Fokustema
Krönika
Läs senare

ATG:s fart räcker inte för att fylla pokalen

Hur ska ATG:s halvårsbokslut som presenterades igår tolkas? ATG hyllar att farten på spelet nu är rekordhög. Andra tittar på att denna rekordomsättning inte ger minsta lilla förbättring av resultatet, eftersom kostnaderna är så höga att ”siffran på sista raden” på 157 miljoner kronors spelökning till och med är 10,5 miljoner SÄMRE än ifjol. Och farten är inte tillräckligt hög.
Av
Lars G Dahlgren

Alltså: 157 miljoner kronors spelÖKNING första halvåret 2017 gav 10,5 miljoner i SÄMRE resultat! Där vill jag samtidigt då skjuta in att avsättningen till sporten, utdelningen till ägarna trav- och galoppbanorna, första halvåret var 10,4 miljoner kronor högre än 2016. Lägg till dem och slutsatsen blir att 157 miljoner kronors spelökning genererade plus minus noll i effekt för spelbolaget ATG:s ägare.

Det är vid första anblicken direkt skrämmande. Det är, skulle jag vilja påstå, till och med så illa att jag tror att alla skulle ha förståelse för, och tycka att det är ett bra beslut, om ATG:s styrelse omedelbart beslutar om en extern och opartisk översyn av ATG:s kostnader och beslutsunderlag/kalkyler bakom gjorda marknadssatsningar.

Men man ska samtidigt akta sig för att betrakta siffror och rapporter för ytligt. Första halvåret 2017 skiljer sig väldigt väsentligt från hur det tidigare sett ut i ATG:s rapporter, med ett väldigt starkt förstakvartal som i princip lagt grunden för hela årsresultatet, sedan tre svagare kvartal, vilket ifjol marknadsutvecklades med en bra spurt sista tre månaderna.

Ta 2015. Då var kvartalsresultaten följande: Q1: +71,7 mkr. Q2: -7,8 mkr. Q3: -3,9 mkr. Q4: -34,3. Årsresultat: +25,7 mkr.

Det avsevärt mer kostnadstunga 2016 hade sett i stort sett likadant ut om inte ATG i december adderat att det kördes V75-dagar varje dag mellan jul och nyår, vilket räddade upp året till ett plusresultat: Q1: +58,3 mkr. Q2: -41,2 mkr. Q3: -23,9 mkr. Q4 +15,4 mkr. Årsresultat: +8,6 mkr.

Och så har 2017 börjat så här: Q1: +13,1 mkr. Q2: -6,5 mkr. Alltså ett resultatmässigt betydligt svagare Q1 än både 2015 och -16, men ett starkare Q2.

Nu tar ATG:s ledning in luft och säger att Q2 visar vad som kommer att hända de närmaste kvartalen. Det vill säga att omsättningen fortsätter att vara på rekordnivåer, förhoppningsvis fortsatt ökande, samtidigt som kostnadsutvecklingen planar ut. Lite förenklat uttryckt kan man säga att ATG nu kopplat in farthållarknappen efter att tidigare ha tryckt hårt på den drivmedelsslukande gaspedalen. Den uppbygga farten (totoomsättningen) ska därmed också börja ge utdelning på sista raden i de ekonomiska rapporterna.

Att det blir så är en absolut förutsättning för att det utlovade pokalåret 2018 ska kunna gå i uppfyllelse någorlunda enligt de planer som drogs upp 2014. Att ATG kommer att missa grovt när det gäller vd:n Hasse Skarplöths famösa 500-miljonersnettoutsaga om etableringen av turspel (vr och boost) är redan klart. De spelen ger bara smulor till resultatet. Likadant så är toppsju-etableringen ett misslyckande. Spelet nämns i den igår offentliggjorda rapporten inte ens som en av anledningarna till Q2-rekordomsättningen. Det som gått bra enligt Q2-rapporten är Tillsammans-effekten i V86-spelet och GS75 på söndagar.

Kan då ATG:s resultat byggas de kommande 18 månaderna så att det som finns i balansen (hästsportens fond) inte behöver slaktas för att få ut de 300 pokalårsmiljonerna?

Om man ser 2014 som startåret behöver ATG förbättra resultatet med cirka 240-250 miljoner kronor dessa 18 månader. Drar man ner fonden till den nivå Hasse Skarplöth tycker att han/ATG har mandat för, till 400 miljoner, behövs 160 miljoner i resultatförbättring eftersom det balanserade resultatet halvårsskiftet juni-juli 2017 bokförs till 538,7 miljoner kronor.

Det låter faktiskt fullkomligt utopiskt. Kan någon tro på det utanför Hästsportens Hus väggar? Ändå vidhöll igår ekonomichefen Lotta Nilsson Viitala att man ”följer planen” för att nå de uppsatta målen.

Eftersom Lotta också envist (lika envist som tidigare) sade till mig att ”jag vägrar lämna ut prognoser” får väl jag försöka göra ett litet försök att hjälpa alla som undrar vad som är på väg att hända genom att på enkelt sätt se i spåkulan.

