Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

Makalös vecka för Marc Elias

Under gårdagskvällen tog han sin fjärde seger på de fem senast körda loppen.

Nej, det var inte en tillfällighet att Marc Elias vann Lärlingseliten på Solvalla under Elitloppsdagen.

Alla siffror pekar tydligt på att han är på väg att etablera sig som en av Sveriges allra mest framstående lärlingar.
Av
Emil Persson
I söndags vann Marc Elias Lärlingseliten på Solvalla. Fyra segrar och en andraplats har lärlingen i de fem senaste starterna. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
I söndags vann Marc Elias Lärlingseliten på Solvalla. Fyra segrar och en andraplats har lärlingen i de fem senaste starterna. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Super Steve på Jägersro förra tisdagen, Toddler på Solvalla under Elitloppsdagen, Bonny Boy på Jägersro under tisdagskvällen och så Norton Commander på Åby under gårdagskvällen.
Marc Elias enda förlust under de senaste åtta dagarna kom bakom Sahara One som var stor vid andraplatsen på 1.10,9 på Åby förra veckan bakom Othello Victory.
Det rullar med andra ord på otroligt bra för Marc Elias som nu tagit sig upp som sexa i lärlingsligan i Sverige vad gäller antalet vunna lopp.

Fakta

MARC ELIAS KUSKSTATISTIK

2014: 64 st: 8-7-5 (13%) 307.324 kr
2015: 60 st: 6-8-4 (10%) 581.500 kr
2016: 91 st: 12-12-8 (13%) 991.200 kr
2017: 107 st: 15-17-11 (14%) 1.293.887 kr
2018: 50 st: 10-8-3 (20%) 798.400 kr

Med sina tio årssegrar är han blott en triumf ifrån Henriette Larsen som ligger trea på listan trots att inte ens kört hälften så många lopp.
– Hela stallet har lyft de sista två månaderna. Vi funderade länge på vad vi skulle ändra och har gjort små ändringar med alla hästar. Varenda häst har höjt sig – vissa i små steg – andra har tagit stora steg. Om de inte galopperat så går de till mål gång efter gång och det är klart att det påverkar ens självförtroende när man kör hästarna, säger Marc Elias.

Marc lyfter Toddler – söndagens segerhäst i Lärlingseliten – som ett lysande exempel på en av de hästar i stallet som funnit en ny nivå.
– Han har gått ifrån att vara en stayerhäst till en häst som kan gå 1.10-tider på sprinterdistans.

Så hur var känslan i söndags?

– Själva loppet var precis som alla andra lopp. Där och då är det inget som skiljer. Jag är så pass rutinerad nu att jag glömmer bort att man kör om en hög prissumma eller att det är 30.000 i publiken. Där och då är det bara fullt fokus på loppet och hästen.

Marc Elias. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Segerdefileringen efteråt däremot… ja, det är ju helt underbart att få ta emot publikens jubel. Att visa att man gjort ett bra jobb, men det är ju en bekräftelse för fler än mig. Det är seger för hela stallet. Personalen lägger ner sin själ i arbetet och det är en väldigt speciell känsla att få dela det tillsammans.

Det har gått väldigt bra på sistone. Är du nöjd med året såhär långt?
– Det påverkar mycket att köra åt pappas hästar. Pappas hästar kan jag i detalj, vet vad de kan gå och hur de ska kunna prestera.

Har du satt upp några målsättningar med det här året?
– Det där är svårt. Jag har flyttat runt ganska mycket de senaste åren och det påverkar mycket, man tappar per automatik en del styrningar. Jag körde runt 100 lopp ifjol och siktar på att åtminstone nå dit i år med. Att vill bli en av Sveriges bästa lärlingar och vinna så många lopp som möjligt trots få styrningar. Det enda riktiga målet som jag har i år är att ta mig till Ungdoms SM eller Lärlings SM. Och ja, att vara bättre än året innan, men det siktar väl alla alltid emot att förbättra sig?

