Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

”Vill inte byta häst med någon”

I en industriell travvärld där det efterfrågas allt snabbare generationsväxlingar och en förhållandevis liten klick aktörer delar på de stora prispengarna lyfter man snabbt på ögonbrynen så fort en amatör dyker upp på den stora scenen.
När Johanna Bodevind lastar Esteban S.T. och beger sig mot Solvalla under morgondagen för att starta i Klass II-finalen så gör hon det med en häst vars gener går tillbaka fem generationer från gården i Toftaholm!
Av
Emil Persson
Johanna Bodevind startar Esteban S.T. i morgondagens Klass II-final på Solvalla. Foto Jörgen Tufvesson/ALN
Johanna Bodevind startar Esteban S.T. i morgondagens Klass II-final på Solvalla. Foto Jörgen Tufvesson/ALN

Den 34-åriga Halmstadamatören Johanna Bodevind har med sig travet sedan barnsben. Hennes far Per-Olof Johansson var amatörtränare ”så länge jag kan komma på” och även Johanna fastnade i travet trots att ridhästarna initialt tilldrog sig ett större intresse.
– Riktigt fast blev jag efter gymnasiet. Vi hade en fin häst som hette Roberto S.T. som började karriären med tre raka segrar. Jag hade nog lite nybörjartur och tyvärr pekade det mest neråt för honom efter hand. Hästen drogs med stora skadeproblem, men det finns en koppling mellan honom och Esteban S.T. Hans mamma är nämligen syster med Roberto S.T. och Estebans möderne går faktiskt tillbaka i fem generationer här från gården. Nu hoppas vi att mamman Tamara S.T. (e. Trade Balance) ska kunna få ett stoföl så att det kan leva vidare, säger Johanna Bodevind.

Fakta

ESTEBAN S.T.

Femårig brun valack e. Orlando Vici-Tamara S.T. e. Trade Balance

Ägare & uppfödare: Stall Toftaholm AB, Vittaryd
Tränare: Johanna Bodevind, Halmstad
Meriter: 19 st: 2-6-2, 300.800 kr, 1.12,8ak

Hennes efternamn är bekant för många inom travet.
– Min man Pontus är son till Hans Bodevind. Däremot är inte Pontus alls intresserad av hästarna. Han är till och med allergisk, men som tur är har han andra intressen såsom jakt och fiske så han har inga problem att få den tid jag lägger på hästarna att gå, säger hon.

I något professionellt travstall har hon aldrig jobbat själv, men hon minns väl att man tillbringade mycket tid i såväl Lennart Forsgrens som Roger Jonssons stall på Halmstadtravet som ung.
– Där var man med och lärde sig, såg och lyssnade. Sedan har jag tagit hjälp av lite olika tränare som varit med och kört fort under årens lopp.

Tolv hästar

Idag finns sju hästar på träningslistan och stallet har kört in 342.200 kronor. Av dem har Esteban S.T. stått för drygt hälften med sina 175.100 kronor.
– Innerst inne är jag nöjd med resultaten, men man vill alltid bli bättre och jämför sig med andra. Men jag trivs med livet och tycker om mina hästar. Kanske lite för mycket… ofta håller vi på för länge med hästarna, men det blir ju speciella band när man fött upp dem själv och varit med från start.

Idag finns tolv hästar på gården i Toftaholm, tätt intill Johannas föräldrar. Tillsammans med Pontus bor hon på sin mammas föräldragård och närheten underlättar mycket i det vardagliga då pappa Per-Olof stöttar i verksamheten.
– Han är med och tränar när han känner för det och hjälper till att fodra. Han är själv gammal företagare som grossist inom plåtindustrin, men idag sköter min bror företaget och jag sköter hästarna. Jag tycker den uppdelningen är perfekt, säger Johanna med ett skratt.
Hästarna sköter hon om på heltid.
– Jag hade en tidig 30 årskris och utbildade mig till personlig tränare, men jag tror faktiskt aldrig jag varit på gymmet ens efter det.

