Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

”Då blir det många tårar”

Efter elva år hos Lutfi Kolgjini ska Linda Sundberg sluta i stallet.
Hon har skött massor av topphästar och sett stora delar av travvärlden.
– Jag har haft starthästar i Prix d’Amérique, Elitloppet och USA, säger Sundberg.
Av
Pär Gustafsson
Linda Sundberg med Dante Boko – följeslagare sedan 2013. Foto Mikael Rosenquist/Miro Media
Linda Sundberg med Dante Boko – följeslagare sedan 2013. Foto Mikael Rosenquist/Miro Media

Hästskötaren Linda Sundberg började hos Lutfi Kolgjini för drygt elva år sedan, men nu börjar hon se slutet hos Jägersrotränaren.
– Sedan några månader tillbaka har jag funderat. Det är ett speciellt jobb som man viger sitt liv åt. Jag har gått ”all-in” och man glömmer hur det är att ha ett ”vanligt” yrke. Hästskötarjobbet kräver tid, det är stressigt och kroppen tar stryk. Jag funderar fortfarande mycket på om jag har gjort rätt val och jag kommer att sakna jobbet oerhört, berättar Linda.

Linda släpper inte kontakten med hästarna, som betyder så mycket. Här en värdefull stund med Rushmore Face. Foto Mia Törnberg

Fast hon släpper inte kontakten helt med hästarna. Framöver ska hon arbeta på ett häst-rehab med både travhästar och andra raser.
– Jag kommer att vanliga arbetstider och lediga helger kan behövas. Det ska bli intressant att börja min nya tjänst i början av februari.

Vad kommer du sakna mest med hästskötaryrket?
– Med hästarna fick jag resa mycket och träffa massor av trevligt folk. Jag har fått lära känna många andra aktiva och personer runt hästarna som varit ute och tävlat. Som till exempel gänget kring Oasis Bi.

Känslomässigt har det varit ett tufft beslut. Att sluta med tävlingshästarna.
– Jag försöker att inte tänka så mycket på att jag ska sluta, men det är inte lätt. Det är sorgligt och till och med nu blir jag ledsen…det är hemskt.

Sedan har den sena starttiden av V75 sabbat mycket

Hästskötare är en bristvara och Linda framhåller sena starttiden på V75 som en av de stora bovarna.
– Många tränare söker personal, men det är en livsstil att arbeta med travhästar och många trycker att det är för mycket jobb. Sedan har den sena starttiden av V75 sabbat mycket. Vi jobbar i princip ”24/7”, men vill ha lite helgledigt. Man kan inte bara tänka på spelarna utan även på oss skötare. Tidigare när vi har haft V75 på Jägersro har vi samlat personalen efter tävlingarna för att gå ut och äta och ha lite trevligt. Numera är vi klara kring nio-tio på lördagskvällarna och när man varit uppe sedan fem-sex på morgonen är det ingen som orkar att umgås. Man tappar mycket av den sociala biten.

Fakta

Dante Boko

Kön: brun valack
Född: 10 maj 2010
Härstamning: Going Kronos-Margherita Rosa
Intjänat: 8.216.561 kronor
Resultat: 91 st: 24-7-7
Rekord: 1.09,2ak
Ägare: Stall Be the Best
Uppfödare: Annemanna AB, Ekerö
Tränare: Adrian Kolgjini, Jägersro
Skötare: Linda Sundberg

Expandera

På lördag selar Linda ut passhästen Dante Boko (V75-3) på V75 på hemmaplan för sista gången. Nioåringen startar i Arvid Stjernswärds Minne över sprinterdistans.
– Hästen mår bra och tränar jättefint, men han har sina dagar och är svår att räkna på. Det finns inget negativt att säga och det är bra för oss att det är en invändigt strykning. Hästen gillar spets och som alltid ska han laddas för ledningen.

Blir du nervös när det är tävling?
– I de större loppen, men det är samtidigt jätteroligt att tävla. Man kämpar för de stora loppen och det är där man vill vara med. Och det känns nästan som jag har varit med överallt.

Och om Dante vinner gulddivisionen på lördag?
– Då blir det många tårar i vinnarcirkeln.

