: 32: 6–4–7, 557.200 kr, 1.14,2m
Största seger: Krafft Elitserie, Final (2005), Jägersro

Zinedine Bob
Valack född 2006 e. Dahir de Prelong-Frost Energy Bob
St: 88: 6–12–11, 1.268.400 kr, 1.11,2ak
Största seger: Sommartravets final (2013), Rättvik

Kung Edward
Valack född 2013 e. Orlando Vici-Waterway
St: 35: 5–7–4, 600.200 kr, 1.12,1ak
Största seger: S:t Leger (2017), Åby

Expandera
I morgon är det dags för start i Bronsdivisionen hemma på Jägersro. Två lopp i kroppen och passande 2.640 meter för fjolårets S:T Leger-vinnare är faktorer som gör att han tilldrar sig intresse från spelarna.
– jag tror han räcker en bra bit upp i klasserna och tror alltid på min häst när han startar för så bra är han. Dock gäller det ju att han får rätt lopp. Ifjol var han osäker i volten, men nu har han mognat och är mer stabil. Det känns som han tagit ett steg till med de årets två lopp i kroppen och han låg bättre i puls i onsdagsjobbet.

Om det går riktigt bra i morgon så är ni klara för start under Elitloppshelgen, men något säger mig att du varit med den helgen sedan tidigare?
– Nej, faktiskt inte! Det skulle vara första gången i sådana fall, men oavsett hur det går i morgon har jag lite funderingar på den helgen. Jag funderingar på att testa i Harper Hanovers lopp.

Att Kung Edward står distansen har han visat med eftertryck. Dels vid den tidigare nämnda S:T Leger-segern, men även i fjolårets Derbykval.
– Han blev trea där och var inte långt efter Policy of Truth. Nu tog vi oss inte till Derbyt med Kung Edward eller King Louis, men jag ger inte upp. Jag har sagt att jag ska hålla på tills jag är i Derbyfinal. Elitloppet och alla andra lopp får ursäkta, för mig är Derbyt det största, avslutar Nicklas Dyrberg.

Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

Doldisar på väg mot rampljuset

Han är den fyrfaldige miljonären som sprungit en 1.09-tid och matchats stora delar av den franska eliten.
Hon är Jörgen Westholms högra hand på hans framgångsrika Frankrikefilial och en Stig H-stipendiat som går i proffstankar.
Möt Apollon de Kacy och Evelina Månsson i veckans Fredagsintervju.
Av
Emil Persson
Evelina Månsson sköter Apollon de Kacy som startar på Vincennes under lördagen. Foto Mia Törnberg/Sulkysport
Evelina Månsson sköter Apollon de Kacy som startar på Vincennes under lördagen. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

I morgon startar Apollon de Kacy (e. Prince Gede) på Vincennes i Prix du Treport (€85.000). Fem till tioåriga, europeiska hästar som högst tjänat 525.000 euro drabbar samman och Apollon de Kacy får denna gång återstifta bekantskap med en viss Franck Nivard.
Den senaste starten gjordes i Criterium de Vitesse där Apollon de Kacy kom i mål på 1.09,9a/1.609 meter. En bra bit efter Bold Eagle givetvis, men också före flera topphästar som levererat i såväl franska som skandinaviska grupplopp.
– Det var fantastiskt bra gjort av honom. Han hade aldrig testat på sprinterdistans innan så det var kul att se att han kunde gå så pass fort som han gjorde. Allt har bara varit bra efteråt; hästen är pigg och glad. Han verkar bara tycka att livet är och han känns faktiskt ännu bättre nu, säger Månsson.

Sex raka segrar

Även om tävlingskarriären började lovande som treåring hemma i Sverige med två segrar på de första tre starterna så var vägen fram en aning krokig för Apollon de Kacy.

Fakta

Apollon de Kacy

8-årig franskfödd brun hingst e. Prince Gede-Nefertiti Kids e. Halimede
St: 59: 15–8–2
Intjänat/rekord: 4.226.243 kr, 1.09,9ak
Tränare: Jörgen Westholm, Romme
Ägare: Jörgen Westholm m.fl.
Uppfödare: Aubert Didier-Daniel & MC, Frankrike
Aktuell: Startar i morgondagens Prix du Treport (€85.000) på Vincennes som en av förhandsfavoriter.

Expandera
Han varvade toppinsatser med galoppmisslyckande, men att kunnandet fanns där rådde ingen tvivel om. Innan fyraåringssäsongen var slut hade hästen tagit två segrar på Vincennes och i början av år 2016 staplade han segrarna.
– Sex i följd blev det vilket ju inte är vanligt eller enkelt här nere i Frankrike. Aktionsmässigt flöt det allt bättre och när han på senare tid kunnat tävla barfota runt om regelbundet också har nästa växel kommit med. I takt med åldern har han bara blivit bättre och bättre. Tidigare tränade vi många långa pass med honom för att få ork i hästen, men när vi kunde gå ner och köra intervallträning med honom så förbättrade han även sin snabbhet. Men därifrån till att matcha eliten här på Vincennes är givetvis ett steg och jag inte säga att jag var säker på att han skulle klara av det, säger Månsson.

