Fokustema
Krönika
Läs senare

Lagförslag utan marknadsavgift?

Marknadsavgift eller inte marknadsavgift, det är frågan. Åtminstone för hästsportens spelbolag ATG. När monopol blir licensmarknad 2019 vill ATG definitivt ha en sådan. Men finns någon marknadsavgift med i lagförslaget?
Av
Lars G Dahlgren
Ardalan Shekarabi och Håkan Hallstedt när ”En omreglerad spelmarknad” presentrades i mars i år.  Foto Mia Törnberg
Ardalan Shekarabi och Håkan Hallstedt när ”En omreglerad spelmarknad” presentrades i mars i år. Foto Mia Törnberg

Civilminister Ardalan Shekarabi kanske till och med försade sig om den saken i en frågestund i riksdagen på torsdagförmiddagen. Om det han sade råkade vara en oavsiktlig läcka finns det i så fall ingen marknadsavgift med i lagförslaget.

Riksdagens vackra andra kammare, där det 1923 klubbades att tillåta totalisatorspel, var på torsdagförmiddagen arena för den sista viktiga utfrågningen inför lagförslaget om den framtida licensmarknaden för spel i Sverige. Den 20 december ska det presenteras, lagförslaget.

Foto: Claes Freidenvall

Ett 100-tal personer deltog, varav ungefär 20 utfrågande riksdagsmän och resten från ”branschen” och kulturutskottet som arrangerade utfrågningen. Allt pekar på att civilminister Ardalan Shekarabi kommer att fira sin största triumf under den här mandatperioden, att lyckas baxa den svåra och mångfacetterade spelpolitikfrågan till en ny lag som förpassar monopolet till historien.

Civilminister Shekarabi sade att ”detaljerna redovisas när lagförslaget presenteras”. En av detaljfrågorna är just det ATG:s verkställande direktör Hasse Skarplöth benämner marknadsavgift. En avgift som innebär att en fastslagen procentsats av omsättningen, i varje spelpott, öronmärks för den som tillhandahåller spelobjekten.

”Svensk hästnärings framtid äventyras om inte detta säkras”, sade Hasse Skarplöth i sitt anförande.

Svensk hästnärings framtid äventyras om inte detta säkras

För ATG spelar marknadsavgift egentligen ingen roll. Hela ATG:s överskott går (ska gå) i slutändan till den trav- och galoppsport som genom förbunden ST och SG äger ATG. Om en del av detta ”hela överskott” skärs ut som egen tårtbit och kallas marknadsavgift är för ATG:s del egentligen en teknikalitet.

Hasse Skarplöth. Foto Mickey Törnblad/Kanal75

Men det spelar stor roll för andra spelbolag som söker licens för spel på hästar. En marknadsavgift på till exempel sex procent, en rimlig och beprövad nivå som finns i andra redan licensreglerade europeiska länder, påverkar nämligen direkt hur stor återbäringen till spelarna blir/kan bli och samtidigt naturligtvis spelbolagens överskott.

Hasse Skarplöth har med sitt kraftfulla uttalande om hästnäringens framtid villkorad av marknadsavgift rätt såtillvida att en sådan avgift skulle göra överbryggningen till licensmarknad lättare och säkrare för hästsporten. Marknadsavgift skulle gynna ATG, och därmed också ATG:s ägare hästsporten. Eftersom marknadsavgift skulle göra det svårare för spelbolag som vill in på ATG:s marknad att räkna hem affären verkar en sådan avgift i riktningen att ATG lättare kan bibehålla den nära nog hundraprocentiga marknadsandel spelmonopolet gett bolaget under de drygt 40 år det varit i princip i ständig tillväxt.

Just detta förhållande, att en marknadsavgift skulle gynna det (hästspels)bolag som kommer in i den nya regleringen från monopolställning, är inte oproblematisk. Regleringen syftar nämligen till att få in så stor del av hela spelmarknaden som möjligt under den nya lagstiftningen. Varje ”detalj” som motverkar denna kanalisering är alltså samtidigt ett hinder för regleringens huvudsyfte.