Linda Sundberg tillbringade en tid med bland annat Mosaique Face på Utah Beach i Normandie. Foto Mia Törnberg/TR Bild

Sundberg plockar fram några av sina favorithästar:

  • Fuxen Juggle Face (e. Viking Kronos). Han gjorde 97 starter (25-9-2) och tjänade 5.751.468 kronor. Hans främsta meriter är seger i Solvalla Grand Prix 2010, Prix Jean Dumocuh (€110.000) 2012, Örebro International 2011 och Eskilstuna Fyraåringstest 2010.
    Jag hade hästen jättelänge och var min allra största favorit. Han vann flera lopp och ett par försök till större finaler, men det jag minns mest är att hästen galopperade bort mycket pengar. Det var en strulpelle som sprang när han ville och han segrade i Solvalla Grand Prix. Juggle Face var en liten gangster, men med glimten i ögat.
  • Dante Boko (e. Going Kronos), vilken hittills startat 91 gånger (24-7-7) och tjänat 8.216.561 kronor. Hästen tog hem Sweden Cup 2016, vann Årjängs Stora Sprinterlopp på 1.09,6a, Prix de Chenonceaux (€100.000) 2015 och Grand Prix Federation Regionale du Nord (€100.000) 2016.
    Jag har haft honom sedan hästen var tre år gammal och vi har umgåtts länge. Vi har upplevt mycket och vunnit lopp både i Frankrike och här hemma. Det bästa minnet med Dante är när han slog Propulsion i Årjäng.”
  • 2013 års Derbyvinnare Mosaique Face (e. Classic Photo). Hästen gjorde 75 starter (16-17-5) och tjänade 13.659.178 kronor. Han tog hem tre miljonsegrar; dubbla Derbysegrar och Mastersfinalen i Mons 2016. Dessutom var Mosaique Face tvåa i Elitloppet 2015.
    Han var en speciell häst med stor personlighet. Vi kom bra överens och gjorde mycket roligt tillsammans som USA-resa och andrapris i Elitloppet. När han vann Derbyt skötte jag inte hästen.
  • El Mago Pellini (e. Chocolatier) startade 75 gånger (14-8-12) och sprang in 6.541.901 kronor. Bland meriterna märks Norrbottens Stora Pris 2015, Kungapokalen 2013, Prix Etain Royal 2016 och Prix de Chenonceaux (€100.000) 2014.
    En trevlig kamrat som jag skötte sedan han var tre år gammal. Vi blev bra kompisar och hästen vann både Kungapokalen och Norrbottens Stora Pris.”
  • Tyskfödde Turnaround (e. S.J.’s Photo), som bland annat vann Steinlagers Äreslöp på Momarken 2009. Han vann 24 av 90 starter och tjänade 2,9 miljoner kronor.
    Han var det första stjärnan jag fick ta hand om hos Ludde. Hästen var en som gammal valack och gjorde alltid som han skulle. Han var speciell, men inte som de andra topphästarna. Bästa loppet var när Turnaround vann Steinlagers lopp på Momarken.”
  • Italienskfödde Opitergium (e. Pine Chip), som hade flera olika tränare. Hästen gjorde 71 starter (16-10-9) och tjänade 3.266.939 kronor. Bland meriterna märks Eskilstuna Fyraåringstest 2012, Ina Scots Ära 2012 och Prix Jean Cabrol (€72.000) 2017.
    Det är så många hästar, men jag vill även nämna Opitergium. Vi hade en väldigt fin fyraåringssäsong där han bland annat slog Brad de Veluwe från dödens som trea i finalen i Kungapokalen.”