Q2-omsättningssiffran 2017 var 186 miljoner kronor högre än 2016. Det ser ju väldigt bra ut, men om man tar en titt i tävlingsprogrammet finner man att det låg 17 V75-omgångar under månaderna april-juni 2016 och 19 i år. Det som skiljer är långfredags-V75:an på Färjestad (låg i Q1 2016) och Bergsåker 1 maj (nytillagd V75-dag). De dagarna omsatte 105 miljoner kronor ihop. Så där finns grovt räknat hälften av de 186 miljonerna i ökad Q2-omsättning. Vi kan kalla det kalendereffekt.

(Här finns för övrigt ett direkt sakfel i ATG:s Q2-rapport. Det står nämligen på sidan 1, i kommentaren om kvartalsperioden april-juni att ”kvartalet innehöll samma antal V75-omgångar och en jackpot mer för V75 jämfört med motsvarande period föregående år”. Lotta Nilsson Viitala kommenterar detta så här: ”Det jag har jämfört är antalet lördagsomgångar för V75. Det borde jag uttryckt tydligare i texten precis som i kommentaren för delåret.”)

Totalt blev det 35 miljoner kronor bättre resultat jämfört med månaderna april-maj-juni förra året, men justera för de två tillkomna V75-omgångarna och det visar sig att det i själva verket var någonstans 15-20 miljoners ”grundfartsförbättring” gentemot 2016.

justera för de två tillkomna V75-omgångarna och det visar sig att det i själva verket var någonstans 15-20 miljoners ”grundfartsförbättring”

Under Q3 förbättrar denna veckas tre extra V75-omgångar och storjackpotten på Bergsåker i morgon resultatet jämfört med förra året. Med hur mycket går ganska lätt att summera i början av nästa vecka. Under Q4 ”möter” ATG samma utbud som man hade förra året, så då kan inte mer än ”grundfartsresultat” förväntas.

Någonstans mellan tummen och pekfingret borde andra halvåret kunna ge ett jämfört med fjolåret bättre resultat på 40-60 miljoner. Generöst grundfartsräknat 20 plus 20 plus denna veckans extra-V75-effekt. Förra året gick Q3+Q4 tillsammans 8,5 miljoner back. Så med de 6,6 som är plusset för första halvåret 2017 slår vi till med att det realistiskt blir 50 miljoner plus ”på nedersta raden” för helåret. I så fall drygt 40 miljoner bättre än 2016.

Med 50 miljoner i årsresultat att lägga till balansen har en tredjedel, de cirka 60 miljoner som fyllts på sedan 2014 plus de 50 för 2017, av behovet för att täcka pokalåret enligt ”fullfinansieringsmetoden” nåtts och hälften av Hasse Skarplöths ”fuskräkningsmetod”. Den sistnämnda innebär ju nämligen att det i 300-miljonersutlovandet 2014 då ingick 70-80 miljoner som sporten redan ägde/hade i det som då hette hästsportens fond.

Om Q2-2017-relationen mellan omsättningsfart och kostnadsutveckling sedan bibehålls 2018 ger de sex kvartalen från halvårsskiftet 2017 till årsskiftet 2018-19 häradet 120-150 miljoner i resultatförbättring. Sammanlagt 170-200 av de 300 miljoner som behövs för pokalåret (”fullfinansieringsräknat”) nås då. Bom med 100-130 miljoner.

Det duger ju inte, men det är också därför Lotta Nilsson Viitalas utsaga om att ”ATG måste höja omsättningen ytterligare under kostnadskontroll” i högsta grad gäller om inte det balanserade resultatet ska behöva slaktas för att klara pokalårsutfästelsen till sporten. ATG:s grundfart behöver bli ännu högre än den var under Q2. Så att ytterligare 20-30 miljoner, utöver de jag ”spåkulebedömt”, per kvartal nås i resultatförbättring.

ATG måste höja omsättningen ytterligare under kostnadskontroll

Även om Q2 gav rekordomsättningssiffra och ATG:s personal välförtjänt i så fall firar det med tårta idag räcker det inte. Man är – om min titt i spåkulan är någorlunda träffsäker – fortfarande en bra bit från att uppnå att dela ut vad man lovat sina ägare, eller kan man kanske säga, fått i uppdrag av sin ägare trav- och galoppsporten, att dela ut 2018.

”Resultatet förstärks”

Hög omsättning – svagt resultat

 

 

Lars G Dahlgren på twitter:

Världsrekord sattes igår; superbana idag också och topphästar tävlar. Blir en treåring världens snabbaste (1.07,6)… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 7 okt
Det var väl bara meningen...att Kennedy skulle komma in och sätta fb frispark från 3
@larsgdahlgren - 1 okt
solvallahf.se/bloggen?target… Om Stockholms Travsällskap driver ”sina hästägares” idéer blir det nog livat om tävlingsprogrammet i höst igen.
@larsgdahlgren - 19 aug
Extrautredningen om hästsportens finansiering från 2019 går igång inom kort. ”Olika lösningar är tänkbara”, säger civilminister Shekarabi.
@larsgdahlgren - 5 apr
Sprang Day or Night In banrekord 1.09,6 idag på Hd? Nej, jag tror att mellantiderna stämmer och att segertiden är ngnstans 1.10,1-1.10,3.
@larsgdahlgren - 2 apr
Fokustema
Krönika
Läs senare

Oförargliga stadgeändringar – eller knyts banorna in i säcken?

