Fokustema
Krönika
Läs senare

ATG:s fart räcker inte för att fylla pokalen

Hur ska ATG:s halvårsbokslut som presenterades igår tolkas? ATG hyllar att farten på spelet nu är rekordhög. Andra tittar på att denna rekordomsättning inte ger minsta lilla förbättring av resultatet, eftersom kostnaderna är så höga att ”siffran på sista raden” på 157 miljoner kronors spelökning till och med är 10,5 miljoner SÄMRE än ifjol. Och farten är inte tillräckligt hög.
Av
Lars G Dahlgren

Alltså: 157 miljoner kronors spelÖKNING första halvåret 2017 gav 10,5 miljoner i SÄMRE resultat! Där vill jag samtidigt då skjuta in att avsättningen till sporten, utdelningen till ägarna trav- och galoppbanorna, första halvåret var 10,4 miljoner kronor högre än 2016. Lägg till dem och slutsatsen blir att 157 miljoner kronors spelökning genererade plus minus noll i effekt för spelbolaget ATG:s ägare.

Det är vid första anblicken direkt skrämmande. Det är, skulle jag vilja påstå, till och med så illa att jag tror att alla skulle ha förståelse för, och tycka att det är ett bra beslut, om ATG:s styrelse omedelbart beslutar om en extern och opartisk översyn av ATG:s kostnader och beslutsunderlag/kalkyler bakom gjorda marknadssatsningar.

Men man ska samtidigt akta sig för att betrakta siffror och rapporter för ytligt. Första halvåret 2017 skiljer sig väldigt väsentligt från hur det tidigare sett ut i ATG:s rapporter, med ett väldigt starkt förstakvartal som i princip lagt grunden för hela årsresultatet, sedan tre svagare kvartal, vilket ifjol marknadsutvecklades med en bra spurt sista tre månaderna.

Ta 2015. Då var kvartalsresultaten följande: Q1: +71,7 mkr. Q2: -7,8 mkr. Q3: -3,9 mkr. Q4: -34,3. Årsresultat: +25,7 mkr.

Det avsevärt mer kostnadstunga 2016 hade sett i stort sett likadant ut om inte ATG i december adderat att det kördes V75-dagar varje dag mellan jul och nyår, vilket räddade upp året till ett plusresultat: Q1: +58,3 mkr. Q2: -41,2 mkr. Q3: -23,9 mkr. Q4 +15,4 mkr. Årsresultat: +8,6 mkr.

Och så har 2017 börjat så här: Q1: +13,1 mkr. Q2: -6,5 mkr. Alltså ett resultatmässigt betydligt svagare Q1 än både 2015 och -16, men ett starkare Q2.

Nu tar ATG:s ledning in luft och säger att Q2 visar vad som kommer att hända de närmaste kvartalen. Det vill säga att omsättningen fortsätter att vara på rekordnivåer, förhoppningsvis fortsatt ökande, samtidigt som kostnadsutvecklingen planar ut. Lite förenklat uttryckt kan man säga att ATG nu kopplat in farthållarknappen efter att tidigare ha tryckt hårt på den drivmedelsslukande gaspedalen. Den uppbygga farten (totoomsättningen) ska därmed också börja ge utdelning på sista raden i de ekonomiska rapporterna.

Att det blir så är en absolut förutsättning för att det utlovade pokalåret 2018 ska kunna gå i uppfyllelse någorlunda enligt de planer som drogs upp 2014. Att ATG kommer att missa grovt när det gäller vd:n Hasse Skarplöths famösa 500-miljonersnettoutsaga om etableringen av turspel (vr och boost) är redan klart. De spelen ger bara smulor till resultatet. Likadant så är toppsju-etableringen ett misslyckande. Spelet nämns i den igår offentliggjorda rapporten inte ens som en av anledningarna till Q2-rekordomsättningen. Det som gått bra enligt Q2-rapporten är Tillsammans-effekten i V86-spelet och GS75 på söndagar.

Kan då ATG:s resultat byggas de kommande 18 månaderna så att det som finns i balansen (hästsportens fond) inte behöver slaktas för att få ut de 300 pokalårsmiljonerna?