Esteban S.T. och Anders Zackrisson, Travsport, Sulkysport, Travhäst
Esteban S.T. vid sin senaste seger i Kalmar den 16 december ijfol. ”Kalmar är min favoritbana”, säger Johanna Bodevind. Foto Jörgen Tufvesson/ALN Kalmar

En sandslinga med en liten backe och en rakbana på 700 meter är de träningsmöjligheter som finns för att trimma hästarna. Inga jättefaciliteter enligt tränaren själv, men uppenbarligen tillräckliga för att forma en häst som hävdar sig ypperligt inom V75.
– Toftaholm ligger söder på Vittaryd – mellan Ljungby och Värnamo – väldigt nära E4:an. Vi har sju mil till Halmstad, fem mil till Vaggeryd och 20 mil till ett antal andra banor så geografiskt ligger det bra ur ett travperspektiv.

Aldrig sämre än femma

När Esteban S.T. inledde tävlingskarriären så gjorde han det i Halmstad med en andraplats i augusti som treåring. Den säsongen gav en seger och två andraplatser på fyra försök, men därefter syntes inte hästen till förrän i september som fyraåring.
– Han gjorde en liten utflykt från hagen och drog ett muskelfäste i ett bakknä. Han opererades i sina knän i samma skede och det tog lite tid innan han kom tillbaka. Det tog tid, han var svår att få igång och fick dessutom tyngas ner rätt rejält, men nu när vi kunnat lätta honom igen har det släppt på allvar. Han håller sig närmast oförskämt fräsch nu efter att tidigare behövt bli behandlad i omgångar.

Det kontinuerliga tränande och tävlandet har onekligen fått hästen att lyfta. I de två Klass II-försök hästen startade i under oktober – båda på Jägersro – slutade han tvåa med mersmak var gång.
– I början av sommaren började jag vackla och fundera på om hästen inte var så bra som jag hade trott, men nu har det släppt. Nu presterar han på det sätt som jag trott och hoppats ska kunna vara möjligt.

I början av sommaren började jag vackla

I morgondagens lopp drog kretsen kring hästen ”Svarte Petter”. Från spår åtta bakom bilen tycks de flesta vara överens om att de får slå ordentligt ur underläge.
– Det ska mest bli roligt att åka upp och starta. Vi får givetvis hoppas att vi kan ha tur på vägen och med ett drömscenario kan jag se honom dyka upp bland de tre främsta. Hästen har ju visat att han duger i klassen och jag skulle inte vilja byta häst med någon i loppet.

Esteban S.T. har inte startat på fyra veckor och blivit lätt behandlad efter senaste starten, men någon oro för formtapp tycks inte Bodevind bära på.
– Nej, jag tycker att han är där han är formmässigt. Han har inte tappat så många träningsjobb och Sören Boel körde 1.22 full väg med honom i Halmstad i lördags på bra vis. Jag är glad över samarbetet med Sören, precis som det är kul att det inte bara är de stora tränarna som har hästar på V75 är det roligt att det inte bara är de vanliga catchdriverna som kör alla hästar på V75.

Sedan Johanna började stå som ansvarig tränare på Stall Toftaholms hästar är Esteban S.T. den enda hästen som startat på V75. Dessförinnan var Millennium S.T. i farten. Tre framträdande inom rikstoton gav en andra-, en fjärde- och femteplats.
Det tycks med andra ord var ”penninggaranti” med S.T.-blodet inom de här sammanhangen!

Nu återstår att se om Esteban S.T. kan hålla den trenden vid liv och fortsätta tävla regelbundet inom rikstoton. Blott två mil från honom – i Ljungby – är en riktig V75-följetång hemmahörande.
– Ja, Harry Haythrow finns ju där och det är klart att hans framfart inspirerar även oss andra, mindre amatörer att det går att vara med i sådana här sammanhang, så är det givetvis, avslutar Johanna Bodevind.