Det ser ut som oförargliga formuleringar. Men de får kanske effekten av att vara snöret som knyter in travbanorna i säcken. En säck vävd av att ST redan har full kontroll över allt viktigt som banorna kan tänkas vilja bestämma själva.
Av
Lars G Dahlgren
Första paragrafen i ST:s stadgar, som den nu föreslås. Det gulmarkerade är text som lagts till, det som strukits (i rött) tas bort ur nuvarande stadgelydelse.
Första paragrafen i ST:s stadgar, som den nu föreslås. Det gulmarkerade är text som lagts till, det som strukits (i rött) tas bort ur nuvarande stadgelydelse.

Det senaste inslaget i omställningen till den licensbaserade spelmarknaden är att ST skickat ut ett förslag till stadgeändringar till alla travsällskaps styrelser. Ändringarna kommer upp för ett första beslut 12 december. Innan de nya stadgarna kan träda i kraft ska de tas upp för beslut en gång till, under nästa år.

 

 

 

 

 

 

Stadgeändringen som föreslås ser oförarglig ut vid första anblicken. Det är en uppdatering som anpassar Svensk Travsport till den nya lagstiftningen. Några ord (som handlar om det obsoleta begreppet totalisatortillstånd) stryks och andra ord tillkommer. Det centrala som tillkommer är att det skrivs in att alla tävlingar om prispengar ska vara godkända av Svensk Travsports styrelse.

Det centrala som tillkommer är att det skrivs in att alla tävlingar om prispengar ska vara godkända av Svensk Travsports styrelse

Ändringarna har förhoppningsvis hunnit presenteras och diskuteras på respektive travsällskaps höstmöte. Demokrati bygger på delaktighet och en stadgeändring kan inte försiggå på ”styrelsenivå” utan måste i förankringsprocessen sippra hela vägen ner till medlemsnivå innan det åter vandrar uppåt till beslutsläge.

Sulkysport lät den pensionerade advokaten Mats Müllern, med stor erfarenhet från, och engagemang inom, galoppsporten, läsa stadgeförslaget och kommentera det ur oberoende juridisk synvinkel.

Müllern konstaterar att det som föreslås, inklusive formuleringarna om att ST:s styrelse ska godkänna alla tävlingar, är naturligt. Så fungerar i princip alla idrottsförbund. Förbunden sanktionerar – godkänner – klubbarnas ansökningar om tävlingar.

det som föreslås, inklusive formuleringarna om att ST:s styrelse ska godkänna alla tävlingar, är naturligt

Inget konstigt alltså.

Men det kommer nu. Och det är mina tankar, inte Mats Müllerns, ska väl för ordningens skull sägas.

Första punkten är att finns en betydande skillnad mellan hur travsporten och ”vanlig” idrott fungerar i tävlingskalenderns uppbyggnad. I de flesta idrotter utgår tävlingskalendern på initiativ från klubbarna/föreningarna, de fysiska tävlingsarrangörerna. I travsporten har det däremot blivit tvärtom. Banorna är inte att se som direkta beställare utan som mottagare av ett förslag till tävlingsprogram och tävlingsvolym som är centralt framräknad och konstruerad. I bästa fall kan banorna om de har bra motiveringar påverka att föreslagna dagar i tävlingskalendern ändras.

Att skriva in i stadgarna att styrelsen ska godkänna de tävlingar ST centralt redan har stor makt över planerandet av, är inte det att riskera att ytterligare reducera banornas egna möjligheter till att påverka sin situation? Det är alltså inte stadgarnas formulering i sig som blir problemet utan det förhållande styrelsen har till hur det som ska beslutas tas fram och utformas.

När man i år trodde att det faktiskt skulle börja lossna, att ST inför omregleringens givna konsekvenser skulle släppa mer inflytande till banorna gällande tävlingsprogrammen, blev det precis tvärtom – 2018-programmet, det dessutom riktigt dåligt utformade 2018-programmet, kördes i kopiatorn.

 

Nästa punkt: ST har låst in alla rättigheter till ljud och bild från banorna i ett avtal som gäller flera år till. Det avtalet är ett maktverktyg som styr vad banorna kan och får göra med sina tävlingar. Avtalet följer dessutom till sin karaktär den rådande politiska doktrinen att banorna ska disponera så lite pengar som möjligt och ATG så mycket pengar som möjligt.

Det är märkligt att inte detta avtal omedelbart sades upp för omkonstruktion när det stod klart att omregleringen av spelmarknaden skulle landa i ett licenssystem. I ATG:s fall är priset på dessa rättigheter satt utifrån förutsättningen att banorna får direkt och proportionell nytta av spelöverskottet som ljud och bild hjälper till att generera. Detta är dock inte tillämpligt i de affärsmodeller andra spelbolag kommer att vilja ha.

Här handlar det inte om attt ha några ”Lika Villkor” som travsporten anammat som slagord inför omregleringen utan väldigt mycket om att om andra spelbolag ska ha tillgång till ljud och bild på banorna så är det på ”ATG:s villkor”. Det är alltså en konstruktion som får effekten att den stänger ute ATG-konkurrens.

