Fokustema
Krönika
Läs senare

Hästägarbrev som snuddar en stor fråga

Svensk Travsport fick brev förra veckan. Och svarade snabbt men kanske lite för undvikande. Nu har ST därför fått en smäll till. Och det har blivit dags att försöka se ovanför den lilla sakfrågan som var utgångspunkten och istället ställa den stora frågan: TDS-systemet. För vilka finns det? Hur fungerar det? Egentligen?
Av
Lars G Dahlgren

Det började med att de tre hästägarföreningarna som tillhör banorna Solvalla, Mantorp och Sundbyholm reagerade på en partsinlaga i en rättslig tvist.

Några bolag som ägt hästar i andelsform hos Björn Goop har lämnat in stämningar på sammanlagt sjusiffrigt belopp i efterdyningar till att Goop sade upp hästarna ur sin träning i månadsskiftet juli-augusti förra året. Goop har tillbakavisat alla ekonomiska krav, men det har inte lugnat den som företräder bolagen, Linn Andersson. Tvärtom, skulle man kunna säga. Hon tycks beredd, och ha energi nog för, att vända upp och ner på himmel och jord för att intill sista juridiska koppsnurr driva det hon dragit igång.

Det som föranlett att det blivit ”öppen-brev-växling” mellan tre hästägarföreningar och Svensk Travsport är att Linn Andersson begärt utdrag från både veterinärjournaler (som förs av veterinär) och behandlingsjournaler (som förs av tränare) för att få grepp om med vad, när och hur hästarna varit föremål för veterinära åtgärder. Här finns utrymme för begreppsförvirringar och missförstånd, och kanske har det varit sådana. Det som föranledde reaktionen från hästägarföreningarna uppstod när Linn fick klart för sig vad det var hon hade rätt till att få ut enligt tävlingsreglementet. Där står i paragraf 45 att tränare är skyldig att utge behandlingsjournal till hästägare när hästägare begär det.

Behandlingsjournalen är i första hand tänkt som en hjälp för tränare att hålla reda på karenstider så att onödiga dopingprov kan undvikas och i andra hand något att gå tillbaka till om ett dopingprov blir positivt. Tränarna är skyldiga att föra sådan journal och sedan hösten 2016 är det formaliserat så att den måste föras för varje häst för sig. Tidigare hade tränaren i praktiken frihet att föra journalen på det sätt denne fann bäst för sig själv – så länge den fördes ok och var ”spårbar” gällande varje häst.

Eftersom ST upprätthåller reglementet vände sig Linn Andersson till ST för att få hjälp med de handlingar hon efterfrågade. Men ännu utan resultat. Efter att hon hade beskrivit sina öden och äventyr runt detta på facebook klev de tre hästägarföreningarna, som alla brutit sig ur riksorganisationen Travhästägarna RST, in i matchen och skrev ett vasst ”öppet brev” till Svensk Travsports ordförande Hans Ljungkvist och Johan Lindberg med krav på åtgärder och förklaringar.

Det tog bara två dagar innan de fick svar. Men då inte från vare sig Ljungkvist eller Lindberg utan anonymt och osignerat. De två högsta, politikern och tjänstemannen, i sporten duckade alltså för ett brev som var skrivit med dem som adressater och istället kom ett ”anonymt” svar.

Nu har hästägarföreningarna i sin tur replikerat på svaret och om ST-topparna duckade för första salvan så lär de få huka ännu djupare i skyttevärnet nu. Utdrag ur repliken:

Det är utomordentligt förvånande att inte Svensk Travsport och dess ledning utan förbehåll försvarar hästägarens givna rättigheter

I och med repliken kom även det ekonomiska TDS-systemet in i diskussionen och då höjer det sig omedelbart till principiell karaktär. TDS-en var – och är – en fantastisk uppfinning för att hantera ekonomiska transaktioner mellan tränare och hästägare och samtidigt administrera  prispengar och provisioner på dessa. Så var TDS-en också från början. Men successivt har det byggts in alltmer ekonomiska funktioner då tränare som har underleverantörer (som veterinärer och transportörer) vidaredebiterar dessas utförda tjänster till hästägarna genom TDS-avräkningarna. Smidigt och lätt – men om det funnits slappheter i dokumentationer och verifikationer kanske inte så bra när det ”skiter sig” och saker och ting ska börja nystas upp.

