Fokustema
Krönika
Läs senare

En tacksamhetens tanke

Mannen som kunde förändrat världens travavel – i alla fall ur ett blågult perspektiv – har gått ur tiden. Roy Berglöf blev 91 år gammal. Hans son Erik är förstås mer känd för travpubliken i dessa dagar och inte minst genom dubble Elitloppsvinnaren Copiad.
Av
Claes Freidenvall

Roy var själv en stor idrottsprofil – dubbla SM-guld i curling och ett VM-brons i bandy – och även djupt engagerad i travsporten. Han ägde Brilana, vinnare av Stochampionatet 1982, men avelsgiganten Speedy Crown kunde också tävlat i hans orange dress om det velat sig väl…

Roy Berglöf var på jakt efter en travare i USA och året var 1970. Han besökte Howard Beissinger och hos honom fanns det två tvååringar utbjudna till försäljning; Net Profit och Speedy Crown.

Valet föll på Net Profit, men det var inte prislappen som avgjorde vilken av hästarna Roy Berglöf skulle köpa även om Speedy Crown var den dyrare (60.000 dollar), medan Net Profit kostade 20.000 dollar. Speedy Crown hade nämligen inte varit lika framgångsrik i slutet av tvååringssäsongen som Net Profit.

Roy Berglöf en decemberdag i Örebro 2007. Foto Stalltz.se

Nu blev inte Net Profit (e. Dartmouth-First Dividend) någon dålig travare. Han vann 36 lopp på 71 starter, tog rekordet 1.16,9ak* och tjänade 215.800 kronor. Far blev han till flera duktiga travare, bland annat till Brilana och Ben Brodde, båda tränade av sonen Erik.

Speedy Crown, 1.12,8*/$545-495, var förstås något helt annat. Som treåring radade han upp segrarna och den främsta togs i Hambletonian. Fyraåringssäsongen kröntes med vinster VM-loppet, Challenge Cup och Maple Leaf Trot.

Även om Speedy Crown var en fantastisk tävlingshäst var det i aveln han skulle göra allra störst avtryck. Hans debutkull föddes 1973 och Speedy Crown tog sitt första championat av totalt 13 i Juvenile list (två- och treåringar) 1978 och det sista 1992. Dessutom vann han den totala championligan i USA hela 14 gånger och vid 16 tillfällen toppade han morfarsstatistiken i Nordamerika.

Flest startande avkommor (73) har han haft av alla hingstar i Hambletonian Stakes och han toppar också morfarstatistiken med 65 hästar. Han är morfar till sex Hambletonian-vinnare och pappa till tre ettor: Speedy Somolli 1978, Prakas 1985 och Armbro Goal 1988.

Hans dotter Moni Maker vann Hambletonian Oaks och blev senare världens vinstrikaste sto med 5.589.256 dollar efter ha vunnit Elitloppet och Prix d’Amérique. Det rekordet står sig fortfarande snart 17 år efter att hon lade tävlingsskorna på hyllan år 2000.

Intressant i sammanhanget är att Frank Antonacci köpte Speedy Crown. Han betalade 20.000 dollar under förutsättning att Howard Beissinger fortsatt skulle få träna hästen.

Senare blev Frank Antonacci delägare i Moni Maker och han har också intressen i hennes son International Moni (e. Love You), som startar i Hambletonian Stakes på lördag.

Hela 2.207 registrerade avkommor finns det efter Speedy Crown i Nordamerika och så här i Hambletonian-tider finns det all anledning från amerikansk sida att skänka en tacksamhetens tanke till Roy Berglöf.

För hur hade amerikansk travavel sett ut idag om Roy Berglöf valt Speedy Crown istället för Net Profit? Den frågan får vi inget svar på, men mycket hade nog sett annorlunda ut idag. Både i USA och i Sverige…

Claes Freidenvall på twitter:

Bokslut med svensktränade vinnare? sulkysport.se/bokslut-med-sv…
@1Didon1 - 22 Nov
Klart med ny bana på Jägersro sulkysport.se/klart-med-ny-b…
@1Didon1 - 21 Nov
Prix d’Amérique är inte målet sulkysport.se/prix-damerique…
@1Didon1 - 21 Nov
Spåren till Uppfödningslöpningen är klara sulkysport.se/sparen-till-up…
@1Didon1 - 20 Nov
Going Kronos till Norrbotten sulkysport.se/going-kronos-t…
@1Didon1 - 20 Nov
Fokustema
Krönika
Läs senare

Kärlek vid första ögonkastet

PARIS. Det var något magiskt. Mötet mellan stjärnkusken Björn Goop och Frankrikes superstar Bold Eagle på Vincennes igår.
Av
Claes Freidenvall
Björn Goop på väg ut till värmingen med Bold Eagle igår på Vincennes.
Björn Goop på väg ut till värmingen med Bold Eagle igår på Vincennes.