ATG och hästsporten säger ju att man vill möta framtidens konkurrens på spelmarknaden på lika villkor. Då är väl det bästa att villkoren för den matchen sätts så att den äger rum på hemmaplan Sverige och inte med ett ATG inne i regleringen mot bolag med säte utanför Sverige/EU som ”piratar” åt sig marknadsandelar?

 

Utgångspunkten är också att utredaren Håkan Hallstedt inte föreslagit att det ska införas någon marknadsavgift och ”alla” är rörande överens om att Hallstedts utredning är en så nära träff mitt i man kan komma gällande att, med civilminister Shekarabis ord, ”hitta balanspunkten” i allt det som ska vägas ihop i den nya regleringen. Redan där kan man tolka in en tydlig indikation om att Hallstedts slutsatser och förslag i väldigt hög grad ligger till grund för lagförslaget.

När man satt där och lyssnade uppmärksamt på frågorna från de närvarande riksdagspolitikerna och svaren sade Shekarabi dessutom något som kan tolkas som att han råkade försäga sig om lagförslagsinnehållet.

”Det finns inget förslag om att rikta någon pott till allmännyttig verksamhet”, svarade Shekarabi på en fråga som handlade just om hur man ska säkra finansieringen av allmännyttiga ändamål.

En marknadsavgift som ATG/hästsporten vill ha den, skulle väl kunna definieras som just en sådan ”pott”? Som det alltså i så fall inte verkar finnas något förslag om?

Är då en utebliven marknadsavgift ett dråpslag för hästsporten? Kommer ATG att bli sittande med Svarte Petter som finansiär av hästsporten medan andra spelbolag med licens för spel på hästar kan arrangera spel på svenska lopp utan att ”göra rätt” för sig mer än gentemot statskassan (skatten)?

Ja, det är ett möjligt scenario om ST misslyckas med att låsa in, och ta betalt för, de saker som spelbolag behöver för att kunna arrangera spel. Det handlar främst om fakta och programunderlag om hästarna/loppen, det handlar även om tillgång till ljud och bild från banor/lopp.

Med marknadsavgift kan ST:s strategi vara att fritt sprida ut så mycket man bara kan av startlistor och hästfakta till allt och alla och sedan suga i sig marknadsavgiften från spelbolagen.

Utan marknadsavgift handlar det om att låsa in, stänga in, och sälja den nödvändiga programunderlagsinformationen och ljud/bild från loppen. Man kommer då att gå från hundra procent monopolskydd till hundra procent öppna spjäll och affärsmässighet på en konkurrensutsatt marknad.

Dråpslag? Nja. Det handlar väl i så fall om att gilla läget, kavla upp ärmarna, och se till att göra det bästa av det.

Svårt? Ja. Omöjligt? Nej.

Gällande hela spelomregleringen finns ett mantra civilministern inte försatte tillfället att upprepa och varur den där Hallstedska balanspunkten är sprungen: ”det gäller att alla blir lagom missnöjda”.

det gäller att alla blir lagom missnöjda

I övrigt från denna förmiddag i riksdagens andra kammare:

1. Det är ingen tvekan om att riksdagspolitikernas största omsorg runt spelmarknadsregleringen handlar om problemspelande, spelberoende, och hur man tar hand om detta. Åtminstone var det sådant politikerna hade mest frågor om. Centerpartiets representant verkade dock ha insikt i, och omsorg om, hästsportens (hästnäringens) betydelse för landsbygden.