Nu börjar frågan uppstå om TDS-tjänsteförmedlaren ST har tillräckligt bra grepp om detta. Kanske är det så att hästägare som kund och betalare hamnat i underläge gentemot leverantörerna av varor och tjänster. TDS-en är skoningslös mot hästägare som inte klarar sina ekonomiska åtaganden gällande hästarna; det slår till funktioner som startförbud (för hästarna) och retentionsrätt. Inget att säga om det; så måste det vara.

Men om – som fallet är i den rättstvist i Karlstad Tingrätt som var utgångspunkten för detta; alltså att hästägaren vill börja nysta upp vad denne egentligen betalat för i ett samarbete som upphört – då var det plötsligt svårt för ST att få funktionen att fungera åt andra hållet; att ha och utnyttja maktmedel för att få tränaren att presentera underlagen för vad som debiterats genom TDS-en. Fordringar som alltså ST drivit in åt tränaren.

Det är nog bra om den här diskussionen får poppa upp ordentligt till ytan. Upp till principiell nivå om hur det ekonomiska systemet som tränare och hästägare använder sig av fungerar, hur det bör fungera. Och var ansvaret ligger. Är ST ”bara” en passiv förmedlare av denna ekonomiska tjänst? Eller är TDS-en i praktiken en ST-tillhandahållen tjänst för tränarna där ST driver in tränarnas fordringar?

Lars G Dahlgren på twitter:

Extrautredningen om hästsportens finansiering från 2019 går igång inom kort. ”Olika lösningar är tänkbara”, säger civilminister Shekarabi.
@larsgdahlgren - 5 Apr
Sprang Day or Night In banrekord 1.09,6 idag på Hd? Nej, jag tror att mellantiderna stämmer och att segertiden är ngnstans 1.10,1-1.10,3.
@larsgdahlgren - 2 Apr
Kul när det Sulkysports krönikörer lyfter fram väcker genklang i andra medier. Både Expressen och Trav365 hakar på… twitter.com/i/web/status/9…
@larsgdahlgren - 22 Mar
En bild från startkaoset i Prix dAmerique; gaby Gelormini blev biten i axeln! Förövaren okänd. pic.twitter.com/OFGGJBfotv
@larsgdahlgren - 28 Jan
Villiam 1.12,0a/2.640 och med in i mål var både Coin Perdu och Husse Boko. Hur långt under 1.09 hade de sprungit på Red Mile nästa helg?!
@larsgdahlgren - 1 Okt 2017
Fokustema
Krönika
Läs senare

Blir utfallet av pokalåret lägre än vad som lovats?

Var och hur landar de 180 miljoner kronor som ska gå till de aktiva i pokalåret 2018? Den intressanta frågan tänker Sulkysport försöka besvara den närmaste tiden med artiklar och analyser. Vi börjar med något som ser ut som en travpolitisk bomb. Det är i budgetläget inte utlagt de utlovade 180 miljonerna kronor till de aktiva. Det ”fattas” cirka 20 miljoner.
Av
Lars G Dahlgren

Pokalåret 2018. Nu är det här. Blir det som var tänkt och som det sagts? Nej, det blir det av allt att döma inte.

Grunden till det är att beräkningarna av de olika satsningana gjorts utifrån ett högre antal hästar, och därmed högre antal lopp, än vad som nu finns i verkligheten  2018. Därför hamnar man lägre i totalutbetalning på de 2016-17 fastställda ”per-lopp-nivåerna” som man i olika omgångar dessa år bestämt och beräknade. Antalet hästar i träning har ju som bekant fortsatt att sjunka.

Men här finns också en antydan till försiktighet i budgetläggandet. ATG:s resultat har inte fyllt pokalen som det utlovades och utmålades när uppgörelsen träffades 2014. Att i det läget nu etablera prispengar på nivåer som realistiskt sett kan bli svåra att hålla 2019 skulle vara oansvarigt. Bättre då att hålla igen lite och se sanningen och verkligheten i vitögat.

