Fokustema
Fokus: Prix d´Amérique
Läs senare

Bragden i Paris

Om Prix d'Amérique finns det mycket att säga. För blågul del har det blivit sju triumfer på den svarta kolstybben.
Av
Claes Freidenvall

Många skulle säkert vilja ge bort några år av sitt liv för en seger i Prix d´Amérique. Mer tydligt än så går det knappast att uttrycka loppets storhet.

Orden är Sören Nordins! Han var den första svensk som fick stå som segrare i Europas mest välkända travlöpning. Året var 1950 och hästen amerikanske Scotch Fez.

– Mitt definitiva genombrott, konstaterade Sören Nordin efter triumfen.

Om Prix d’Amérique finns det mycket att säga. För blågul del har det blivit sju triumfer på den svarta kolstybben. Tre av de svensktränade vinnarna har vunnit på den gamla banan – lades om våren 1993 – och först ut var Scotch Fez. Han följdes av Dart Hanover 1973 och Queen L. 1993.

– Fem dagar innan Prix d’Amérique skulle avgöras såg jag Vincennes-banan för första gången i mitt liv och det blev verkligen en chock. Här fick jag se ett kolstybbestråk på två kilometer som gick backe upp och backe ned.

Sören Nordin – vetgirig som få – ville förstås ta reda på höjdskillnaderna på banan, men varken sekretariatet, banmästaren eller de franska tränarna kunde ge ett exakt besked. Sju år efter segern med Scotch Fez – när Smaragd skulle tävla på Vincennes – lyckades Sören Nordin få låna ett avvägningsinstrument.

Från högsta punkten till den lägsta sänker sig banan tolv meter och trettio centimeter! Upploppet sjunker två meter på drygt tvåhundra, och i den stora nerförsbacken skjuter siffrorna raskt i höjden. På femhundra meter sänker sig banan tio meter och trettio centimeter! Distansen i Prix d’Amérique är 2.600 meter med start på anloppsbanan och från denna punkt till banans högsta ställe är stigningen 7,5 meter.

– Det är kalla siffror, men vill ni ha ett bättre begrepp om vad en travare får uträtta i ett Prix d’Amérique så tänk er att han först skall rusa 2,5 trappa i ett modernt hyreshus, sedan fyra trappor ned och så fyra trappor upp igen för att avsluta med en dryg halv trappa ner igen, beskriver Sören Nordin i boken ”Spänn banden” om Vincennes dåtida bana.

Fakta

Scotch Fez:

Hingst född 1943 e. Scotland-High Noon e. Protector.
Ägare: Einar Engblad, Göteborg.
Uppfödare: Harkness Edwards, Kentucky.
Tränare i Sverige: Algot Scott och Sören Nordin.
Resultat: 52 st: 25-12-5.
Rekord: 1.17,6k.
Prissumma: 116.975 kr.
Större segrar: E.H. Harriman Challenge Trophy 1945, Färjestads Jubileumslopp 1947-1948, Internationellt heatlopp (Amager) 1948, Prix d’Amérique 1950, Skånelöpning, Åby Stora Pris 1949, Århus Jubileumslopp 1948.
Noterat: verkade som avelshingst både i Sverige och Holland. I Sverige registrerades 195 avkommor och i Holland – dit han exporterades 1960 – fick han 164 ättlingar.

Scotch Fez började sin karriär på andra sidan Atlanten. Han tävlade i den amerikanska unghästcirkusen och startade nästan uteslutande på 800-metersbanor. Han såldes till Sverige hösten 1946 via den danske hästsportmannen Henry Larsen – boende i New York – och köpare var tapetfabrikören Einar Engblad.

Vid samma tillfälle förvärvades också Whitney Hanover, vilken följde med som ”resesällskap” till Scotch Fez till Paris. Veckan efter Scotch Fez bragd slutade han tvåa i Prix de Belgique bakom Prix d’Amérique-trean Volontaire.

Scotch Fez började sin karriär i Sverige hos Algot Scott på Åby och tävlade med framgång, men på våren 1949 beslutade ägaren Einar Engblad att flytta sina hästar till Sören Nordin.