2. Ambitionen är från alla håll uppenbar: Den nya licenserade spelmarknaden ska gå igång från 1 januari 2019.

Lars G Dahlgren på twitter:

Villiam 1.12,0a/2.640 och med in i mål var både Coin Perdu och Husse Boko. Hur långt under 1.09 hade de sprungit på Red Mile nästa helg?!
@larsgdahlgren - 1 Okt
När Propulsions segertid 1.08,0 kom upp på tavlan kändes det helt orealistiskt (fortfarande när det korrigerats till 1.08,1)! Vilket lopp!!
@larsgdahlgren - 25 Jul
Och Johnny Takter fyllde på: "Readly Express kunde ha kapat On Track Piratens världsrekord idag".
@larsgdahlgren - 22 Jul
"Readly Express är en av världens bästa hästar", sa Björn Goop i Tv12 direkt efter Axevallalöpning. 1.11,7a/2.640 i gulddebuten. Magnifikt!
@larsgdahlgren - 22 Jul
Readly Express! Vilken årsdebut!!
@larsgdahlgren - 10 Jul
Fokustema
Krönika
Läs senare

Två raka förluster – men inget att oroa sig för

Är Bold Eagle illa ute i sin jakt på tredje raka Prix d’Amérique-segern och i förlängningen den teoretiska möjligheten att både nå och kanske nå förbi Ourasis fyra triumfer i det största franska loppet? Har han plötsligt blivit sårbar? Nej, det är för tidigt att säga det.
Av
Lars G Dahlgren

Men medtävlarna kan i alla fall börja vädra att det kanske åtminstone finns en möjlighet. Bold Eagle har nu två raka nederlag på Vincennes,

I Masters-finalen i september fick Bold Eagle inte fatt i toppvalacken Aubrion du Gers och i Prix du Bourbonnais blev han nerspurtad av Bird Parker, en av alla de toppfina B-kullshästar som ända sedan treåringssäsongen stått i skymundan av Bold Eagle.

Söndagens Prix du Bourbonnais kan framhållas som ett toppexempel på vad fransmännens fina utveckling av Prix d’Amérique-upplägget med skrotande av det gamla ”rikast-kommer-med-systemet” betytt. Förr var Bourbonnais ett typiskt preparélopp för de största stjärnorna, som stod med 25 meters tillägg. Nu var det plattan i mattan mest hela vägen och allra mest gasade toppfemåringen Carat Williams som här hade sin förmodligen bästa möjlighet att ta en av de tre biljetterna till Pd´A som stod på spel.

Det handlade om Prix d’Amérique-tempo och Prix d’Amérique-tryck hela vägen, Carat Williams orkade inte, och fältets två vinstrikaste hästar, Bold Eagle och Bird Parker, gjorde upp om segern.

Nu får Carat Williams försöka igen med att möta bland annat Readly Express och Twister Bi i femåringsloppet Prix Tenor de Baune julafton.

Att de två rikaste hästarna tog två Prix d’Amérique-biljetter, och att det vinstrikaste stoet Billie de Montfort (har tjänat 1,5 miljoner euro) dessutom tog en biljett i Prix de Bretagne gör att de hästar som står på 1,2-1,4 miljoner euro och som när vintermeetinget började hade utgångsläget att de behövde kvala in, nu har chansen att få plats på samlad prissumma. Där finns till exempel både Daniel Rédens Wild Honey och Lionel, och för den delen också årets Prix d’Amérique-tvåa Belina Josselyn.

Förra vintern konstaterade alla att Bold Eagle inte gick att slå, eller i vart fall att ”ännu ingen kommit på hur Bold Eagle ska slås” på Vincennes. Nu har han alltså två raka förluster.

Jag köper dock rakt av både Philippe Allaires och Sébastien Guaratos omedelbara förklaringar till varför Bird Parker slog Bold Eagle. Allaire konstaterade att hästen fick den bästa starten i hela sitt liv. Normalt, för att inte säga alltid, så har den starttröge Bird Parker fått börja jaga Bold Eagle från fältets bakersta regioner i uppförsbacken och då levererat grymma slutkilometrar i 1.09-1.10-fart i vida spår utan att räcka fram. Nu hamnade han till och med framför Bold Eagle från början och förvaltade det taktiska och positionsmässiga övertaget perfekt.