Fokustema
Fokus: Rekordsnabb
Exklusivt för dig som prenumerant
Läs senare

”Svenskt rekord” av debutant

Tycoon Broline debuterade i måndags på Färjestad på 1.14,9/2.140 meter voltstart för Björn Goop och blev därmed den snabbaste svenskfödde treårige debutanten genom tiderna.
Av
Ola Lernå
Tycoon Broline, den snabbaste svenskfödde debutanten – och sin far upp i dagen. Foto Lennart Kihlman/ALN
Tycoon Broline, den snabbaste svenskfödde debutanten – och sin far upp i dagen. Foto Lennart Kihlman/ALN

Den här ”svenska rekord-listan” förs förstås normalt inte, eller åtminstone inte av helt normala, men Sulksyport har förstås koll på tiderna.
Björn Goop raderade dessutom ut sitt eget rekord. Aces High hade det tidigare, satt 20 augusti 2015, med 1.15,0/2.140 meter.
– Men Aces High gjorde det på perfekt underlag och med fin draghjälp, det här var lite vassare, säger Björn.
Innan dess var det Maverick Man med sina 1.15,1/2.140 meter som var snabbast, en tid som noterades 2013.

Det är ju som att köra Quarcio!

Snabbaste debutant i voltstart bland treåringarna är Tesio (e. Pine Chip) som travade 1.14,2/2.140 meter vid sin debut, men Tesio är italienskfödd.
I år har därmed tre av fyra ”debutrekord” rykt. Kriterievinnaren Inti Boko (e. Chocolatier) debuterade på 1.14,2a/2.140 meter och Fairytale Mearas (e. Muscle Hill) pinnade iväg 1.15,3/2.140 meter vid sin debut i maj.
Trimmas det hårdare nu för tiden inför debuten?
– Nej, det tycker jag inte. I Tycoon Brolines fall har han fartmässigt varit mogen debut, men inte psykiskt. Det är ju minst lika viktigt.

Björn har tränat båda föräldrarna

Och är hästarna väl förberedda är Björn inte orolig för att farten dödar.
– Visst sticker tiden i det här fallet lite i ögonen, men så länge kropp och huvud hänger med så är det ingen fara. Det är lika farligt att köra 1.17 med en häst som ”egentligen” bara kan 1.19, säger Björn.
Tycoon Broline är efter Quarcio du Chene (debuterade med vinst på 1.18,3 med galopp i juni som treåring) och Ibiza Broline (debutvann på 1.18,1 i juni som treåring).
Quarcio du Chenes första kull innehåller 24 hästar som är tre år. Sex av dem har tagit sig över 100.000 kronor intjänat där lördagens V75-favorit Amerindienne (u. Electra Bac) är rikast med 280.500 kronor intjänat. Hälften av Quarcios avkommor har kommit till start.

Fakta

De snabbaste treåriga debutanterna

Svenskfödda h/v volt
Tycoon Broline (e. Quarcio du Chene) 1.14,9/2.140 meter
Svenskfödda ston volt
Fairytale Mearas (e. Muscle Hill) 1.15,3/2.140 meter
Svenskfödda h/v auto
Inti Boko (e. Chocolatier) 1.14,2a/2.140 meter
Svenskfödda sto auto
Julia Pellini (e. Yankee Glide) 1.15,2a/2.140 meter

Expandera

Ibiza Broline tävlade med stor framgång och vann bland annat Breeders Crown som fyraåring för Per Lennartsson. I aveln har samtliga hennes avkommor i startbar ålder debuterat – men ingen snabbare än Tycoon Broline. Framgångsrikast hittills är Swarovski Broline (e. Weingartner) 1.12,9ak/386.200 kronor.
Såväl Quarcio du Chene som Ibiza Broline tränades av Björn Goop!
– Ibiza hade jag på sluttampen, men vann lopp med henne.
Björn satte till och med hennes rekord 1.11,2 vid seger.
– Men det finns inga likheter med Tycoon Broline och Ibiza.

Pappa har präglat

Quarcio du Chene
Quarcio Du Chene och Björn Goop i en segerdefilering från 2013. Foto Lennart Kihlman/ALN

Tycoon har istället präglats av pappa Quarcio du Chene.
– Jag körde honom och tänkte, ”det är ju Quarcio jag är ute och kör”. Några veckor senare körde pappa (Olle) honom för första gången och han brukar aldrig säga något direkt om hästarna, men utbrast: ”Det är ju som att köra Quarcio!”
Björn har haft ett fåtal av avkommorna till Quarcio du Chene.
– Jag måste erkänna att jag underskattat honom som avelshingst.
Oavsett så kan Quarcio du Chene skryta med ”svenska rekordet” i debutanttider för treåriga svenskfödda.

