Fokustema
Krönika
Läs senare

Loppen med kunglig glans

Drottning Silvias och Konung Gustaf V:s Pokal har bytt skepnader vid flera tillfällen, men numera är båda löpningarna av internationellt snitt. Fyraåringar från alla länder är välkomna att deltaga i pokalloppen på Åby.
Av
Claes Freidenvall
Gustaf V fanns ofta på plats på Åby under somrarna. Och på lördag tävlas det om hans pokal. Faksimil Åbytravet
Gustaf V fanns ofta på plats på Åby under somrarna. Och på lördag tävlas det om hans pokal. Faksimil Åbytravet

Samtidigt betyder det att en medeldistanslöpning värd namnet saknas för de svenskfödda fyraåringarna att mäta sina krafter mot varandra. Å andra sidan blir travsporten mer och mer kosmopolitisk och Åby har valt att ”hänga” med i tiden. Eller hur man nu ska se på den saken…

Kunglig glans har det varit över pokallöpningarna och många minns säkert när Kjell P Dahlström hade Drottning Silvia och Kronprinsessan Victoria på varsin sida om sig efter Ina Scots finaltriumf i Drottning Silvias Pokal 1993.

Åby har också haft kungligt besök tidigare och även innan Kungapokalen blev Konung Gustaf V:s Pokal. Från början instiftades loppet nämligen som en jubileumslöpning för att hylla Åbybanans femåriga existens. Redan det första året (1941) var loppet Åbys högst doterade löpning med en totalprissumma på 5.300 kronor.

Först 1948 bytte jublieumslöpningen namn och Gustav V fanns på plats (14.e året i rad) för att överräcka den kungliga pokalen till Rolands tränare och körsven Hugo Nordqvist. Gustav V tillbringade nämligen några veckor under sommaren på Särö där han hälsade på kabinettskammarherren James Keiller.

Jubileumslöpningens första upplaga (1941) var en intressant historia ur flera perspektiv. Från den gyllene 1936-årgången möttes Big Noon och Golden Weddning. Den förstnämnde kom med seger i Åby Stora Pris i bagaget, medan Golden Wedding räknades som landets främsta femåring vid den tidpunkten efter ha vunnit det ledande storloppet – Walter Lundbergs Memorial på Sovalla – för äldre travare i Sverige. Där besegrade hon Big Noon och hon hade aldrig fått stryk av honom innan de skulle stångas mot varandra på Åby.

Förlorade aldrig mer

På Åbyfältet, som den kombinerade trav- och galoppbanan var namngiven vid den tidpunkten, skulle det bli ändring på den saken. ”Kejsaren” vann Åbys Jubileumslöpning på 1.22,8 och därefter förlorade han aldrig mer mot Golden Wedding.

Värt att notera är att året efter skrev de båda hästarna svensk travhistoria; Big Noon blev först i Sverige att trava under 1.20 – han noterade 1.19,4 – medan Golden Wedding å sin sida var det första stoet som sprängde 1.20-vallen. Hon travade 1.19,8 som slagen och på den tiden var det möjligt att blir svensk rekordhållare utan att vinna.

Konung Gustaf V:s Pokal är det särklass dyraste och mest värdefulla vandringspris som finns inom svensk travsport, men också omöjligt att erövra. För det krävs att en och samma hästägare vinner Kungapokalen tre år i rad. Till dags dato har ingen ägare ens lyckat vinna loppet två år i rad…

Proppositionen för Kungapokalen har ändrats vid flera tillfällen. Under olika perioder var loppet öppet både för tre- och femåringar. Det två första upplagorna vanns av treåringarna Magnifik (1948) och Roland (1949) och den första femåringen som vann var Carlatera 1951.

Till den 35:e upplagan – året var 1983 – renodlades Konung Gustaf V:s Pokal till ett rent fyraåringslopp och i samma veva instiftades Drottning Silvias Pokal för de jämngamla stona.

På lördag är segrarens belöning – i jämställdhetens tecken – lika stor i Drottning Silvias Pokal som Konung Gustaf V:s Pokal. Hela 976.880 kronor kvitterar vinnarna ut och det är den näst högsta segerchecken i löpningarnas historia.

Claes Freidenvall på twitter:

Bäst igår – Peter G dubblerade sulkysport.se/bast-igar-pete…
@1Didon1 - 24 Feb
Alla vinnare på Hästgalan sulkysport.se/alla-vinnare-p…
@1Didon1 - 23 Feb
”Det är viktigt att ha roligt” sulkysport.se/fokus/det-ar-v…
@1Didon1 - 23 Feb
Match-race på Solvalla sulkysport.se/match-race-pa-…
@1Didon1 - 23 Feb
Match-race på Solvalla sulkysport.se/match-race-pa-…
@1Didon1 - 23 Feb
Fokustema
Krönika
Läs senare

Vincennes – ett problembarn?