Fakta

Prispengarna

Totala prispengar 2017 (utfall): 761 miljoner kronor
Totala prispengar 2018 (budget): 903 miljoner kronor
Ökning: 142 miljoner kronor

I totalen för både 2017 och -18 ingår hästägarnas bidrag i insatsloppen (cirka 40 miljoner kronor), premiechansutfall (2017: 17,8 miljoner kronor, i år budgeterat 20 miljoner kronor), och delade lopp (4 miljoner kronor båda åren) plus vad banorna skjuter till själva (2017 i princip noll; i år budgeterat till 6,9 miljoner kronor).

 

Expandera

ATG är dessutom inne i en rekordartad investeringsperiod för att klara omställningen till licensierad spelmarknad och skilsmässan från ST, plus att det nyligen träffade avtalet om att hjälpa och samarbeta med dansk travsport också ska finansieras med ett gäng miljoner.

ATG:s ekonomiska system är alltså under press. Även om en massa av det man gör just nu är sådant som bokföringsmässigt ska skrivas av på ett antal år framöver så tas de faktiska kostnaderna för investeringarna ur likviditeten. Fakturor måste betalas. Att till sport och banor ”överutbetala” mer än vad omsättnings- och totoöverskottsnivå tål är oklokt, och kan stå ST/ATG dyrt längre fram. Försiktighetsprincipen går att försvara.

Att det samtidigt kan bli en debatt om ”löftesbrott”, alltså att de sammanlagda 300 pokalårsmilljonerna inte blir 300 och framförallt om de utlovade 180 miljonerna till sportens aktiva inte blir 180, ja det är väl i så fall oundvikligt. Det blir upp till föreningsdemokratin att hantera.

 

ST har beräknat de utfästa 180 miljonerna till de aktiva i vad vi kan kalla olika paket.

45 miljoner, plus uppfödarmedel på nio miljoner, skulle gå till treåringar, enligt vad som sades i maj 2016.

I juni 2017 kom nästa del:

23 miljoner till höjda V75-prispengar. 67 miljoner till fastställd ”golvnivå” i alla lopp. Sammanlagt 90 miljoner i ökade prispengar berättar den ST-hemsidesartikeln om, plus 13 miljoner i ökade uppfödarpremier.

Sista delen i satsningen kom i samband med Hall of Fame-samlingen i Årjäng förra sommaren:

23 miljoner i startpeng till alla hästar; den där ”femhundringen” som ska blidka Skatteverket att travsport är verksamhet som ska berättiga till momsavdrag.

Sammanlagt tycktes hästägarna alltså få 45+23+67+23 = 158 miljoner. Diffen upp till 180 skulle utgöras av uppfödarpremier (9+4+9+2 = 24 miljoner) och öronmärkta prispengar för kallbloden (sex miljoner). Den uppmärksamme ser att här har man räknat för högt; det blir ju 188 miljoner. Likväl; det här var vad ST officiellt kommunicerade 2016-17.

 

När ST sedan började få ihop tävlingsprogrammet och loppen för 2018 i slutet av november ifjol publicerades en konkretisering av pokalåret, här.

Då hade treåringssatsningen reducerats till 36 miljoner kronor i prispengar plus sju miljoner i uppfödarpremier, sammanlagt 43 miljoner. Minus elva miljoner alltså jämfört med 2016-utsagan. Det berodde på att när beräkningen av de 54 miljonerna med prispenganivåer per lopp gjordes 2016 så räknade man på en volym på cirka 720 treåringslopp. Eftersom det finns färre treåriga hästar nu är volymen treåringslopp 2018 sänkt till 665.

V75-satsningen stod kvar oförändrad.

Vardagstravet, ”golvet”, budgeterades nu till 58 miljoner, plus åtta miljoner uppfödarpremier. Minus tio miljoner jämfört med sommaren 2017-beräkningen.

En femhundring till alla startande skulle fortfarande kosta 22-23 miljoner, plus tio procent i uppfödarpremier. Här kan man väl också säga att finns chans att det blir ”pengar över” eftersom det är vådligt tunt med hästar i loppen på många håll. Men att bråka om det under 2018 verkar onödigt. Bättre då att outbetalda femhundringar får bli en sudd som kan användas till något konstruktivt 2019.

