Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

”Strålade i hela kroppen”

Den 22 november amputerades Matilda Persson.
En månad senare kämpar hon med rehabiliteringen på sjukhus.
– Jag längtar jättemycket efter hästarna, säger 21-åringen.
Av
Pär Gustafsson
Matilda Persson har slutat tvåa med egentränade Greve E. Foto Christer Norin/ALN
Matilda Persson har slutat tvåa med egentränade Greve E. Foto Christer Norin/ALN

Matilda Persson är ett känt namn i travsporten i Sverige. Det har gjorts dokumentärfilm om henne och i februari 2016 blev hon historisk som första rullstolsburna person i Sverige att köra travlopp. Med stor häst ska tilläggas, Matilda Persson har tävlat mycket i ponnytrav och har ett par segrar bakom egentränade russet Linnson (e. Tyson II).

Fakta

CRPS

Komplext regionalt smärtsyndrom (Complex regional pain syndrome, CRPS) innebär bland annat en intensiv och ihållande, brännande smärta som utlöses vid beröring av den drabbade kroppsdelen, vanligen arm eller ben. Tillståndet kallades förr kausalgi och sympatisk reflexdystrofi.
Källa: sv.wikipedia.org

Expandera

21-åringen hamnade i rullstol på grund av den ovanliga sjukdomen CRPS. Matilda berättar att hon började känna smärta på benet hösten 2006 och sommaren efter hamnade hon i rullstol. I oktober fattades ett beslut som kom att påverka hennes liv väldigt mycket.

– Det har gått väldigt snabbt. I slutet av oktober fick jag beskedet att benet skulle amputeras och den 22 november skedde operationen. Jag har haft mycket problem med benet och under den knappa månaden innan operation kunde jag inte tänka på så mycket annat. För mig var det väldigt nervöst, säger Matilda Persson.

Det har varit väldigt omtumlande

Hon har haft en tuff period efter ingreppet, men operationen gick snabbt och läkarna är nöjda.
– Det känns bra och är under hyfsat kontroll, men det har varit väldigt omtumlande på sistone.

Matilda Persson i sjukhussängen. Foto Privat

Operationen gjordes på Karolinska Universitetssjukhuset och där var hon kvar en vecka. Därefter har Matilda varit i Hudiksvall under lika lång period och sedan drygt två veckor tillbaka är hon i Sandviken.

– Jag ligger på en avdelning för rehabilitering och medicin på sjukhuset i Sandviken. Det är vila och rehabilitering för mig nu. Den gamla smärtan känner jag nästan inte alls, men första veckan på Karolinska kunde jag knappt röra mig och det strålade i hela kroppen. Nu blir det allt bättre hela tiden.

Matilda ska få åka hem till Njutånger några dagar över jul och nyår, men måste tillbaka till sjukhuset och rehabiliteringen några dygn i mellandagarna.
– Jag längtar hem väldigt mycket. Läkarna har sagt att jag ska vara kvar under januari månad, men om rehabiliteringen går fint kan jag få lämna sjukhuset tidigare. Jag hoppas att det kommer bli hur bra som helst framöver. Planen är att jag ska testa protes, men det är en bit dit. Jag har suttit i rullstol i många år och eftersom amputationen är högt upp är det svårare.

Kollar på och läser om trav

Persson har ganska nyligen kommit igång med träningen. Efter många år med CRPS är hon sned i kroppen, vilket ska rättas till och Matilda har mycket arbete framför sig. Träningen består av både balans, styrka och kondition.
– Förutom måltider, träning och rehab är det vila som gäller och då ligger jag mest. Jag läser och kollar på trav. Utöver det kollar jag på serier.

Matilda Persson efter seger med russet Linnson. Foto Privat

Att Matilda är en riktig kämpe råder det inga tvivel om och hon är fast beslutsam om att så snabbt som möjligt komma hem till sina hästar. Familjen har fyra travhästar samt russet Linnson.
– Det är nästan värst att vara ifrån hästarna. Familjen och vänner har hälsat på mig eller ringt, men det fungerar inte riktigt så med hästarna. Det ska verkligen bli jätteskönt att komma hem i jul och nyår.