Björn Goops första uppgift var att ge besked till hästens tränare Sébastien Guarato efter värmingen om hästen var fit for fight eller om han skulle strykas från Prix de Bretagne. Lite som att välja mellan pest eller kolera skulle kanske en utomstående kanske beskriva situationen.

Sedan tidigare är det ju ett välkänt faktum att Bold Eagle sällan glänser i värmningen inför loppen, men den här söndagen var inte någon helt vanlig söndag för Bold Eagle. Hans ordinarie kusk Franck Nivard var tvungen att lämna återbud och Björn Goop fick förfrågan kvällen innan om han ville köra Bold Eagle. Nu blev det inte som Goop kanske hade tänkt sig:

Björn Goop och Sébastien Guarato samtalar efter Bold Eagles värmning.

– Han markerade hälta, sade Björn Goop efter ha värmt Bold Eagle på Vincennes stora bana.

Därmed fick han lämna ett besked till Sébastien Guarato som han egentligen inte ville…han kanske missade sitt livs enda chans att en gång i livet köra Bold Eagle i lopp. Men det var inga ledsamheter från Björn Goops sida – han sprack upp i stort och brett leende några minuter senare:

– Vilken jäkla häst!

Tänk vad några minuter tillsammans med Bold Eagle kan betyda för en sådan rutinerad yrkesman som Björn Goop. Det räckte för att det skulle bli kärlek vid första ögonkastet!

Fotnot: på sina håll har det spekulerats om Björn Goop skulle köra Bold Eagle vid en eventuell Elitloppsstart. ”Någon sådan förfrågan har jag aldrig fått”, säger Björn Goop.

Claes Freidenvall på twitter:

Bokslut med svensktränade vinnare? sulkysport.se/bokslut-med-sv…
@1Didon1 - 22 Nov
Klart med ny bana på Jägersro sulkysport.se/klart-med-ny-b…
@1Didon1 - 21 Nov
Prix d’Amérique är inte målet sulkysport.se/prix-damerique…
@1Didon1 - 21 Nov
Spåren till Uppfödningslöpningen är klara sulkysport.se/sparen-till-up…
@1Didon1 - 20 Nov
Going Kronos till Norrbotten sulkysport.se/going-kronos-t…
@1Didon1 - 20 Nov
Fokustema
Krönika
Läs senare

Lägg middagsbesticken åt sidan!

”Världens dyraste uppsamlingslopp” kallade signaturen Red Mile en gång i tiden Grand Prix d’l.U.E.T. och det kanske var att gå ett steg för långt. Många topphästar har nämligen passerat revy i det länge högst doterade fyraåringsloppet i Europa. Men Europaderbyt har varit och är fortfarande ett sorgebarn. Jag vet ingen löpning som har missköts som Grand Prix de l’U.E.T. och ett nytt exempel fick vi se i fredags i samband med uttagningarna på Vincennes.
Av
Claes Freidenvall
Så såg det ut när Stig Engberg och Levorino vann Guldskon på Vermo. Ett lopp som gick i graven på grund av Europaderbyts tillkomst. Foto Stefan Melander/stalltz.se
Så såg det ut när Stig Engberg och Levorino vann Guldskon på Vermo. Ett lopp som gick i graven på grund av Europaderbyts tillkomst. Foto Stefan Melander/stalltz.se

Några franska tränare ville nämligen flytta loppet en vecka framåt i tiden – de ansåg nämligen att tiden mellan försök och final var alldeles för kort. Detta föranledde bland annat att lottningen till finalen försenades med 1,5 timme och att två av de finalklara hästarna ströks innan startspåren skulle dras till finalen.

Fredrik Persson blev bestulen på möjligheten att välja bakspår med Monark Newmen. Istället drog hans fyraåring Svarte Petter och startar från spår åtta i finalen. En petitess i sammanhanget kanske några anser, men självklart ska (skulle) alla tolv inkvalade hästarna varit med i lottningsförfarandet.

Som vanligt hamnade UET-pamparna i beslutsvånda. Nu står det förvisso inte i propositionen att hästar som kvalat in till finalen är skyldiga att deltaga, men det var ingenting annat än en mopsig markering från franskt håll att inte ställa upp vid lottningen.

UET lät oförskämdheten från de franska tränarna passera. Så är det som oftast när UET-pamparna är inblandade i något. Den europeiska travunionen har i alla tider varit en samling tandlösa tigrar och kan liknas vid en klubb för fria resor och betald representation.

Från början fanns det förstås en god tanke med Grand Prix d’l.U.E.T, att de bästa fyraåringarna skulle sammanstråla och slåss om titeln ”bäst i Europa”. Jag vet inte om UET hade Guldskon på Vermo som förebild när idén om ett Europaderby kläcktes. Tyvärr gick Guldskon i graven 1991 och loppet samlade toppfyraåringar från både Europa och USA.