Jag fick glo i min lilla telefon och skrek rejält när El Mago vann

Linda Sundberg listar fyra minnen

  • Mosaique Face vinner H.K.H. Prins Daniels lopp i Gävle på 1.09,0a/1.609 meter och får en biljett till Elitloppet.
    Hästen hade kommit tillbaka efter att ha haft problem med hjärtflimmer. Vi var lite osäkra på formen, men han sprang 1.09,0 och det var mycket häftigt. Jag var i chock och helt frånvarande efter loppet. Jag kunde inte tro det var sant och sedan var det en stor upplevelse när han slutade tvåa i Elitloppet helgen efter. Det var mitt första Elitlopp.
  • El Mago Pellinis fullträff i Norrbottens Stora Pris i Boden 2015.
    Jag var själv i Norge eftersom Mosaique Face skulle starta i Oslo Grand Prix dagen efter. Det var jobbigt att inte sela ut hästen själv och jag satt på en restaurang och såg loppet. Jag fick glo i min lilla telefon och skrek rejält när El Mago vann. Jag skämde ut mig, men jag blev så glad och det var absolut värt att vara lite pinsam.”
  • Pasithea Faces (e. Muscle Hill) Derbyäventyr 2016. Hästen var tvåa i försöket och slutade sexa i finalen bakom Readly Express.
    Som sto är det inte lätt att välja vägen att möta hingstarna i Derbyt och det är inte många ston som gått vidare till final. Det är tufft och Pasithea gjorde det mycket bra i både försök och final. Sedan är det lite extra när det är storlopp på hemmaplan.”
  • UET Trotting Masters-finalen i Mons 2015.
    Jag hade två passhästar i storloppet och Mosaique Face segrade. Även El Mago Pellini var med (diskvalificerad).”
Dante Boko och Adrian Kolgjini startar i gulddivisionen på lördag. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Bonusläsning – artikel med Linda Sundberg i Sulkysport inför Elitloppet 2017.

Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

”Vi hade mer eller mindre inget val”

I början av 1980-talet blev Leif Bergwall påtvingad en häst.
Han blev biten och i drygt 35 år har han varit hästägare hos Peter Untersteiner.
– Drömmen är den gula Derbykavajen, säger Bergwall.
Av
Pär Gustafsson
”Jag är halvpensionär och försöker njuta och titta på hästarna. Travsporten är ett jättestort intresse”, säger hästägaren Leif Bergwall.
Här ses han med Tiger Face och Peter Untersteiner efter V75-seger i Halmstad. Foto Jörgen Tufvesson/ALN
”Jag är halvpensionär och försöker njuta och titta på hästarna. Travsporten är ett jättestort intresse”, säger hästägaren Leif Bergwall. Här ses han med Tiger Face och Peter Untersteiner efter V75-seger i Halmstad. Foto Jörgen Tufvesson/ALN

Leif Bergwall har under åren haft en parhäst i Ingvar Andersson och tillsammans blev de tvingade in i travsporten.
– På den tiden sålde vi spelautomater och en kund skulle ha med mig och Ingvar på en travhäst. Vi hade mer eller mindre inget val, berättar Bergwall.

Kompanjonernas första häst var Master Bowl (född 1981). En Sugarbowl Hanover-avkomma som gjorde 80 starter (4-6-6) och tjänade 149.650 kronor.
– Efter en tid hamnade hästen hos Peter Untersteiner. Han var färsk proffstränare och fick hyfsad stil på Master Bowl och vi fick blodad tand.

Giant Diablo var lite skev i ett framben och vi trodde inte att hon skulle springa in så mycket

Bergwall och Andersson fortsatte med några andelshästar innan de började köpa egna. Fast det är inte som hästägare de är som mest kända i travsporten utan som uppfödare. Bakom Speediablo döljer sig Leif Bergwall och Ingvar Andersson och deras allra bästa uppfödning är superstoet Giant Diablo (e. Supergill-Giant Rythm). Hon vann 28 av 72 starter hos Roger Walmann och tjänade över 13 miljoner kronor. Hon sprang världsrekord, 1.08,5a/1.609 meter, för Johan Untersteiner på The Red Mile i USA 2007.
– För sex-sju år sedan delade vi upp oss och Ingvar kör uppfödningen själv numera. Fast vi har fortfarande lite gemensamt och ett gott samarbete. Giant Diablo var lite skev i ett framben och vi trodde inte att hon skulle springa in så mycket. Därför sålde vi henne på auktion. När jag missbedömde Giant Diablo så mycket förstår du varför jag slutade med uppfödning…

Även om hästägaren haft hästar hos andra tränare har Bergwall varit Peter Untersteiner trogen genom åren. Han har sju yngre travare i träning hos Halmstadproffset samt del i någon till.
– Vi har haft ett mycket bra samarbete genom åren och det är otroligt hur Peter har utvecklats.