”Roligare köra där”

Marc Elias hade planer på att åka över Atlanten och jobba hos Jimmy Takter ifjol, men så blev inte fallet.
– Jag kollade upp det här med visum, men det skulle ta tid så plötsligt var tiden för kort för att det skulle vara lönt att åka över. Tanken hade ju då varit att följt ettåringarna under ett års tid, men vi får se hur det blir nu framöver. Jimmy har ju tagit beslutet att ta en paus år 2019, men vi får se om jag tar ett år lite senare. Rullar det på bra här hemma kan man ju samtidigt ha mycket att förlora på att ge sig iväg.

Fakta

Visste du att...

…Marc Elias har kört tio lopp i Frankrike. Tre andraplatser och två tredjeplatser är resultatet. I La Capelle körde Marc Elias in 14.000 euro med Breidabliks Nubbe på 1.11,0a/1.609 meter, bakom Up and Quick och Billie de Montfort.

Du har kört tio lopp i Frankrike och lyckats väldigt bra även om du inte vunnit ännu. Beskriv hur det är där nere?
– Jag tycker det är roligare att köra där. Du kan ta dig loss och ge din häst en chans och jag tycker verkligen om deras voltsystem. Det är hur bra som helst och mycket mer rättvist än vårt system. Har du en strssad häst eller någon som behöver utrymme så kan du ge den det i Frankrike, här i Sverige är du så låst i ditt spår och position, säger Elias och fortsätter:
– Och så banorna där ett varv kan vara 2.000 meter, 1.600 meter eller format som Vincennes med sin backe… det är något helt annat. Jag önskar vi hade fler alternativ här också, men däremot är ju drivningarna sämre i Frankrike, det ska sägas.

Hur är känslan inför framtiden? Blir du pappa trogen nu eller tänker du testa på att jobba någon annanstans innan du blir egen tränare?
– I Sverige har jag kollat hos de jag ville kolla hos, Petri Puro och Björn Goop. Jag är glad att jag samlat på mig den erfarenheten. Jimmy Takter i Amerika eller Sebastien Guarato i Frankrike är tänkbara tränare att vara hos, men för att jobba hos Guarato behöver man ju kunna franska och det tror jag aldrig att jag kommer lära mig.

Tränar egen häst

Marc Elias är född 1994 och har inga planer på att ”stressa sig fram” för att ta ut en A-licens.
– Nej, jag väntar. Pappa kommer nog låta mig köra mer och mer som det känns, lite så som varit fallet med Lutfi och Adrian Kolgjini. Att träna själv är en utmaning jag kan ta mig an senare när jag har mer rutin, även om jag smugit igång med en häst som jag tränar själv.

Berätta mer, vilken häst är det?
– Jag leasar Bijou Bourbon H.M. Jag har lagt upp ett träningsupplägg som blir en form av blandning av det pappa nyttjar, Björn Goop och Petri Puro använder. Jag testar mig fram och det blir inte på kunders bekostnad om det går dåligt utan jag får ta konsekvenserna. 29 juni är tanken att hästen ska starta.

Ni startar två spännande hästar i Mantorp i form av Hitman River (lopp 3) och Breidabliks Cognac (V75-4), hur verkar det med dem?
– Ingen av dem är mina passhästar, men det är klart att det är spännande hästar som vi startar. Hitman River är ju obesegrad och går allt bra i morgon ska han starta i E3-kval i Eskilstuna. Breidabliks Cognac är en självsäker hingst som inte hade några problem med resan till Solvalla. Allt har varit bra i veckan.

Slutligen, är du lika frälst i Bayern München som pappa Conrad?
– Nej, absolut inte! Jag följer inga seriematcher eller så utan det krävs något speciellt såsom nu när de spelade Champions League-semifinal. Jag ser inte ens på tyska landslaget förrän det verkar är viktiga matcher som slutspel i VM eller så. Jag spelar själv fotboll i Blentarp i Division 5, det passar mig bättre att vara med istället för att kolla på, avslutar Marc Elias.

