Fokustema
Fokus: Extra helgläsning: Widells berg- och dalbana
Läs senare

Hans bästa tid är nu

STOCKHOLM. 62 år och mer populär än någonsin.
Men allt har inte varit ljuv musik utan hans livsresa har på många sätt varit en berg-och-dalbana med framgångar kantat av alkohol- och hälsoproblem.
Nu gör Kaj Widell sitt bästa år i karrären!
– Jag har aldrig tittat bakåt utan framåt och det har nog räddat mig många gånger. Sedan är det riktigt skönt för självkänslan att man fortfarande duger som gammal gubbe, skrattar Kaj Widell.
Av
Claes Freidenvall
Kaj Widells liv i segrar speglar också i mångt och mycket hans livsresa privat. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Kaj Widells liv i segrar speglar också i mångt och mycket hans livsresa privat. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Han är på väg mot tio miljoner inkörda prispengar under 2017 och vill det sig riktigt väl kan Widell fördubbla sina tidigare rekordsiffror som körsven. Sitt tidigare vinstrekord är redan passerat och för första gången i karriären kommer Kaj Widell att kliva över 100-strecket gällande segrar under en och samma säsong.

– Många säger att jag kör bättre än någonsin. Kanske är det så, men det är stor skillnad att köra lopp idag jämfört med för tio år sedan. Hur många vinner lopp idag som går först i tredjespår 700 kvar? Det viktigaste är tempobedömningen eftersom hästarna är så otroligt jämna idag.

Fakta

KAJ WIDELL

Namn: Kaj Widell

Ålder: 62 år

Född: Lovisa i Finland

Familj: Flickvän och sonen Robin från ett tidigare förhållande. 

Antal segrar: 1.312. 

Antal V75-segrar: 84, den senaste med Erica i Eskilstuna i söndags.

Första segern: Nancy Pride i Mikkeli 1971. 

1.000:e segern: Officiellt med Lönshults Stig den 8 maj 2012 i Eskilstuna, men travförbundet hade glömt att bokföra 20 vinster och egentligen kom den med Nice and Easy på Solvalla den 22 januari samma år. 

Största segrarna (kusk): Active Roy och Ilse Bowler i Svensk Uppfödningslöpning 1980 respektive 1987, Färjestads Nordiska Treåringspris med Kenvil 1983.

Största segrarna (tränare): Varia i Stochampionatet 1981, Matiné i St Michel-Ajo 1987 och Active Roy i Svensk Uppfödningslöpning 1980.

Dricker: Mjölk och vatten.

Äter: Så lite kolhydrater som möjligt. Jag har lätt för att gå upp i vikt och vill inte vara klumpig i vagnen.

Musik: Allätare, blir mest Mix Megapol och Vinyl FM. 

TV: Jag gillar kriminalare, gärna svenska som Beck och Wallander. 

Dold talang: Det vet nog andra bättre, men jag rakar huvudet med samma rakhyvel som jag använder till mitt skägg.

Expandera

Kaj Widell har hängt med i tiden och få – om någon? – kan peka på den utvecklingskurva han har vid 62 års ålder.

– Och jag tycker faktiskt att jag fortsätter att utvecklas, men det beror nog också på att jag är väldigt självkritisk och inte gillar att komma med några bortförklaringar varken till mig själv eller till någon annan. Jag brukar också säga till mina kunder om jag gjort något dåligt i loppen. Det skedde väl också när jag var yngre, men jag var nog inte lika rak i kommunikationen som jag är idag. Kanske har det med åldern att göra?

Kaj har varit med om hela den moderna travsportens utveckling i Sverige och vi får vrida tillbaka klockan till 1973.

Första gången jag var på Solvalla var när Ego Boy vann Elitloppet.

– Efter den resan tänkte jag att är det någonstans jag ska vara om jag ska hålla på med hästar så är det i Sverige och på Solvalla.

Kaj Widell är född och uppvuxen i Lovisa i Finland. Han var lovande tennisspelare som junior och höll finsk landslagsklass. Vid sidan av idrotten var hästarna hans stora intresse.

– Och jag vet inte vad det intresset kommer ifrån. Ingen i min släkt, varken förr eller senare, har haft någon anknytning till travsport, men jag har alltid gillat hästar.

Kaj Widell och hans pappa hade tennis som stort gemensamt intresse, men när Kaj var 15 år omkom hans pappa i en bilolycka och det var förstås tungt för en ung grabb att bli av med sin far i en så tidig ålder.

– Som tur var hade Allan Korpi etablerat sig i Lovisa och hans familj betydde mycket för mig under de här åren. Jag blev som en bror till Heikki, Illka och Pekka Korpi.

Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

 

Som 19-åring packade Kaj Widell sin resväska och åkte till Sverige. Han hade fått ett stipendium och inledde sin bana hos Leif Carlson i Eskilstuna.

– Sedan var jag hos Sven Ericsson en period, därefter blev det ett semestervikariat hos Stig H Johansson innan jag började arbeta för Gunnar Nordin. Jag har haft turen att hamna hos rätt folk vid rätt tillfälle, men den person jag vill framhålla i första hand är veterinären Lars-Erik Ullberg.

Under många år var Lars-Erik Ullberg livmedikus hos Stig H Johansson och han jobbade också med Kaj Widells hästar.

– Lars-Erik var med marginal den skickligaste veterinären i sporten, men han fungerade också lite som en reservpappa åt mig. Av honom lärde jag mig mycket, inte minst på det personliga planet.

Tidigt visade Kaj Widell stor talang och innan han drog igång på egen hand som tränare bildade han ”popstall” tillsammans med Karl-Erik ”Kacke” Nilsson under ett år.

– Men så började Lindstedt (Berndt, reds. anm.) tjata om att det skulle vara lämpligt om jag tog över Bisslinge. Hans och Håkan Wallners verksamhet i USA växte hela tiden och jag ville inte missa den chansen. Om jag hade sagt nej i det läg-
et så hade säkert frågan gått till någon annan.

Vi talar sommaren 1980, men någon proffslicens kunde inte Kaj Widell kvittera ut i det läget. På den tiden delade travförbundet bara utan A-licenser vid årsskiftet och Per Sundberg fick ”stå” för Kaj Widells hästar innan hans papper var i ordning.

Jag hade turen att få en topphäst direkt i Una Roy. Om jag ska välja någon häst under min karriär så sätter jag Una Roy som den främsta, säger Kaj.

Una Roy var en betydelsefull reklampelare för Kaj Widell och vann 21 lopp. Redan under sitt första år som egen tränare kunde Kaj också räkna in sin första klassiska seger. Varia vann Stochampionatet 1981 med Stig H Johansson i sulkyn, medan Kaj Widell körde Diadora Daw W. Fast egentligen kom hans första klassiska seger året innan då Active Roy vann Svensk Uppfödningslöpning, men då var Per Sundberg ”ansvarig tränare” för Widells hästar.

Två av Kaj Widells allra bästa hästar under tränarkarriären, sida vid sida i värmning. Kaj kör själv Uppfödningsloppvinnaren Active Roy, medan Joe O’Brien sitter upp bakom Una Roy, som vann 21 lopp på 52 starter. Foto Stefan Melander/Stalltz.se

När Kaj Widell slog upp portarna som tränare hade han 35 hästar, stallet växte sedan snabbt i storlek och som mest hade Kaj Widell 75 hästar i träning. 1980-talet var Kaj Widells storhetsperiod, men sedan förändrades bilden radikalt. Spriten började spela en allt mer central roll i hans vardag och det märks inte minst på hans tävlingsresultat när Sulkysport visar upp ett diagram över Kaj Widells karriär.

– Likaväl kunde det vara en bild över mitt liv. Det är lätt att förneka att man har problem med spriten.

Kaj Widell ”flydde” Sverige under några år. Han arbetade i Italien hos Scuderia Trio, Enrico Bellei, Holger Ehlert och var också en period hos Anders Lindqvist i Frankrike.

– Nyfiken har jag alltid varit, men länder som Frankrike och Italien var inte bra för mig när det gällde den sociala biten.

Tillbaka i Sverige fortsatte spritproblem. Till slut bestämde sig Kaj Widell för att göra något åt saken.

För min del gick det så långt att jag stod med ena foten i graven.

Med hjälp och stöd av kollegor och vänner fick så småningom Kaj Widell fotfäste i tillvaron och kunde arbeta sig tillbaka till ett normalt liv, men det har inte varit en enkel väg.

 

Kaj har haft några ”gupp” på vägen. Ena höftleden är opererad, likaså ögonen och för några år sedan gick han dessutom in i ”väggen”.

– Jag gick alldeles för länge med konstant verk i ena höftleden, men det var inte så att jag var rädd för att operera mig. Rädsla är inte min grej. Det där med att ”gå in i väggen” var hemskt, värre än att vara fyllesjuk och det tog flera månader innan jag var återställd. Jag hade konstant värk, sov dåligt och trodde att det skulle hjälpa om jag fick vila några dagar. Men så fort jag ansträngde mig det minsta så fick jag yrsel och huvudvärk. Jag vågade inte ens köra bil.