Om man ser 2014 som startåret behöver ATG förbättra resultatet med cirka 240-250 miljoner kronor dessa 18 månader. Drar man ner fonden till den nivå Hasse Skarplöth tycker att han/ATG har mandat för, till 400 miljoner, behövs 160 miljoner i resultatförbättring eftersom det balanserade resultatet halvårsskiftet juni-juli 2017 bokförs till 538,7 miljoner kronor.

Det låter faktiskt fullkomligt utopiskt. Kan någon tro på det utanför Hästsportens Hus väggar? Ändå vidhöll igår ekonomichefen Lotta Nilsson Viitala att man ”följer planen” för att nå de uppsatta målen.

Eftersom Lotta också envist (lika envist som tidigare) sade till mig att ”jag vägrar lämna ut prognoser” får väl jag försöka göra ett litet försök att hjälpa alla som undrar vad som är på väg att hända genom att på enkelt sätt se i spåkulan.

Q2-omsättningssiffran 2017 var 186 miljoner kronor högre än 2016. Det ser ju väldigt bra ut, men om man tar en titt i tävlingsprogrammet finner man att det låg 17 V75-omgångar under månaderna april-juni 2016 och 19 i år. Det som skiljer är långfredags-V75:an på Färjestad (låg i Q1 2016) och Bergsåker 1 maj (nytillagd V75-dag). De dagarna omsatte 105 miljoner kronor ihop. Så där finns grovt räknat hälften av de 186 miljonerna i ökad Q2-omsättning. Vi kan kalla det kalendereffekt.

(Här finns för övrigt ett direkt sakfel i ATG:s Q2-rapport. Det står nämligen på sidan 1, i kommentaren om kvartalsperioden april-juni att ”kvartalet innehöll samma antal V75-omgångar och en jackpot mer för V75 jämfört med motsvarande period föregående år”. Lotta Nilsson Viitala kommenterar detta så här: ”Det jag har jämfört är antalet lördagsomgångar för V75. Det borde jag uttryckt tydligare i texten precis som i kommentaren för delåret.”)

Totalt blev det 35 miljoner kronor bättre resultat jämfört med månaderna april-maj-juni förra året, men justera för de två tillkomna V75-omgångarna och det visar sig att det i själva verket var någonstans 15-20 miljoners ”grundfartsförbättring” gentemot 2016.

justera för de två tillkomna V75-omgångarna och det visar sig att det i själva verket var någonstans 15-20 miljoners ”grundfartsförbättring”

Under Q3 förbättrar denna veckas tre extra V75-omgångar och storjackpotten på Bergsåker i morgon resultatet jämfört med förra året. Med hur mycket går ganska lätt att summera i början av nästa vecka. Under Q4 ”möter” ATG samma utbud som man hade förra året, så då kan inte mer än ”grundfartsresultat” förväntas.

Någonstans mellan tummen och pekfingret borde andra halvåret kunna ge ett jämfört med fjolåret bättre resultat på 40-60 miljoner. Generöst grundfartsräknat 20 plus 20 plus denna veckans extra-V75-effekt. Förra året gick Q3+Q4 tillsammans 8,5 miljoner back. Så med de 6,6 som är plusset för första halvåret 2017 slår vi till med att det realistiskt blir 50 miljoner plus ”på nedersta raden” för helåret. I så fall drygt 40 miljoner bättre än 2016.

Med 50 miljoner i årsresultat att lägga till balansen har en tredjedel, de cirka 60 miljoner som fyllts på sedan 2014 plus de 50 för 2017, av behovet för att täcka pokalåret enligt ”fullfinansieringsmetoden” nåtts och hälften av Hasse Skarplöths ”fuskräkningsmetod”. Den sistnämnda innebär ju nämligen att det i 300-miljonersutlovandet 2014 då ingick 70-80 miljoner som sporten redan ägde/hade i det som då hette hästsportens fond.

Om Q2-2017-relationen mellan omsättningsfart och kostnadsutveckling sedan bibehålls 2018 ger de sex kvartalen från halvårsskiftet 2017 till årsskiftet 2018-19 häradet 120-150 miljoner i resultatförbättring. Sammanlagt 170-200 av de 300 miljoner som behövs för pokalåret (”fullfinansieringsräknat”) nås då. Bom med 100-130 miljoner.