Leif nämner trion Somolli Silvio (e. Speedy Somolli), 2.307.093 kr, Chanson d’Inverne (e. S.J.’s Photo), 2.353.507 kr och True Express (e. Supergill), 1.537.368 kr, som tre toppar.
– Somolli Silvio ägde vi med Alf Svedulf, True Express var Derbyfinalist.

Drömmer om Derbyt

Bergvall bor mellan Helsingborg och Landskrona och på klockren skånska säger han vad som lockar mest som hästägare:
– Den gula Derbykavajen!

För att nå framgång köper han unghästar på auktion.
– Idén är att köpa en häst per år, men det brukar bli två-tre stycken. Jag gillar auktionerna och katalogerna är trevlig kvällsläsning. Jag brukar plocka ut ett par namn och sedan får Peter besikta ettåringarna. Han är jätteduktig och har bra blick vad jag ska bjuda på och inte. För dagen tycker jag att Wenngarns auktion är den mest intressanta.

En anledning till att hästägaren satsar är att han har god tro på travsporten i framtiden.
– Jag tror att ATG har bra möjligheter att tjäna pengar, vilket kommer generera pengar till hästägarna i form av prispengar.

Zeeland Kronos med Peter Untersteiner, Travhäst Sulkysport
Zeeland Kronos och Peter Untersteiner vann två V75-lopp i slutet av förra året. Foto Hanold/ALN

Hos Untersteiner har han idag två egenägda fyraåringar. Tiger Face (e. Muscle Hill-Top Notch Pellini) ropade han in på Kolgjini Sales 2016 för 1,5 miljoner.
– Jag gillar Muscle Hill och Peter tyckte att han var fantastisk exteriört. Det blev hård budgivning med Anders Ström och Tiger Face är den dyraste häst jag ropat in.

Stoet Zeeland Kronos (e. Muscle Hill-Occasion Kronos) klubbades för 600.000 kronor på Wenngarn 2016. Hon vann två V75-lopp i slutet av 2018 och dagen före julafton vann även Tiger Face på V75.
– Två hästar på V75 och båda vinner är det optimala för en hästägare.

Men det blev inga vinnarspel trots fina odds.
– Jag pratade med Peter innan tävlingarna och visst trodde han på chans, men han hade andra hästar som hade bättre segermöjligheter. Jag brukar spela vinnare, men stod över den gången eftersom Untersteiner var lite tveksam.

”Pulsen har ökat”

Fakta

Tiger Face

Kön: mörkbrun hingst
Född: 4 april 2015
Härstamning: Muscle Hill-Top Notch Pellini
Intjänat: 230.500 kr kronor
Resultat: 6 st: 3-1-0
Rekord: 1.15,7m – 1.14,3am*
Ägare: Leif Bergwall AB, Glumslöv
Uppfödare: Anna Svensson och Lutfi Kolgjini
Tränare: Peter Untersteiner, Halmstad
Skötare: Jonna Jinesjö

Expandera
På lördag startar Tiger Face (lopp 4) i en avdelning i Margaretas Tidiga Unghästserie med 300.000 kronor till vinnaren.
– Hästen gick jobb i torsdags och enligt rapporterna var han riktigt fin. Så långt innan loppet har pulsen ökat. Jonna Jinesjö sköter Tiger Face plus Zeeland Kronos och treårige High Roller Sox (e. Ready Cash). Hon är verkligen duktig och engagerad.

Och Leif Bergwall kommer att vara på Solvalla på lördag.
– Jag försöker så ofta som möjligt att se hästarna på plats, speciellt när vi har lite segervittring.

Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

”Köpa en häst innan jag blev för gammal”

Håkan Norman och 46 år yngre Amelie Nilsson tränar kallblod strax utanför Sollefteå.
Får teamet jubla när Husnäs Elving startar i V75 på Bergsåker på lördag?
– Hästen har form för att vinna, men det är inte lätt på V75, säger Håkan.
Av
Pär Gustafsson
Håkan Norman, Husnäs Elving och Amelie Nilsson i vinnarcirkeln. Foto Micke Gustafsson/ALN
Håkan Norman, Husnäs Elving och Amelie Nilsson i vinnarcirkeln. Foto Micke Gustafsson/ALN

Håkan Norman är uppväxt med hästar och det har varit hans intresse sedan han var liten.
– Jag köpte min första häst när jag fick min första lön då jag var 17 år gammal, men fölet hade ingen vidare stam och det blev inget, berättar amatörtränaren.

Under en period prioriterade han familj och arbete innan suget att ha travhäst blev för stort.
– För drygt tio år sedan tog jag mig tid och köpte en travare. Jag tänkte att jag fick lov att köpa en häst innan jag blev för gammal, säger 72-åringen.

Norman handlade svartbruna kallblodstoet Nylands Xenia (e. Bol Elden-Lill Jenny), men hästen kom aldrig till start.
– Hon kunde springa, men hade ingen lust att göra det på banan. Jag hade henne hos Ulf Ohlsson en sväng också, men det blev inget.

När jag åkte till hingststationen hade jag inte valt hingst

Då tog Håkan beslutet att betäcka Nylands Xenia.
– Hon har bra stam och kunde springa under 1.20 i rockard i träning. Jag tänkte att det skulle kunna bli bra. När jag åkte till hingststationen hade jag inte valt hingst, men funderat på Månprinsen A.M. De på stationen tyckte också att Månprinsen skulle passa och då fick det bli så. Husnäs Elving är faktiskt hingstens första avkomma.

Husnäs Elving föddes 6 april 2012. Han har hittills i karriären gjort 47 starter (8-5-6) och tjänat 412.000 kronor. I början galopperade sexåringen en del, men han har undan för undan presterat allt bättre.
– Hästen har travat sedan dag ett och det är konstigt att han galopperat så mycket i tävling. En period hade jag Husnäs Elving hos Micael Melander, jag var själv ofta där och körde och han felade aldrig.

Bor i byn Husnäs

Kallblodet är döpt efter byn Håkan Norman bor i.
– Från Husnäs är det cirka 2,5 mil till Sollefteå. Det finns massvis av skogsvägar att köra på och jag har gjort en rakbana som är cirka 500 meter. Den är bra och sedan finns det många backar som jag kört sand på för att träna i.

Amatörtränaren har tre hästar i stallet. Fölstoet Nylands Xenia, Husnäs Elving och hans fyraåriga helsyster Husnäs Tilja. Den sistnämnda har gjort en start, men då blev det galopp.

Till sin hjälp har han Amelie Nilsson, som också sköter tömföringen i tävling.
– Jag känner både Amelie och hennes föräldrar sedan tidigare. Hon har jobbat i proffsstall och när Amelie flyttade hem frågade jag om hon kunde hjälpa till. Nu kör vi tillsammans och vi kan variera träningen. Samarbetet fungerar bra.

Husnäs Elving gick under torsdagen förberedande jobb inför lördagens V75-start på Bergsåker.
– När vi skulle köra ut började det toksnöa. Jag fick köra först med traktorn och Amelie körde bakom med Husnäs Elving. Jobbet var bra och vi är nöjda inför lördagens start.

Fakta

Husnäs Elving

Kön: svart valack
Född: 6 april 2012
Härstamning: Månprinsen A.M.-Nylands Xenia
Intjänat: 412.000 kronor
Resultat: 47 st: 8-5-6
Rekord: 1.25,8k – 1.25,5am*
Ägare: Håkan Norman, Helgum
Uppfödare: Håkan Norman, Helgum
Tränare: Håkan Norman (a), Dannero
Skötare: Amelie Nilsson

Expandera

Sjuåringen har hittat formen efter en svacka.
– Jag fick inte tag på något bra hö i somras och både Husnäs Elving och Nylands Xenia fick problem med magen. Husnäs Elving hade dåliga värden och tog tid innan hästen blev helt bra. Det är först på sistone han haft den riktiga orken. Jag antar att höet och magproblemen var anledningen att Nylands Xenia inte blev dräktig förra året. Hon tog sig varken med B.W.Modde eller Smedheim Solan och vi får se om vi provar till våren igen.