Sammanlagt blir det enligt novemberbeskedet till hästägarna: 36+23+58+22 = 140 miljoner. Och till uppfödarna 7+4+8+2 = 21 miljoner. Ihop blir det 161 miljoner.

Hästägarna låg nu 18 miljoner lägre än vad som kommunicerades i de olika delsatsningarna i pokalåret.158 miljoner hade blivit 140.  ´

Och plötsligt hade också resonemang om premiechansen och föreningsbidrag kommit in i bilden. Hur dessa saker egentligen kan ha med ”pokalårsutfall till aktiva” att göra får bli följdfrågor längre fram i pokalårsutredandet.

 

Om ST tänker fullfölja med att uppfylla 180-miljonerslöftet till de aktiva och inte väljer att ”pulla upp lite” för att inte få med sig en högre nivå in i 2019 än det ATG:s verksamhet kan betala, behöver man nu alltså hitta bra sätt att under sista delen av året lägga ut den differens på 15-20 miljoner som uppstått. Vilket i viss mån redan skett utan att någon gjort kopplingen att det är outlagda pokalårspengar.

Från denna differens tar man finansieringen av V75-prispengarna i fortsättningen av summer bursten i slutet av augusti. Det är också tack vare att man såg att det blir en differens i beräknat/budgeterat man hittat på den omdebatterade showdown-grejen, duellen mellan två hästar, som enligt det senaste beskedet ska köras Kriteriehelgen.

Det ser ut som att detta kommer att innebära förskjutningar i hur det var tänkt att pokalårspengarna skulle fördelas från början. Treåringar får några miljoner mindre än första pokalårslöftet var 2016, V75-hästar får mer. ”Bredden” får mindre. Hur det i slutändan blir vet man inte förrän året så att säga är färdigkört.

Hur allt detta landar, och varför, ska Sulkysport försöka reda ut i den i ingressen utlovade genomgången den närmaste tiden om pokalårsutfallet. Alltså vad det blev när löftet och uppgörelsen från 2014 skulle omsättas i den verklighet som råder 2018. Då ska vi även försöka djupa ner oss i hur det slår geografiskt. Vilka banor som relativt sett blir vinnare i utfallet av pokalårspengarna och vilka som får ”lägre” än de andra, och varför det blir så.

Här finns ytterligare en osäkerhet i hur hela 180-miljonersdelen av pokalåret går ihop. När man slår ihop banbudgetarna synes det som om banornas samlade ökning av prismedlen snarare är neråt 130 miljoner än de 140 miljoner som de fyra satsningarna skulle resultera i. Vi får titta närmare på det helt enkelt. Det också.

 

Lars G Dahlgren på twitter:

Extrautredningen om hästsportens finansiering från 2019 går igång inom kort. ”Olika lösningar är tänkbara”, säger civilminister Shekarabi.
@larsgdahlgren - 5 Apr
Sprang Day or Night In banrekord 1.09,6 idag på Hd? Nej, jag tror att mellantiderna stämmer och att segertiden är ngnstans 1.10,1-1.10,3.
@larsgdahlgren - 2 Apr
Kul när det Sulkysports krönikörer lyfter fram väcker genklang i andra medier. Både Expressen och Trav365 hakar på… twitter.com/i/web/status/9…
@larsgdahlgren - 22 Mar
En bild från startkaoset i Prix dAmerique; gaby Gelormini blev biten i axeln! Förövaren okänd. pic.twitter.com/OFGGJBfotv
@larsgdahlgren - 28 Jan
Villiam 1.12,0a/2.640 och med in i mål var både Coin Perdu och Husse Boko. Hur långt under 1.09 hade de sprungit på Red Mile nästa helg?!
@larsgdahlgren - 1 Okt 2017
Fokustema
Krönika
Läs senare

Delvinator-domen bör få konsekvenser

Delvinator gick ett tragiskt öde till mötes på Romme travbana en solig junidag 2015, E3-kvaldagen. Tre år senare blir slutsatsen att det som hände kommer att få konsekvenser. Travbanorna behöver se över hur funktionärer är utbildade, övade, och vad de har för arbetsinstruktioner.
Av
Lars G Dahlgren

En serie olyckliga och oturliga omständigheter sammanföll så att treårige Delvinator förblödde och snabbt dog, på Rommes stallbacke. Juridiskt har denna händelse levt vidare ända till nu. Och kan förvisso formellt fortsätta till Högsta Domstolen också, men rimligt att döma är punkt satt nu.