 

Så det tredje: det obegripliga som beslutades Derbyhelgen. Eller gjorde det det, togs upp är väl rätt ordval?

Nämligen att ST i praktiken sätter stopp för alla tänkbara initiativ från banorna själva att vilja, eller kunna, agera utanför det centralt dikterade och ännu så länge ”ATG-beställda” och ATG LIve-anpassade tävlingsprogrammet. Detta genom att ST även vill ta makten över banornas ”kommersiella ytor”. Om ett spelbolag önskar köpa en reklamskylt på en bana ska 90 procent av intäkten gå till den centrala ST-fördelade potten och tio procent till banan som säljer skylten. ST ska dessutom godkänna spelbolaget som köper skylten. Detta affärsförhållande gäller spelbolag isolerat. Inte andra skyltköpare.

Detta är så urbota dumt att man inte tror det är sant, men det är det (sant alltså).

Detta är så urbota dumt att man inte tror det är sant, men det är det (sant alltså)

S å till sist: en elefant i rummet blir hur Svensk Travsport (och Svensk Galopp) utövar sitt ägarinflytande i ATG. Förutom att ATG:s styrelse består av representanter utsedda av staten, med den till finansdepartementet hårt sammanbundne Bo Netz som ordförande, så sitter det från sportens sida samma människor i ATG:s styrelse som i ST:s och SG:s.

Detta kolliderar med det som nu föreslås med att ST:s styrelse ska godkänna alla tävlingar. Varenda ST-styrelseavslag som rör någon annan spelbolagsaktör än ATG torde med den personsättning som nu gäller för sportförbundets och spelbolagets styrelser ha ungefär lika stor chans som en Piggelin i Sahara vid lunchtid om det prövas rättsligt utifrån konkurrenslagstiftningen.

Som ST agerat inför omregleringen finns tyvärr anledning att misstänka att travförbundet INTE kommer att se med blida ögon på eventuella initiativ som skulle innebära konkurrens med ATG. Med den föreslagna stadgeändringen blir intrycket att man knyter ihop säcken gällande detta.

Med den här föreslagna stadgeändringen blir intrycket att man knyter ihop säcken gällande detta

Kanske öppnar sig nu också en övergripande fråga: Håller ST fast vid en struktur där man i praktiken fortfarande är kraftigt inlindat med sitt spelbolag ATG, med den ovan nämnda styrelsesammansättningen, ljud-bild-avtalet, och 90-10-fördelningen av ”nya intäkter” som flagranta exempel? Om detta agerande och manövrerande uppenbart syftar till att behålla vad som varit ATG:s monopolsituation för hästspel, motarbetar ST inte då omregleringens huvudsyfte om kanalisering innebärande att ”allt” spel ska styras in under Spelmyndighetens kontroll?

Mats Müllern har sin egen lösning på detta: ATG borde rakt av säljas. Ja, det kanske är rätt.

Men till att börja med borde sporten börja visa att man menar allvar med att ATG ska konkurrensneutraliseras genom att åtgärda ljud/bild-avtalet, köra 90-10-förslaget i dokumentförstöraren, och deklarera att den sportsliga delen av ATG-styrelsen avgår vid nästa bolagsstämma. I samma andetag sätts stenhård press på att även stat-gänget i ATG-styrelsen ska avsättas och ersättas med en för stora spelbolag kompetensbaserad sammansättning.

ATG:s valberedning (finns det ens en sådan tillsatt?!) borde då från och med nu bli fullt sysselsatt med detta.

G ör detta först, och de föreslagna stadgeändringarna blir då sannolikt helt okontroversiella. Och allt blir som ambitionen är, att stadgarna ska knyta ihop säcken så att ST:s styrelse har sista ordet. Men det är skillnad på att knyta ihop en säck och bli inknuten i säck. Det kanske därför inte är en så dum idé om travsällskapens medlemmar tar sig ett funderarvarv på om stadgeändringarna ska släppas igenom den 12 december eller om man ska begära ett ”omtag”.

Fakta

Advokaten om stadgeändringen

Mats Müllern går in detalj in på vad det juridiska läget är om en bana skulle välja att köra en tävling som inte är godkänd av ST:

”Bilsportförbundet uteslöt medlemmar som deltog i av förbundet icke-auktoriserade tävlingar, s.k. lojalitetsplikt. Det ansåg Marknadsöverdomstolen vara en för långtgående åtgärd som innebar en otillåten konkurrensbegränsning. Man uttalade dock att idrottsverksamhet med ekonomiska effekter var underkastad de konkurrensrättsliga reglerna. Helt i överensstämmelse med den s.k. Bosman-domen från EU-domstolen. Nationella eller andra regler fick inte påverka den fria rörligheten varför transferreglerna underkändes. Däremot underkände inte Marknadsdomstolen organisationens hävdande av ensamrätten i sig. D.v.s alla som medverkar i auktoriserade tävlingar var underkastade dess regler. Man fick bara inte bestraffa de som medverkad i andra organisationers tävlingar genom att förbjuda dem att delta i förbundets tävlingar. Tidigare hade i vart fall SG regler som förbjöd den som deltagit i av SG ickeauktoriserade tävlingar att starta i SG-tävlingar. Den bestämmelsen har försvunnit.