Har hästar och får på hobbynivå

72-årige Håkan Norman har både hästar och får på gården.
– Vi har tidigare haft mjölkkor. Nu har jag får och travhästarna på hobbynivå. Tidigare har jag alltid arbetat på bank.

I morgon väntar som sagt V75-start för teamet kring Husnäs Elving. Eftersom Amelie Nilsson inte kört tillräckligt många lopp får Rikard N Skoglund köra sjuåringen som startar från springspår på grunddistansen 1.640 meter.

Husnäs Elving med Jan Norberg, travhäst, Travsport, Sulkysport
Husnäs Elving med Jan Norberg. Foto Micke Gustafsson/ALN

– Vi har inte mött flera av hästarna innan och jag blir mer än nöjd om Husnäs Elving slutar bland de tre främsta. På sistone har hästen öppnat snabbt och 1.640 meter borde inte vara någon fara. Det ser ut att bli några minusgrader, vilket passar bra för att Husnäs Elving ska få rätt fäste.

Återstår att se om Håkan, Amelie och hästens supportrar får jubla på Bergsåker. Kallblodet har egen sida på Facebook med nästan 150 fans.
– Det är lite skoj och blir lite snack. Det är mest bekanta, folk från trakten och lite släktingar som är med, avslutar Norman.

Fokustema
Fokus: På äventyr i vildmarken
Läs senare

Rena paradiset för travare …och människor

STOCKFORS. Visst finns det ett liv efter tävlingskarriären för travhästar. Men det är långt, långt upp. Snudd på halvvägs till himlen. Eller åtminstone till vänster i Luleå.
Av
Cecilia Kristoffersson
På tur med udda äventyr utanför Älvsbyn. Foto Mia Törnberg/Sulkysport
På tur med udda äventyr utanför Älvsbyn. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Bland westernsadlar, en flock med 20-talet varmblod – alla pensionerade travare – oljerockar och cowboyhattar driver Rikard Öhman sedan 2003 sin rörelse Udda Äventyr på denna gård i Älsbyns kommun, men han har hållit på längre än så. Redan 1989 startade han sin första camp. Själv hittade Rikard till hästar och ridning som 20-åring då han satt upp på en häst på ridskolan. Sedan dess har han aldrig suttit av.

Bilturen västerut tar cirka en timme från Luleå flygplats och det första man möts av är en terrass med renfällar, ljusstumpar i bourbonflaskor och en skylt som välkomnar till Long Horn Bar. Bakom boningshuset sträcker sig ängarna vitt och brett innan de övergår i bergen. En känsla av nervositet pirrar i hela kroppen då undertecknad inte suttit i en sadel de senaste 15 åren och har i sitt stilla sinne målat upp en bild av att vi ska ut och skritta runt på en lugn liten sightseeing-tur. Det visar sig att jag inte kunde ha mer fel…
Efter en middag bestående av fiskgryta och genomgång av verksamheten med PG Lindberg går vi ut i stallet för att prova ut chaps, oljerockar, sadelväskor som ska packas med proviant till i första hand hästarna och i andra hand till oss själva – och såklart hatten.

PG hade ridit en del i ridskola tidigare, men aldrig suttit i en westernsadel eller ridit utomhus när han 1996 fick en ridtur på islandshästar i födelsedagspresent. Som tur var dröjde det två år innan den kunde genomföras och en vän till honom hade då sagt att ”glöm islandshästarna, vi ska till Udda Äventyr.”
– Jag var en riktig Gore-Tex kille och spärrade upp ögonen då Rikard först mötte upp på Kallax flygplats i skinnkläder och med knivar i hölster. Vi red ut på en fem-dagars hardcore tur där vi övernattade på renfällar och använde sadeln som huvudkudde.