Fokustema
Fokus: Rekordsnabb
Exklusivt för dig som prenumerant
Läs senare

”Svenskt rekord” av debutant

Tycoon Broline debuterade i måndags på Färjestad på 1.14,9/2.140 meter voltstart för Björn Goop och blev därmed den snabbaste svenskfödde treårige debutanten genom tiderna.
Av
Ola Lernå
Tycoon Broline, den snabbaste svenskfödde debutanten – och sin far upp i dagen. Foto Lennart Kihlman/ALN
Tycoon Broline, den snabbaste svenskfödde debutanten – och sin far upp i dagen. Foto Lennart Kihlman/ALN

Den här ”svenska rekord-listan” förs förstås normalt inte, eller åtminstone inte av helt normala, men Sulksyport har förstås koll på tiderna.
Björn Goop raderade dessutom ut sitt eget rekord. Aces High hade det tidigare, satt 20 augusti 2015, med 1.15,0/2.140 meter.
– Men Aces High gjorde det på perfekt underlag och med fin draghjälp, det här var lite vassare, säger Björn.
Innan dess var det Maverick Man med sina 1.15,1/2.140 meter som var snabbast, en tid som noterades 2013.

Det är ju som att köra Quarcio!

Snabbaste debutant i voltstart bland treåringarna är Tesio (e. Pine Chip) som travade 1.14,2/2.140 meter vid sin debut, men Tesio är italienskfödd.
I år har därmed tre av fyra ”debutrekord” rykt. Kriterievinnaren Inti Boko (e. Chocolatier) debuterade på 1.14,2a/2.140 meter och Fairytale Mearas (e. Muscle Hill) pinnade iväg 1.15,3/2.140 meter vid sin debut i maj.
Trimmas det hårdare nu för tiden inför debuten?
– Nej, det tycker jag inte. I Tycoon Brolines fall har han fartmässigt varit mogen debut, men inte psykiskt. Det är ju minst lika viktigt.

Björn har tränat båda föräldrarna

Och är hästarna väl förberedda är Björn inte orolig för att farten dödar.
– Visst sticker tiden i det här fallet lite i ögonen, men så länge kropp och huvud hänger med så är det ingen fara. Det är lika farligt att köra 1.17 med en häst som ”egentligen” bara kan 1.19, säger Björn.
Tycoon Broline är efter Quarcio du Chene (debuterade med vinst på 1.18,3 med galopp i juni som treåring) och Ibiza Broline (debutvann på 1.18,1 i juni som treåring).
Quarcio du Chenes första kull innehåller 24 hästar som är tre år. Sex av dem har tagit sig över 100.000 kronor intjänat där lördagens V75-favorit Amerindienne (u. Electra Bac) är rikast med 280.500 kronor intjänat. Hälften av Quarcios avkommor har kommit till start.

Fakta

De snabbaste treåriga debutanterna

Svenskfödda h/v volt
Tycoon Broline (e. Quarcio du Chene) 1.14,9/2.140 meter
Svenskfödda ston volt
Fairytale Mearas (e. Muscle Hill) 1.15,3/2.140 meter
Svenskfödda h/v auto
Inti Boko (e. Chocolatier) 1.14,2a/2.140 meter
Svenskfödda sto auto
Julia Pellini (e. Yankee Glide) 1.15,2a/2.140 meter

Expandera

Ibiza Broline tävlade med stor framgång och vann bland annat Breeders Crown som fyraåring för Per Lennartsson. I aveln har samtliga hennes avkommor i startbar ålder debuterat – men ingen snabbare än Tycoon Broline. Framgångsrikast hittills är Swarovski Broline (e. Weingartner) 1.12,9ak/386.200 kronor.
Såväl Quarcio du Chene som Ibiza Broline tränades av Björn Goop!
– Ibiza hade jag på sluttampen, men vann lopp med henne.
Björn satte till och med hennes rekord 1.11,2 vid seger.
– Men det finns inga likheter med Tycoon Broline och Ibiza.

Pappa har präglat

Quarcio du Chene
Quarcio Du Chene och Björn Goop i en segerdefilering från 2013. Foto Lennart Kihlman/ALN

Tycoon har istället präglats av pappa Quarcio du Chene.
– Jag körde honom och tänkte, ”det är ju Quarcio jag är ute och kör”. Några veckor senare körde pappa (Olle) honom för första gången och han brukar aldrig säga något direkt om hästarna, men utbrast: ”Det är ju som att köra Quarcio!”
Björn har haft ett fåtal av avkommorna till Quarcio du Chene.
– Jag måste erkänna att jag underskattat honom som avelshingst.
Oavsett så kan Quarcio du Chene skryta med ”svenska rekordet” i debutanttider för treåriga svenskfödda.

