Fokustema
Insänt
Läs senare

Heder åt Jägersros tränarkår!

Hoppas att Jägersro tränarkårs protest kan bli startskottet till något positivt för travsporten som helhet.
Av
Ruth Riekola, uppfödare och hästägare

Mycket missnöje har legat och grott bland uppfödare, hästägare, tränare, amatörer och skötare under mer än ett kvarts sekel. För att få gehör för våra synpunkter måste vi gemensamt ta upp frågor som diskuterats runt om på våra travbanor och som är viktiga för att travsporten skall kunna leva vidare, ge oss glädje i sporten, öka antalet hästägare och öka möjligheten att ägande av häst åtminstone skall kunna ge ett nollresultat. Alla ovan nämnda kategorier ingår i Travsällskapen.

Travsällskapen är majoritetsägare i ST och ATG men det är tjänstemännen som styr. Varför blir det så? Enligt min mening därför att det inte finns någon stark ägare som talar ”med en tunga”. Samma princip gäller här som inom jordbrukskooperationen, där lantbrukarna (ägarna) får ersättning för sitt arbete beroende på hur effektiva tjänstemännen är.

Om ett privat företag inte är konkurrenskraftigt finns det inte kvar på marknaden. Kooperationen fortlever och ägarna får nöja sig med det som blir över. Dessutom tystnar lantbrukarens stämma då han eller hon blir förtroendevald. Tjänstemännen fortsätter att styra utan att berättigade krav ställs av ägarna.

Här nedan två exempel på där jag tror att majoriteten av ägarna och tjänstemännen (ST/ATG) inte är  av samma åsikt.

När Premiechansen startade var avsikten att de pengar som hästägarna avstod i uppfödarpremier skulle täcka de extra prispengar som betalas ut i vissa lopp. Om 100 procent av hästar födda år 2013 skulle gått premielopp hade 19.488.000 kronor utbetalats av ST. För hästar födda år 2013 har hittills i prispengar utbetalats 24.595.200 kronor till uppfödare och hästägare. Breeders’ Crown för fyraåringarna återstår.

Enligt mina beräkningar kommer underskottet att bli cirka nio miljoner kronor. Vem/vilka är det som får stå för den notan? Enligt mitt sätt att se blir det mindre pengar att köra om i andra lopp. Överskottet från ATG går ju tillbaka till ST.

För egen del, som uppfödare och hästägare, blir jag minst lika glad om jag har en häst som duger i dessa lopp, får del av ordinarie prispengar, känna glädjen och stoltheten över detta. Jag tror att merparten av uppfödarna och hästägarna tycker likadant.

För att öka antalet hästar och hästägare tror jag att intresset blir större om flera får dela på kakan. Varför inte istället göra en variant av premiechansen där man har 100.000 kronor i förstapris under exempelvis tre-femåringsäsongerna för de hästar som avstått uppfödarpremierna. Loppen fördelas med utgångspunkt från där hästarna tränas.

”ATG har som mål att bli Nordens största spe/bolag 2020″

Är detta det viktigaste för Travsällskapen (ägarna)? Bör inte målet för ägarna vara att ATG genom sin skicklighet att driva spelbolag, kanske inte blir störst i Norden, men att ge det största överskottet till ägarna i förhållande till varje omsatt krona, så att det i förlängningen ger viljan och möjligheten för flera att delta i vår fina sport med allt vad det innebär? Omsättningen är inte viktigast.

Ägarna måste styra, ställa krav och ha full insyn i olika produkters resultat. Travsällskapen bör kunna samla in data för att ta reda på vad som är viktigast för medlemmarna (de aktiva). De frågor som bedöms som viktigast skall sedan drivas av de förtroendevalda. ST och ATG är viktiga för travsportens fortlevnad men det är även alla aktiva som jag relaterat till ovan.

Låt travsporten vara en sport för alla engagerade där särintressen inte skall styra.