Bitvis hade Scotch Fez problem med sin aktion – något som Sören Nordin rättade till som den mästare han var – och framgångarna lät inte vänta på sig. Segern i Åby Stora Pris i juni 1949 följdes upp med seger i Amagers heatlopp, där han noterade 1.18,0, 1.18,8 och 1.18,9, vilket betydde europeiskt rekord alla kategorier för tre heats!

Scotch Fez fortsatte fira framgångar och efter segern i stayerprovet Skånelöpning i snöslask och regn, vilket förvandlade Jägersrobanan till rena lervällingen visade också Scotch Fez att han inte bara besatt en enastående snabbhet utan också en osedvanlig styrka.

Ägaren Einar Engblad hade länge burit på en dröm. En dröm som han släppte fram i ljuset. Han ville starta Scotch Fez i Prix d’Amérique.

– Först efteråt förstod jag vilket vågspel vi gav oss in på.

En gång tidigare hade en svensktränad travare provat Prix d’Amérique. Harper Hanover ansågs med blågula ögon kapabel till nästan vad som helst. I Prix d’Amérique 1939 blev det dock startgalopp.

Samma öde var nära att gå Scotch Fez och Sören Nordin till mötes. Han skriver själv om starten i Prix d’Amérique i sin första memoarbok:

”Jag hann precis vända upp i den obeskrivliga trängseln och sätta fart mot främre bandet då den tjocka, gula gummisnodden släpptes. Skotten var sprudlande pigg, alldeles vild av löpsugenhet och högg i för allt vad han var värd. Och högg i galopp!!! Ett halvt års arbete och tusentals kronor bortkastade på en tiondels sekund. Allt var förlorat. Skottens chanser borta, Gunnar Berndtsson ruinerad, risken att ägaren dog av hjärtslag… Den var det svartaste ögonblicket i mitt liv.”

Innan Sören Nordin själv visste ordet av hade Scotch Fez hittat rätt gångart.

”Det var ett under, så frisk som han var, och jag skulle vilja se den häst som gjort det i samma situation.”

Nu ordnade saken upp sig relativt hyggligt och Scotch Fez serverades en resa som trea på innerspår. Framför sig hade han Grand Parade, Sylvére, Sammy och Banco III, medan de två hästarna som Sören Nordin hade störst respekt för – Buck och Scotch Thistle – var längre ner i fältet efter dåliga starter.

”Endast niohundra meter återstår, och täthästarna verkar allt tröttare. Italienaren smackar och driver och jagar på Scotch Thistle. Då förvärras plötsligt situationen. Jag ser Buck komma rusande som ett expresståg utanför den klunga av konkurrenter jag har snett bakom mig. Nu är det kokta fläsket stekt!”

Sören Nordin inser faran, att Scotch Fez kan bli instängd.

”Skulle jag våga en utbrytning och riskera att bli diskad för trängning? Mina vänner hade satt sin sista skjorta på mig”

Sören Nordin valde inte att agera ”söndagsskolgosse” utan gled långsamt ut med Scotch Fez och skaffade sig det utrymme som krävdes för att få fritt spelrum.

Hellre fick dom kalla Sören Nordin för buse och knöl än han svek sina vänner. Sören Nordin

Vid ingången till sista sväng hade Scotch Fez övertagit ledningen och inne på upploppet möttes av 40.000-50.000 vrålande fransmän. Hemmafavoriten Buck hade nämligen hittat förnyade krafter och tog upp jakten på Scotch Fez.

”Jag hade tydligen gjort mig skyldig till en allvarlig underskattning av hans förmåga.”

Sören Nordin påminde Scotch Fez om stundens allvar:

”Han tände direkt och formligen vräkte sig framåt, men ändå märkte jag hur Buck närmade sig mer och mer. Hundra meter före mål var jag ganska säker på att slaget var förlorat. Men jag hade inte en tanke på att ge upp. Trots det hårda loppet, trots den rasande pressen visade inte heller Skotten någon ansats till att ge tappt. Han bet i som aldrig förr, lade ner hela sin energi i varje steg, tog ut vartenda uns av styrka i sina kraftiga muskler. En kort bit före mål skar det ihop sig alldeles, inte för Skotten men för Buck.”