Hästar som Dig For Dollars, I Saw You, Maverick Man och Kalypso Face har alla fått en ny karriär – efter karriären. Som travpensionärer lever de numera  som westernhästar med turridning på schemat på Rikard Öhmans camp Udda Äventyr i vildmarken i Norrbotten. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Han föll pladask och efter det blev det fler turer både med vänner och jobbet.
– Näst efter mina barn var det här det roligaste jag gjort och efter några år frågade jag Rikard om jag inte kunde få gå in i företaget – på den vägen är det. Nuförtiden tillbringar jag mer tid här än vad jag gör i Uppsala och har helt enkelt flyttat till Älvsbyns kommun.
Vi bäddar ner oss i boningshuset och somnar fulla av förväntan inför morgondagens ritt.

Vilka hästar som ska med på turerna bestäms aldrig på förhand utan de matchas alltid ihop med ryttarens erfarenhet och personlighet. De försöker känna av vilken person som passar bäst ihop med vilken häst och det stressas inte med beslutet. Efter en genomgång inne i stallet – namn som Jester, Dollars, Grim, Country och Don pryder namnskyltarna över huvudlagen – där det noga berättas hur man ska hantera hästarna, vilken sadel man ska rida i och att man genom att peka mot det man håll man vill med både vikt, händer och ben styr hästarna från sadeln, går vi ut i hagen med varsin repgrimma i handen för att få oss en häst tilldelad.

På förhand har Rikard redan tänkt ut hästar åt både mig och fotograf Mia, men då himlen öppnar sig får vi söka skydd från regnet i ligghallen och han ändrar sig då om vilken häst som passar Mia bättre.
Efter tydliga instruktioner om hur sadlarna ska läggas på och hästarna fått lite lunch binder vi fast dem utanför stallet för att sitta upp, justera stiglädren och bege oss ut i den norrländska vildmarken. Björn har träffats på flera gånger under längre ritter, men det har aldrig varit någon incident.

Varmbloden är helt överlägsna för dessa turer som bär av rakt ut i vildmarken. Både mentalt och för deras tåliga hovar och ben, då alla hästar går oskodda

Alla hästar tar olika lång tid på sig att skolas om från travet och den största utmaningen är att lära dem att slå av ”av och på-läget” som är inpräntat i dem sedan tävlingskarriären.
Under åren har Rikard provat flera olika hästraser, men funnit att varmbloden är de som fungerar bäst i hans verksamhet.

Vi inleder vår ritt med att kana nedför en brant backe mot den första forsen som ska korsas. De tydliga direktiv vi har fått är att alltid låta hästen gå på lösa tyglar och endast styra den med lätta handrörelser och sitsen. Min häst är självklart den ende som tappar fotfästet – kan ha med den ovane ryttaren att göra – men han är säker som en klippa och reder ut situationen själv.

För en gammal travtjej är det väldigt ovant att man bara ska ta hästen i munnen för att stoppa och backa och jag får hela tiden hejda mina impulser att styra med tyglarna istället för med kroppen.

Kaffepaus. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

 Ridningen är en central del i Udda Äventyr och turerna börjar i maj för att pågå till dess att snön kommer i oktober ungefär. Varje dag under de längre turerna vet guiden var gruppen ska övernatta, men vägen dit varierar.

– Vi tar en paus i november och låter det bli vinter och runt lucia brukar vi rida ut på vår första vintertur för att sedan ta en paus över jul och nyår. Under vintern anordnar vi även heli-skiing där vi släpper av skidåkarna med helikopter på olika bergstoppar.
Den längsta trail de varit ute på till häst är tolv dagar, men i år har den längsta varat sju dagar. De har flera återkommande gäster varje år och det är högt tryck hela somrarna. I juli förra året var det endast en dag de inte hade hästar ute i skogen.

Hästarna går utan att tveka ner i vattnet och korsar Piteälven med dess steniga botten. Turen går vidare och det är inga tydliga stigar som följs, men Rikard tvekar aldrig över vägvalet. Nästan direkt efter att jag fått hjärtat i halsgropen i backen är det dags för vår första galopp. Detta över en stor äng som även fungerar som sommarbete för flocken.
Glädjen hos hästarna går inte att missta sig på och de är väl medvetna om att här brukar de släppas av. En kort galopp fattas genast självmant av dem och när jag själv väl börjar slappna av är det som att sitta i en gammal gungstol. Förmaningarna från Rikard är hela tiden att lita på hästen, ge den fria tyglar över hindren och hjälpa den så gott det går med hjälp av din sits och hur du lägger vikten.