Sulkysport, Appolon de Kacy och Jörgen Westholm
Appolon de Kacy och Jörgen Westholm. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Till lördagens lopp har den franska facktidningen Paris-Turf rankat Apollon de Kacy trea. Att även Månsson är optimist går inte ta miste om.
– Jag tror det här är ett lämpligt lopp. Utan att kollat supernoga så bör det vara en vettig segerchans. Vi har siktat mot det här loppet och motståndet är ju faktiskt lite enklare nu än det varit de senaste gångerna.
Vad vet du om de framtida matchningsplanerna? Åby Stora Pris har väl nämnts som tänkbart från Jörgens sida?
– Det har jag förstått också, men jag vet inte alls hur det blir. Det där sköter Jörgen helt och hållet och jag vet inte alls vart han ska starta nästa gång.
Jag hävdar att hästen är en doldis i Sverige trots att han sprungit in över fyra miljoner, känner du likadant?
– Jo, fast på senare tid märks det att folk fått upp ögonen för honom. Efter att ha var med i Prix de Paris och mötte Bold Eagle i Cagnes-sur-Mer så har det märkts att fler vet vilken häst det är även i Sverige.

”Svårare att få styrningar”

Vardagssysslorna ”petar” Westholm inte i det minsta, men däremot kring den mer finslipande, formstärkande träningen.
– Vi pratar och lägger upp alla fortkörningar via telefon. Sedan är han ju här en-två dagar varannan vecka under vintern också och kör själv.

Evelina Månsson. Foto Mia Törnberg/Sulkysport
Evelina Månsson. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Tillsammans med Indra Gustafsson sköter de om stallets sju hästar. Därtill har Månsson ansvaret för Thaiger Exclusive (e. Adrian Chip) åt Thomas Madsen vilken inlett sin Frankrikesejour med en sjätteplats på Vincennes samt en montéseger ”på orten”.
– Det är en perfekt mängd hästar, men normalt sett brukar vi ha tio hästar här nere.
Snart går Ronneby-ättade Evelina in på sitt tredje år i Frankrike. Två år och tio månader har hon nu varit stationerad söderöver.
– Det har gått fort! Jag hade tänkt ta ett år och känna på det, men trivdes bra sedan första stund. Jag bor i en lägenhet ovanför stallet, det fungerar perfekt.

Själv har hon kört eller ridit 54 lopp och tagit fyra segrar. Fler styrningar hade det kunnat bli om inte det franska licenssystemet var utformat på det sätt som nu är fallet.
– När jag jobbar åt en svensk tränare, det vill säga icke-fransk-licenserad tränare så får jag köra och rida på amatörlicens istället för lärlingslicens. Det gör att jag bara får köra och rida i amatörloppen, inga andra vanliga lopp. Det gör att det blir svårare för mig att få styrningar och oftast får jag hålla mig till amatörloppen på Vincennes på tisdags- eller fredagskvällar. På söndagarna finns det många lopp för amatörer, men då är vi iväg själva i regel och tävlar med våra hästar. Hade jag däremot haft lärlingslicens hade jag fått köra i såväl lärlingslopp som i lopp mot proffsen, förklarar Månsson.

Proffskurs på distans

Ett namn har hon likväl gjort sig som ansvarig för Westholms franska filial. I höstas utsågs hon till Stig H-stipendiat och hyllar likt Anders Eriksson gjorde i förra fredagens Fredagsintervju upplägget.
– Väldigt intressant. Nyttigt. Det här ger verkligen någonting, man får lära sig saker och ting som man inte visste eller hade tänkt på. Jag gillar verkligen upplägget. Dessutom är ju Stig Wiklund som är med på Stig H-akademin som mental coach även med som ägare till Apollon du Kacy så det blir att vi pratar en en del om honom också, säger Månsson som även läser Wångens inledande proffstränarkurs på distans.
– Jag har alltid haft en tanke i bakhuvudet om att det vore roligt att bli egen. Nu har jag aktivt börjat tänka på det och agera, men någon speciell tid för när det ska ske har jag inte bestämt.

En häst som gjort bra reklam för Månsson i Frankrike är Super Ariel (e. Super Arnie). Åt Kennet Häggström skötte hon träningen av stoet på fransk mark vars utveckling var närmast häpnadsväckande.
I höstas syntes Evelina vid hästens sida efter triumfen i Svenskt Mästerskap för ston.
Skulle det nu bli en utflykt till Åby senare i år för start i Åby Stora Pris så hittar ju Månsson till vinnarcirkeln.
Motståndet lär bli tufft, men att möta hästar som Bold Eagle och Bird Parker har ju Apollon de Kacy vant sig med vid det här laget!