Idag är Kaj Widell helt återställd och lider inte av några utmattningssyndrom.

Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

 

 

– Så pigg som jag är nu har jag inte varit på många år. Jag är nykter, men går fortfarande på beroendemottagning och det känns bra för min del. Alla mina blodvärden är perfekta och jag tror att det har varit värdefullt att jag alltid haft bra grundfysik och gillat att träna. Idag kan jag jogga och hoppa rep, men när jag går drar jag ena benet som en gammal häst. När jag motionerar, eller går med stavar, går jag däremot rakt och ser inte ofräsch ut.

Någon tennis har det inte blivit ännu, men däremot har Kaj Widell börjat smyga igång med en annan hobby. Han har tagit upp golfen (handicap 15,6) igen.

– Och så har jag träffat en dam…det var Stephanie Werder som tyckte att jag borde gå in på en dejtingsajt på nätet. Jag hade inget att förlora eftersom jag var singel då. Det haglade helt plötsligt damer som ville träffa mig. Ganska tidigt träffade jag en tjej från Västerås som arbetar inom kriminalvården och som dessutom var lite travintresserad och visste vem jag var. Vårt förhållande är ganska färskt. Vi har varit ihop i tre månader.

Så mycket fritid har inte Kaj Widell – han har aldrig varit så flitigt anlitad som kusk som han är idag, både bland amatörer och proffs. Han kör lopp över hela landet. Den här veckan ska han serva bilen – den har gått 9.000 mil sedan januari…

– Och jag hade nog varit uppe i 12.000 mil om inte jag och Ulf Ohlsson hade samåkt till många tävlingsdagar.

Egentligen hade Kaj Widell tänkt att vara körledig på torsdag.

– Men så ringde de från Stall Denco och frågade om jag ville köra några av deras hästar i Göteborg. Då går det inte att tacka nej.

 

Det händer också att han åker till sitt hemland Finland för att tävla även om besöken numera är ganska sällsynta.

I somras var han i sin gamla hemstad Lovisa och det var ett kärt återbesök.

– Det är en liten stad och arrangörerna sade att jag drog 1.000 personer extra, det kändes ju väldigt roligt. Jag har lovat att återkomma nästa sommar om jag inte skulle vara upptagen på annat håll.

Trots att Kaj Widell har tävlat i snart fem decennier har han aldrig fått chansen bakom någon riktig världsstjärna.

– Och jag har aldrig heller varit med i Elitloppet. Men jag får nya kunder nästan varje vecka och kanske dyker det upp någon Elitloppshäst också… I år har jag haft förmånen att vara förstakusk på två amatörtränade hästar som tjänat över en miljon kronor vardera, Queer Fish och Spitcam Jubb.

Kaj Widell är nämligen hetare än han någonsin varit tidigare. Eller som han själv uttrycker saken:

– Livet är som det är, men man måste nog säga att jag har gjort en jäkla resa som har kommit tillbaka efter alla problem som jag haft med mig själv. Egentligen är det ofattbart!

Det skriver nog alla under på!

Vid 62 års ålder slår Kaj Widell nytt rekord både när det gäller både prispengar och segrar.

Vem hade trott på en sådan utveckling…?

Sulkysport bjuder på extra helgläsning. Det här reportaget av Claes Freidenvall och fotograf Jeannie Karlsson publicerades i Sulkysport nr 36/2017.

Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

”Jag har aldrig haft en tanke på att syssla med något annat”

En femling i början av februari och förra lördagen var hon tvåa på V75. Jenny A Björk har årets mål klart – att slå fjolårets rekordsiffror.
Av
Cecilia Kristoffersson
Foto Hanold/ALN
Foto Hanold/ALN

Jenny A Björk jobbade fram till augusti förra året hos morfar Bo och mormor Margareta på Björkbackens stuteri med deras hästar.
– Jag vet inte riktigt hur många avelston de har nu, men det är runt tio hästar som tränas där. Jag ville se något annat och försöker hela tiden utvecklas och började därför hos Erik Lindegren i höstas. Det tar två timmar härifrån och hem, så idag är jag inte involverad i deras dagliga rörelse. Men jag är med och bestämmer lite var hästarna ska starta, berättar 22-åringen.

Fakta

Jenny A Björk

Familj: Mamma Pia, pappa Roger, lillasyster Lina, mormor Margareta och morfar Bo.
Ålder: 22 år.
Intresse: Träna, jag mår så mycket bättre och orkar mer då jag håller mig själv i form. 
Äter helst: Tacos.
Bästa häst jag kört: I lopp Ajlexes Cubano, hemma Francais du Gull. 
Bästa häst jag ridit: Francais du Gull. Han fungerade inte under sadel, men det är den häst med mest pengar på sig som jag ridit i lopp.