Vi klättrar uppför berget och kommer ut på en stor tallhed där en huggorm snabbt ringlar iväg ner i en rishög. Rikard uppmanar oss att inte följa i hans rygg utan hitta våra egna vägar när vi slingrar oss genom en skog där träden står så pass tätt att det knappt är så att hästarna tar sig mellan och knän och fötter som sticker ut får sig några törnar. Hästarna har en behaglig tillvaro och stannar hos Udda Äventyr för resten av livet då de väl hittat hit. Det som brukar enda deras liv är att tänderna ger upp.

Udda Äventyr har både sommarsäsong – från maj till snön kommer i oktober – och en vintersäsong. Det gemensamma är de milsvida vyerna. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Några av de första travintresserade som hittade just hit till Udda Äventyr var Annika och Åsa Lindblom.

– Bland våra gäster genom åren har det dykt upp mycket hästfolk som till vardags sysslar med hästar på ett annat vis. Mats Holmstedt var en av de som blev övertalad att följa med upp och det är mycket tack vare dessa personer flera av de hästar vi har här idag hittat hit, säger Rikard Öhman.
Även Åke Lindblom är en av dem som blev rekommenderad att följa med ut på tur och han har varit här och ridit några gånger. Han har en gammal krigare här i I Saw You och bland andra kända namn ser vi femfaldige miljonären Dig for Dollars och välstammade Soprano som skänkts av Travkompaniet.

Fakta

Udda äventyrs hästar

Häst Far Ålder Intjänat kr

Askens Pico Alf Palema 11 år 56.510

Black Office Foreign Office 16 år 0

Callela Nasdaq Classico Merett 9 år 45.200

Chief of Laday Super Arnie 11 år 165.350

Dig For Dollars Tony Oaks 15 år 5.399.820

Edradour Giant Chill 16 år 0

Elles W.Gede Insert Gede 13 år 37.956

First Eagle Lindy’s Crown 21 år 222.072

Il Pomodoro Insert Gede 11 år 118.133

Innocent Mack Lobell 17 år 0

I Saw You Love You 13 år 3.033.156

Jagger Jag de Bellouet 11år 0

Jazz Diller Dream Lover 20 år 34.491

Kalypso Face Viking Kronos 11 år 1.240.579

Majestic Lane Majestic Son 9 år 93.664

Maverick Man From Above 8 år 847.200

Prince Elliot Gigant Neo 11 år 1.335.450

Satisfied La Marc Andover Hall 9 år 554.100

Smedsbo MacGyver His Majesty 11 år 0

Soprano Muscle Hill 7 år 40.950

Sugar Line Rite On Line 12 år 223.050

Veteran Sund Super Photo Kosmos 15 år 65.650

Expandera

En annan häst som hittat hit är Svante Båths Maverick Man och hans upplägg har sett lite annorlunda ut. Örjan Kihlström var här och red tillsammans med bland andra Lindblom och Holmstedt och han blev nyfiken på hur dessa ritter skulle fungera som rehabiliteringsträning då Maverick Man var skadad i ett gaffelband. Hästen var dock friskförklarad då han kom till Udda Äventyr.
– Örjan tyckte att detta upplägg skulle vara intressant att prova för att se om gaffelbandet höll bättre för tävling efter att ha fått knata över stockar och stenar, men då ägarna skulle hämta hem honom tyckte de att han hade det för bra här och ville inte ta honom härifrån. Lite synd på ett sätt då det skulle varit kul att veta hur detta fungerade som uppbyggande träning efter en skada för en framtida tävlingskarriär.

Jester, som är det nya namn den häst jag ridit fått sedan han kom hit, har tagit väldigt väl hand om mig och tankarna börjar redan sväva iväg mot när jag ska kunna komma tillbaka hit och rida ut på en ”riktig” tur med övernattning. Samtidigt lägger jag mig med magont över hur fruktansvärd träningsvärk kommer att slå till efter en mil och sex timmar på en hästrygg i Norrbottens vildmark.

Långt ifrån civilisationens gränser.

Reportaget var publicerat i Sulkysport nummer 34 – 2018.