———-
Den stora och svåra frågan är om ett utländskt spelbolag, som uppfyller de svenska kraven kan träffa avtal med en bana, eventuellt med ensamrätt, om spel på banan. Exempelvis Bet 365 träffar avtal med Solvalla om att alla deras löp skall exklusivt förbehållas spelbolaget. Jag tror, men är långt ifrån säker, att ST då kan utesluta Solvalla ur organisationen, men man kan inte angripa själva avtalet. Och heller inte bestraffa en deltagare på en sådan tävling som brott mot lojalitetsplikten.”

Expandera

 

Lars G Dahlgren på twitter:

Världsrekord sattes igår; superbana idag också och topphästar tävlar. Blir en treåring världens snabbaste (1.07,6)… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 7 okt
Det var väl bara meningen...att Kennedy skulle komma in och sätta fb frispark från 3
@larsgdahlgren - 1 okt
solvallahf.se/bloggen?target… Om Stockholms Travsällskap driver ”sina hästägares” idéer blir det nog livat om tävlingsprogrammet i höst igen.
@larsgdahlgren - 19 aug
Extrautredningen om hästsportens finansiering från 2019 går igång inom kort. ”Olika lösningar är tänkbara”, säger civilminister Shekarabi.
@larsgdahlgren - 5 apr
Sprang Day or Night In banrekord 1.09,6 idag på Hd? Nej, jag tror att mellantiderna stämmer och att segertiden är ngnstans 1.10,1-1.10,3.
@larsgdahlgren - 2 apr
Fokustema
Krönika
Läs senare

Nu var det Nadal Brolines tur

Prix d’Amérique är viktigare än Silverhästen. Det borde alla förstå. Men likväl finns det förstås de som tycker att Örjan Kihlström körde för passivt med världsstjärnan Propulsion när han satt kvar i kön medan Nadal Broline bestämde – och rann undan till vinst– i täten.
Av
Lars G Dahlgren
Nadal Broline och Ulf Ohlsson. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Nadal Broline och Ulf Ohlsson. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Nadal Broline (e, Yankee Glide – Aimees Promise) avslutade 1.10,2 sista 500 meterna i ledningen, Propulsion 1.08,5 sista 400 meterna ute i tredje-fjärdespår när han till slut fick lämna tröge On Track Piratens rygg och spurtade till fjärdeplatsen. Segertiden för Nadal Broline blev 1.11,9a/2.140.

Fakta

Nadal Broline

valack åtta år e. Yankee Glide – Aimee’s Promise e. American Winner
50 st: 21–12–7
Rekord: 1.14,5m* – 1.09,3ak
Insprunget: 5.814.415 kr
Uppfödare: Broline International AB, Svenljunga
Ägare: Onkel Invest Oy, Finland
Tränare: Reijo Liljendahl, Solvalla
Körsven: Ulf Ohlsson, Solvalla
Skötare: Pernilla Sundling

Expandera

Propulsion var nu i samma position som Maharajah var för några år sedan, när Stefan Hultman använde gulddisvisionslopp som uppladdning inför Prix d’Amérique och hästen inte infriade spelarnas höga favoritförtroenden. Men det är ju varken kuskars eller tränares fel när spelarna lastar in på hästar där tränarna deklarerat i ”alla intervjumedia som finns” att formen inte är på topp beroende på ett tränings- och matchningsupplägg som innebär att hästen ska ha maximal form, i det här fallet, inte nu, utan två månader längre fram i tiden. Det är helt enkelt så hästsport fungerar.

Örjan Kihlström ville denna gång inte köra fram Propulsion i dödens, eller bumla på med ett mördande slutvarv som han gjorde i somras i Norrbottens Grand Prix och Hugo Åbergs Memorial utan ge hästen ett snällare upplägg. Med ryggar och en bra spurtrepa till slut. Precis så blev det och Propulsion såg på alla sätt fin ut både innan och i loppet.

Samtidigt var det på något sätt rättvist att Nadal Broline får lämna 2018 bakom sig – det här var sannolikt sista starten i år, sade tränaren Reijo Liljendahl – med en viktig seger. För en sådan är det utan tvekan att ta hem Carl XVI Gustafs Silverhäst. Nadal Broline har sprungit in över 2,1 miljoner i år.

– Det här var Nadal Broline värd. Han har varit trea i Elitloppet och tvåa i Årjängs Stora Sprinterlopp och gör sin bästa säsong som åttaåring. Idag kändes det som att det var läge att han skulle kunna vinna och jag ville prova framåt, men trodde inte att han skulle komma förbi de andra och till ledningen redan in i första kurvan. Så kan det bli när hästarna hamnar helt rätt i steget bakom startbilen och det gjorde Nadal Broline idag, sade körande Ulf Ohlsson och tillade:

– Sedan var det förstås tacksamt att Propulsion inte kom fram till oss.