Hemma har hon god hjälp med träningen och skötseln av travarna.
– Min bror Johan har börjat intressera sig för travsporten och han tränar hästarna tillsammans med pappa. Dessutom hjälper brorsans flickvän till och rider hästarna. Jag har tur som har ett helt gäng eftersom beskedet om ingreppet kom så fort. Det hade varit svårt att sprida ut hästarna.

Stallet har faktiskt ökat från fyra till fem hästar den senaste veckan. Ettåriga Ess Daffodil (e. Zola Boko-Limabeans) har anslutit efter inkörning hos Caroline Holm.
– Vi ropade in henne på Kriterieauktionen i höstas. Det var faktiskt den första hästen brorsan kollade på i katalogen, men vi hade en lista på massa andra ettåringar när vi åkte till auktionen. Jag gillar hingsten Zola Boko och det var Ess Daffodil vi fastnade för. Jag tycker att hon är jättefin och det känns mycket bra. Det här är första unghästen vi köpt och det blir spännande.

”Under vintern går det jättebra att träna hemma”

Familjen tränar hästarna hemma i Njutånger och hyr även en box inne på Hagmyrentravet. En resa på drygt 20 minuter.
– Under vintern går det jättebra att träna hemma, men på sommaren är det lite halvdant. Vägarna blir lätt för hårda och då är vi oftare in till travbanan.

Matilda är fast beslutsam att ta sig tillbaka till tävlingssulkyn. Hon kör i en specialvagn där det räcker med en fot i fotstödet. Totalt har det blivit 13 styrningar med två andrapris som främsta resultat.
– Det är jättekul är att tävla och första segern måste komma snart.

Hon har också intresse för att att skriva och fotografera. Matilda har gjort artiklar i tidningen Travet, arbetar med Hagmyrens hemsida och jobbar som fotograf på hemmabanan på tävlingsdagar.
– Intresset är jättestort. Jag har gått en årslång fotoutbildning och det är skoj att både skriva och fotografera.

Matilda Persson i banjobb med kallblodsstoet Mölleslettenslinna. Foto Privat

Sedan många år tillbaka driver hon bloggen skogsrusset.se.
– Jag bloggar allt mer, både för min egen del och för andras skull. Det är en dokumentation för mig själv och jag får mycket stöd genom bloggen. Hela Travsverige har hört av sig med peppande ord. När jag har en extra dålig dag är det bra att läsa lite fina kommentarer.

Nominerad till gala

Att Matilda är ett föredöme och inspirationskälla fick hon ett kvitto på förra veckan. Hon är en av tre nominerade till Årets Förebild på Svenska Parasportgalan.
– Det var väldigt överraskande, jag visste inte att jag kunde bli nominerad. De andra två i kategorin är också hästtjejer (Paradressyr) och det är bra för travsporten att synas här. Jag hoppas verkligen att jag kan vara på plats på galan den 28 januari. Felicia Grimmenhag och Louise Etzner Jakobsson som jag tävlar mot i Årets Förebild har jag träffat tidigare. De är fantastiska människor och konkurrensen är hård.

Här kan ni läsa Matilda Persson blogg med mycket bilder och text både från travtävlingar och den tuffa perioden på sjukhuset.

Fakta

Nominerade Svenska Parasportgalan

Årets Kvinnliga Idrottare

  • Anna Beck, Paracykel
  • Anna-Carin Ahlquist, Parabordtennis
  • Louise Etzner Jakobsson, Paradressyr

Årets Manliga Idrottare

  • Henrik Marvig, Paracykel
  • Zebastian Modin, Längdskidåkning
  • Stefan Olsson, Rullstolstennis

Årets Förebild

  • Felicia Grimmenhag, Paradressyr
  • Matilda Persson, Trav
  • Louise Etzner Jakobsson, Paradressyr

Årets Prestation inom Special Olympics

  • Oskar Gyllenbåga, Längdskidåkning
  • Lovisa Danielsson, Längdskidåkning
  • Jonathan Öjerteg, Alpin skidåkning

Årets Lag

  • Emil Andersson & Linus Karlsson, Bordtennis
  • Paraishockeylandslaget
  • Rullstolsrugbylandslaget

Årets Nykomling

  • Daniel Gustavsson, Parabordtennis
  • Anna Beck, Paracykel
  • Olof Ryberg, Friidrott & Goalball

Årets Ledare

  • Michael Lindgren, Paracykel
  • Daniel Ellermann, Parabordtennis
  • Marianne Kortesoja, Längdskidåkning
Expandera
Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