 

Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

”Jag har varit med sedan första timmen”

Sippson har slagit i blom som sexåring.
I oktober vann han finalen i Dubbelcupen och hästen kommer med fyra raka ettor i resultatraden inför första mötet med Månprinsen A.M.
– Det blir spännande, säger Lars Rosén.
Av
Pär Gustafsson
Sippson med Ulf Eriksson. Foto Hanold/ALN
Sippson med Ulf Eriksson. Foto Hanold/ALN

Rättvikaren Lars Rosén är född 1944 och har varit med länge i travsporten.
– Vi köpte första hästen 1957, så jag har hunnit få lite rutin, berättar amatörtränaren.

Rekyl (e. Gundalf), född 1967, var en av Roséns tidiga toppar. Hingsten gjorde 143 starter (41-30-17), tog rekordet 1.17,6ak och tjänade 172.275 kronor.
– Jag hade hästen från början hos Olle Goop och var där och körde. När Rekyl var fräsch var han väldigt bra.

Lars Rosén gör tummen upp, Travsport, Sulkysport
Får Lars Rosén koppla på segerleendet på lördag? Foto Hanold/ALN

Tibur-hingsten Robis Legend, född 1984, vann 32 lopp och tjänade över en miljon kronor.
– Jag fick honom från Kjell P Dahlström. I början när jag körde hästen sprang han av banan och ville hem, men jag fick lära Robis Legend gå runt banan i ryggar i provlopp i låg fart. Jag lyckades få tillbaka hästen i tävling och han gick alltid bra till slut. Robis Legend hade drygt 200.000 kronor på kontot när han kom till mig, men han var speciell och han presterade bara på sommaren. När det blev höst fick vi ställa av honom.

Lars Rosén har mestadels haft varmblod, men valde att gå över till kallblod för knappt tio år sedan eftersom han tyckte loppen var billigare för den rasen.
– Men sedan vände det igen, säger han med ett skratt.

Hon sprang 1.20-farter som fyraåring

När Rosén skulle satsa på kallblod köpte han stoet Mosippa (e. Moe Odin-Vinpila) efter avslutad tävlingskarriär. Hon vann en av åtta starter.
– Jag visste att hon hade kunnande och första avkomman Backsippa (e. Järvsöviking), 98.800 kr, var en stor talang. Hon sprang 1.20-farter som fyraåring.

Tyvärr fick stoet inte visat hela sitt kunnande på tävlingsbanan och Mosippas andra avkomma, en helsyster till Backsippa, dog som tvååring. Som tredje avkomma föddes Sippson (e. Eldfaksen) 2012.

Fakta

Sippson

Kön: svart valack
Född: 3 juni 2012
Härstamning: Eldfaksen-Mosippa
Intjänat: 805.700 kronor
Resultat: 69 st: 9-10-7
Rekord: 1.24,8m – 1.24,3am
Ägare: Stall Larrj HB, Rättvik
Uppfödare: Lars Rosén, Rättvik
Tränare: Lars Rosén (a), Rättvik

Expandera

– Jag har varit med sedan första timmen. Göran Hedman har hjälpt mig med träningen och vi har medvetet tagit lugnt med hästen. Han tränas bara på rakbanan och ser enbart rundbanan när det är tävling. Förutom när Sippson kastrerades som tvååring har han, peppar peppar, aldrig varit till veterinär. Däremot är han speciell, vi måste låta honom göra saker på sitt sätt och nu verkar det som att han hittat rätt.

Hästen har startat kontinuerligt sedan treåringssäsongen och Sippson har varit nyttig på banan, men i år har han utvecklats flera snäpp. Sexåringen har 2018 vunnit fem av 20 starter och tjänat 439.500 kronor.
– Numera är han till och med snabb från start. Hästen har tidigare varit långsam ut och ofta fått harva i spåren. Körande Ulf Eriksson säger att det är skillnad på Sippson.