 

Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

”Jag har varit med sedan första timmen”

Sippson har slagit i blom som sexåring.
I oktober vann han finalen i Dubbelcupen och hästen kommer med fyra raka ettor i resultatraden inför första mötet med Månprinsen A.M.
– Det blir spännande, säger Lars Rosén.
Av
Pär Gustafsson
Sippson med Ulf Eriksson. Foto Hanold/ALN
Sippson med Ulf Eriksson. Foto Hanold/ALN

Rättvikaren Lars Rosén är född 1944 och har varit med länge i travsporten.
– Vi köpte första hästen 1957, så jag har hunnit få lite rutin, berättar amatörtränaren.

Rekyl (e. Gundalf), född 1967, var en av Roséns tidiga toppar. Hingsten gjorde 143 starter (41-30-17), tog rekordet 1.17,6ak och tjänade 172.275 kronor.
– Jag hade hästen från början hos Olle Goop och var där och körde. När Rekyl var fräsch var han väldigt bra.

Lars Rosén gör tummen upp, Travsport, Sulkysport
Får Lars Rosén koppla på segerleendet på lördag? Foto Hanold/ALN

Tibur-hingsten Robis Legend, född 1984, vann 32 lopp och tjänade över en miljon kronor.
– Jag fick honom från Kjell P Dahlström. I början när jag körde hästen sprang han av banan och ville hem, men jag fick lära Robis Legend gå runt banan i ryggar i provlopp i låg fart. Jag lyckades få tillbaka hästen i tävling och han gick alltid bra till slut. Robis Legend hade drygt 200.000 kronor på kontot när han kom till mig, men han var speciell och han presterade bara på sommaren. När det blev höst fick vi ställa av honom.

Lars Rosén har mestadels haft varmblod, men valde att gå över till kallblod för knappt tio år sedan eftersom han tyckte loppen var billigare för den rasen.
– Men sedan vände det igen, säger han med ett skratt.

Hon sprang 1.20-farter som fyraåring

När Rosén skulle satsa på kallblod köpte han stoet Mosippa (e. Moe Odin-Vinpila) efter avslutad tävlingskarriär. Hon vann en av åtta starter.
– Jag visste att hon hade kunnande och första avkomman Backsippa (e. Järvsöviking), 98.800 kr, var en stor talang. Hon sprang 1.20-farter som fyraåring.

Tyvärr fick stoet inte visat hela sitt kunnande på tävlingsbanan och Mosippas andra avkomma, en helsyster till Backsippa, dog som tvååring. Som tredje avkomma föddes Sippson (e. Eldfaksen) 2012.

Fakta

Sippson

Kön: svart valack
Född: 3 juni 2012
Härstamning: Eldfaksen-Mosippa
Intjänat: 805.700 kronor
Resultat: 69 st: 9-10-7
Rekord: 1.24,8m – 1.24,3am
Ägare: Stall Larrj HB, Rättvik
Uppfödare: Lars Rosén, Rättvik
Tränare: Lars Rosén (a), Rättvik

Expandera

– Jag har varit med sedan första timmen. Göran Hedman har hjälpt mig med träningen och vi har medvetet tagit lugnt med hästen. Han tränas bara på rakbanan och ser enbart rundbanan när det är tävling. Förutom när Sippson kastrerades som tvååring har han, peppar peppar, aldrig varit till veterinär. Däremot är han speciell, vi måste låta honom göra saker på sitt sätt och nu verkar det som att han hittat rätt.

Hästen har startat kontinuerligt sedan treåringssäsongen och Sippson har varit nyttig på banan, men i år har han utvecklats flera snäpp. Sexåringen har 2018 vunnit fem av 20 starter och tjänat 439.500 kronor.
– Numera är han till och med snabb från start. Hästen har tidigare varit långsam ut och ofta fått harva i spåren. Körande Ulf Eriksson säger att det är skillnad på Sippson.