”Håller på tills jag är med i Derbyt”

Han har tränat fram en miljonär och två halvmiljonärer på blott fem starthästar.
Trots det måste Nicklas Dyrberg anses vara något av en doldis för många inom travsporten.
Sulkysport tog ett längre snack med den V75-aktuelle Jägersroamatören om hur han läst sig till hur man tränar travhästar, satsningen med egen uppfödning och hur han drömmer om Derbyt.
Av
Emil Persson
2013 vann Niclas Dyrberg (th) Sommartravets final med Zinedine Bob, körd av Johan Untersteiner. Nu är han åter i hetluften med V75-aktuelle Kung Edward. Foto: Hanold/ALN
2013 vann Niclas Dyrberg (th) Sommartravets final med Zinedine Bob, körd av Johan Untersteiner. Nu är han åter i hetluften med V75-aktuelle Kung Edward. Foto: Hanold/ALN

Året är 2002. Den då 35-årige Dyrberg flyttar ut till en gård i Röstånga, utanför Helsingborg. Där och då utan häst i sin ägo och blott med travet som ett intresse som skådats på regelbunden basis från publiksidan på Jägersro.
– Jag har varit travintresserad hela tiden och bestämde mig för att gå vidare med min hobby. Det året bestämde jag mig för att skaffa amatörlicens och åkte till Gotland och köpte en häst, säger Dyrberg.

Allt låter enkelt och spontant när han pratar. Vurmandet till travsporten och hästarna är tydlig och inte undra på annat. I mångt och mycket fick han en riktig drömstart då Gotlandsköpet King Louis (e. Delvin Kosmos) 1.14,2m/557.200 kr startade redan som tvååring och fick finfina tre- och fyraårssäsonger. På frågan hur han lärde sig att träna hästar hänvisar han till gamla artiklar i Travrondens vinternummer kryddat med egna träningsupplevelser från motionsutövande. Maraton och halvmaror finns nämligen på Dyrbergs CV.
– King Louis vann finalen i Elitserien på Jägersro under sommaren som treåring och kvalade även in till Breeders Crown-finalen i Eskilstuna samma år. Han vann aldrig något V75-lopp, men var femma i sitt derbykval. Tyvärr gick han tragiskt bort som femåring.

”Frustrerande”

Om den första hästen var av den enklare sorten och sällan galopperade blev nästa utmaning desto svårare. Dahir de Prelong-sonen Zinedine Bob galopperade nämligen i 15 av de första 20 starterna.
– Och inte sällan galopperade han som klar vinnare över mål. Det var frustrerande, men han visade att han var värd att vänta på och till slut kom ju också utdelningen mer regelbundet. Det är ju han som gett mig den absoluta höjdpunkten på tävlingsbanan, säger Dyrberg.

Han syftar på Grupp II-klassade Sommartravets final. Då som sjuåring körde Johan Untersteiner hästen till seger i Rättvik på 1.13,6/2.140 meter till tolv gånger pengarna. En seger värd hela 400.000 kronor och när tävlingskarriären avslutades var hästen miljonär, med råge.

Han lever pensionärsliv här på gården

1.268.400 kr blev det i intjänade prispengar och ett rekord på 1.11,2ak.
– Han tävlade fram tills fjolåret som elvaåring. Han lever pensionärsliv här på gården idag, fungerar som ridhäst och fostrar de små unghästarna. Det är han verkligen värd då han betytt enormt mycket.

Döpt efter grannen

Medan King Louis och Zinedine Bob är hästar som Dyrberg format själva från grunden gjordes även försök med Razak Exclusive (e. Super Arnie) och El Nino Bob (e. Dahir de Prelong) vilka kom från sejourer hos andra tränare.
För svåra fall visade det sig, men hans femte starthäst under de här 15 åren har likt de övriga, egenformade gjort succé på tävlingsbanan.
Den nu femårige Kung Edward (e. Orlando Vici) 600.200 kr/1.12,1ak är därtill egenuppfödd.
– Det är spännande med uppfödning och något som intresserar mig allt mer. Jag har ett sto vid namn Olympia Degato (e. Alf Palema) och två avkommor efter henne, dels en treåring med Make it Happen som pappa och därtill en ettåring efter Brad de Veluwe.