Samtidigt sade Sébastien Guarato att Bold Eagle saknade lopp i kroppen. Stämmer också. Han skulle ju varit med i Prix de Bretagne och det var hela tre månader sedan han startade senast. Plus att Franck Nivards sätt att närmast kasta fram Bold Eagle till grepp via snabb attack i tredjespår i uppförsbackens andra halva också var – eller skulle vara – en riktig mjölksyrespeed för vilken normal häst som helst. Bold Eagle landade på 1.12,6/2.850 meter – en fantastiskt bra tid, det ska man komma ihåg.

Att Bird Parker spurtade förbi? ja, en frukt av en bättre resa och att Bird Parker är bättre igång just nu än vad Bold Eagle var. Därför är sannolikt ingen i kretsen runt Bold Eagle ännu så länge oroad för att superstjärnan ska vara sårbar sista helgen i januari. Normalt ska det här loppet i kroppen flytta fram hästen fornmässigt till Prix de Bourgogne nyårsafton, vilket förväntas ta honom framåt ytterligare. Och skulle det då fortfarande saknas någon liten gnutta tryck och spänst finns också Prix de Belgique två veckor före Prix d’Amérique att vässa i.

Av de fem svensktränade bidragen i Prix du Bourbonnais tog Jerry Riordans Ringostarr Treb en finalplats. Han gjorde en helgjuten insats.

Daniel Redén fick se Propulsion spurta mycket bra till fjärdeplatsen, nära att bli trea, efter en resa långt bak i fältet, Lionel hålla väldigt bra efter en tung löpning och Wild Honey spurta piggt ur sen lucka. Daniel torde ha fått precis de formsvar han ville ha, för upplägget denna vinter är ju, vilket Redén berättade i torsdagsutgåvan av Sulkysport, att formen ska stiga den närmaste månaden inför storloppen i januari och februari.

Dock finns en insikt att göra; Propulsion måste lära sig att starta bättre än han gjorde nu (och även än han gjorde i Prix d’ Amérique i år) om han ska kunna nå segerstriden och Lionel kan inte heller – som han gjorde nu – börja från kön, dundra runt fältet och orka hålla hela vägen. Bilstart i Prix de Bourgogne är Propulsions melodi och där han sin bästa chans att säkra sin Pd’A-biljett. Lionel och Wild Honey kan, som nämns ovan, båda komma med på pengar om de inte når topp-tre-placeringar i Prix de Bourgogne eller Prix de Belgique,

Bird Parker spurtade ner Bold Eagle

 

Lars G Dahlgren på twitter:

Villiam 1.12,0a/2.640 och med in i mål var både Coin Perdu och Husse Boko. Hur långt under 1.09 hade de sprungit på Red Mile nästa helg?!
@larsgdahlgren - 1 Okt
När Propulsions segertid 1.08,0 kom upp på tavlan kändes det helt orealistiskt (fortfarande när det korrigerats till 1.08,1)! Vilket lopp!!
@larsgdahlgren - 25 Jul
Och Johnny Takter fyllde på: "Readly Express kunde ha kapat On Track Piratens världsrekord idag".
@larsgdahlgren - 22 Jul
"Readly Express är en av världens bästa hästar", sa Björn Goop i Tv12 direkt efter Axevallalöpning. 1.11,7a/2.640 i gulddebuten. Magnifikt!
@larsgdahlgren - 22 Jul
Readly Express! Vilken årsdebut!!
@larsgdahlgren - 10 Jul
Fokustema
Krönika
Läs senare

Det svåra återstår – Souloy-domens verkningsgrad

Tio års avstängning är ett hårt straff, snuddande vid livstid. Om det får verkan. Det är den biten alla nu ivrigt väntar på att se om den faller på plats.
Av
Lars G Dahlgren

Kommer det franska travförbundet att ratificera den tioåriga avstängningen så den även gäller i Fabrice Souloys hemland? Och kommer man att lyckas – ja ens försöka till att börja med – att täppa till den nödutgång Souloy använt sig av under det år han varit avstängd för att Lover Face förra sommaren var koboltdopad i Frankrike. Alltså att svågern Philippe Billard står som tränare för det som i själva verket fortfarande är Souloys hästar, hästägare och stall?