Fakta

Vinnare av Guldskon 1978-1991

År – Häst – Kusk

1978 Ideal du Gazeau-Eugène Lefèvre
1979 Super Mon-Pekka Korpi
1980 Mustard-Sören Nordin
1981 Levorino-Stig Engberg
1982 Ejnar Vogt-Ulf Nordin
1983 Super Play-Tommy Magnusson
1984 Viroid-Anders Lindqvist
1985 Peccadille-Ulf Nordin
1986 Indus-Lars Lindberg
1987 Meadow Roland-Preben Kjaersgaard
1988 Nick Lobell-Olle Goop
1989 Lizzie Lee Brook-Tapio Perttunen
1990 Shogun Lobell-Stig H Johansson
1991 Born Quick-Tommy Hanné

Expandera

Redan inledningsvis brottades Grand Prix d’l.U.E.T. med barnsjukdomar. Inte så konstigt egentligen eftersom insatslopp var främmande tankar för både fransmän och italienare. Några insatslopp existerade nämligen inte i dessa länder. Flera gånger har de italienska och franska travförbunden (även andra länders förbund) gått in och ”stöttat” hästägarna ekonomiskt för att det överhuvudtaget skulle anmälas ett anständigt antal hästar från respektive land…

Det mest talande exemplet är inför Europaderbyt 1993 i Rom. Då anmäldes det rekordhöga 6.242 hästar, men då klev italienska U.N.I.R.E. in och betalade insatsen för samtliga italienskfödda travare (3.949 hästar) och samma upplägg hade det danska centralförbundet när Grand Prix d’l.U.E.T. (761 hästar) skulle arrangeras på Charlottenlund år 2000.

Idag – mer än 30 år senare – fortsätter Grand Prix d’l.U.E.T. harva på i samma hjulspår och grundtanken med loppet, att de bästa fyraåringarna skulle samlas i Europaderbyt, försvann tidigt. Löpningen har i första hand blivit en kamp mellan Frankrike och Sverige och något Europaderby går det egentligen inte att tala om.

Fakta

Segrande nationer i Europaderbyt 1985-2016

Sverige (13)
1985 Mack the Knife
1986 Clash Hammering
1988 Atas Rocket
1991 Market Leader
1993 Ina Scot
1994 Progress Value
2000 Com Karat
2003 Naglo
2005 Conny Nobell
2009 Maharajah
2011 Kadett C.D.
2013 Mosaique Face
2016 Readly Express

Frankrike (11)
1987 Rangone
1989 Tipouf
1990 Ultra Ducal
1995 Derby du Gite
1996 Elision
1998 Giant Cat
1999 Himo Josselyn
2002 Kiss Melody
2006 Oiseau de Feux*
2008 Qualita Bourbon
2015 Bold Eagle

Italien (3)
2004 Daguet Rapide
2010 Main Wise As
2014 Robert Bi

Finland (2)
1992 Jexpress Dahlia
2012 Brad de Veluwe

Tyskland (2)
1997 General November
2001 Abano As

Holland (1)
2007 Virgill Boko

Fotnot: *Jocose diskades som etta för doping 2006.

Expandera

För den skull behöver inte ett lopp misskötas på det sätt som Europaderbyt gjorts under många år och det visar också att det är betydligt enklare att skapa ett storlopp än att fullfölja och utveckla en löpning.

Vill den europeiska travunionen (UET) verkligen något med Grand Prix d’l.U.E.T. i framtiden så kanske det är dags för travpamparna att lägga middagsbesticken åt sidan vid nästa års generalförsamling i Paris och göra ett nytt försök att förverkliga ursprungsidén om ett lopp för de bästa fyraåringarna i Europa.

Claes Freidenvall på twitter:

Bokslut med svensktränade vinnare? sulkysport.se/bokslut-med-sv…
@1Didon1 - 22 Nov
Klart med ny bana på Jägersro sulkysport.se/klart-med-ny-b…
@1Didon1 - 21 Nov
Prix d’Amérique är inte målet sulkysport.se/prix-damerique…
@1Didon1 - 21 Nov
Spåren till Uppfödningslöpningen är klara sulkysport.se/sparen-till-up…
@1Didon1 - 20 Nov
Going Kronos till Norrbotten sulkysport.se/going-kronos-t…
@1Didon1 - 20 Nov
Fokustema
Krönika
Läs senare

”Som att svära i kyrkan”

Travsportens blå band är ett lopp som lever sitt eget liv och det är väl som att svära i kyrkan och säga, att jag ser mer fram emot finalen i Derbystoet än Svenskt Travderby nästa söndag…
Av
Claes Freidenvall

Även om en av förhandsfavoriterna straffade ut sig – Darling Mearas tävlade under pari – var det desto fler som glänste i försöken till Derbystoet och allra mest imponerade Cash Crowe. Kort galopp i starten innebar mycket förlorad mark och när Johnny Takter gav sig iväg från jumboposition 1.300 kvar fick Cash Crowe snällt parkera ut i tredjespår sedan Björn Goop valt att försvara dödens med Zahara Goj.