Kung Edward och John Untersteiner, Travsport, Sulkysport
Kung Edward och John Untersteiner. Foto Mia Törnberg/Sulkysport.

Varifrån kommer namnet Kung Edward?
– Det blev så att han föddes ute i hagen. I den vevan kom min granne Edward förbi i ett annat ärende. Det är svårt att välja namn, men jag gick på det spåret och kollade upp Edward först, men det var upptaget så då fick det bli Kung Edward.

”Derbyt det största”

Till vardags jobbar 51-åringen som kunsult på ÅF med maskinsäkerhet. Tillsammans med sambon Marina vilken han riktar all tacksamhetens tanke åt ägnas kvällarna och helgerna åt och hästarna.
– Det är en ventil att komma ut i stallet. Det kan intre bli mer avkopplade. Vi har plats för sex hästar, har stora boxar på 25 kvadratmeter och byggt ut efter hand.

Fakta

NICKLAS DYRBERGS TOPPHÄSTAR

King Louis
Hingst född 2002 e. Delvin Kosmos-B.B.S.Bemi
St: 32: 6–4–7, 557.200 kr, 1.14,2m
Största seger: Krafft Elitserie, Final (2005), Jägersro

Zinedine Bob
Valack född 2006 e. Dahir de Prelong-Frost Energy Bob
St: 88: 6–12–11, 1.268.400 kr, 1.11,2ak
Största seger: Sommartravets final (2013), Rättvik

Kung Edward
Valack född 2013 e. Orlando Vici-Waterway
St: 35: 5–7–4, 600.200 kr, 1.12,1ak
Största seger: S:t Leger (2017), Åby

Expandera
I morgon är det dags för start i Bronsdivisionen hemma på Jägersro. Två lopp i kroppen och passande 2.640 meter för fjolårets S:T Leger-vinnare är faktorer som gör att han tilldrar sig intresse från spelarna.
– jag tror han räcker en bra bit upp i klasserna och tror alltid på min häst när han startar för så bra är han. Dock gäller det ju att han får rätt lopp. Ifjol var han osäker i volten, men nu har han mognat och är mer stabil. Det känns som han tagit ett steg till med de årets två lopp i kroppen och han låg bättre i puls i onsdagsjobbet.

Om det går riktigt bra i morgon så är ni klara för start under Elitloppshelgen, men något säger mig att du varit med den helgen sedan tidigare?
– Nej, faktiskt inte! Det skulle vara första gången i sådana fall, men oavsett hur det går i morgon har jag lite funderingar på den helgen. Jag funderingar på att testa i Harper Hanovers lopp.

Att Kung Edward står distansen har han visat med eftertryck. Dels vid den tidigare nämnda S:T Leger-segern, men även i fjolårets Derbykval.
– Han blev trea där och var inte långt efter Policy of Truth. Nu tog vi oss inte till Derbyt med Kung Edward eller King Louis, men jag ger inte upp. Jag har sagt att jag ska hålla på tills jag är i Derbyfinal. Elitloppet och alla andra lopp får ursäkta, för mig är Derbyt det största, avslutar Nicklas Dyrberg.

Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

Doldisar på väg mot rampljuset

Han är den fyrfaldige miljonären som sprungit en 1.09-tid och matchats stora delar av den franska eliten.
Hon är Jörgen Westholms högra hand på hans framgångsrika Frankrikefilial och en Stig H-stipendiat som går i proffstankar.
Möt Apollon de Kacy och Evelina Månsson i veckans Fredagsintervju.
Av
Emil Persson
Evelina Månsson sköter Apollon de Kacy som startar på Vincennes under lördagen. Foto Mia Törnberg/Sulkysport
Evelina Månsson sköter Apollon de Kacy som startar på Vincennes under lördagen. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

I morgon startar Apollon de Kacy (e. Prince Gede) på Vincennes i Prix du Treport (€85.000). Fem till tioåriga, europeiska hästar som högst tjänat 525.000 euro drabbar samman och Apollon de Kacy får denna gång återstifta bekantskap med en viss Franck Nivard.
Den senaste starten gjordes i Criterium de Vitesse där Apollon de Kacy kom i mål på 1.09,9a/1.609 meter. En bra bit efter Bold Eagle givetvis, men också före flera topphästar som levererat i såväl franska som skandinaviska grupplopp.
– Det var fantastiskt bra gjort av honom. Han hade aldrig testat på sprinterdistans innan så det var kul att se att han kunde gå så pass fort som han gjorde. Allt har bara varit bra efteråt; hästen är pigg och glad. Han verkar bara tycka att livet är och han känns faktiskt ännu bättre nu, säger Månsson.