Vändningen kom efter en start på Färjestad i augusti. Björn Goop körde hästen och Rosén diskuterade med Olle Goop.
– Sippson hade vinterpäls på sommaren och blåste mycket. Olle sade att vi skulle ta ett träckprov och mycket riktigt visade sig att han hade mycket blodmask. Då avmaskade vi och vaccinerade hästen. Efter det har det gått mycket bra.

Fyra raka segrar i ryggen

Nu ståtar Sippson med fyra raka segrar, däribland en V75-vinst (final i Dubbelcupen) med 200.000 kronor i förstapris.
– Det var en fin känsla och verkligen roligt. Speciellt eftersom jag vann med en egen uppfödning.

I karriärens 70:e start springer Rättvikhästen på Månprinsen A.M. för första gången. Gunnar Melanders stjärna står 40 meter bakom.
– Jag tycker att det är roligt att vi kommit så här långt. Hur Sippson kommer iväg från start och tempot blir avgörande. Han är pigg i träningen och känns att hästen har växt en klass. Det är synd att Ulf Eriksson är avstängd på lördag, men Kenth Åkerlund vann lopp med Sippson på Bergsåker för två år sedan. Min häst är känslig för underlag och vi kör med sulor, men det har fungerat innan och är inget bekymmer.

Sippson med Ulf Eriksson, Travsport, Sulkysport
Sippson vann final i Dubbelcupen på Romme. Foto: Micke Gustafsson/ALN

Lördagens start är säsongens sista uppgift.
– Han har tävlat sedan i mars och efter loppet på Bergsåker blir det paus. Hästen tränas rejält på vintern för att han en bra grund att stå på. Jag tror att Sippson kan växa ytterligare en klass.

Lars Rosén har bara en häst på träningslistan, men deläger Blixten (e. Järvsö Tore-Backsippa) med Göran Hedman.
– Jag har kallblodet ihop med ”Kutting” och det är han som står för hästen. Blixten är körd i fyra månader och hittills är det bara positivt.

Fakta

Brimsguttens Minne

2.140 meter
Förstapris: 200.000 kronor
1. Bilbo B.S. – Kaj Widell (tränare: Mats Andersson)
2. Järvsöodin – Ulf Ohlsson (Jan-Olov Persson)
3. Björlifant – Kevin Oscarsson (Jan-Olov Persson)
4. Faks Nils – Olli Koivunen (Jan Ove Olsen)
5. Sippson – Kenth Ålkerlund (Lars Rosén (a))
6. Brenne Brakar – Tomas Petterson (Ola Åsebö (a))
2.160 meter
7. Smedsbo Faksen – Mika Forss (Jan-Olov Persson)
8. Fender – Oskar J Andersson (Peter Grundmann)
9. Lex Peidei – Per Linderoth (Jan-Olov Persson)
10. Valle Mattis – Örjan Kihlström (Heidi Moen (a))
2.180 meter
11. Smedheim Solan – Jorma Kontio (Jan-Olov Persson)
12. Månprinsen A.M. – Gunnar Melander
13. Mino – Elias Strandberg (Helena Stens Runfeldrt (a))
14. Flex – Torbjörn Jansson (Nathalie Blom)
15. Tangen Haap – Björn Karlsson

Expandera
Fokustema
Fokus: Prisad uppfödare
Exklusivt för dig som prenumerant
Läs senare

”Man måste vara en riktig nörd”

Svensk Travsports avelschef Christina Olsson har utsetts till Årets uppfödare – av ridhästar!
– Hemligheten bakom att lyckas som uppfödare? Den är densamma i ridsporten och travsporten. Man ska vara en riktig nörd och avla på talang, hållbarhet och temperament, säger Christina.
Av
Lars G Dahlgren
En glad Christina Olsson prisades som Årets Uppfödare vid Ryttargalan för hennes uppfödningars framgångar på dressyrbanan. Foto Roland Thunholm
En glad Christina Olsson prisades som Årets Uppfödare vid Ryttargalan för hennes uppfödningars framgångar på dressyrbanan. Foto Roland Thunholm

Själv har har hon för stunden smugit iväg på semester, två veckor på Mauritius, med sin sambo Stefan Samuelsson, travbanechef i Bollnäs.