PARIS. Vädrets makter har inte varit nådig den senaste veckan i Paris och stora delar av Normandie. Igår blev också Vincennes-banan varse vad som kan hända om man inte har tumme med vädergudarna – vissa delar av den svarta kolstybben var i det närmaste obrukbar.
Av
Claes Freidenvall
Det var ingen rolig syn att titta – och än mindre tävla – på Vincennes-banan igår och den höll inte alls den klass vi är vana vid. Hur blir den idag? Foto: Stefan Melander/stalltz.se
Det var ingen rolig syn att titta – och än mindre tävla – på Vincennes-banan igår och den höll inte alls den klass vi är vana vid. Hur blir den idag? Foto: Stefan Melander/stalltz.se

Vincennes-banan brukar inte vara något större föremål för kritik, utan unisont hyllas för sin förträfflighet. Igår var det inga ord och visor från de tränare/körsvenner som hade hästar till start. En del tränare strök sina hästar av säkerhetsskäl – på vissa ställen fanns det ”stora” gropar i banan – medan andra startade och många av dem som tog chansen tävlade också under pari. Ordet skandal hördes från flera olika håll.

Att banan hade problem berodde på att banpersonalen hade saltat och istället för förutspådda minusgrader lyste solen starkt och banan släppte helt enkelt när minus- byttes ut mot plusgrader.

Vi som tittar på loppen från Vincennes brukar vara vana vid snabba öppningar, men de som tog chansen att öppna kvickt igår fick också betala dyrt till slut. Vincennes är förvisso inte som förr med dess stigningar (banan lades om 1993), men igår var banan krävande och vi fick uppleva en segertid på 1.22,1 och öppningar i 1.24-fart…

En fåtalig publik hade tagit sig ut till Vincennes igår. Foto: Stefan Melander/stalltz.se

Vad som kommer hända med Vincennes underlag idag är fortfarande en öppen fråga. Under större delen av Parisnatten har det regnat och det förväntas att bli sju plusgrader senare under dagen.

Redan igår blev också Vincennes underlag föremål på twitter. Bold Eagles delägare Thomas Bernereau talade om att eventuellt stryka sin häst från Prix de France. Om det blir verklighet återstår att se…

Bold Eagle har ju chansen att tillhöra en exklusiv skara om han skulle vinna Prix de France i eftermiddag – loppet startas 15.15 – och bli den fjärde i historien som lyckas med detta konststycke. Tidigare har Jamin (1958, 1959, 1960), Eléazar (1977, 1978, 1980) och Ourasi (1986, 1987, 1988) vunnit loppet tre gånger. Bold Eagle har toppat de två senaste åren.

Hemmaidolen hålls inte som favorit, utan det är Daniel Redéns Propulsion som får bära den bördan. Paris-Turf rankar Propulsion högst, följd av Bold Eagle, Belina Josselyn och Traders. Tio av 15 tipstidningar i Frankrike håller Propulsion som etta, Bold Eagle är tippad etta hos fyra och Traders i en tidning.

Tidningarnas favorit idag är Propulsion, men håller spelarna med? Foto: Stefan Melander/stalltz.se

Vem som kommer att trivas bäst på Vincennes underlag återstår att se. Svaret ges strax före klockan 15.20.

Fotnot: banrekordet på Vincennes innan omläggningen hade Avenir de See med tiden 1.13,0a. Kool du Caux ståtar med det nuvarande rekordet 1.09,8a, satt 2007 när han vann Prix de France.

Claes Freidenvall på twitter:

Bäst igår – Peter G dubblerade sulkysport.se/bast-igar-pete…
@1Didon1 - 24 Feb
Alla vinnare på Hästgalan sulkysport.se/alla-vinnare-p…
@1Didon1 - 23 Feb
”Det är viktigt att ha roligt” sulkysport.se/fokus/det-ar-v…
@1Didon1 - 23 Feb
Match-race på Solvalla sulkysport.se/match-race-pa-…
@1Didon1 - 23 Feb
Match-race på Solvalla sulkysport.se/match-race-pa-…
@1Didon1 - 23 Feb
Fokustema
Krönika
Läs senare

Tänk ett varv till, Malmrot!