Sex raka segrar

Även om tävlingskarriären började lovande som treåring hemma i Sverige med två segrar på de första tre starterna så var vägen fram en aning krokig för Apollon de Kacy.

Fakta

Apollon de Kacy

8-årig franskfödd brun hingst e. Prince Gede-Nefertiti Kids e. Halimede
St: 59: 15–8–2
Intjänat/rekord: 4.226.243 kr, 1.09,9ak
Tränare: Jörgen Westholm, Romme
Ägare: Jörgen Westholm m.fl.
Uppfödare: Aubert Didier-Daniel & MC, Frankrike
Aktuell: Startar i morgondagens Prix du Treport (€85.000) på Vincennes som en av förhandsfavoriter.

Expandera
Han varvade toppinsatser med galoppmisslyckande, men att kunnandet fanns där rådde ingen tvivel om. Innan fyraåringssäsongen var slut hade hästen tagit två segrar på Vincennes och i början av år 2016 staplade han segrarna.
– Sex i följd blev det vilket ju inte är vanligt eller enkelt här nere i Frankrike. Aktionsmässigt flöt det allt bättre och när han på senare tid kunnat tävla barfota runt om regelbundet också har nästa växel kommit med. I takt med åldern har han bara blivit bättre och bättre. Tidigare tränade vi många långa pass med honom för att få ork i hästen, men när vi kunde gå ner och köra intervallträning med honom så förbättrade han även sin snabbhet. Men därifrån till att matcha eliten här på Vincennes är givetvis ett steg och jag inte säga att jag var säker på att han skulle klara av det, säger Månsson.

Sulkysport, Appolon de Kacy och Jörgen Westholm
Appolon de Kacy och Jörgen Westholm. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Till lördagens lopp har den franska facktidningen Paris-Turf rankat Apollon de Kacy trea. Att även Månsson är optimist går inte ta miste om.
– Jag tror det här är ett lämpligt lopp. Utan att kollat supernoga så bör det vara en vettig segerchans. Vi har siktat mot det här loppet och motståndet är ju faktiskt lite enklare nu än det varit de senaste gångerna.
Vad vet du om de framtida matchningsplanerna? Åby Stora Pris har väl nämnts som tänkbart från Jörgens sida?
– Det har jag förstått också, men jag vet inte alls hur det blir. Det där sköter Jörgen helt och hållet och jag vet inte alls vart han ska starta nästa gång.
Jag hävdar att hästen är en doldis i Sverige trots att han sprungit in över fyra miljoner, känner du likadant?
– Jo, fast på senare tid märks det att folk fått upp ögonen för honom. Efter att ha var med i Prix de Paris och mötte Bold Eagle i Cagnes-sur-Mer så har det märkts att fler vet vilken häst det är även i Sverige.

”Svårare att få styrningar”

Vardagssysslorna ”petar” Westholm inte i det minsta, men däremot kring den mer finslipande, formstärkande träningen.
– Vi pratar och lägger upp alla fortkörningar via telefon. Sedan är han ju här en-två dagar varannan vecka under vintern också och kör själv.

Evelina Månsson. Foto Mia Törnberg/Sulkysport
Evelina Månsson. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Tillsammans med Indra Gustafsson sköter de om stallets sju hästar. Därtill har Månsson ansvaret för Thaiger Exclusive (e. Adrian Chip) åt Thomas Madsen vilken inlett sin Frankrikesejour med en sjätteplats på Vincennes samt en montéseger ”på orten”.
– Det är en perfekt mängd hästar, men normalt sett brukar vi ha tio hästar här nere.
Snart går Ronneby-ättade Evelina in på sitt tredje år i Frankrike. Två år och tio månader har hon nu varit stationerad söderöver.
– Det har gått fort! Jag hade tänkt ta ett år och känna på det, men trivdes bra sedan första stund. Jag bor i en lägenhet ovanför stallet, det fungerar perfekt.