Delvinators ägare och uppfödare Mats Rånlund och Anne Haglund tog det hårt känslomässigt, det som hände deras Delvinator mitt framför deras ögon. Känslorna blev ännu mörkare när de inte ersattes ekonomiskt (via försäkringar) utan behövde börja strida juridiskt om detta.

Fakta

Delvinator

hingst född 2012 e. Adrian Chip – Delmos e. New Quick
9 st: 1–4–0
Rekord: 1.16,5m – 1.14,3am
Insprunget: 170.200 kr
Uppfödare: Mats Rånlund AB & Saxtorps Hästklinik AB
Ägare: Mats Rånlund AB, med flera
Tränare: Mats Rånlund, Jägersro

Delvinator skulle göra sin karrärs tionde start i E3-kvalet på Romme den 16 juni 2015. Efter defileringen befriade han sig från sin kusk (Thomas Uhrberg) och skenade runt banan. Skenturen slutade med att hästen skadade en stor pulsåder så illa att han snabbt förblödde. Pulsådern skars upp av konstruktionen stallbacksgrind/grindstolpe när Delvinator försökte ta sig från banan till stallbacken.

Expandera

Jag hade ett samtal om hovrättsdomen med Mats Rånlund på Charlottenlund i söndags. Eller snarare, mer om tingsrrättsdomen som landade i slutsatsen att Rommetravet inte hade något ansvar för olyckan, och att banans ansvarsförsäkring därför inte skulle gälla. Speciellt besviken var Rånlund på Rommetravets chef Kai Närhinen som enligt Mats uppfattning inte berättat en korrekt version om olycksförloppet och grindens funktionsduglighet.

Svea Hovrätt ändrade tingsrättens dom helt. Den fastställde i en dom som kom förra veckan att Rommetravet hade ansvar för olyckan och att 1,1 miljoner kronor i ersättning skulle utgå till Delvinators ägare – i praktiken via Rommes försäkringar.

Det finns en artikel om detta i dagens (nummer 20, den 17 maj) utgåva av Sulkysport med kommentarer från respektive sidas juridiska ombud och även från ST:s veterinär Antti Rautalinko.

Att hovrättsdomen hamnar i den senares, eller snarare ST:s hästvälfärdsavdelnings, knä är självklart. I grunden är det som hände Delvinator en djurskyddsfråga. En fråga om hur banor och faciliteter ska vara konstruerade för att minimera olycksrisker, och även en fråga om hur funktionärer agerar när hästar är lösa och skenar.

Delvinator dog för att han, efter att ha skengalopperat runt banan, lyckades tränga sig in i utrymmet mellan den inte helt stängda stallgrinden och grindstolpen. Metallen i konstruktionen orsakade en pulsåderbristning. Hästen hann inte långt in på stallbacken innan benen vek sig och det var slut.

Romme bestred alltså ansvar och därmed hästägarnas ersättningskrav – eller snarare försäkringsbolaget If bestred det – och så hamnade det hela i först tingsrätt och sedan hovrätt.

Man ska alltid dra lärdomar av allt och här finns det sådana att göra. Den första är att hovrättens dom fastslår att banorna har långtgående ansvar för säkerheten på banorna. Det är svårt att beslå någon i funktionärsposition med att ha gjort något formellt fel i händelseförloppet som ledde till Delvinators död. Däremot fattades ett olyckligt beslut då grinden öppnades för att släppa ut de andra hästarna som befann sig på banan till stallbacken. Det var där händelseförloppet som ledde till den skenande Delvinators död startade.

Beslutet att öppna grinden bröt mot grundinstruktionen för hur det ska ageras när hästar skenar på banan. Men det finns likväl utrymme i funktionärernas instruktion och arbetssätt att försöka få andra ekipage av banan – om man bedömer situationen som att det är tillräckligt säkert att öppna grinden. Det är här den springande punkten i hovrättens dom finns; eftersom olyckan inträffade var det bevisligen inte ”tillräckligt säkert” att öppna grinden. Det var, om inte ett formellt felaktigt, så likväl ett dåligt/olyckligt beslut,. Den rättsliga logiken som utgår från att banornas ansvar för hästarnas säkerhet är långtgående blir därför att Romme döms skadeståndsansvarigt.