Expandera

Imorgon startar mormor och morfars uppfödning B.B.S.Sugarlight på Momarken, men Jenny har inga tydliga minnen av honom.
– Han såldes som ettåring och jag kommer knappt ihåg honom då det var så länge sedan, men det är klart att jag följer alla deras uppfödningar.

Sedan så länge tillbaka hon kan minnas har hon varit i stallet och i stället för att gå på dagis var hon med sin mormor där.
– Jag fick min första ponny då jag var fyra-fem år gammal, men det var ingen jag körde lopp med. Jag har gjort allt så fort jag bara haft åldern inne och körde mitt första ponnylopp med shettis då jag var nio och fortsatte över till russ så fort jag var tillräckligt gammal för det.

Då Jenny var 15 år tog hon licens för stor häst och den 1 januari det året hon skulle fylla 16 red hon sitt första lopp.
– Jag har kört mycket mer än jag ridit, men det är helt enkelt för att det rids färre lopp än vad som körs och jag gillar båda disciplinerna lika mycket. Det är kul att kunna göra båda.

Foto Hanold/ALN

Jennys siffror har i stadig takt bättrats varje år och 2016 mer än dubblade hon inkörda pengar från året innan. Sedan dess har det fortsatt uppåt och hon har inlett året strålande.
– Jag hade turen att både få rida och köra mer och alla gick bra 2016. Sedan vann jag Dam-SM med Raging Mack det året och det har varit min största seger hittills, i alla fall pengamässigt. Känslomässigt störst var nog när jag vann ett lopp i Rättvik i somras. Det var med Lars Åslunds B.B.S.Janneau som hade varit borta en längre tid efter en kolik. Hon har betytt mycket för mig och även om Lars köpte henne som föl körde vi in henne på gården och jag har varit med och hjälpt honom hela vägen, säger hon och fortsätter:
– Sedan var det väldigt stort när jag tog en femling på Gävle i början av februari. Jag hade en bra känsla inför den tävlingsdagen och trodde på förhand att jag kunde vinna något lopp, men fem trodde jag aldrig! Det har verkligen gått jättebra för mig i år och det är väldigt roligt.

Målet för året är redan satt och det är att slå fjolårets siffror.
– Det har varit min målsättning varje år och jag försöker hela tiden utveckla mig själv. Jag försöker både köra och rida så mycket jag bara kan och Erik låter mig åka på tävlingar så ofta det är möjligt.

Fakta

Kuskstatistik

2014
Starter: 144 st: 3-13-11
Inkört: 419.750 kronor
Segerprocent: 2 %

2015
Starter: 134 st: 5-5-12
Inkört: 381.400 kronor
Segerprocent: 4 %

2016
Starter: 190 st: 19-17-13
Inkört: 976.900 kronor
Segerprocent: 10 %

2017
Starter: 299 st: 26-18-18
Inkört: 1.153.000 kronor 
Segerprocent: 9 %

2018
Starter: 39 st: 8-5-3
Inkört: 324.100 kronor
Segerprocent: 21 %

Expandera

Hos Lindegren har hon idag åtta passhästar och det är tävlings- och träningsbiten hon brinner mest för.
– Jag har inget jätteintresse av uppfödardelen och planen är att bli egen tränare i framtiden, men jag har inte bestämt när jag ska gå tränarkursen. Jag trivs väldigt bra där jag är idag och har många år på mig att bli egen.

Tiden som läggs både innan och efter lopp beror helt på vilka hästar hon möter.
– Jag kollar alltid igenom loppen innan, men de flesta hästarna har man koll på sedan innan. Det händer alltid mycket i loppen och det är svårt att lägga upp en taktik att slaviskt följa, men det jag brukar kolla lite extra på är startsnabbheten. Jag försöker sedan att se alla lopp i efterhand och se vad man kunnat göra annorlunda. Ofta har man en känsla av vad man gjort fel, men det är inte lika lätt att känna vad man gjort bra.

Lillasyster Lina har även hon tagit licens och vunnit fyra av 27 lopp.
– Hon har också varit i stallet hela livet och går innebandygymnasium nu. Vi brukar prata och diskutera mycket och har en väldigt bra kontakt. Själv gick jag vanligt gymnasium, men hoppade av efter två år då jag körde så mycket lopp redan då. Jag har alltid vetat att jag vill satsa på det här och jag har aldrig haft en tanke på att syssla med något annat än trav.

Nästa gång ni får se Jenny A Björk är på hemmabanan Gävle på söndag där hon rider Jan Hellstedts Lindsey Sånna och kör sin morfars B.B.S.Canyankee.