Själv har hon kört eller ridit 54 lopp och tagit fyra segrar. Fler styrningar hade det kunnat bli om inte det franska licenssystemet var utformat på det sätt som nu är fallet.
– När jag jobbar åt en svensk tränare, det vill säga icke-fransk-licenserad tränare så får jag köra och rida på amatörlicens istället för lärlingslicens. Det gör att jag bara får köra och rida i amatörloppen, inga andra vanliga lopp. Det gör att det blir svårare för mig att få styrningar och oftast får jag hålla mig till amatörloppen på Vincennes på tisdags- eller fredagskvällar. På söndagarna finns det många lopp för amatörer, men då är vi iväg själva i regel och tävlar med våra hästar. Hade jag däremot haft lärlingslicens hade jag fått köra i såväl lärlingslopp som i lopp mot proffsen, förklarar Månsson.

Proffskurs på distans

Ett namn har hon likväl gjort sig som ansvarig för Westholms franska filial. I höstas utsågs hon till Stig H-stipendiat och hyllar likt Anders Eriksson gjorde i förra fredagens Fredagsintervju upplägget.
– Väldigt intressant. Nyttigt. Det här ger verkligen någonting, man får lära sig saker och ting som man inte visste eller hade tänkt på. Jag gillar verkligen upplägget. Dessutom är ju Stig Wiklund som är med på Stig H-akademin som mental coach även med som ägare till Apollon du Kacy så det blir att vi pratar en en del om honom också, säger Månsson som även läser Wångens inledande proffstränarkurs på distans.
– Jag har alltid haft en tanke i bakhuvudet om att det vore roligt att bli egen. Nu har jag aktivt börjat tänka på det och agera, men någon speciell tid för när det ska ske har jag inte bestämt.

En häst som gjort bra reklam för Månsson i Frankrike är Super Ariel (e. Super Arnie). Åt Kennet Häggström skötte hon träningen av stoet på fransk mark vars utveckling var närmast häpnadsväckande.
I höstas syntes Evelina vid hästens sida efter triumfen i Svenskt Mästerskap för ston.
Skulle det nu bli en utflykt till Åby senare i år för start i Åby Stora Pris så hittar ju Månsson till vinnarcirkeln.
Motståndet lär bli tufft, men att möta hästar som Bold Eagle och Bird Parker har ju Apollon de Kacy vant sig med vid det här laget!

Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

Stipendiat jagar nytt rekord

Han dubblerade antalet segrar och körde in nära nog tre gånger så mycket prispengar.

Inte undra på att Anders Eriksson utsågs till Stig H-stipendiat.

 Sulkysport tog ett snack med 27-åringen om hur utbildningsdagarna snurrar på, framgångarna och framtiden.
Av
Emil Persson
Anders Eriksson. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Anders Eriksson. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Det har varit en välfyllt i Anders Erikssons almanacka under årsinledning. Dels för att lärlingen hos Svante Båth gått den första tränarkursen på Wången, men därtill för att han tillsammans med Kevin Oscarsson och Evelina Månsson tilldelades Stig H-akademins utbildningsstipendium under fjolåret.
– Wångenkursen har varit på tio veckor, sju på distans, men tre veckor på plats. Därtill körde Stig H-akademin igång i februari med två dagar så jag har varit iväg en del, men det har bara varit roligt. Det har blivit mycket studerande och inlärning på kort tid.
Det är ett digert program som stipendiaterna har framför sig.
– I februari var första dagarna. Dels en marknadsföringskurs med Ronney Wickzell som tidigare var marknadschef på wången. Därtill var det en kurs i arbetsgivarrollen med Tommy Karlsson från Almega. Väldigt nyttiga utbildningar båda två.

”Så ser det inte ut idag”

I tisdags och onsdags var det dags att röra på kroppen!
– Vi hade häslo- och fyskoll samt information kring upplägg med kost och träning. Vi gick igenom olika övningar och ska ha en sådan träff till i maj samt september för att se hur mycket vi jobbat med den delen.
Onsdagen följdes upp med information från Mats Fransson på ST kring ST:s organisation och genomgång av spelmarknaden. Eftermiddagen tillbringades precis som vid februaritillfället ihop med Stig Wiklund, mental coach.

Fakta

ANDERS ERIKSSON OM...