Det Norske Travselskaps Apellkommittté fastslog att Fabrice Souloy avsiktligt tillfört det förbjudna ämnet kobolt till de fyra hästar som ertappades dopingpositiva på Bjerkes Oslo Grand Prix-dag i juni 2016. Därmed kan travförbunden i både Sverige och Norge andas ut. Den talan, från början yrkande på att Souloy skulle avstängas på livstid för medveten doping, höll.

I sin talan har man jämfört med Nils Enqvists anabola-steroider-doping. Men här påpekade (givetvis) Souloys försvarare Staffan Uvabäck något viktigt: Nils Enqvist-fallet var till hundra procent styrkt med vad som kan kallas teknisk bevisning. När Svensk Travsports kontrollpatrull dök upp på Enqvists gård var han i princip mitt uppe i sprutandet av det förbjudna medlet och han nekade heller inte till gärningen. Han var, som det heter, tagen på bar gärning.

Så var inte fallet med Fabrice Souloy. Inspektionen på Haras de Ginai gav inga fynd som kunde knytas till koboltklorider och bevisningen landade till slut i vad veterinärer och farmakologiska experter redogjorde för. På åklagarsidan lutade man sig mot den norska farmakologen Birgit Ranheims utsaga att det var ”helt omöjligt” att nå de uppmätta värdena av kobolt i blod och urin från de fyra hästarna ”utan direkt tillförsel av kobolt eller koboltklorider” (dessutom nära inpå loppen). Medan försvararsidan hade sin expert Marco Montana och veterinären Francesco Alessandrini som hävdade att hästarna kunde bli dopingpositiva utifrån den foderstat som rekommenderats, och som Souloy följde.

Apellkommittén konkluderade detta mycket elegant så här (översatt):

”Det kan möjligen inte uteslutas att kobolt i kosttillskott och injektioner med Coenzile kan leda till att gränsvärdena för kobolt i blodplasma – och kanske särskilt urin – överskrids. Men vi fastslår att man inte kan komma i närheten av de nivåer analysresultaten visar”.

Där någonstans i de 8,5 sidorna tätt textsammanpackade sidorna apellkommittédom rasslade gallergrinden igen för Fabrice Souloys fortsatta tränarkarriär, om inte en (i så fall smått mirakulös) vändning i civilrättsliga instanser kan nås.

Där någonstans i de 8,5 sidorna tätt textsammanpackade sidorna apellkommittédom rasslade gallergrinden igen

Apellkommittén är samtidigt inlindat kritisk till hur delar av DNT:s process förts och genomförts.

Det har pratats om att livstids avstängning skulle motiveras av att hästarna utsatts för stor hälsofara, om att spelarnas och allmänhetens förtroende för sporten satts på spel, och att detta ska märkas i den påföljd Souloy döms till. Detta bombastiska sätt att argumentera i ”rättssalen” avfärdar kommittén (att hästarna lidit skada är ju svårt att leda i bevis när de fyra hästar som var positiva på Bjerke alla tävlat framgångsrikt på grupp I-nivå efter koboltavslöjandet) med att de här sakerna är faktiskt redan inbyggda i dopingreglerna och dessas straffsatser:

”Hänsyn till detta är redan taget i sanktionsramarna”.

Hur verkningsfulla de tio årens avstängning blir ligger nu på högre nivå än det norska travförbundet. För det första behöver domen bli godkänd i alla U.E.T:s medlemsländer. Det måste den bli, annars kan man faktiskt lika gärna lägga ner travunionen.

För det andra behöver man också försöka komma åt den bulvanproblematik som finns i travsporten. Norrmännen lyckades stoppa Bo Westergårds försök att bulvanvägen vara kvar i sporten efter dennes DMSO-soppa (avtjänar avstängning för det nu). Så det går om man vill – om regler för detta skrivs på rätt sätt och resurser sedan anslås för rätt typ av kontrollsystem/metodik för att övervaka regelefterlevnaden.