Fokustema
Fokus: Prix d'Amérique
Läs senare

Bold Eagle vässad på stranden

PARIS. Bold Eagle har fått en överraskning i sina vanliga träningsrutiner efter andraplatsen i Prix de Belgique.
– Två gånger den här veckan har han fått åka och träna på stranden. Det är första gången för honom, och han var perfekt, säger skötaren Hughes Monthule.
Av
Lars G Dahlgren
Hughes Monthule utstrålar lugn och självförtroende med endast fyra dagar kvar till Prix d'Amérique. Foto Mia Törnberg
Hughes Monthule utstrålar lugn och självförtroende med endast fyra dagar kvar till Prix d'Amérique. Foto Mia Törnberg

Sedan Bold Eagle var tre år har han trampat samma rutin på Sébastien Guaratos träningscamp Clopin i Normandie. Rakbanejobb två gånger i veckan, däremellan hage och motion. Varje träningspass fyra intervaller på den kuperade kilometerlånga sträcka på vilken Guarato utvecklat sina (topp)hästar så att hans stall är Frankrikes vinstrikaste.

Efter andraplatsen i Prix de Belgique för två veckor sedan, då kusken Franck Nivard anmärkte att ”Bold Eagle är inte som när han var fem-sex år utan börjar bli lite gammal”, bestämde sig Sébastien Guarato för att ändra rutinerna den sista veckan fram till Prix d’Amérique. Istället för att köra hemma på gården har han lastat Bold Eagle, och stallkamraterna i Prix d’Amérique, Booster Winner, Carat Williams, Valko Jenilat och Billie de Montfort, i transporten och kört ut till kanalkusten; staden Cabourg närmare bestämt. Och där utnyttjat den fantastiska möjligheten att träna på sandstranden, när det är ebb.

– Det har handlat om att köra snabba intervaller. Att springa på stranden brukar hästarna tycka är underbart. Förhoppningen är att det ska ge ”mer gas” på söndag, säger Bold Eagles skötare Hughes Monthule.

Förhoppningen är att det ska ge mer gas

– Underlaget på stranden är både mjukt och ger svikt. Det påverkar också moralen eftersom hästarna ser något annat än träningsbanan hemma, säger Sébastien Guarato.

Guarato själv stod över torsdagstävlingarna på Vincennes och skickade Bold Eagles skötare till Paris med dagens två starthästar För Monthule, som hunnit få bra med Prix d’Amérique-rurtin genom Bold Eagle, var det som en vanlig dag på jobbet. Det stora slaget är fortfarande fyra dagar bort.

Att ändra rutinerna så där veckan före Prix d’Amérique låter som att det finns oro i Bold Eagle-lägret att allt inte är tip-top och att ”något måste göras” om Bold Eagle ska kunna ta sin tredje raka Pd’A-seger. Att något kanske behöver ändras tyder ju även den för Bold Eagle ovanliga sviten fyra raka andraplatser på, och då var den allmänna uppfattningen också att han ”borde” ha avgjort till seger i genrepet Prix de Belgique.

Hughes Monthule utstrålar lugn och självförtroende och det är tydligt att eventuella tveksamheter om Bold Eagle är på topp, det får andra stå för.

– Bold Eagle är på topp. Att ändra på träningen lite på det här sättet sista veckan med så här rutinerade hästar är ett försök att få fram det där lilla extra, överraska dem med något nytt. Förra året gjorde vi faktiskt också en ändring, till det norska huvudlaget efter att Bold Eagle besegrats av Traders. För att vinna Prix d’Amérique kan det behövas lite ”extra gas” och på söndag får vi se om utflykterna till stranden fått den effekten, säger Hughes Monthule.

Bold Eagle och Hugues Monthule. Foto Mia Törnberg

Hans arbetsgivare sätter rekord i årets Prix d’Amérique. Fem hästar med, det har ingen haft tidigare samma år. Bold Eagle, Billie de Montfort och Valko Jenilat kvalade in, Booster Winner och Carat Williams kom med på samlad prissumma i karriären.

– Det är magnifikt att ha fem hästar i världens största lopp, konstaterade Guarato i en stor intervju i onsdagens utgåva av facktidningen Paris-Turf.

De andra fyra får ursäkta, men det är förstås titelförsvararen Bold Eagle som intresset kretsar kring. Speciellt som denne inte vunnit sedan i somras.

– Vissa har redan begravt Bold Eagle. Jag har läst allt överallt och på sociala nätverk. Vissa inlägg som att Bold Eagle inte längre är den häst han varit och att det skulle vara bättre att sluta tävla. Dessa människor borde göra något annat än analysera travlopp. Att sluta tvåa tre gånger i förberedelselopp är förlåtet, säger Guarato.