Här framkommer något väsentligt som Antti Rautalinko erkänner rakt av: Funktionärer på banorna utbildas och tränas i att ha hand om olyckor när de inträffat. Men det förekommer ingen träning eller övningar på situationer som den som rådde när Delvinator skenade. ”Att det är på det sättet är anmärkningsvärt och att lämna funktionärerna på banorna i sticket”, säger advokat Staffan Uvabeck i artikeln i torsdagens Sulkysport.

Man kan sammanfatta det så här: Det som kallas för SÄBA, säkra banor, innehåller att funktionärerna lämnas att ha en del frihet under ansvar. Det är inget fel i det; banor ser olika ut; situationer är olika och ”sunt förnuft” är en viktig beståndsdel i allt beslutsfattande inom ramen för de flesta regelverk.

Förutsättningarna för att så ofta som möjligt fatta rätt ”frihet-under-ansvar-beslut” bygger dock på utbildning, erfarenhet, träning och övning.

Det är här jag anar att den konkreta konsekvensen för banorna av Delvinator-domen. kommer. Helt enkelt att det nu, motiverat av att detta kostade Rommes försäkring sjusiffrigt belopp, jobbas mer konkret med att förbereda, träna, öva, funktionärerna för diverse situationer som (ännu) inte blivit en olycka.

Som Antti Rautalinko formulerar det: ”Det kanske behöver formuleras tydligare arbetsinstruktioner för funktionärer som till exempel sköter grindar”.

Lars G Dahlgren på twitter:

Extrautredningen om hästsportens finansiering från 2019 går igång inom kort. ”Olika lösningar är tänkbara”, säger civilminister Shekarabi.
@larsgdahlgren - 5 Apr
Sprang Day or Night In banrekord 1.09,6 idag på Hd? Nej, jag tror att mellantiderna stämmer och att segertiden är ngnstans 1.10,1-1.10,3.
@larsgdahlgren - 2 Apr
Kul när det Sulkysports krönikörer lyfter fram väcker genklang i andra medier. Både Expressen och Trav365 hakar på… twitter.com/i/web/status/9…
@larsgdahlgren - 22 Mar
En bild från startkaoset i Prix dAmerique; gaby Gelormini blev biten i axeln! Förövaren okänd. pic.twitter.com/OFGGJBfotv
@larsgdahlgren - 28 Jan
Villiam 1.12,0a/2.640 och med in i mål var både Coin Perdu och Husse Boko. Hur långt under 1.09 hade de sprungit på Red Mile nästa helg?!
@larsgdahlgren - 1 Okt 2017
Fokustema
Krönika
Läs senare

Cyber Lane – 20 månader, 21 starter, 18 segrar

CHARLOTTENLUND. Cyber Lane fortsätter rada segrar. 18 på 21 starter. Valackens utveckling är sagolik.
Av
Lars G Dahlgren

Cyber Lane var en sen treåring; debuten i september. Han har alltså inte mer än 20 tävlingsmånader bakom sig när han efter Copenhagen Cup-segern är redo för Elitloppet. Ja, eller om nu Johan Untersteiner och Lars Åberg väljer att ta det lite vackert med Raja Mirchi-sonen. Säsongen är lång och full med topplopp. Men Elitloppet är Elitloppet.

Som Untersteiner konstaterade: vi får väga för och nackdelar (med att starta i Elitloppet alltså) mot varandra och suga på den här karamellen några dagar innan bestämmer oss.

Publikmässigt kommer Copenhagen Cup-dagen inte upp i den danska Derby-dagen i månadsskiftet augusti-september. Dansk travsport har kämpat hårt  med ekonomin länge och med numera ”bara” 375.000 kronor i förstapris i huvudloppet, Danmarks största för äldre hästar Copenhagen Cup, finns kanske inte de rätta förutsättningarna att få till en dag av internationell toppkaliber. Men det kan komma bra hästar ändå; Charlottenlund har ett inneboende gemyt som lockar.

Tysk travsport är på dekis, men bra hästar föds det fortfarande upp där. Till exempel Portland och Tsunami Diamant. De förgyllde Copenhagen Cup-dagen på Charlottenlund.