Där är man inte ännu i hela U.E.T., det visar det under 2017 öppet pågående ”samarbetet” mellan just Fabrice Souloy och Philippe Billard. Så länge inte bulvanupplägg av detta slag täpps till, så länge tränar- och kuskkolleger och hästägare medverkar i dessa upplägg (för egen ekonomisk vinning) bedrivs ambitioner att täppa igen denna rymningsväg ur påföljden dock i motvind.

Det blir en smått bisarr situation och diskussion när, å ena sidan, ”alla” hyllar antidopingarbete och att det är så bra att det läggs resurser på att jaga fuskare. Men när detta arbete ger konkret resultat och, som här, hög juridisk kompetens fann att medvetet brott mot dopingreglerna föreligger, då finns det fortfarande hästägare som anlitar den ertappades tjänster och gott om kör- och ridhänder som gärna samarbetar med den ertappade när det kommer till tävlandet med hästarna.

Denna kollegialitet blir än mer märklig om man betänker vad fuskandet haft för syfte: Att vinna lopp, att besegra dessa kollegor. Ena dagen blir de besegrade av en häst, som nästa dag befinns ha begått ett (allvarligt och medvetet) regelbrott, och den tredje ställer man upp och hjälper regelbrytaren (eller som hästägare anlitar dennes tjänster) medan denne avtjänar påföljden för det allvarliga och medvetna regelbrottet.

Det är som Fabrice Souloys advokat Staffan Uvabäck säger: ”tio års avstängning är en mycket lång tid”. Det stämmer. Om avstängningen är verkningsfull. Om den innebär att Fabrice Souloy faktiskt nu är ute ur travsporten (i U.E.T:s länder) i 8,5 år till. Men om verksamheten på Haras de Ginai de närmaste 8,5 åren fortsätter på samma sätt som den gjort under 2017, då Souloy faktiskt varit avstängd, då blir domen tyvärr mycket ett slag i luften.

DNT:s Apellkommitté är också inne på detta spår:

”När det gäller avstängningen kan det resas frågetecken om hur stor reell betydelse den har, eftersom den i alla fall inte automatiskt kommer att gälla i Frankrike, där Souloy har sin verksamhet. Men så vitt vi förstår kommer det genom U.E.T. att gå en hänvändelse till det franska travförbundet, som kan välja att låta det norska beslutet få verkan också där. Det kan således inte sägas att en norsk avstängning närmast bara har symbolisk betydelse. Apellkommittén menar att avstängningen bör sättas som att Souloy hade verksamhet i Norge.”

Om jag känner det norska travförbundets ordförande Svein Morten Buer rätt kommer han nu inte att sätta sig och rulla tummarna och anse att saken är utagerad. Han kommer att försöka göra det han, och det norska travförbundet, kan, för att få verkansgrad i Apellkommitténs dom, även i internationellt perspektiv.

Kör hårt, Svein Morten. Gör du inte det framstår allt det arbete som lagts ned på att driva denna sak till vägs ände i det norska (nordiska) regelvårdande systemet mest som ett spel för galleriet.

Kör hårt, Svein Morten

Lars G Dahlgren på twitter:

Villiam 1.12,0a/2.640 och med in i mål var både Coin Perdu och Husse Boko. Hur långt under 1.09 hade de sprungit på Red Mile nästa helg?!
@larsgdahlgren - 1 Okt
När Propulsions segertid 1.08,0 kom upp på tavlan kändes det helt orealistiskt (fortfarande när det korrigerats till 1.08,1)! Vilket lopp!!
@larsgdahlgren - 25 Jul
Och Johnny Takter fyllde på: "Readly Express kunde ha kapat On Track Piratens världsrekord idag".
@larsgdahlgren - 22 Jul
"Readly Express är en av världens bästa hästar", sa Björn Goop i Tv12 direkt efter Axevallalöpning. 1.11,7a/2.640 i gulddebuten. Magnifikt!
@larsgdahlgren - 22 Jul
Readly Express! Vilken årsdebut!!
@larsgdahlgren - 10 Jul
Fokustema
Krönika
Läs senare