Vissa har redan begravt Bold Eagle

Likväl: förra året var Guarato så bombsäker man någonsin kan vara på att vinna ett travlopp, eller för den delen Prix d’Amérique på Vincennes gällande Bold Eagle. Då sade han veckan innan loppet att det enda han var orolig för var att något skulle hända i trafiken på vägen från Normandie till Vincennes så att hästen inte skulle hinna till loppet…

Bold Eagle defilerar efter fjolårets seger i Prix d’Amérique.. Foto Mia Törnberg

Riktigt så segervisst låter det inte nu:

– Sedan vintermeetinget började har det gått illa för Bold Eagle. Först hade den berömda hovbölden som gjorde att han missade Prix de Bretagne och sedan har han inte fått rätt resa i de tre lopp han gjort. På söndag kan flera hästar vinna och det blir en fråga om löpningsförlopp.

På söndag kan flera hästar vinna

Guarato har också mixtrat lite med Bold Eagles balans, skoningen fram, och den variant utan sulor som testades i Prix de Belgique föll inte väl ut. Nu blir det ännu en ny typ av skoning fram, som kan ses som ett mellanting mellan den tidigare ordinarie tunga frambalansen och den man testade i Prix de Belgique,

Om sina övriga fyra Prix d’Amérique-hästar säger Sébastien Guarato så här:

– Valko Jenilat kommer att köras mer offensivt på söndag än han gjort i uppladdningsloppen och kan sluta bland de fem främsta. Alexandre Abrivard kommer att få ett roligt lopp med Billie de Montfort; hon startar snabbt och ska gå i ryggar inne vid sargen. Hon avslutar bra om hon får sin resa. Carat Williams siktade egentligen på Prix de la Marne nästa helg, men ägarna ville hellre vara med i Prix d’Amérique. Jag kommer att säga åt David Thomain att vara mindre offensiv den här gången (än i Prix d’Belgique då Carat Williams attackerade i uppförsbacken och drog fram Readly Express för att sedan galoppera på upploppet, reds.anm.). Booster Winner har, som man säger ”lite korta ben” när det handlar om Prix d’Amérique, men han gör alltid sitt bästa, säger Sébastien Guarato till Paris-Turf.

Svåraste motståndarna då?

– Readly Express, Propulsion, Bird Parker och Belina Josselyn, säger Guarato, och understryker:

– Men jag är som sagt lugn. Mina hästar kommer att vara med och köra om de stora valörerna.

Fakta

Sébastien Guaratos fem Prix d’Amérique-hästar

  • Bold Eagle
    hingst 7 år e. Ready Cash – Reethi Rah Jet e. Love You
    47 st: 37–6–0
    Rekord: 1.08,4ak*
    Insprunget: 3.601.620 euro
    Uppfödare: Jean Etienne Dubois
    Ägare: Ecurie Pierre Pilarski
    Tränare: Sébastien Guarato
    Körsven: Franck Nivard

 

  • Bille de Montfort
    sto 7 år e. Jasmin de Flore – Quismy de Montfort e. And Arifant
    61 st: 15–19–10
    Rekord: 1.09,2ak
    Insprunget: 1.547.26 euro
    Uppfödare och ägare: Philippe Dauphin
    Tränare: Sébastien Guarato
    Körsven: Alexandre Abrivard

 

  • Valko Jenilat
    hingst 9 år e. Kepler – Perle du Roc e. Eclair de Vandel
    79 st: 19–13–7
    Rekord: 1.10,7am
    Insprunget: 1.064.190 euro
    Uppfödare: Laetitia Hautemaniere
    Ägare: Guy Chaumont
    Tränare: Sebastien Guarato
    Körsven: Eric Raffin

 

  • Booster Winner
    hingst 7 år e. Love You – Quille Viretaute e. Elvis de Rossignol
    54 st: 10–9–7
    Rekord: 1.10,2ak
    Insprunget: 987.6750 euro
    Uppfödare och ägare: Ecurie Winner
    Tränare: Sébastien Guarato
    Körsven: Mathieu Mottier

 

  • Carat Williams
    hingst 6 år e. Prodigious -– Miss Williams e. Sancho Panca
    35 st: 18–3–5
    Rekord: 1.10,8m*
    Insprunget: 805.040 euro
    Uppfödare: Henri Garnier
    Ägare: Francoise Deboudaoud
    Tränare: Sébastien Guarato
    Körsven: David Thomain
Expandera
Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

”Ännu roligare nu”