Sören Nordin satt blickstilla i sulkyn när Scotch Fez tog de sista snabba stegen över mållinjen.

”Jag trodde inte själv att det var sant. Drömmen var verklighet. Scotch Fez hade vunnit Prix d’Amérique. Utan överdrift var det den lyckligaste stunden i mitt liv.”

Förstapriset uppgick till 2,5 miljoner francs, vilket motsvarade 37.500 kronor. Ägaren Einar Engblad och hans ”kompanjon” Gunnar Berndtsson kunde dessutom glädja sig åt oddset 7,51. De hade satsat 8.000 respektive 4.000 kronor vinnare på Scotch Fez.

Efter loppet fick Einar Engblad ett bud på 150.000 kronor, men Scotch Fez var inte till salu för något pris. Efter Prix d’Amérique skulle inte Scotch Fez starta mer. Han sattes i avel och skulle användas till ett begränsat antal ston (sex avkommor föddes 1951), men åtta månader senare togs karriären upp på nytt. Fyra ytterligare starter blev det innan tävlingsskorna lades på hyllan för alltid!

Fokustema
Fokus: Intervju: Rick Ebbinge
Läs senare

”Från början ville jag bara bli en duktig tränare”

Holländske championkusken Rick Ebbinge gör ännu ett nedslag i V75 och på Åby har han chansen att behålla sin extremt höga segerprocent. De senaste två åren ligger den på 30 procent och vinna är något som Rick är bäst på. Sedan 2014 har han toppat kuskligan i sitt hemland.
Av
Bas Schwarz
Rick Ebbinge är den ledande kusken i Holland sedan många år tillbaka och på lördag dyker han upp på Åby. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Rick Ebbinge är den ledande kusken i Holland sedan många år tillbaka och på lördag dyker han upp på Åby. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Rick Ebbinge, 34 år, är född och uppvuxen med travare. Hans pappa har fött upp travhästar i många år.

– Min pappa är en liten uppfödare och det har varit hans hobby så länge jag kan minnas. Normalt brukar han ha två fölston och i förhållande till hans begränsade ekonomiska resurser så är han relativt framgångsrik.

Hästarna föder Rick Ebbinges pappa upp under pseudonymen ”Baldwin”.

– I år har jag vunnit det holländska Stoderbyt med hans uppfödning Irish Baldwin. Självfallet var det ett mycket speciellt ögonblick och en av mina allra roligaste och mest känslosamma segrar.

Väldigt ”farligt” att köpa min pappas uppfödningar…

Irish Baldwin var utbjuden till försäljning på holländska Unitrot-auktionen.

– Anledningen att Irish Baldwin blev kvar hos var att ingen helt enkelt bjöd på henne. Ironiskt nog så vann även hennes mormor Safari Baldwin också Stoderbyt i Holland och det hjälpte inte henne när hon skulle säljas. Så förmodligen är det väldigt ”farligt” att köpa min pappas uppfödningar…

Vid 18 års ålder började Rick Ebbinge att arbeta heltid med travare och han var anställd hos några av de mest kända tränarna i Holland; Arnold Mollema, Rob de Vlieger och Hubert Schoonhoven. Hans genombrottet kom däremot hos en fjärde tränare, Bas Crébas.

Fakta

Ebbinge och Engwerda i siffror:

Rick Ebbinge:

Holland:

År – Starter/segrar (procent) – Inkört (€)
2014 – 311 st: 111 (35,6%) – 291.565 euro
2015 – 332 st: 96 (28,9%) – 340.515 euro
2016 – 253 st: 66 (26,0%) – 268.130 euro
2017 – 248 st: 83 (33,5%) – 241.258 euro
2018 – 213 st: 82 (38,5%) – 269.950 euro

Utomlands:

År – Starter/segrar (procent) – Inkört (€)
2014 – 39 st: 8 (20,5%) – 69.130 euro
2015 – 57 st: 17 (29,8%) – 108.133 euro
2016 – 65 st: 16 (24,6%) – 141.001 euro
2017 – 42 st: 14 (33,3 %) – 81.126 euro
2018 – 43 st: 21 (48,8%) – 194187 euro

Jeroen Engwerda:

Holland:

År – Starter/segrar (procent) – Inkört (€)
2014 – 313 st: 98 (31,3%) – 254.287 euro
2015 – 366 st: 106 (29,0%) – 341.060 euro
2016 – 307 st: 80 (26,0%) – 284.440 euro
2017 – 318 st: 89 (28,0%) – 280.125 euro
2018 – 240 st: 84 (35,0%) – 259.855 euro

Utomlands:

År – Starter/segrar (procent) – Inkört (€)
2014 – 33 st: 8 (24,2%) – 68.830 euro
2015 – 82 st: 25 (30,5%) – 134.745 euro
2016 – 106 st: 22 (20,8%) – 172.033 euro
2017 – 59 st: 20 (33,9%) – 104.592 euro
2018 – 62 st: 24 (38,7%) – 245.682 euro

Fotnot: holländska förbundet registrerar bara resultat från utländska banor för holländskregistrerade travare.

Expandera

– Från början – och som ung grabb – var jag inte alls speciellt förtjust att köra lopp utan jag ville bara bli en duktig tränare. Under de sex år jag arbetade hos Crébas kom jag underfund med att jag trots allt inte var en så dålig kusk. Jag fick också många chanser av Bas och det är jag fortfarande idag väldigt tacksam för.

Våren 2013 fick Rick Ebbinge ett erbjudande från Jeroen Engwerda om att bli stallets förstakusk.

– André Bakker hade precis slutat hos Jeroen för ett arbete hos Joakim Lövgren på Jägersro. Innan dess hade André vunnit ganska många lopp med Engwerdas hästar och jag tvekade inte när erbjudandet dök upp. Och det betalade sig snabbt! Redan året efter blev Jeroen Engwerda holländsk tränarchampion, säger Ebbinge och fortsätter:

– Vi ”klickade” verkligen både professionellt och på det personliga planet. Jag har fått arbeta väldigt fritt hos Jeroen och också fått testa mina idéer när det gäller träningsbiten. Arbetet hos Jeroen är mycket fritt och jag har även fått möjlighet att utvecklats som kusk.

Kärleken till svensk travsport har funnits sedan barnsben hos Rick Ebbinge. Han ser mycket svenska travlopp på sin dator och läser så många artiklar han kan komma över om travsporten i Sverige.

– Enligt mitt sätt att se det, är sporten i Sverige den ”renaste” och mest djurvänliga i hela världen. Jag är väldigt familjär med nätsidan travsport.se och använder den för att hitta lämpliga lopp till våra hästar. Å andra sidan så tar Jeroen hand om de franska propositionerna. Och även där fungerar vårt samarbete perfekt.

Rick Ebbinge tog bronset i kusk-EM 2016, där Mika Forss vann före Björn Goop. Foto Gerard Forni

I lördagens V75-omgång på Åby har Rick Ebbinge sin första uppsittning i fjärde avdelningen. Där inleder han med i fyra starter obesegrade treåringen Velten Versailles (4) och Prodigious-sonen gör sin andra start på svensk mark.

– Jeroen valde ut honom på Hamburg Grand Prix Sale 2016 och då var han namngiven Un Dubois. Jag måste verkligen säga att det var ett mycket bra val. Velten Versailles är mångsidig, okomplicerad och har aldrig varit i närheten av att förlora, säger Ebbinge och fortsätter:

– Öppna kan han göra ganska snabbt och jag gillar verkligen vårt utgångsläge. Normalt brukar han tävla utan bakskor, men nu sätter vi på honom aluminiumskor, men det är jag inte alltför orolig för. Däremot är jag oroad över Jorma Kontios häst. Jag har sett de flesta av Amerindiennes starter och imponerats av honom. Visst har han ett dåligt utgångsläge, men det verkar inte bekomma honom speciellt mycket. Som jag ser det är det här den svåraste uppgiften hittills för Velten Versailles och vi får väl se hur det slutar.

När han har sin ”dag” kan han tävla mot vem som helst

Tuxedo Bi är en av två hästar som Rick Ebbinge kör på V75 på lördag och duon har vunnit i Sverige tidigare. Foto Jörgen Tufvesson/ALN

Tuxedo Bi (2) i sista V75-avdelningen har vunnit hälften av sina starter, men har tävlat sparsamt hittills.