Färre spelare men de spelar mer och oftare

Färre svenskar spelar, men de som spelar gör det oftare och mer. Det konstaterar Lotteriinspektionen i den årliga undersökningen om svenskars attityder till spel. Det både förvånar och är väntat samtidigt.
Av
Lars G Dahlgren

Spelbolagens marknadsinvesteringar, alltså i klartext köp av spelreklam, har eskalerat våldsamt de senaste åren. Lotteriinspektionen kämpar enligt vad kommunikationschefen Erik Kristow sade när årets attitydrapport presenterades i Stockholm på onsdagsförmiddagen, hårt med ”främjandeförbudsfrågan”, alltså att spelbolag med säte utomlands marknadsför sig, och kan kan marknadsföra sig, i Sverige på sätt som är i strid med lagstiftningen.

Att dessa marknadsinvesteringar bland annat syftar till att få spelkunderna att spela mer och oftare är självklart, och i det avseendet verkar spelbolagen lyckas. Spelbranschens omsättning stiger ju också stadigt.

Sedan 2014 har andelen spelare som uppger att de ”spelar så gott som varje dag” ökat från tre till sex-sju procent enligt de två senaste årens attitydundersökningar. Alltså en fördubbling. Det är anmärkningsvärt. Att siffran gällande hur många som upplever att de har ”en närstående som de upplever spelar för mycket” samtidigt ökat från fem till sju procent förvånar därför inte.

Det är faktiskt en alarmerande hög siffra; sju procent som i undersökningen svarar att ”någon närstående spelar för mycket”.

Att det kommer att synas och märkas i det kommande lagförslaget om licensregleringen av spelmarknaden tar jag för självklart. För det här luktar onekligen vad som kan kallas ett folkhälsoproblem lång väg. För många svenskar spelar för mycket, kommer det garanterat att heta. Spelmarknaden kommer säkert att avkrävas ansvarstagande för detta, på samma sätt som till exempel näringsställen med serveringstillstånd för alkohol är under myndigheters uppsikt och får det jobbigt om de serverar ännu en grogg till gäster som redan fått ett järn för mycket innanför västen.

Spelbolagen kan dock knappast vara nöjda med den årliga attitydundersökningens (den görs i oktober varje år av Novus på Lotteriinspektionens uppdrag) slutsats att färre svenskar spelar nu än för fyra år sedan. 2014 svarade 71 procent av paneldeltagarna (1.700 personer) att de spelat inom de senaste tolv månaderna. Den siffran har nu sjunkit till 66 procent.

Anledningarna till att spelmarknaden som helhet tappat 8,5 procent av sina kunder sedan 2014 är också intressanta att läsa. Viktigast: 34 procent svarar att de aldrig vinner. 21 procent att de tröttnat på spel och 22 procent att de har lågt förtroende för spelmarknaden. Alltså i stort sett bara tillkortakommanden för de befintliga aktörerna. De betalar ut för lite i vinster, är inte tillräckligt roliga och heller inte pålitliga. Säger alltså de som slutat spela.

En tredjedel av de som deltar i undersökningen spelar på trav eller galopp och är alltså i praktiken ATG-kunder. Även om ATG själva gärna påpekar att antalet ATG-kontoinnehavare ständigt slår nya rekord så synes man ändå inte erövra fler kunder totalt sett. 2015 hade 35 procent av deltagarna i undersökningen spelat på trav/galopp, förra året var det 36 procent och i år 34 procent. Ingen förändring alls i praktiken och de enstaka procentens skiftningar kan, utöver att de befinner sig inom någon slags felmarginal, bero på så enkla saker som antalet intressanta jackpotomgångar på V75 ena året men inte nästa.