Pånyttfödd i sulkyn.
Hungrig och ambitiös i ATG Live.
För Daniel Olsson leker travlivet den här vintern både på och utanför tävlingsbanan.
Av
Emil Persson
Daniel Olsson. Foto Hanold/ALN
Daniel Olsson. Foto Hanold/ALN

Backar vi bandet till 1990-talet och åren strax efter millennieskiftet tillhörde Daniel Olsson de mest segerrika kuskarna i Sverige.
Därtill med en framgångsrik träningsrörelse och inte sällan med bra V75-hästar eller årgångsfinalister.
År 2004 lades dock träningsrörelsen ner varpå kuskandet tog över helt. Strax innan hade han därtill börjat arbeta med travsändningarna i TV4.
– Det var fullt upp. På den tiden var jag ute på banorna och satt som expert, inte sällan kunde man vara ute och jobba både lördag och söndag på plats, minns Daniel Olsson.

I snart 15 år har Daniel Olsson arbetat som expert i sändningar. Foto Thomas Blomqvist/Kanal 75

Idag är uppdragen för TV4 färre, men däremot syns och hörs han desto flitigare i ATG Live. I synnerhet kring sändningarna från Vincennes där Daniel Olsson agerar ciceron nära nog varje dag under vintermånaderna.
–  Jag halkade in på ”liven” för tre år sedan. Att arbeta med det franska travet är otroligt roligt då jag är så pass intresserad av det som jag är och då handlar det inte bara om vintermeetinget utan jag följer det året om, säger Olsson.

Att han därtill vunnit lopp på Vincennes och kan banorna väl underlättar givetvis i arbetet.
– I och med att jag hade hästar där nere och kört på både stora och lilla banan på Vincennes samt kört mot kuskarna så är det klart att det är en fördel. I Sverige är det 1.000 metersbanor i princip rakt av och körsättet rätt så snarlikt och det faktum att jag känt på det där nere har jag absolut nytta av.

Hann fram till över 20 gånger pengarna efter en vass avslutning

År 2002 körde Olsson sitt första lopp på Vincennes och det blev seger direkt.
–  Det var den 29 september år 2002 kan jag se på en tavla som hänger här på väggen. Jag körde egentränade Big Toro, smög invändigt i ett quintélopp, tog mig ut i slutkurvan och hann fram till över 20 gånger pengarna efter en vass avslutning.

Därefter har han följt upp med två segrar med Pases J.Pej på Vincennes, men även tävlat på flera andra franska banor.
– Jag har nog kört 15 lopp på Vincennes och uppskattningsvis lika många på andra franska banor. Jag hade hästar uppstallade hos både Ulf Nordin och senare även Anders Lindqvist.

Vad är skillnad nu kontra då?
– Jag tycker det är en klar skillnad. Det körs mycket mer i loppen på Vincennes än vad det gjorde för tio år sedan. Det är mer offensiva styrningar. För tio år sedan hade våra hästar fördelen av att vara snabbare och kunde öppna bättre. Fransmännens var mer dieslar och brydde sig inte om starten utan de kom efter hand. Nu är det mycket snabbare hästar som även de förfogar över. Inte sällan ser vi tuffa öppningar idag och att den hästen som frontade sitter i femte invändigt efter 500 meter.

”Vintermeetinget är extremt tufft”

Antalet svenska tränare som siktar mot kolstybben har bara blivit fler och fler.
– Det är många som skickar ner hästarna i tron om att det ska vara enkelt. Man jämför med andra hästar som man inte tycker är så märkvärdiga, men missar stundtals att hästarna behöver stå riktigt rätt inne i sina klasser. Dessutom uppfattar jag det som att fransmännen skrivit om EU-loppen lite grann så att det passar deras hästar bättre än vad det gjorde för till exempel Big Toro. Han kom ner i ett lopp för sex-nioåriga hingstar och valacker som var stängt vid 1,7 miljoner när jag vann med honom. De franska hästarna som hunnit bli gamla och inte tjänat mer pengar hade svårt att matcha svenska gulddivisionare och sådana propositioner tycker jag inte att man ser längre, menar Olsson och tillägger:
– Vintermeetinget är extremt tufft. För mig förvånar det att inte fler åker ner till vårkanten eller över sommaren. Det finns väldigt mycket lopp våra hästar får vara med på landsorten med bra prispengar som man kan sikta mot istället.

Daniel Olsson är obesegrad efter två starter med Daniel Redén-tränade Chapter N.Deo. Foto Kanal75

Efter att kört mellan 168 till 231 lopp under de senaste tre år har han kickat igång år 2018 med 17 lopp och fyra segrar. Så nyligen som i onsdags vann han med Chapter N.Deo (e. Chapter Seven) åt Daniel Redén på Solvalla.