– Låt oss säga så här, Tuxedo Bi är väldigt speciell. Han är extremt begåvad och när han har sin ”dag” kan han tävla mot vem som helst. Saken är den, att jag aldrig varit i närheten av en häst med så många olika problem som Tuxedo Bi haft och har. Det finns alltid något. När han kom tillbaka från Norge i juni blev han ganska svårt sjuk. Efter det startade han två gånger och var framför allt väldigt bra förra gången, men…så råkade han ut för en hovspricka. Som sagt, det är alltid något som inträffar med honom.

Fokustema
Fokus: Rekordsnabb
Exklusivt för dig som prenumerant
Läs senare

”Svenskt rekord” av debutant

Tycoon Broline debuterade i måndags på Färjestad på 1.14,9/2.140 meter voltstart för Björn Goop och blev därmed den snabbaste svenskfödde treårige debutanten genom tiderna.
Av
Ola Lernå
Tycoon Broline, den snabbaste svenskfödde debutanten – och sin far upp i dagen. Foto Lennart Kihlman/ALN
Tycoon Broline, den snabbaste svenskfödde debutanten – och sin far upp i dagen. Foto Lennart Kihlman/ALN

Den här ”svenska rekord-listan” förs förstås normalt inte, eller åtminstone inte av helt normala, men Sulksyport har förstås koll på tiderna.
Björn Goop raderade dessutom ut sitt eget rekord. Aces High hade det tidigare, satt 20 augusti 2015, med 1.15,0/2.140 meter.
– Men Aces High gjorde det på perfekt underlag och med fin draghjälp, det här var lite vassare, säger Björn.
Innan dess var det Maverick Man med sina 1.15,1/2.140 meter som var snabbast, en tid som noterades 2013.

Det är ju som att köra Quarcio!

Snabbaste debutant i voltstart bland treåringarna är Tesio (e. Pine Chip) som travade 1.14,2/2.140 meter vid sin debut, men Tesio är italienskfödd.
I år har därmed tre av fyra ”debutrekord” rykt. Kriterievinnaren Inti Boko (e. Chocolatier) debuterade på 1.14,2a/2.140 meter och Fairytale Mearas (e. Muscle Hill) pinnade iväg 1.15,3/2.140 meter vid sin debut i maj.
Trimmas det hårdare nu för tiden inför debuten?
– Nej, det tycker jag inte. I Tycoon Brolines fall har han fartmässigt varit mogen debut, men inte psykiskt. Det är ju minst lika viktigt.

Björn har tränat båda föräldrarna

Och är hästarna väl förberedda är Björn inte orolig för att farten dödar.
– Visst sticker tiden i det här fallet lite i ögonen, men så länge kropp och huvud hänger med så är det ingen fara. Det är lika farligt att köra 1.17 med en häst som ”egentligen” bara kan 1.19, säger Björn.
Tycoon Broline är efter Quarcio du Chene (debuterade med vinst på 1.18,3 med galopp i juni som treåring) och Ibiza Broline (debutvann på 1.18,1 i juni som treåring).
Quarcio du Chenes första kull innehåller 24 hästar som är tre år. Sex av dem har tagit sig över 100.000 kronor intjänat där lördagens V75-favorit Amerindienne (u. Electra Bac) är rikast med 280.500 kronor intjänat. Hälften av Quarcios avkommor har kommit till start.

Fakta

De snabbaste treåriga debutanterna

Svenskfödda h/v volt
Tycoon Broline (e. Quarcio du Chene) 1.14,9/2.140 meter
Svenskfödda ston volt
Fairytale Mearas (e. Muscle Hill) 1.15,3/2.140 meter
Svenskfödda h/v auto
Inti Boko (e. Chocolatier) 1.14,2a/2.140 meter
Svenskfödda sto auto
Julia Pellini (e. Yankee Glide) 1.15,2a/2.140 meter

Expandera

Ibiza Broline tävlade med stor framgång och vann bland annat Breeders Crown som fyraåring för Per Lennartsson. I aveln har samtliga hennes avkommor i startbar ålder debuterat – men ingen snabbare än Tycoon Broline. Framgångsrikast hittills är Swarovski Broline (e. Weingartner) 1.12,9ak/386.200 kronor.
Såväl Quarcio du Chene som Ibiza Broline tränades av Björn Goop!
– Ibiza hade jag på sluttampen, men vann lopp med henne.
Björn satte till och med hennes rekord 1.11,2 vid seger.
– Men det finns inga likheter med Tycoon Broline och Ibiza.