Till exempel kom nu de två tyskfödda fyraåriga topparna Portland och Tsunami Diamant i Fyraåringseliten. Portland drog längsta strået på 1.12.2a/2.000 meter.

Tsunami Diamant (e. Gustav Diamant – Glide Chip) vann tyska Derbyt förra året. Portland (e. Ganymede – Eiffel Bi) var favorit i finalen men straffade ut sig med galopp, i segerstriden på upploppet. I vintras var Portland i träning hos Björn Goop i Frankrike och det hade antagligen blivit tre segrar där på lika många starter om han inte blivit påkörd i ledningen i ett av loppen. På grund av det fick han nöja sig med att två Vincennessegrar.

Nu är Portland tillbaka hos Dirk Hafer i Tyskland, men han ska till Goop nästa vinter igen, är planen. Björn körde också nu i Fyråaringseliten på Charlottenlund. Portland hamnade bättre till i fältet – omväxlande rygg ledande Mac Smily och utvändigt ledaren – än Tsunami Diamant och det fällde avgörandet. Tsunami Diamant gick en stark långspurt till andraplatsen men kunde inte nå Portland.

I skymundan svarade svenske Kriterietrean Husse Boko (e. Chocolatier – Vintage Boko) för en bra årsdebut, han spurtade till tredjeplatsen.

Femåriga tyskan Goldy Stardust (e. Quick Wood – Timely Stardust) har inte kommit längre än till halvmiljonen i insprunget och det är nog bara början. Wolfgang Nimczyks sto tog sig an stoeliten och vann från dödens på 1.13,0a/2.000. Thomas Uhrbergs Derbystotvåa Mulligan (e. Maharajah – Music La Marc) svarade för en positiv årsdebut; utmanade Goldy Stardust ordentligt sista biten efter en avvaktande resa.

Trinity Lux (e. Love You – Eternidad) och Wim Paal vann silverdivisionsförsöket på 1.11,4a/2.000 meter, från rygg ledaren. Den Italienfödde sexåringen hann precis undan för Springovers slutstöt.

Flemming Jensen matchar antagligen sin nioåring Slide So Easy (e. Quite Easy U.S. – Elegante Frökjaer) i Sweden Cup Elitloppshelgen. Copenhagen Cup-dagen vann han på imponerande 1.13,2/2.990 meter sedan Flemming kört till ledningen mitt i loppet.

Franskfödda fyraåringen Early Pactol (e. Othello Bourbon – Odyssee du Loir) kan Tomas Malmqvist boka in Elitloppshelgens klass II-final med. Johan Untersteiner fick bestämma farten i ledningen med Early Pactol och ryckte i sista kurvan undan till mycket lätt seger, på 1.14,2a/2.000 meter.

En som kan boka in en resa åt ett annat håll är Bengt A Nilsson, med sin Demolition Man F. (e. Revenue – Duchess Kronos). Spetssegern på 1.13,0a/2.000, med Peter Untersteiner i vagnen, kvalificerade för finalen i travligan i Århus den 30 juni.

 

Lars G Dahlgren på twitter:

Extrautredningen om hästsportens finansiering från 2019 går igång inom kort. ”Olika lösningar är tänkbara”, säger civilminister Shekarabi.
@larsgdahlgren - 5 Apr
Sprang Day or Night In banrekord 1.09,6 idag på Hd? Nej, jag tror att mellantiderna stämmer och att segertiden är ngnstans 1.10,1-1.10,3.
@larsgdahlgren - 2 Apr
Kul när det Sulkysports krönikörer lyfter fram väcker genklang i andra medier. Både Expressen och Trav365 hakar på… twitter.com/i/web/status/9…
@larsgdahlgren - 22 Mar
En bild från startkaoset i Prix dAmerique; gaby Gelormini blev biten i axeln! Förövaren okänd. pic.twitter.com/OFGGJBfotv
@larsgdahlgren - 28 Jan
Villiam 1.12,0a/2.640 och med in i mål var både Coin Perdu och Husse Boko. Hur långt under 1.09 hade de sprungit på Red Mile nästa helg?!
@larsgdahlgren - 1 Okt 2017