En tränare han fått allt större förtroende av.
– Det är kul. Han har bra form på hästarna, de har stått fint inne i loppen och levererat. Jag körde en del åt Daniel för ett antal år sedan och hamnade bredvid honom på ett flyg hem från Jägersro förra sommaren. Vi satt och pratade allmänt och jag sade att jag var nyfiken på att komma ut och se sandbanan. Så blev det någon månad senare och det var väldigt roligt. Jag har fått känna på flera fina hästar och fick vinna lopp med Whitehouse Express i höstas. Det är nog den bästa jag kört åt honom hittills och jag är väldigt tacksam över de chanser jag får.

Har du känt dig uträknad någon gång när du inte kört lika mycket lopp som förr?
– Nej, men visst har det funnits folk som trott att man stämplat ut och bara krupit in i ATG Live-studion. Jag tycker fortfarande att det är väldigt roligt att köra lopp, ja kanske rentav ännu roligare nu när man inte kört lika mycket. Sedan känner jag mig bra påläst också utifrån arbetet på liven.

Olsson håller Propulsion som favorit

På Vincennes är det dags för de två största loppen inom de närmsta tio dagarna. Först Prix du Ce Cornulier (€700.000) på söndag, därefter Prix d’Amerique (€1.000.000) söndagen därpå.

Så… vilka vinner?
– Båda loppen tycker jag känns mer öppna än på länge. Jag hade en jäkla tro på att Bellissima France skulle kunna följa upp fjolårsvinsten i Cornulier, men hon har inte alls fungerat i starterna på slutet. Bilibili har kapaciteten, Traders inledde superspännande i monté och ska tävla barfota… Ja, det är svårt att sätta någon före någon annan. Reckless tror jag mycket väl kan få med sig en bra bit av priskakan även om det blir svårt att vinna.

Och Prix d’Amerique?
– Det har ju bara blivit roligare och roligare det loppet för varje vecka som gått och för varje B-lopp som körts! För mig är Propulsion favorit i nuläget. Dels utifrån hur bra han var som fyra ifjol utan att vara optimalt förberedd, men även på intrycket vid segern senast. Det verkar som Daniel kommit helt rätt i förberedelserna i år och jag tror att han ”peakar” formen helt rätt.

Readly Express?
– Det är jättekul att han gjort det så bra på Vincennes, det höjer pulsen ytterligare. Man ska tänka på att det varit långsamma inledningar i båda de loppen; här blir det troligtvis jämn fart hela vägen och det är något annat.

På såväl söndag som hela nästkommande helg håller Daniel Olsson i trådarna i ATG Live när de stora loppen ska avgöras.
Fortsätter han nå samma resultat i sulkyn åt Daniel Redén som hittills varit fallet kanske han snart får tacka nej till något ATG Live-pass framöver.
Rutinen från de stora loppen har han samlat på sig sedan många år tillbaka!

Daniel Olsson om Kanadia, mamma till Prix de Cornulier-deltagaren Canadien d’Am:
– Hon kom upp till mig som fyraåring från Frankrike. Om jag inte missminner mig hade hon tjänat en miljon när hon kom hit och hävdat sig i semi-classique-loppen. Det var en väldigt svår häst, hon hade humöret emot sig. En tuff sort som ödslade väldigt mycket kraft före loppen. Däremot var det en väldigt fin travare som kunde speeda i 1.05-1.06-tempo utan problem. Det är jättekul att hon lämnat så pass bra som hon gjort i aveln för Geisha Sund är också efter henne.

Fakta

Kanadias avkommor

Kanadia (e. Canada-Vege Lude), 33 st: 2-2-2,1.149.345 kr:

  • 2004 Anastacia Sund (e. Scarlet Knight), ostartad
  • 2005 Baltic Sund (e. Coktail Jet), 272.524 kr
  • 2006 Caesar Sund (e. Enjoy Lavec), ostartad
  • 2008 U.P.W.Sund (e. Super Arnie), 827.550 kr
  • 2009 Florette Sund (e. Pearsall Hanover), 217.250 kr
  • 2010 Geisha Sund (e. Love You), 2.905.058 kr
  • 2011 Bula Bula Am (e. Super Arnie). 723.220 kr
  • 2012 Candien d’Am (e. Ready Cash), 526.010 euro
  • 2014 Europa d’Am (e. Tucson), 3.940 euro
  • 2015 Fakir du Gueret (e. Olimede), ostartad
  • 2016 Gwenina du Gueret (e. Very Well Jey), ostartad
Expandera