Pappa har präglat

Quarcio du Chene
Quarcio Du Chene och Björn Goop i en segerdefilering från 2013. Foto Lennart Kihlman/ALN

Tycoon har istället präglats av pappa Quarcio du Chene.
– Jag körde honom och tänkte, ”det är ju Quarcio jag är ute och kör”. Några veckor senare körde pappa (Olle) honom för första gången och han brukar aldrig säga något direkt om hästarna, men utbrast: ”Det är ju som att köra Quarcio!”
Björn har haft ett fåtal av avkommorna till Quarcio du Chene.
– Jag måste erkänna att jag underskattat honom som avelshingst.
Oavsett så kan Quarcio du Chene skryta med ”svenska rekordet” i debutanttider för treåriga svenskfödda.

 

Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

”Jag har varit med sedan första timmen”

Sippson har slagit i blom som sexåring.
I oktober vann han finalen i Dubbelcupen och hästen kommer med fyra raka ettor i resultatraden inför första mötet med Månprinsen A.M.
– Det blir spännande, säger Lars Rosén.
Av
Pär Gustafsson
Sippson med Ulf Eriksson. Foto Hanold/ALN
Sippson med Ulf Eriksson. Foto Hanold/ALN

Rättvikaren Lars Rosén är född 1944 och har varit med länge i travsporten.
– Vi köpte första hästen 1957, så jag har hunnit få lite rutin, berättar amatörtränaren.

Rekyl (e. Gundalf), född 1967, var en av Roséns tidiga toppar. Hingsten gjorde 143 starter (41-30-17), tog rekordet 1.17,6ak och tjänade 172.275 kronor.
– Jag hade hästen från början hos Olle Goop och var där och körde. När Rekyl var fräsch var han väldigt bra.

Lars Rosén gör tummen upp, Travsport, Sulkysport
Får Lars Rosén koppla på segerleendet på lördag? Foto Hanold/ALN

Tibur-hingsten Robis Legend, född 1984, vann 32 lopp och tjänade över en miljon kronor.
– Jag fick honom från Kjell P Dahlström. I början när jag körde hästen sprang han av banan och ville hem, men jag fick lära Robis Legend gå runt banan i ryggar i provlopp i låg fart. Jag lyckades få tillbaka hästen i tävling och han gick alltid bra till slut. Robis Legend hade drygt 200.000 kronor på kontot när han kom till mig, men han var speciell och han presterade bara på sommaren. När det blev höst fick vi ställa av honom.

Lars Rosén har mestadels haft varmblod, men valde att gå över till kallblod för knappt tio år sedan eftersom han tyckte loppen var billigare för den rasen.
– Men sedan vände det igen, säger han med ett skratt.

Hon sprang 1.20-farter som fyraåring

När Rosén skulle satsa på kallblod köpte han stoet Mosippa (e. Moe Odin-Vinpila) efter avslutad tävlingskarriär. Hon vann en av åtta starter.
– Jag visste att hon hade kunnande och första avkomman Backsippa (e. Järvsöviking), 98.800 kr, var en stor talang. Hon sprang 1.20-farter som fyraåring.

Tyvärr fick stoet inte visat hela sitt kunnande på tävlingsbanan och Mosippas andra avkomma, en helsyster till Backsippa, dog som tvååring. Som tredje avkomma föddes Sippson (e. Eldfaksen) 2012.