Bronsdivisionens final lovade väldigt mycket på papperet och infriade också detta. Det blev full fart mest hela vägen där Hawk Cliff pressade Esprit Sisu i ledningen till 1.12-tempo. I fjärde par utvändigt satt Milliondollarrhyme (e. Ready Cash – Nursery Rhyme) och gottade sig och sedan han fått daghjälp av Roheryn i tredjespår genom slutsvängen spurtade fyraåringen till säker seger på 1.12,1a/2.140.

– Det kan inte bli bättre än så här och han flög fram till slut, sade Fredrik B Larsson.

Milliondollarrhyme har sprungit in 858.000 kronor i år och har i skymundan varit en fyraåring som det blir väldigt intressant att se hur han presterar när han kommer ut som femåring. Det känns som att det kan finnas mycket kvar inombords där att plocka fram.

Franske avelshingsten Orlando Vici, en av de som använts mest med importerad sperma, håller sig stadigt på topptiolistan bland avkommornas resultat i Sverige. Quadrophenio-sonen är sjua i år avseende insprunget, slutade femma på samma lista förra året och var sjua 2016. I V75-finalerna räknade Orlando Vici nu in en dubbel som fadershingst.

Norskfödde men numera finskägde och finsktränade Chief Orlando (e. Orlando Vici – Muito Bonita) kom loss knappt 100 kvar från rygg ledaren och hann avgöra till seger för Jorma Kontio på 1.12,5a/2.140. Tapio Mäki-Tulokas, som det fanns en tvåsidors intervju med i denna veckas utgåva av Sulkysport, tränar. Vill femårige Chief Orlando komma tillbaka och starta i V75 är det nu gulddivisionen som gäller – segern i silverdivisionsfinalen förde upp honom i den klassen.

Ett år yngre Cobbys Olifant (e. Orlando Vici – Peach Penny) har hittat stilen på allvar i höst hos Thomas Uhrberg och har detta meeting räknat in en snygg försök-final-dubbel i klass II. Det gick, som det kändes, vådligt snabba 1.12,5 första varvet, men Cobbys Olifant var aldrig allvarligt hotad på 1.13,2a/2.140.

Queen Of Sand (e. Maharajah – Frillan Filiokus) fick en tryckare i ledningen mitt i loppet, men hade inga problem att reda ut det. Det Camilla Jonasson-tränade fyraåriga stoet stegade ohotad undan på 1.14,0/2.140 i diamantsto-finalen.

– Hennes utveckling i år har varit fantastisk. I början räckte hon inte i nolloppet och ville ingenting. Nu får man nästan bromsa henne för att hon vill för mycket, sade Stefan Söderkvist om fyraåriga Queen Of Sand.

Mamman Frillan Filiokus (e. Malabar Circle Ås – Fanny Filiokus) sprang in 2,5 miljoner kronor och vann för sju-åtta år sedan både försök och final i silverdivisonen och även i stoeliten. Queen Of Sand är hennes första avkomma.

Förr fick inte utlandsfödda hästar vara med i rikstotons klass III, II och I, de var förbehållna svenska hästar, men så är det inte längre. Därför har Nederländernafödde fyraårige valacken Heart of Steel (e. Cantab Hall – Angel Heikant) kunna komma till Peter Untersteiner och dra nytta av att han visat sig vara överkvalificerad för klass I. Den överlägsna försökssegern på Jägersro på 1.10,4a/1.640 följdes upp med nästan lika överlägsen spetsseger i finalen på 1.12,3a/2.140.

– Idag fick jag bråka mycket med honom första varvet, det är hästens svaghet att han kan ligga på för mycket och det gjorde han nu. Det var imponerande att han ända hade två växlar kvar till slut, sade Peter Untersteiner.

ATG drabbades av it-problem strax innan V75 skulle starta och det kostade förstås både omsättning och ett gäng missnöjda kunder som hade tänkt sig att lämna in sina system i sista stund. Spelsystemet var inte drabbat av driftstörning utan det som krånglade var att det inte gick att logga in på ATG-kontot. Därmed gick det inte att spela på atg.se för de kontokunder som drabbades av utloggning och sedan inte kom in igen. Problemet var åtgärdat efter en timme.

Fakta

Spelfakta

Rätt V75-rad:
4–5–4–2–5–5–11
Utdelning:
Sju rätt: 302.755 kr
Sex rätt: 2.783 kr
Fem rätt: 252 kr
Omsättning: 84.516.278 kr
Publiksiffra: 2.731

Expandera

Hard Times fick nosen först

Lars G Dahlgren på twitter:

Världsrekord sattes igår; superbana idag också och topphästar tävlar. Blir en treåring världens snabbaste (1.07,6)… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 7 okt
Det var väl bara meningen...att Kennedy skulle komma in och sätta fb frispark från 3
@larsgdahlgren - 1 okt
solvallahf.se/bloggen?target… Om Stockholms Travsällskap driver ”sina hästägares” idéer blir det nog livat om tävlingsprogrammet i höst igen.
@larsgdahlgren - 19 aug
Extrautredningen om hästsportens finansiering från 2019 går igång inom kort. ”Olika lösningar är tänkbara”, säger civilminister Shekarabi.
@larsgdahlgren - 5 apr
Sprang Day or Night In banrekord 1.09,6 idag på Hd? Nej, jag tror att mellantiderna stämmer och att segertiden är ngnstans 1.10,1-1.10,3.
@larsgdahlgren - 2 apr
Fokustema
Krönika
Läs senare