Det duger ju inte, men det är också därför Lotta Nilsson Viitalas utsaga om att ”ATG måste höja omsättningen ytterligare under kostnadskontroll” i högsta grad gäller om inte det balanserade resultatet ska behöva slaktas för att klara pokalårsutfästelsen till sporten. ATG:s grundfart behöver bli ännu högre än den var under Q2. Så att ytterligare 20-30 miljoner, utöver de jag ”spåkulebedömt”, per kvartal nås i resultatförbättring.

ATG måste höja omsättningen ytterligare under kostnadskontroll

Även om Q2 gav rekordomsättningssiffra och ATG:s personal välförtjänt i så fall firar det med tårta idag räcker det inte. Man är – om min titt i spåkulan är någorlunda träffsäker – fortfarande en bra bit från att uppnå att dela ut vad man lovat sina ägare, eller kan man kanske säga, fått i uppdrag av sin ägare trav- och galoppsporten, att dela ut 2018.

”Resultatet förstärks”

Hög omsättning – svagt resultat

 

 

Lars G Dahlgren på twitter:

En bild från startkaoset i Prix dAmerique; gaby Gelormini blev biten i axeln! Förövaren okänd. pic.twitter.com/OFGGJBfotv
@larsgdahlgren - 28 Jan
Villiam 1.12,0a/2.640 och med in i mål var både Coin Perdu och Husse Boko. Hur långt under 1.09 hade de sprungit på Red Mile nästa helg?!
@larsgdahlgren - 1 Okt 2017
När Propulsions segertid 1.08,0 kom upp på tavlan kändes det helt orealistiskt (fortfarande när det korrigerats till 1.08,1)! Vilket lopp!!
@larsgdahlgren - 25 Jul 2017
Och Johnny Takter fyllde på: "Readly Express kunde ha kapat On Track Piratens världsrekord idag".
@larsgdahlgren - 22 Jul 2017
"Readly Express är en av världens bästa hästar", sa Björn Goop i Tv12 direkt efter Axevallalöpning. 1.11,7a/2.640 i gulddebuten. Magnifikt!
@larsgdahlgren - 22 Jul 2017
Fokustema
Krönika
Läs senare

Rätt att ta sikte på Elitloppet

Bara tre dagar efter segern i Prix d’Amérique är siktet inställt på nästa stora mål för Readly Express. Elitloppet. Fullt logiskt, och mycket klokt tänkt och matchat av tränaren Timo Nurmos.
Av
Lars G Dahlgren

Readly Express fick den formella inbjudningen till Elitloppet av Solvallas nya sportchef Anders Malmrot på tisdagkvällen. Jubel och applåder förstås, men det var ju ändå mest just en formalitet. Redan när jag före Prix de Belgique intervjuade Timo Nurmos om Readly Express för en artikel i Sulkysports Årsrevy (kom ut förra veckan) svarade han ett tydligt och klart ja på frågan om Elitloppet är ett av säsongens viktiga mål för Readly Express – vilket förstås också går att läsa i Årsrevyn.

Frågan efter Prix d’Amérique är egentligen bara vilken väg, vilka lopp, han ska ta till Elitloppet. När fotografen Mia Törnberg och jag besökte Readly Express i Mortree i Normandie dagen efter Prix d’Amérique-segern låg det lite i luften att beskedet skulle bli det som också kom igår: Readly Express startar inte mer på Vincennes denna vinter. Nu är det Eitloppet som fokuset sätts mot – och det givetvis med en lika långsiktig väl uttänkt matchningsplan som ledde in i Prix d’Amérique.

Vincennes underlag är skonsamt för hästars hovar gällande barfotakörning, men i söndags blev det lite för mycket till och med för en sådan van barfotaspringare som Readly Express. Själva loppet är 2.700 meter, men allt före och allt efter och allt snurrande uppe i starten innan loppet kom iväg medförde slitage på hovarnas sulor. Readly Express har dessutom en vitpigmenterad hov (vänster fram) och sådana är av någon anledning ansedda som extra känsliga.