– På Stefans initiativ, han har en bemärkelsedag som han ville fira genom att resa bort. Han valde ett resmål där det inte finns så mycket hästar, så jag är rädd att drabbas av hästabstinens. Men det finns i alla fall en galoppbana, så dit ska vi definitivt, säger Christina Olsson.

I helgen genomfördes de stora ridtävlingarna på Friends Arena i Stockholm (Sweden International Horse Show) , och innan dessa drog igår hade ridsporten sin egen stora ”Årets-gala”, på Grand Hotel i Stockholm. Priset som Årets uppfödare gick alltså till Svensk Travsports avelschef Christina Olsson. Hon föder upp ett par hästar, rasen SWB, varje år och målet är högt: Det ska vara hästar som kan nå elitnivån.

Det har alltså gått så bra att hon de senaste åren fått sina få uppfödningar till att bli topp-tio i Breeders Trophy.

– Det är egentligen osannolikt. Uppfödningen av SWB (Swedish Warm Blood) är ungefär lika stor som i travsorten. Att på en-två uppfödningar per år få topptio-hästar är som att en travuppfödare får flera Derbyfinalister på ett-två föl per år.

Breeders Trophy är ridsportens metod att definiera begreppet ”talang”.

– En ridhäst kan nå Grand Prix-nivå först som åtta-tioåringar. Det gäller att försöka skilja på det som är hästens talang och tränarens talang. Unghästproven är därför väldigt viktiga, och det är egentligen samma sak som i travsporten, med unghästtävlandet där. Det är hur hästarna presterar i unghästproven som visar vad som finns i generna, det är det som man som uppfödare vill komma åt. Det är samtidigt lättare i travsporten att identifiera talangen, där hästarna gör det mot klockan och mot varandra i lopp, jämfört med ridsporten, där det handlar om domares bedömningar, säger Christina Olsson.

Det gäller att försöka skilja på det som är hästens talang och tränarens talang

Hon har just nu inga travston, men är inte alls främmande för att bli travuppfödare också.

– Jag har haft ett par travston…men nu har jag inget. Det har en del att göra med mitt jobb som avelschef på Svensk Travsport, det kan trots allt bli lite känsligt när det kommer till vilka avelshingstar jag i så fall väljer till mina travston. Kanske får jag vänta med att börja med travavel tills jag blir pensionär.

När Christina ombeds att beskriva vad de olika hästsportdisciplinerna har att lära av varandra gällande avel och uppfödningen säger hon att det egentligen inte skiljer så mycket.

– Den största skillnaden kanske är att travaveln är mer homogen. Där bedrivs allt med tydligt tävlingssyfte, de som köper travhästar gör det för att tävla med dem. Det gör att mätbarheten blir enklare gällande att bedöma avelshingstar och fölston. I ridsporten är tävlingssyftet inte lika uttalat och därför måste man mer veta vart hästarna ”tar vägen”, om de överhuvudtaget utbildas och tränas för tävling, och i så fall på vilken nivå. Grundförutsättningen för att lyckas, oavsett disciplin, är att man är verklig nörd. Att vara oerhört intresserad, läsa massor med statistik, följa med vad som händer, och naturligtvis också titta väldigt mycket på hästar.

Talang, temperament och hållbarhet är alltså nyckelorden.

– Ska en häst nå hög nivå på sina tävlingsprestationer måste den ha alla de tre sakerna, oavsett om det är en ridhäst eller travhäst. Men om hästen inte har rätta talangen för att kunna tävla på hög nivå kan den ändå vara en väldigt bra och användbar häst för sin ägare om den har rätt temperament och är hållbar!

När det gäller hållbarheten börjar debatten växa om travhästarna blivit för snabba för sina kroppar (bland annat i en uppmärksammad krönika av veterinären Anne Haglund på sulkysport.se tidigare i år), innebärande att hästarna inte ”håller” utan blir skadade.

– Det går att koppla hållbarhet till exteriör. Vissa exteriöra saker, de kan benämnas avvikelser, kan direkt kopplas till att påverka hållbarheten negativt. Där är det ingen skillnad mellan travhästar och ridhästar. Samtidigt har det i travsporten visat sig att måttet ”antal starter” har låg arvbarhet, säger Christina Olsson.