 

För ATG:s och travsportens del är det naturligtvis intressant hur det ”korsspelas” mellan olika marknadssegment. Det ger undersökningen också sakliga svar på. ATG:s kunder är rätt troget inriktade på hästspelen. Av de som spelat på trav eller galopp har endast en tredjedel också spelat sportspel och bara tolv procent varit inne på den kraftigt expanderande kasinospelssidan.

Utbytet från sportspelssidan är större: hälften av de som gärna slår vad på till exempel fotboll och ishockey har också varit inne i hästspelspooler.

Varför är då det här intressant? Jo, för det säger en del om hur strömmar kan gå i den kommande spelomregleringen. Till exempel kan de som driver sportspelsajter och ska söka licens i Sverige när omregleringen sker om de litar på Novus-undersökningen utgå från att hälften av deras kunder också kan tänkas vara intresserade av att spela på hästar.

Även om utländska spelsajter satsar stora resurser på marknadsföring i svenska medier, det går knappt att se på en kommersiell tv-kanal utan att flera gånger i timmen mötas av spelreklam och bombas med spelbolagsvarumärken, är dessas siffror fortfarande förvånande små i undersökningen. Av de som spelar via internet är en bedövande majoritet, 52 procent, Svenska Spel-kunder, ATG.se lockar 16 procent och sedan följer Unibet med tre (3) procent!

Men man kan samtidigt säga att dessa sajter/spelbolag bygger för framtiden. Av andelen ”unga spelare”, här definierade som 18-29-åringar, har till exempel Bet365 hela 23 procent av sina kunder i det ålderssegmentet. Det ska sättas i relation till att endast 18 procent av spelarna totalt sett hör hemma i åldern 18-29 år. Och det segmentet är tydligt växande: 13 procent 2015 och 18 procent i år. Slutsatsen verkar gå att dra: Det är de hårt marknadsinvesterande utländska spelsajterna som får in de allt fler unga människor som lockas att spela.

 

Hela Novus-rapporten för 2017 kan läsas här.

 

————-

På onsdageftermiddagen kom så nyheten att V64 blir Solvallas huvudspel på tisdagar nästa år. Så extremt…osexigt…skulle man kunna säga. Å andra sidan fanns det inga direkta alternativ eftersom det aldrig varit aktuellt att utveckla något nytt och spännande för Solvallas tisdagar.

Att det blev V64 osminkat (att som ATG gör påstå att de ändrade jackpot-disponeringarna gällande V64 är en ”tillspetsning” är bara löjligt) förstärker det intryck som denna blogg gav uttryck för senast:

Beslutet att låta tisdagar bli Solvallas huvuddag fattades utan att någon ordentlig konsekvensanalys var gjord

Huvudspelformen är såklart viktig för det ”upplevelsepaket” Solvalla ska locka med. Det glömde man bort att tänka igenom i beslutsprocessen. Så nu står man där med – ursäkta – vardagslunk-V64. Samtidigt med den uppenbara risken att Solvallas ondags-V86-lopp blir så ”vardagliga” till sin karaktär att spelintresset för V86-onsdagarna minskar.

Lars G Dahlgren på twitter:

Villiam 1.12,0a/2.640 och med in i mål var både Coin Perdu och Husse Boko. Hur långt under 1.09 hade de sprungit på Red Mile nästa helg?!
@larsgdahlgren - 1 Okt
När Propulsions segertid 1.08,0 kom upp på tavlan kändes det helt orealistiskt (fortfarande när det korrigerats till 1.08,1)! Vilket lopp!!
@larsgdahlgren - 25 Jul
Och Johnny Takter fyllde på: "Readly Express kunde ha kapat On Track Piratens världsrekord idag".
@larsgdahlgren - 22 Jul
"Readly Express är en av världens bästa hästar", sa Björn Goop i Tv12 direkt efter Axevallalöpning. 1.11,7a/2.640 i gulddebuten. Magnifikt!
@larsgdahlgren - 22 Jul
Readly Express! Vilken årsdebut!!
@larsgdahlgren - 10 Jul