HNS-studie dras tillbaka efter Sulkysports granskning

Hästnäringens Nationella Stiftelse basunerade igår ut en viktig studie över hästbranschens storlek och påverkan på Sveriges ekonomi. Men när Sulkysport kritiskt granskade siffrorna innan den tänkta publiceringen på sulkysport.se visade det sig finnas väsentliga fel. Studien dras idag fredag tillbaka och en ny version läggs ut nästa vecka.
Av
Lars G Dahlgren

355.500 hästar, påstår forskarna bakom studien, att det fanns i Sverige 2016. Dessa hästar påstås skapa 17.000 arbetstillfällen och omsätter 31,3 miljarder kronor. Dessa siffror multipliceras sedan en gång till enligt en metod som använts tidigare, till 72 miljarder kronor och 38.000 jobb.

Detta basunerades ut ordentligt igår, och kopierades till exempel rakt in på Svensk Travsports hemsida. LRF hakade på synkroniserat med en ny handlingsplan där man anammat de 72 miljarderna och 38.000 jobben med hull och hår.

Det hade ju varit bra om det stämt. Men det gör det alltså inte. Man kan onekligen tillåta sig att kritiskt undra om inte de häst- och jordbruksorienterade organisationerna LRF och HNS, och de inspel (från bland annat Svenskt Travsport) som använts, borde märkt detta.

Så här ligger det till:

Forskarna anger att det ingår 63.464 varmblodiga travhästar och 18.754 kallblodiga i studien. De hästarna ska alltså ha funnits livs levande på svenska marker 2016. Om man utgår från att genomsnittsregistreringsantalet skulle vara 4.000 varmblodiga travare i snitt per kull – vilket är en oerhört generös avrundning uppåt – innebär siffran 63.463 hästar att alla registrerade varmblodiga travare – hundra procent av kullarna – lever tills hästarna är 15,9 år!

Redan där står det klart att nej…det här går inte ihop.

Så då gav vi oss på att räkna på kallbloden. Där är det – rakt på sak – inte en siffra rätt. Kallblodssiffran anges alltså till 18.754 hästar. Ett högt räknat registreringstal om 600 hästar per år skulle innebära att ALLA födda kallblod uppnår åldern 31,3 år!

Ett högt räknat registreringstal om 600 hästar per år skulle innebära att ALLA födda kallblod uppnår åldern 31,3 år!

Jag kontaktade studiens ledare, filosofie doktorn Tobias Heldt, och han gav snabbt svar:

”Hej Lars! vi behöver titta lite närmare på detta. Jag ser nu i BI-verktyget (vilka är de siffror som används i skattningarna) att vi har 63.463 st varmblodiga travhästar. Motsvarande för kallblodiga travhästar är 12.097. Siffrorna i underlagstabellen i rapporten verkar inte stämma. Det ser ut som att det har smugit sig in ett fel i siffrorna där i rapporten. Jag måste som sagt undersöka detta mer noga och ev. korrigera i tabellen i rapporten.”

18.754 påstådda kallblod hade blivit 12.097.

Nu på fredagförmiddagen kom så beskedet från Heldt om att studien tas tilbaka och uppdateras:

”Hej Lars! Du ska stor tack för att peka ut denna miss i rapporten! Jag ber om ursäkt för detta fel. Det rör sig om ett fel där jag jobbat i två olika versioner och uppdaterat tabeller i fel version. Sedan hängde de felaktiga tabellerna med fram till slutversionen tyvärr. Jag hade fått kommentarer från både Karolina och Mats (medlemmar av styrgruppen till projektet) om detta för flera månader sedan (=kvalitetssäkring har skett – och siffrorna i verktyget är säkrade). Vi hade tidigare jobbat med olika former av ”skärningar” av hästantalet på rastyper och skapat en första version av tabellen.

Man kan förstås fråga sig att hur denna miss kunde passera. Jag kan bara förklara det med att vi i slutfasen av arbetet hade allt fokus på att få siffrorna i verktyget att stämma, samt att få till alla slutberäkningar till de ekonomiska effekterna. Felet är helt och hållet mitt. En ny version av rapporten med en ”errata” kommer att laddas upp så snart som möjligt.”

En ny version av rapporten med en ”errata” kommer att laddas upp så snart som möjligt”

Nu kommer jag med ett provokativt påstående: De 72 miljarderna som hästnäringens ska ha i inflytande på svensk ekonomi är ”glädjesiffror” uträknade från basfakta om hästantalet som inte stämmer. Tobias Heldt vill inte gå så långt men medger ändå att det här nu blivit lite problematiskt:

”Jag tror det är mycket nyttigt med en debatt kring grundstatistikens kvalité och brister. Däremot skulle jag inte vilja påstå att studien inte är korrekt. Den visar på resultat inkluderat osäkerhet men är självklart gjord under antagande om att ingångsvärdena är korrekta. Att diskutera antaganden som ligger bakom modellens skattning samt ev. brister i offentliga statistiken är däremot helt i sin ordning.”