Johnny Takter insåg snabbt problemet, lade sig lugn ute i tredjespår innan han tryckte till på sista bortre långsidan och gled fram utvändigt om ledande Laura Vixi 500 kvar. Tidigt på upploppet var saken klar och Cash Crowe landade på 1.12,2a/2.140 meter efter ha travat 1.11,6 de två sista varven, varav en stor del ute i tredjespår.

– Ett jäkligt jobbigt lopp, men Cash Crowe är fantastisk, berömde Johnny Takter.

Dessförrinnan hade Stochampionatssegrarinnan Ultra Bright vunnit från spets efter ett slutvarv på drygt 1.12.

– Det känns nästan som hon tagit ett steg ytterligare framåt efter Stochampionatet. Över upploppet hade hon ett härligt kick i steget, sade Fredrik Persson.

Mulligan imponerade också stort vid sin seger för Thomas Uhrberg från dödens och hade 3,5 längder ner till Caddie Lisieux, vilken travade 1.10,4 sista varvet ute i tredjespår. Bugatti Brick såg inte tom ut i mål vid sin spetsvinst och det gjorde inte heller Fantasy River.

Finalen i Derbystoet har alla förutsättningar att bli något alldeles extra i år och i tipset är det svårt att gå emot Cash Crowe, som tangerade banrekordet för fyraåriga ston över medeldistans.

Hemmahoppet Rajesh Face var snabbast av alla i försöken till Svenskt Travderby och Lutfi Kolgjinis Raja Mirchi-son lämnade konkurrenterna redan varvet från mål och utklassade sina motståndare med sju längder på 1.12,8a/2.640 meter.

Nu ska det väl också sägas, att motståndet inte var av allra högsta klass och jag är rädd för att Rajesh Face var ”toppad” lite för tidigt. Nu stämde det mesta under vägen, men i finalen lär han inte komma lika lättvindigt som i försöket till täten och då lär det bli tuffare och förmodligen en helt annan historia…

Johan Untersteiner var kvällens store segerherre och han kvalade in tre hästar till finalen (ifjol hade han två hästar med i Derbyt) och kunde åka hem till Halmstad med två vinster (Cyber Lane och J.H. Mannerheim) och en andraplats (Niky Flax).

– Det var inget som jag trodde i morse när jag vaknade…

Cyber Lane avslutade sista 500 meterna efter 1.07 (!), hårt uppvaktad på utsidan av Global Trustworthy. En grym duell!

Policy of Truth gjorde sin plikt från ledningen och travade 1.11,4 sista kilometern utan att pressas. Conrad Lugauers Gareth Boko reglerade sina kullbröder från dödens sista 1.400 meterna och vinnaren av Svensk Uppfödningslöpning från 2015 är klar final. Det är också tvåan från samma löpning – Racing Mange – vilken nådde andraplatsen i sitt försök bakom Monark Newmen.

Fredrik Persson lämnade tredje utvändigt 1.700 kvar, nådde dödens 200 meter senare och därifrån gick Monark Newmen enkelt ifrån via 1.10,8 sista 800 meterna.

– I sista sväng hade jag en växel kvar och direkt inne på upploppet kände jag att det skulle gå vägen, sade Fredrik Persson.

Hela nio av Derbyfältets tolv finalister kördes av sina tränare i försöket och det är ovanligt i dessa tider. Dessutom var fem fallna efter svenskfödda avelshingstar.

Årets skönaste sommarkväll var omdömet på Jägersro och de 2.521 personer som fanns på plats (1.963 ifjol) kunde också njuta av högklassig travsport. Dessutom ökade omsättningen från 36,6 till 45,8 miljoner. En kväll som alla kunde glädjas åt och det hör inte till vanligheterna…

Claes Freidenvall på twitter:

Bokslut med svensktränade vinnare? sulkysport.se/bokslut-med-sv…
@1Didon1 - 22 Nov
Klart med ny bana på Jägersro sulkysport.se/klart-med-ny-b…
@1Didon1 - 21 Nov
Prix d’Amérique är inte målet sulkysport.se/prix-damerique…
@1Didon1 - 21 Nov
Spåren till Uppfödningslöpningen är klara sulkysport.se/sparen-till-up…
@1Didon1 - 20 Nov
Going Kronos till Norrbotten sulkysport.se/going-kronos-t…
@1Didon1 - 20 Nov