Att för tredje gången på en månad (han gick barfota runt om i Prix Tenor de Baune på julafton och i Prix de Belgique två veckor före Prix d’Amérique också) köra barfota runt om i Prix de France hade kanske blivit en chansning. Det är inget alternativ att chansa i detta skede av Readly Express karriär. Och starta i ett sådant lopp utan att vara säker på kunna köra på optimal balans?! Nej, det är som alla förstår heller inte ett alternativ.

Därmed blev beslutet både enkelt och logiskt. När Readly Express står över Prix de France missar han också chansen att ta hem den feta bonus (150.000 euro) som är knuten till Triple Couronne, Prix d’Amérique, Prix de France och Prix de Paris, och då minskar direkt också incitamentet att starta i fyrakilometersloppet Prix de Paris den 25 februari.

Lika bra att direkt lägga vintermeetinget till handlingarna alltså och ta sikte på Elitloppet.

Readly Express har aldrig startat över kort distans, men kommer naturligtvis att hantera det utmärkt. Timo Nurmos väljer antagligen att låta Readly göra sin första 1.600-metersstart i Grand Criterium de Vitesse i Cagnes-sur-Mer den 11 mars. Det loppet har i massor av år varit en klassisk bra uppgift för tilltänkta Elitloppsdeltagare. Att ta hem Readly Express till Jordanstorp redan nu är också rätt ologiskt; från och med nästa vecka ungefär är det spirande underbar vår i Frankrike och när valet är att byta ut ett februari-vårigt Mortree mot ett fortfarande vintrigt Jordanstorp…

Nu lämnar alltså Readly Express över Prix de France till i första hand Bold Eagle, Propulsion och Belina Josselyn att slåss om. Daniel Redén, och även Örjan Kihlström, var besvikna över Propulsions tredjeplats i Prix d’Amérique. De hade en häst som var bra nog att vinna, men som inte gjorde det. Propulsion har toppchans att istället vinna Prix de France – 2.100 meter bilstart passar enligt min uppfattning Propulsion lite bättre än 2.700 meter voltstart.

Propulsion är lika självklar i Elitloppet som Readly Express och det är väl ungefär där utdelningen för Anders Malmrot från årets Prix d’Amérique kommer att stanna. Bold Eagle och Belina Josselyn vore också självskrivna om de vill vara med, men det vill de inte. Bold Eagle kommer att matchas ”inomskärs” resten av året var beskedet i söndags och Bazire åker inte till Norden. Till detta kan läggas att Bird Parker, som inte har direkta sprinteregenskaper, redan deklarerat att det är Oslo Grand Prix som gäller.

Vem som ska köra Readly Express i Elitloppet är det ännu inte sagt något om. Kanske är Jorma Kontio då tillbaka i sulkyn. Björn Goop hade Prix d’Amérique-uppdraget och han förvaltade det perfekt. Tänjde till och med gränserna över bristningsgränsen, skulle man kunna säga. Startstrul i Prix d’Amérique hör till bilden, ingår som en del i paketet runt loppet. Men det är en sak att det blir ett visst mått av strul med 18 toppladdade hästar och 18 lika toppladdade kuskar som inte inte vill bjuda varandra på en endaste centimeter, en annan att medvetet bryta mot startprocedurens regler.

Det gjorde Björn, han var var beredd att ta böter och eventuell (kort) avstängning för att inte riskera att tappa sin chans i loppet på att få en dålig start. Säg att en utländsk kusk kommer och flagrant bryter mot bilstartsreglerna i Elitloppet…herregud vilket liv och kalabalik det skulle bli. Minns bara uppståndelsen ifjol runt en sådan petitess som hur Bold Eagles martingal var konstruerad.

Det alltför stora startkrånglet i årets Prix d’Amérique visade att fransmännen har samma problematik i sitt reglemente som finns i det svenska. Det är konstruerat för, och reglerar, huvudsakligen ”sådant som händer” i tävlingsmiljöns hetta. Men det är svagt, påföljderna känns billiga och låga, när det kommer till vad som kan kallas medvetna regelbrott, alltså att kuskar ignorerar regler för att få det som de vill ha det i loppet. Franck Nivard och Örjan Kihlström fick betydligt högre böter (2.000 euro) för att vara för tidiga över startlinjen jämfört med Björn Goop (700 euro) som stannade kvar ute på banan istället för att följa de upprepade instruktioner han fick av startpersonalen att köra tillbaka in i uppsamlingsområdet bredvid banan när det blivit omstart.