Om man nu ska gå på det sistnämnda – fel och brister i den offentliga statistiken – så tror jag att det finns en lättfunnen sådan. Den står i studien, i svart på vitt (sid 5):

”För uppskattning av antalet hästar i Sverige används den skattning som Jordbruksverket genomförde år 2016 (tidigare genomförda år 2004 och 2010, de s.k. hästskattningarna, (Statens jordbruksverk, 2017)”

Dessa JBV-skattningar är dock inte en seriös räkning av antalet hästhuvuden i Sveriges hagar och stall utan har sin utgångspunkt i (EU-)stödprogrammen. Innehavarna av jordbruksfastigheter ska i alla sådana (digra) ansökningar uppge djurbeståndet på fastigheten. Rakt på sak: de som äger dessa fastigheter har incitament att utifrån rymligheten i samvetet slira på sanningen, ange högre antal djur än de egentligen haft, och hoppas undvika kontroll. En annan osäkerhetsfaktor är rent mänsklig slapphet: jag skickar in samma siffror som jag angav förra gången.

JBV:s siffror är därför en opålitlig källa när det gäller att veta hur många djur (i det här fallet hästar) det egentligen finns i landet.

JBV:s siffror är därför en opålitlig källa när det gäller att veta hur många djur (i det här fallet hästar) det egentligen finns i landet

Tobias Heldt kommenterar detta så här:

I modellen och skattningarna har vi tagit hänsyn till att Jordbruksverkets siffror är skattningar som innehåller osäkerhet. Totalen om 355.500 hästar i Sverige har mindre osäkerhet än skattningarna av antalet på länsnivå. Detta påverkar naturligtvis även hur vår modell skattar hästnäringens effekter på regional nivå.

Det faller onekligen en stor pinsamhetens slöja över Hästnäringens Nationella Stiftelse när detta publicerats utan att man synes ha gjort ordentlig kvalitetsgranskning av studien. Ingen med kunskap om travhästbeståndet i Sverige kan ha läst den före publiceringen – då borde den här felkällan upptäckts omedelbums.

LRF är inte bättre när de i sin tur tog studien som utgångspunkt för en handlingsplan samma dag studien presenterades.

——–

Fotnot: Jag ställde två frågor till Hästnäringens Nationella Stiftelses chef Stefan Johanson och fick svar.

Fråga: Det uppstår av mitt resonemang ovan tydlig misstanke om att studien inte blivit tillräckligt kvalitetssäkrad gällande de viktiga basfaktasiffrorna som hela studiens slutresultat tyder på. Vad är din kommentar till det?

Svar: Jag har varit i kontakt med Tobias som gett mig följande svar. Tyvärr korrekt att det smugit sig in ett fel i tabellen, däremot inte i BI-verktygets siffror som ligger till grund för beräkningarna. Att korrigera hästantalet för varm-och kallblodiga travhästar påverkar inte totalsiffrorna för hästantalet. De ska skiftas till annan kategori. Totalen som JBV skattat är fortfarande det som vi jobbat efter.

Jag känner mig trygg i siffrorna i BI-verktyget som ligger till grund för alla beräkningar. Dessvärre verkar det vara något skumt med siffrorna i tabellen på s.14. Det kan ha blivit fel där, vilket i så fall direkt kan åtgärdas genom en ”errata” med kommentar ”tabell i tidigare version av rapporten var felaktig”. Mitt förslag är att släcka ner möjligheten att ladda ner rapporten tills detta är utrett. Ny version kommer därefter upp på måndag.

ST har deltagit i siffergranskningen under hela projektet och har också kontaktats – från deras sida är det Mats Fransson och Christina Olsson som ansvarar om du vill komma närmare ”källan”.

Fråga: Hur går ni vidare härifrån? Lägger ni studien till handlingarna som ”sann” och har den som utgångspunkt för kommande politiskt påverkansarbete eller tar ni tillbaka den och ber forskarna göra en revidering/kvalitetsssäkring?

Svar: Detta är en version 1.0, som finansierats likt ett utvecklingsprojekt, via framförallt hästnäringens organisationer. Högskolan Dalarna och Tobias har sedan också beviljats forskningsmedel via Stiftelsen Hästforskning så arbetet kommer att fortgå med såväl att utveckla siffermaterial som kvalitet.

 

Lars G Dahlgren på twitter:

Världsrekord sattes igår; superbana idag också och topphästar tävlar. Blir en treåring världens snabbaste (1.07,6)… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 7 okt
Det var väl bara meningen...att Kennedy skulle komma in och sätta fb frispark från 3
@larsgdahlgren - 1 okt
solvallahf.se/bloggen?target… Om Stockholms Travsällskap driver ”sina hästägares” idéer blir det nog livat om tävlingsprogrammet i höst igen.
@larsgdahlgren - 19 aug
Extrautredningen om hästsportens finansiering från 2019 går igång inom kort. ”Olika lösningar är tänkbara”, säger civilminister Shekarabi.
@larsgdahlgren - 5 apr
Sprang Day or Night In banrekord 1.09,6 idag på Hd? Nej, jag tror att mellantiderna stämmer och att segertiden är ngnstans 1.10,1-1.10,3.
@larsgdahlgren - 2 apr
Sport