Fakta

Sippson

Kön: svart valack
Född: 3 juni 2012
Härstamning: Eldfaksen-Mosippa
Intjänat: 805.700 kronor
Resultat: 69 st: 9-10-7
Rekord: 1.24,8m – 1.24,3am
Ägare: Stall Larrj HB, Rättvik
Uppfödare: Lars Rosén, Rättvik
Tränare: Lars Rosén (a), Rättvik

Expandera

– Jag har varit med sedan första timmen. Göran Hedman har hjälpt mig med träningen och vi har medvetet tagit lugnt med hästen. Han tränas bara på rakbanan och ser enbart rundbanan när det är tävling. Förutom när Sippson kastrerades som tvååring har han, peppar peppar, aldrig varit till veterinär. Däremot är han speciell, vi måste låta honom göra saker på sitt sätt och nu verkar det som att han hittat rätt.

Hästen har startat kontinuerligt sedan treåringssäsongen och Sippson har varit nyttig på banan, men i år har han utvecklats flera snäpp. Sexåringen har 2018 vunnit fem av 20 starter och tjänat 439.500 kronor.
– Numera är han till och med snabb från start. Hästen har tidigare varit långsam ut och ofta fått harva i spåren. Körande Ulf Eriksson säger att det är skillnad på Sippson.

Vändningen kom efter en start på Färjestad i augusti. Björn Goop körde hästen och Rosén diskuterade med Olle Goop.
– Sippson hade vinterpäls på sommaren och blåste mycket. Olle sade att vi skulle ta ett träckprov och mycket riktigt visade sig att han hade mycket blodmask. Då avmaskade vi och vaccinerade hästen. Efter det har det gått mycket bra.

Fyra raka segrar i ryggen

Nu ståtar Sippson med fyra raka segrar, däribland en V75-vinst (final i Dubbelcupen) med 200.000 kronor i förstapris.
– Det var en fin känsla och verkligen roligt. Speciellt eftersom jag vann med en egen uppfödning.

I karriärens 70:e start springer Rättvikhästen på Månprinsen A.M. för första gången. Gunnar Melanders stjärna står 40 meter bakom.
– Jag tycker att det är roligt att vi kommit så här långt. Hur Sippson kommer iväg från start och tempot blir avgörande. Han är pigg i träningen och känns att hästen har växt en klass. Det är synd att Ulf Eriksson är avstängd på lördag, men Kenth Åkerlund vann lopp med Sippson på Bergsåker för två år sedan. Min häst är känslig för underlag och vi kör med sulor, men det har fungerat innan och är inget bekymmer.

Sippson med Ulf Eriksson, Travsport, Sulkysport
Sippson vann final i Dubbelcupen på Romme. Foto: Micke Gustafsson/ALN

Lördagens start är säsongens sista uppgift.
– Han har tävlat sedan i mars och efter loppet på Bergsåker blir det paus. Hästen tränas rejält på vintern för att han en bra grund att stå på. Jag tror att Sippson kan växa ytterligare en klass.

Lars Rosén har bara en häst på träningslistan, men deläger Blixten (e. Järvsö Tore-Backsippa) med Göran Hedman.
– Jag har kallblodet ihop med ”Kutting” och det är han som står för hästen. Blixten är körd i fyra månader och hittills är det bara positivt.

Fakta

Brimsguttens Minne

2.140 meter
Förstapris: 200.000 kronor
1. Bilbo B.S. – Kaj Widell (tränare: Mats Andersson)
2. Järvsöodin – Ulf Ohlsson (Jan-Olov Persson)
3. Björlifant – Kevin Oscarsson (Jan-Olov Persson)
4. Faks Nils – Olli Koivunen (Jan Ove Olsen)
5. Sippson – Kenth Ålkerlund (Lars Rosén (a))
6. Brenne Brakar – Tomas Petterson (Ola Åsebö (a))
2.160 meter
7. Smedsbo Faksen – Mika Forss (Jan-Olov Persson)
8. Fender – Oskar J Andersson (Peter Grundmann)
9. Lex Peidei – Per Linderoth (Jan-Olov Persson)
10. Valle Mattis – Örjan Kihlström (Heidi Moen (a))
2.180 meter
11. Smedheim Solan – Jorma Kontio (Jan-Olov Persson)
12. Månprinsen A.M. – Gunnar Melander
13. Mino – Elias Strandberg (Helena Stens Runfeldrt (a))
14. Flex – Torbjörn Jansson (Nathalie Blom)
15. Tangen Haap – Björn Karlsson

Expandera
Sport