Vändningen kom efter en start på Färjestad i augusti. Björn Goop körde hästen och Rosén diskuterade med Olle Goop.
– Sippson hade vinterpäls på sommaren och blåste mycket. Olle sade att vi skulle ta ett träckprov och mycket riktigt visade sig att han hade mycket blodmask. Då avmaskade vi och vaccinerade hästen. Efter det har det gått mycket bra.

Fyra raka segrar i ryggen

Nu ståtar Sippson med fyra raka segrar, däribland en V75-vinst (final i Dubbelcupen) med 200.000 kronor i förstapris.
– Det var en fin känsla och verkligen roligt. Speciellt eftersom jag vann med en egen uppfödning.

I karriärens 70:e start springer Rättvikhästen på Månprinsen A.M. för första gången. Gunnar Melanders stjärna står 40 meter bakom.
– Jag tycker att det är roligt att vi kommit så här långt. Hur Sippson kommer iväg från start och tempot blir avgörande. Han är pigg i träningen och känns att hästen har växt en klass. Det är synd att Ulf Eriksson är avstängd på lördag, men Kenth Åkerlund vann lopp med Sippson på Bergsåker för två år sedan. Min häst är känslig för underlag och vi kör med sulor, men det har fungerat innan och är inget bekymmer.

Sippson med Ulf Eriksson, Travsport, Sulkysport
Sippson vann final i Dubbelcupen på Romme. Foto: Micke Gustafsson/ALN

Lördagens start är säsongens sista uppgift.
– Han har tävlat sedan i mars och efter loppet på Bergsåker blir det paus. Hästen tränas rejält på vintern för att han en bra grund att stå på. Jag tror att Sippson kan växa ytterligare en klass.

Lars Rosén har bara en häst på träningslistan, men deläger Blixten (e. Järvsö Tore-Backsippa) med Göran Hedman.
– Jag har kallblodet ihop med ”Kutting” och det är han som står för hästen. Blixten är körd i fyra månader och hittills är det bara positivt.

Fakta

Brimsguttens Minne

2.140 meter
Förstapris: 200.000 kronor
1. Bilbo B.S. – Kaj Widell (tränare: Mats Andersson)
2. Järvsöodin – Ulf Ohlsson (Jan-Olov Persson)
3. Björlifant – Kevin Oscarsson (Jan-Olov Persson)
4. Faks Nils – Olli Koivunen (Jan Ove Olsen)
5. Sippson – Kenth Ålkerlund (Lars Rosén (a))
6. Brenne Brakar – Tomas Petterson (Ola Åsebö (a))
2.160 meter
7. Smedsbo Faksen – Mika Forss (Jan-Olov Persson)
8. Fender – Oskar J Andersson (Peter Grundmann)
9. Lex Peidei – Per Linderoth (Jan-Olov Persson)
10. Valle Mattis – Örjan Kihlström (Heidi Moen (a))
2.180 meter
11. Smedheim Solan – Jorma Kontio (Jan-Olov Persson)
12. Månprinsen A.M. – Gunnar Melander
13. Mino – Elias Strandberg (Helena Stens Runfeldrt (a))
14. Flex – Torbjörn Jansson (Nathalie Blom)
15. Tangen Haap – Björn Karlsson

Expandera
Fokustema
Fokus: Prisad uppfödare
Exklusivt för dig som prenumerant
Läs senare

”Man måste vara en riktig nörd”

Svensk Travsports avelschef Christina Olsson har utsetts till Årets uppfödare – av ridhästar!
– Hemligheten bakom att lyckas som uppfödare? Den är densamma i ridsporten och travsporten. Man ska vara en riktig nörd och avla på talang, hållbarhet och temperament, säger Christina.
Av
Lars G Dahlgren
En glad Christina Olsson prisades som Årets Uppfödare vid Ryttargalan för hennes uppfödningars framgångar på dressyrbanan. Foto Roland Thunholm
En glad Christina Olsson prisades som Årets Uppfödare vid Ryttargalan för hennes uppfödningars framgångar på dressyrbanan. Foto Roland Thunholm

Själv har har hon för stunden smugit iväg på semester, två veckor på Mauritius, med sin sambo Stefan Samuelsson, travbanechef i Bollnäs.