…Rollen i stall Svante Båth.
– Jag som hästskötare och hovslagare, men har bara fyra passhästar då jag och Viktor Lyck delar på skoningarna.

…Passhästen Van Kronos, tvåa samt trea i fjolårets E3-finaler.
– Han var sjuk i Kriteriekvalet och har inte startat sedan dess. I början på vinterträningen visade det sig att han hade en lös benbit, det krånglade och vi fick operera den hasen. Han är igång och tränar igen och känns faktiskt finare än han gjorde under slutet av fjolåret, men lär inte komma ut igen förrän i början av sommaren.

…att vara son till catchdrivern Ulf Eriksson.
– Det är faktiskt ganska få som vet om att Ulf min pappa, Jag försöker inte marknadsföra mig på det viset utan jag får skaffa mig ett eget namn.

Expandera
Att han uppskattar akademiens upplägg råder ingen tvivel om.
– Träna häst har jag gjort i tio år hos bra arbetsgivare. Jag har förstått hur hästarna fungerar och hur man ska träna. Att driva företag är något annat, det har man blivit än mer medveten om nu. Att kunna de här delarna i travsporten är minst lika viktiga som att kunna träna häst. För 20-30 år sedan räckte det att vara bäst på att träna häst, men så ser det inte ut idag.

Anders Eriksson. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Vad känner du att du behöver samla på dig för att ta steget och bli proffs?
– Det ligger inte i tankarna att gå proffstränarkursen än. Nästa kurs är till hösten, men jag kommer inte gå den. Sen får vi se hur det känns nästa år. Jag känner att det har hänt ganska mycket i utvecklingskurvan för egen del de två senaste åren, både vad det gäller löpkörningen och att det gjort att jag skaffat mig ett namn i branschen, men jag har även mognat som människa.
Så…?
– Nej, men det är flera bitar som ska falla på plats. Det ska kännas tryggt och bra, det ska vara i rätt tid. Jag tror fortfarande att många har för bråttom att bli travtränare. Jag tror det är svårt att ta steget tillbaka om man väl har ”gått för det”.

V75-seger?

Att Anders Eriksson har travgener menar han själv inte är så välkänt som man kanske kan tro. Efternamnet är liksom lite för vanligt för att han per automatik ska sammankopplas med sin far, i synnerhet när han inte jobbat hos honom.
–  Jag är född i Bollnäs med mamma och pappa. Min farfar var travtränare, pappa Ulf Eriksson travtränare och sedan catchdriver och min farbror Peter Eriksson likaså travtränare. Dessutuom är min faster stallchef på Menhammar stuteri så det ligger i blodet på pappas sida. Sedan flyttade vi från Bollnäs till Stora Alby när jag var fyra år. Mamma har jobbat där i 25 år och jag har bott på gården sedan jag var fyra så det är klart att det känns extra speciellt att få Stig H-stipendiet.
Som 14-åring började han sommarjobba hos Stig där han även hade sitt första jobb efter gymnasiet.

Tre av fjolårets 24 segergods kom från Stigs stall, däribland Antonio Tabac i Lärlingseliten.

Antonio Tabac och Anders Eriksson under fjolårets Elitloppshelg. Foto Tommy Andersson/ALN

– Det har alltid varit en dröm om att få köra lopp den dagen och att därtill få göra det åt min gamla mentor och vinna… det var stort. Det löste sig så bra det kunde också, det var det roligaste loppet att vinna under hela året.
En annan seger han lyfter är V75-vinsten med Håkan B Svensson-tränade Luna Nera Doc under Nyårsafton.
– Jag hade ett mål att dubblera antalet segrar från året innan och lyckades nå upp till det i och med den segern. Kommer jag över antalet segrar i år och når över fjolårets nivå i inkörda prispengar får jag vara nöjd. Jag hoppas kunna dubblera från en till två V75-segrar.

En chans att ta årets första V75-seger kommer redan idag. Andy Pandy One (V75-2) är hans kort i lärlingsloppet.
– Jag fick ett gott intryck av hästen när jag körde honom för första gången i senaste starten. Hästen spurtade bra och gick en stark tid på en inte allt för snabb bana. Jag har lite dålig koll på motståndet och svårt att sätta in honom mot de här hästarna, men känslan är att han är lite för lite streckad, hälsar Anders Eriksson.