ATG Play har gjort en bra sak; här är en egen fil som är åtta minuter och tio sekunder lång (så lång tid tog det från ”klart” i första startförsöket tills loppet äntligen kom iväg) på startstrulet. Mycket bra tv, om man säger så!

Björn Goop gjorde som han gjorde i starten för att maximera sin hästs möjligheter och det gjorde han sedan helt sagolikt bra resten av loppet. Vilken superstyrning! Rätt värderad varenda meter, och när jag nu tittat om på loppet några gånger upptäckte jag en detalj som jag inte såg i stridens hetta i söndags: När Charly du Noyer galopperade utvändigt ledaren in på upploppet hade Örjan Kihlström för bråkdelen av en sekund chansen att smita ut i andraspår med Propulsion, så att denne hamnat i stort sett jämsides med Readly Express och Bold Eagle. Men Björn Goop hann blixtsnabbt styra vänster och täppa till för Propulsion, som istället fick ta sig ut bakom de två som segerstred.

Detta var en av detaljerna i en kuskprestation i världsklass både taktiskt och tempobedömningsmässigt. Att få Bold Eagle i rygg var ju egentligen sämsta tänkbara häst att få där. Men Readly Express hade styrka, toppform, och vilja att klara av Bold Eagles kortspeed, och Björn Goop gav Readly Express de bästa tänkbara förutsättningarna att kontra ut titelförsvararen.

Det här var till och med strået vassare än när Goop chockade med att bomba till spets med Timoko och på så sätt knipa det avgörande initiativet i Elitloppsfinalen förra året.

Lars G Dahlgren på twitter:

En bild från startkaoset i Prix dAmerique; gaby Gelormini blev biten i axeln! Förövaren okänd. pic.twitter.com/OFGGJBfotv
@larsgdahlgren - 28 Jan
Villiam 1.12,0a/2.640 och med in i mål var både Coin Perdu och Husse Boko. Hur långt under 1.09 hade de sprungit på Red Mile nästa helg?!
@larsgdahlgren - 1 Okt 2017
När Propulsions segertid 1.08,0 kom upp på tavlan kändes det helt orealistiskt (fortfarande när det korrigerats till 1.08,1)! Vilket lopp!!
@larsgdahlgren - 25 Jul 2017
Och Johnny Takter fyllde på: "Readly Express kunde ha kapat On Track Piratens världsrekord idag".
@larsgdahlgren - 22 Jul 2017
"Readly Express är en av världens bästa hästar", sa Björn Goop i Tv12 direkt efter Axevallalöpning. 1.11,7a/2.640 i gulddebuten. Magnifikt!
@larsgdahlgren - 22 Jul 2017
Fokustema
Krönika
Läs senare

Hästägarbrev som snuddar en stor fråga

Svensk Travsport fick brev förra veckan. Och svarade snabbt men kanske lite för undvikande. Nu har ST därför fått en smäll till. Och det har blivit dags att försöka se ovanför den lilla sakfrågan som var utgångspunkten och istället ställa den stora frågan: TDS-systemet. För vilka finns det? Hur fungerar det? Egentligen?
Av
Lars G Dahlgren

Det började med att de tre hästägarföreningarna som tillhör banorna Solvalla, Mantorp och Sundbyholm reagerade på en partsinlaga i en rättslig tvist.

Några bolag som ägt hästar i andelsform hos Björn Goop har lämnat in stämningar på sammanlagt sjusiffrigt belopp i efterdyningar till att Goop sade upp hästarna ur sin träning i månadsskiftet juli-augusti förra året. Goop har tillbakavisat alla ekonomiska krav, men det har inte lugnat den som företräder bolagen, Linn Andersson. Tvärtom, skulle man kunna säga. Hon tycks beredd, och ha energi nog för, att vända upp och ner på himmel och jord för att intill sista juridiska koppsnurr driva det hon dragit igång.