– På Stefans initiativ, han har en bemärkelsedag som han ville fira genom att resa bort. Han valde ett resmål där det inte finns så mycket hästar, så jag är rädd att drabbas av hästabstinens. Men det finns i alla fall en galoppbana, så dit ska vi definitivt, säger Christina Olsson.

I helgen genomfördes de stora ridtävlingarna på Friends Arena i Stockholm (Sweden International Horse Show) , och innan dessa drog igår hade ridsporten sin egen stora ”Årets-gala”, på Grand Hotel i Stockholm. Priset som Årets uppfödare gick alltså till Svensk Travsports avelschef Christina Olsson. Hon föder upp ett par hästar, rasen SWB, varje år och målet är högt: Det ska vara hästar som kan nå elitnivån.

Det har alltså gått så bra att hon de senaste åren fått sina få uppfödningar till att bli topp-tio i Breeders Trophy.

– Det är egentligen osannolikt. Uppfödningen av SWB (Swedish Warm Blood) är ungefär lika stor som i travsorten. Att på en-två uppfödningar per år få topptio-hästar är som att en travuppfödare får flera Derbyfinalister på ett-två föl per år.

Breeders Trophy är ridsportens metod att definiera begreppet ”talang”.

– En ridhäst kan nå Grand Prix-nivå först som åtta-tioåringar. Det gäller att försöka skilja på det som är hästens talang och tränarens talang. Unghästproven är därför väldigt viktiga, och det är egentligen samma sak som i travsporten, med unghästtävlandet där. Det är hur hästarna presterar i unghästproven som visar vad som finns i generna, det är det som man som uppfödare vill komma åt. Det är samtidigt lättare i travsporten att identifiera talangen, där hästarna gör det mot klockan och mot varandra i lopp, jämfört med ridsporten, där det handlar om domares bedömningar, säger Christina Olsson.

Det gäller att försöka skilja på det som är hästens talang och tränarens talang

Hon har just nu inga travston, men är inte alls främmande för att bli travuppfödare också.

– Jag har haft ett par travston…men nu har jag inget. Det har en del att göra med mitt jobb som avelschef på Svensk Travsport, det kan trots allt bli lite känsligt när det kommer till vilka avelshingstar jag i så fall väljer till mina travston. Kanske får jag vänta med att börja med travavel tills jag blir pensionär.

När Christina ombeds att beskriva vad de olika hästsportdisciplinerna har att lära av varandra gällande avel och uppfödningen säger hon att det egentligen inte skiljer så mycket.

– Den största skillnaden kanske är att travaveln är mer homogen. Där bedrivs allt med tydligt tävlingssyfte, de som köper travhästar gör det för att tävla med dem. Det gör att mätbarheten blir enklare gällande att bedöma avelshingstar och fölston. I ridsporten är tävlingssyftet inte lika uttalat och därför måste man mer veta vart hästarna ”tar vägen”, om de överhuvudtaget utbildas och tränas för tävling, och i så fall på vilken nivå. Grundförutsättningen för att lyckas, oavsett disciplin, är att man är verklig nörd. Att vara oerhört intresserad, läsa massor med statistik, följa med vad som händer, och naturligtvis också titta väldigt mycket på hästar.

Talang, temperament och hållbarhet är alltså nyckelorden.

– Ska en häst nå hög nivå på sina tävlingsprestationer måste den ha alla de tre sakerna, oavsett om det är en ridhäst eller travhäst. Men om hästen inte har rätta talangen för att kunna tävla på hög nivå kan den ändå vara en väldigt bra och användbar häst för sin ägare om den har rätt temperament och är hållbar!

När det gäller hållbarheten börjar debatten växa om travhästarna blivit för snabba för sina kroppar (bland annat i en uppmärksammad krönika av veterinären Anne Haglund på sulkysport.se tidigare i år), innebärande att hästarna inte ”håller” utan blir skadade.

– Det går att koppla hållbarhet till exteriör. Vissa exteriöra saker, de kan benämnas avvikelser, kan direkt kopplas till att påverka hållbarheten negativt. Där är det ingen skillnad mellan travhästar och ridhästar. Samtidigt har det i travsporten visat sig att måttet ”antal starter” har låg arvbarhet, säger Christina Olsson.