Tanken är förstås god att ha 16 unika ekipage i Elitloppet, men fungerar det i verkligheten och vad händer om en kusk råkar ut för en olycka efter försöket. Går det att plocka in en ersättare då?
Av
Claes Freidenvall
Johnny Takter hoppade in som ersättare för Örjan Kihlström bakom Iceland i Elitloppet. Med nuvarande regler hade han inte fått stå i vinnarcirkeln på Solvalla. Foto: Adam Ström/stalltz.se
Johnny Takter hoppade in som ersättare för Örjan Kihlström bakom Iceland i Elitloppet. Med nuvarande regler hade han inte fått stå i vinnarcirkeln på Solvalla. Foto: Adam Ström/stalltz.se

I sitt tidigare forum – TV4 – presenterade Solvallas sportchef Anders Malmrot nyheten igår att nästa Elitlopp ska innehålla ”16 unika ekipage”. Jag hade förväntat mig några slags följdfrågor från TV4-gänget med Per Skoglund i spetsen vad det nya reglerna kan betyda för Trav-Sveriges viktigaste fönster ut mot världen – om man nu vet vad ordet unik innefattar?

Är det någon tränare som har lyckats med konststycket – och det är sannerligen skickligt gjort – att få med två hästar till Elitloppet så uppstår det några frågor i mitt huvud:

Om tränaren, som är ordinarie kusk på båda hästarna, och den andra kusken bakom han eller hennes häst kvalar in till finalen, men inte tränarens egna uppsittning. Ska då tränaren nekas att köra sin egen häst i finalen? För mig känns det inte rätt – för många tränare handlar det om en chans i livet att vinna Elitloppet och skulle inte den person då få chansen till den möjligheten?

Det kan inte heller vara rätt, att en tränare som brukar köra sina egna hästar i loppen tvingas ge bort en styrning i försöket om han eller hon har två hästar i Elitloppet.

Och vad händer om körsven blir sjuk mellan försök och final. Stryks hästen då eftersom Solvallas sportchef bestämt sig för att ha 16 unika ekipage?

I grund och botten gillar jag Anders Malmrots förslag och det kanske kan öppna nya dörrar när det gäller anmälningar till enskilda lopp (inte försök och final) i svensk travsport. Jag skulle gärna se att kuskarna sätts upp (eller gör sitt val) i samband med att hästarna preliminäranmäls till loppen. Det betyder förstås att en del körsvenner tappar styrningar, men i gengäld skulle fler få chansen att köra lopp och det skulle dessutom innebära mindre merarbete för arrangören.

Anders Malmrot har väckt en tanke som kan användas i andra sammanhang också – kan det vara något för sportavdelningen på Svensk Travsport att sätta tänderna i?

Claes Freidenvall på twitter:

Bäst igår – Peter G dubblerade sulkysport.se/bast-igar-pete…
@1Didon1 - 24 Feb
Alla vinnare på Hästgalan sulkysport.se/alla-vinnare-p…
@1Didon1 - 23 Feb
”Det är viktigt att ha roligt” sulkysport.se/fokus/det-ar-v…
@1Didon1 - 23 Feb
Match-race på Solvalla sulkysport.se/match-race-pa-…
@1Didon1 - 23 Feb
Match-race på Solvalla sulkysport.se/match-race-pa-…
@1Didon1 - 23 Feb
Fokustema
Krönika
Läs senare

”Hemmets härskarinnor tar över travbanorna”

”Kuskar i kjolar”, ”Mulliga Maria” och ”Blondin anmäler Sören Nordin”. Den typen av rubriker var inte ovanliga förr i landets travtidningar och skulle knappast vara föremål för publicering i dessa dagar. Travsporten i Sverige har – tack och lov! – gått framåt i det avseendet!
Av
Claes Freidenvall

Synen på kvinnors deltagande har faktiskt skiljt sig under årens lopp och från bana till bana. Kom och tänka på detta efter gårdagens kvinnliga tränarfemling – varav fyra inom V75 – på Umåker. Länge var kvinnors deltagande i travlopp ett hett diskussionsämne både i Sverige och utanför landets gränser.

Travförbundets inställning var klar, i alla fall var STC:s generalsekreterare Einar Sörensen tydlig i frågan när det gällde huvudstadsbanan:

– Solvalla skulle ha en alltigenom professionell travsport. Inga kvinnliga kuskar.

Var Sörensen fått sina idéer ifrån vet jag inte. Kanske Danmark? Där var kvinnor förbjudna att utöva travsporten i mer än ett kvarts sekel. 1928 ansågs det att travbanorna skulle vara ”en feminifri tilvaerelse”, alltså utan kvinnlig existens.