Det som föranlett att det blivit ”öppen-brev-växling” mellan tre hästägarföreningar och Svensk Travsport är att Linn Andersson begärt utdrag från både veterinärjournaler (som förs av veterinär) och behandlingsjournaler (som förs av tränare) för att få grepp om med vad, när och hur hästarna varit föremål för veterinära åtgärder. Här finns utrymme för begreppsförvirringar och missförstånd, och kanske har det varit sådana. Det som föranledde reaktionen från hästägarföreningarna uppstod när Linn fick klart för sig vad det var hon hade rätt till att få ut enligt tävlingsreglementet. Där står i paragraf 45 att tränare är skyldig att utge behandlingsjournal till hästägare när hästägare begär det.

Behandlingsjournalen är i första hand tänkt som en hjälp för tränare att hålla reda på karenstider så att onödiga dopingprov kan undvikas och i andra hand något att gå tillbaka till om ett dopingprov blir positivt. Tränarna är skyldiga att föra sådan journal och sedan hösten 2016 är det formaliserat så att den måste föras för varje häst för sig. Tidigare hade tränaren i praktiken frihet att föra journalen på det sätt denne fann bäst för sig själv – så länge den fördes ok och var ”spårbar” gällande varje häst.

Eftersom ST upprätthåller reglementet vände sig Linn Andersson till ST för att få hjälp med de handlingar hon efterfrågade. Men ännu utan resultat. Efter att hon hade beskrivit sina öden och äventyr runt detta på facebook klev de tre hästägarföreningarna, som alla brutit sig ur riksorganisationen Travhästägarna RST, in i matchen och skrev ett vasst ”öppet brev” till Svensk Travsports ordförande Hans Ljungkvist och Johan Lindberg med krav på åtgärder och förklaringar.

Det tog bara två dagar innan de fick svar. Men då inte från vare sig Ljungkvist eller Lindberg utan anonymt och osignerat. De två högsta, politikern och tjänstemannen, i sporten duckade alltså för ett brev som var skrivit med dem som adressater och istället kom ett ”anonymt” svar.

Nu har hästägarföreningarna i sin tur replikerat på svaret och om ST-topparna duckade för första salvan så lär de få huka ännu djupare i skyttevärnet nu. Utdrag ur repliken:

Det är utomordentligt förvånande att inte Svensk Travsport och dess ledning utan förbehåll försvarar hästägarens givna rättigheter

I och med repliken kom även det ekonomiska TDS-systemet in i diskussionen och då höjer det sig omedelbart till principiell karaktär. TDS-en var – och är – en fantastisk uppfinning för att hantera ekonomiska transaktioner mellan tränare och hästägare och samtidigt administrera  prispengar och provisioner på dessa. Så var TDS-en också från början. Men successivt har det byggts in alltmer ekonomiska funktioner då tränare som har underleverantörer (som veterinärer och transportörer) vidaredebiterar dessas utförda tjänster till hästägarna genom TDS-avräkningarna. Smidigt och lätt – men om det funnits slappheter i dokumentationer och verifikationer kanske inte så bra när det ”skiter sig” och saker och ting ska börja nystas upp.

Nu börjar frågan uppstå om TDS-tjänsteförmedlaren ST har tillräckligt bra grepp om detta. Kanske är det så att hästägare som kund och betalare hamnat i underläge gentemot leverantörerna av varor och tjänster. TDS-en är skoningslös mot hästägare som inte klarar sina ekonomiska åtaganden gällande hästarna; det slår till funktioner som startförbud (för hästarna) och retentionsrätt. Inget att säga om det; så måste det vara.

Men om – som fallet är i den rättstvist i Karlstad Tingrätt som var utgångspunkten för detta; alltså att hästägaren vill börja nysta upp vad denne egentligen betalat för i ett samarbete som upphört – då var det plötsligt svårt för ST att få funktionen att fungera åt andra hållet; att ha och utnyttja maktmedel för att få tränaren att presentera underlagen för vad som debiterats genom TDS-en. Fordringar som alltså ST drivit in åt tränaren.

Det är nog bra om den här diskussionen får poppa upp ordentligt till ytan. Upp till principiell nivå om hur det ekonomiska systemet som tränare och hästägare använder sig av fungerar, hur det bör fungera. Och var ansvaret ligger. Är ST ”bara” en passiv förmedlare av denna ekonomiska tjänst? Eller är TDS-en i praktiken en ST-tillhandahållen tjänst för tränarna där ST driver in tränarnas fordringar?

Lars G Dahlgren på twitter:

En bild från startkaoset i Prix dAmerique; gaby Gelormini blev biten i axeln! Förövaren okänd. pic.twitter.com/OFGGJBfotv
@larsgdahlgren - 28 Jan
Villiam 1.12,0a/2.640 och med in i mål var både Coin Perdu och Husse Boko. Hur långt under 1.09 hade de sprungit på Red Mile nästa helg?!
@larsgdahlgren - 1 Okt 2017
När Propulsions segertid 1.08,0 kom upp på tavlan kändes det helt orealistiskt (fortfarande när det korrigerats till 1.08,1)! Vilket lopp!!
@larsgdahlgren - 25 Jul 2017
Och Johnny Takter fyllde på: "Readly Express kunde ha kapat On Track Piratens världsrekord idag".
@larsgdahlgren - 22 Jul 2017
"Readly Express är en av världens bästa hästar", sa Björn Goop i Tv12 direkt efter Axevallalöpning. 1.11,7a/2.640 i gulddebuten. Magnifikt!
@larsgdahlgren - 22 Jul 2017
Fokustema
Krönika
Läs senare

Att sköta sitt kuskjobb kan vara att INTE starta

Jag var inte på plats på Vincennes idag. Och det är väldigt lätt att döma och kritisera med facit i hand. Likväl: När klippet på hur Alfas da Vinci såg ut före loppet dök upp i mitt flöde på sociala medier sved det till långt in i hjärtat. Såg Alfas da Vinci så uppenbart framhalt ut…och Björn Goop inte strök hästen… Björn, du är oerhört mycket mer professionell och bättre än så. Det här var nog det största felbeslut du fattat i hela din karriär.
Av
Lars G Dahlgren

Alfas da Vincis färd till de evigt gröna ängarna på Vincennes i eftermiddags var en sådan där sak som får en att tappa lusten för hästsport, travsport, ja sport överhuvudtaget. Och man tänker: Varför skedde det? Kunde det undvikits?

Först var det inte mer än en slumpmässig olycka. En allvarlig skada som plötsligt bara sker. Kan hända när som helst, var som helst,

Men så kom en tweet, upplagd av Jérémy Levy (@cygnus_21) som är journalist på franska facktidningen Paris Turf, på hur Alfas da Vinci rörde sig strax innan loppet, i provstarter. Det behövs ingen veterinärexamen, eller för den delen travtränarexamen, för att se att Alfas da Vinci var (fram)halt.

Och då är vi där. Det som hände i slutskedet av loppet, att Alfas da Vincis ena framben vek sig under honom, KUNDE ha undvikits,

Vincennes är vidsträckt. Provstarterna sker ”uppe i tarmen” en bra bit från stallbacken, där hästens skötare och oftast tränare (så var inte fallet denna dag, Alfas da Vincis tränare Joakim Lövgren var inte på Vincennes), befinner sig, I Sverige hade – förutsätter jag – varenda banveterinär reagerat på Alfas da Vincis sätt att röra sig, och så hade det mynnat ut i en kommunikation med kusken som – hoppas jag – slutat med att hästen strukits.

Nu var det franska förutsättningar som gällde och hur det fungerar är solklart: Tränaren (i det här fallet inte på plats på banan) ställer hästen till (låne)kuskens förfogande som har fullt ansvar för det som sedan händer när hästen kommit upp på banan och joggar upp mot startområdet. Det är då endast den som sitter i sulkyn som utifrån sin kompetens och erfarenhet kan bedöma hästens status inför att den om några minuter ska göra maxprestation.