Fakta

Utdrag ur svensk travsports reglemente från 1964:

”Endast manlig person kan tilldelas licens såsom professionell tränare, såsom amatörtränare eller såsom professionell körsven. Kvinnlig person kan endast erhålla licens att köra lopp, det vill säga i sådana lopp, i vilka hästarna köras uteslutande av damer, samt i speciallopp för amatörer.”

Expandera

En av de tuffaste kritikerna var stortränaren Jan Koster:

– De hör hemma på boskapsmarknader.

En annan dansk travsportsman uttryckte saken:

– Nu tar hemmets härskarinnor över travbanorna.

Men danskarna ändrade ståndpunkt sedan den franska travbanan Rambouillet börjat köra damlopp, vilket gav eko världen över. Det noterades – skriver Flemming Ettrup i den utmärkta boken ”Gå med i Lunden” – att idén med damtrav var att försöka göra travsporten mer populär.

Vi vet ju senare hur det blev med den saken; ryskan Maria Burdova nekades köra Prix d’Amérique på Vincennes med Apex Hanover 1965 och 1966, men däremot satt hon bakom honom i sulkyn både på Solvalla och Charlottenlund i samma veva. Kan väl nämnas att det fanns sju kvinnliga proffstränare i Sovjetunionen (!) vid den här tidpunkten.

Tillbaka till 1928. Redan då kämpade barristen Karen Linstow för att det skulle köras damlopp i Danmark, men det tog tio år innan hon blev bönhörd. Den 17 juli 1938 hölls det första damloppet på Charlottenlund – den 4 september samma år reds det första damloppet – och vann gjorde svenskan Margareta Cronhielm med Majkat.

Stopp efter fyra år

Under fyra år fick kvinnor köra och rida travlopp i Danmark, men efter en löpning 1942 var det stopp. Efter ett lopp – där det aldrig gick bevisa att en kvinnlig kusk var upphov till en olycka – beslutade det danska travförbundet att förbjuda kvinnligt deltagande.

I Sverige – eller rättare sagt Jägersro – var det andra tankegångar som gällde. 1939 blev Margareta Cronhielm (amatörlicens) den första kvinnan som fick köra proffslopp. Några år tidigare (1936) arrangerades det amatörlopp i Östersund och ett av loppen vanns av Märta Mårtensson och Fager Fast. Men redan Hanna Hedman (Bollnäs) och Signe Jonsson (Delsbo) tillhörde pionjärerna. Istrav på hemmaplan och senare Brunnsviken (1923) med Kuula respektive Urban.

Bergsåker – har Harper Carlström skrivit – fick tidigt dela damlopp efter massanmälningar och på Färjestad – året var 1940 – vikarierade Signe Björnberg för sin man Gösta Björnberg (inkallad) och slutade etta, tvåa och fyra med El Paso, Pila Britta och Helén. Signe Björnberg var författarinna och skrev under psedonymen ”Sigge Stark”.

Monica Z först ut!

Den första kvinnan på Solvalla som vann totolopp var ingen mindre än Monica Zetterlund. Ni läste rätt, jazzsångerskan. Den 23 september 1967 och det var i ett kändislopp där Sylva Österberg (bilsport) var tvåa med Omorice B och sångerskan Towa Carson fyra med Gay First.

Första tjejen som vann på Solvalla mot proffskuskar var Eva Forsberg. Den 29 februari 1976 blev hon historisk bakom Beefeater. Sex år tidigare – den 26 maj 1970 – hade travförbundet (STC) givit grönt ljus för kvinnliga proffstränare. Ann-Mari Härdin var först ut.

Sedan har det förstås hänt mycket på den kvinnliga fronten. Helen Ann Johanssons seger med Ina Scot i Prix d’Amérique 1995 slår väl ut det mesta i travsportens värld och hon har ju till och med tilldelats ett eget lopp på den franska huvudstadsovalen efter den bravaden. Att kvinnor numera är en självklar företeelse på travbanorna inte bara i Sverige utan i andra delar av världen var inte lika naturligt tidigare.

Var det någon som sade att det var bättre förr?

Claes Freidenvall på twitter:

Bäst igår – Peter G dubblerade sulkysport.se/bast-igar-pete…
@1Didon1 - 24 Feb
Alla vinnare på Hästgalan sulkysport.se/alla-vinnare-p…
@1Didon1 - 23 Feb
”Det är viktigt att ha roligt” sulkysport.se/fokus/det-ar-v…
@1Didon1 - 23 Feb
Match-race på Solvalla sulkysport.se/match-race-pa-…
@1Didon1 - 23 Feb
Match-race på Solvalla sulkysport.se/match-race-pa-…
@1Didon1 - 23 Feb