Det är då endast den som sitter i sulkyn som utifrån sin kompetens och erfarenhet kan bedöma hästens status

Björn Goop hade inte kört Alfas da Vinci tidigare, och det inverkade sannolikt på det som nu skedde i en förödande riktning. Björn visste inte hur Alfás da Vinci normalt känns och uppträder. Likväl: Björn Goop är ett superproffs, en av världens absolut främsta i sin yrkesutövning, och med det följer också höga krav. Det är därför han blir anlitad till just sådana uppdrag han hade på Vincennes med Alfas da Vinci idag.

 

Björn Goop är ett superproffs, en av världens absolut främsta i sin yrkesutövning, och med det följer också höga krav

Det är det som gör Alfas da Vincis hemska öde ännu mer frustrerande: Björn; du är bättre än så här. Före-loppet-bilderna har framkallat litervis med tårar ikväll från hästälskare, travälskare, som alla ser vad du uppenbart varken kände eller förstod, eller inte ville ta beslutet om: Alfas da Vinci borde inte ha startat. I alla de tiotusentals lopp och med alla tusentals hästar du kört, Björn, så fattade du idag din karriärs sämsta beslut. Att köra Alfas da Vinci till starten istället för till stallbacken.

Visst, det här är skrivet med facit i hand, när vi vet vad som skedde. Det gäller samtidigt att lära sig något. Jag hoppas varenda kusk, varenda catchdriver, varenda tränare, tar ett djupt andetag och lovar sig själv som nyårslöfte; känns min häst halt, ser min häst halt ut, då stryker jag. Även om någon sagt ”det där är normalt för den hästen”.

Döm aldrig en banveterinär som kör ut en häst som ser dålig även om de som är inblandade i hästen dagligdags säger ”det är så den ser ut”. Ser en häst dålig/halt ut ska den inte starta. Det är att vara släpphänt med sådana saker som någonstans till slut får den konsekvens som blev Alfas da Vincis hemskt tragiska öde idag.

Det är att vara släpphänt med sådana saker som någonstans till slut får den konsekvens som blev Alfas da Vincis hemskt tragiska öde idag.

Att köra av banan med en häst som inte känns bra, inte ser bra ut, är att sätta hästen i centrum. Det är ett därför ett beslut som i varje läge är immunt mot kritik. Varenda startförbud som sätts efter ett lopp för att hästen inte bedöms ha varit tävlingsmässig är ur hästens synvinkel ett misslyckande, om den såg ”dålig” ut redan innan loppet. Tyvärr tror jag att det fungerar lite för mycket så numera; man låter hästar starta och om det man misstänker före loppet besannas i detsamma så sätts (av banveterinär/måldomare) startförbud i 10-20 dagar, och så tycker man att man gjort sitt (djurskyddande) jobb,.

Titta då på före-loppet-klippet på Alfas da Vinci igen. Och inse att det viktigaste är att ingripa FÖRE loppet. Inte EFTER. Gäller alla. Tränare, kuskar, och i Sverige banveterinärer. Hellre en gång för mycket än en gång för lite.

 

inse att det viktigaste är att ingripa FÖRE loppet. Inte EFTER.

Lars G Dahlgren på twitter:

En bild från startkaoset i Prix dAmerique; gaby Gelormini blev biten i axeln! Förövaren okänd. pic.twitter.com/OFGGJBfotv
@larsgdahlgren - 28 Jan
Villiam 1.12,0a/2.640 och med in i mål var både Coin Perdu och Husse Boko. Hur långt under 1.09 hade de sprungit på Red Mile nästa helg?!
@larsgdahlgren - 1 Okt 2017
När Propulsions segertid 1.08,0 kom upp på tavlan kändes det helt orealistiskt (fortfarande när det korrigerats till 1.08,1)! Vilket lopp!!
@larsgdahlgren - 25 Jul 2017
Och Johnny Takter fyllde på: "Readly Express kunde ha kapat On Track Piratens världsrekord idag".
@larsgdahlgren - 22 Jul 2017
"Readly Express är en av världens bästa hästar", sa Björn Goop i Tv12 direkt efter Axevallalöpning. 1.11,7a/2.640 i gulddebuten. Magnifikt!
@larsgdahlgren - 22 Jul 2017