Fokustema
Krönika
Läs senare

Snikspåret till historieböckerna?

Det ska sägas direkt; jag har aldrig varit någon fanatiker eller förespråkare av passing lane, open stretch eller det ord som beskriver det allra bäst – snikspåret!
Av
Claes Freidenvall
Passing lane, det så kallade snikspåret, är på väg att försvinna på flera banor i USA. Hur länge blir otyget kvar i Sverige? Foto: ALN
Passing lane, det så kallade snikspåret, är på väg att försvinna på flera banor i USA. Hur länge blir otyget kvar i Sverige? Foto: ALN

Att gynna den häst som serverats bästa resan över ett upplopp mot den som kanske fått göra grovjobbet ute i spåren känns inte speciellt logiskt, men allt behöver väl inte följa logikens ramar? Eller…?

Yonkers Raceway nyskräddade direktör Cammie Haughton kan ha startat en revolution när han ställt frågan till New York State Gaming Commission (NYSGC) om att eliminera ”snikspåret” från och med 7 januari 2018.

John Campbell, en av sportens största genom tiderna och sedan i juli direktör för Hambletonian Society, var inte sen att haka på. Redan i somras ansåg John Campbell att passing lane skulle förbjudas på alla banor i USA:

– Loppen har blivit förutsägbara med passing lane och jag ser ingen risk med att skrota det extra spåret.

Inte heller världens segerrikaste körsven genom tiderna – Dave Palone – är speciellt förtjust i snikspåret:

– Jag tycker att en hel del strategiskt tänkande försvann när passing lane infördes.

I staten Pennsylvania funderas det över om att ta bort det extraspåret på Harrah’s Philadelphia i Chester, Meadows och Pocono Downs, medan Hoosier Park i staten Indiana har gjort precis tvärtom. Där infördes passing lane ifjol på en 1.400-metersbana…

På Meadows har den världsberömda referenten Roger Huston fört statistik över snikspåret sedan det infördes på tusenmetersbanan 1992. I en artikel, publicerad i tidningen The Horseman & Fair World, konstaterar den person som refererat flest sulkylopp i hela världen att 8,9 procent av vinnarna har tagit ”köksvägen”, medan hästar som kom invändigt tidigare och vann låg mellan 10-11 procent.

Att överföra ovanstående statistik till Sverige blir svårt eftersom amerikanska kuskar har oerhört svårt att hålla rakt spår på upploppet – oavsett om banorna har open stretch eller inte – och nästan aldrig ser vi något ekipage sitta fastlåst i mål som travat i vinnarhålet eller tredje inner…

Roger Huston har för övrigt ytterligare ett namn på snikspåret; lightning lane.

I Sverige finns numera två banor med open stretch – Skellefteå och Åby (dubbla snikspår) – medan både Eskilstuna och Halmstad – tack för det! – skrotade passing lane.

Det är mer än 25 år sedan snikspåret infördes i USA på 800-metersbanan Maywood Park, vilket visade sig ganska tidigt, att loppen kördes i allt snabbare fart första och sista 400 meterna och de 800 meterna mitt i loppen blev mer av en transportsträcka. Har travsporten blivit mer populär av snikspåret? Glöm det!

Frågan är bara hur länge Åby ska hålla kvar vid dubbla open stretch? Jag tror nämligen väldigt få personer skulle sakna den vitmålade linjen.

Claes Freidenvall på twitter:

Bruno Bagheera till Guarato sulkysport.se/bruno-bagheera…
@1Didon1 - 21 Jan
Sulkysports nya magasin på väg sulkysport.se/sulkysports-ny…
@1Didon1 - 21 Jan
Sulkysports nya magasin på väg sulkysport.se/sulkysports-ny…
@1Didon1 - 19 Jan
Bäst igår – fyrtal för Orlando! sulkysport.se/bast-igar-fyrt…
@1Didon1 - 18 Jan
@1Didon1 - 18 Jan
Fokustema
Krönika
Läs senare

”Hemmets härskarinnor tar över travbanorna”

”Kuskar i kjolar”, ”Mulliga Maria” och ”Blondin anmäler Sören Nordin”. Den typen av rubriker var inte ovanliga förr i landets travtidningar och skulle knappast vara föremål för publicering i dessa dagar. Travsporten i Sverige har – tack och lov! – gått framåt i det avseendet!
Av
Claes Freidenvall

Synen på kvinnors deltagande har faktiskt skiljt sig under årens lopp och från bana till bana. Kom och tänka på detta efter gårdagens kvinnliga tränarfemling – varav fyra inom V75 – på Umåker. Länge var kvinnors deltagande i travlopp ett hett diskussionsämne både i Sverige och utanför landets gränser.

Travförbundets inställning var klar, i alla fall var STC:s generalsekreterare Einar Sörensen tydlig i frågan när det gällde huvudstadsbanan:

– Solvalla skulle ha en alltigenom professionell travsport. Inga kvinnliga kuskar.

Var Sörensen fått sina idéer ifrån vet jag inte. Kanske Danmark? Där var kvinnor förbjudna att utöva travsporten i mer än ett kvarts sekel. 1928 ansågs det att travbanorna skulle vara ”en feminifri tilvaerelse”, alltså utan kvinnlig existens.

Fakta

Utdrag ur svensk travsports reglemente från 1964:

”Endast manlig person kan tilldelas licens såsom professionell tränare, såsom amatörtränare eller såsom professionell körsven. Kvinnlig person kan endast erhålla licens att köra lopp, det vill säga i sådana lopp, i vilka hästarna köras uteslutande av damer, samt i speciallopp för amatörer.”

Expandera

En av de tuffaste kritikerna var stortränaren Jan Koster:

– De hör hemma på boskapsmarknader.

En annan dansk travsportsman uttryckte saken:

– Nu tar hemmets härskarinnor över travbanorna.

Men danskarna ändrade ståndpunkt sedan den franska travbanan Rambouillet börjat köra damlopp, vilket gav eko världen över. Det noterades – skriver Flemming Ettrup i den utmärkta boken ”Gå med i Lunden” – att idén med damtrav var att försöka göra travsporten mer populär.

Vi vet ju senare hur det blev med den saken; ryskan Maria Burdova nekades köra Prix d’Amérique på Vincennes med Apex Hanover 1965 och 1966, men däremot satt hon bakom honom i sulkyn både på Solvalla och Charlottenlund i samma veva. Kan väl nämnas att det fanns sju kvinnliga proffstränare i Sovjetunionen (!) vid den här tidpunkten.

Tillbaka till 1928. Redan då kämpade barristen Karen Linstow för att det skulle köras damlopp i Danmark, men det tog tio år innan hon blev bönhörd. Den 17 juli 1938 hölls det första damloppet på Charlottenlund – den 4 september samma år reds det första damloppet – och vann gjorde svenskan Margareta Cronhielm med Majkat.

Stopp efter fyra år

Under fyra år fick kvinnor köra och rida travlopp i Danmark, men efter en löpning 1942 var det stopp. Efter ett lopp – där det aldrig gick bevisa att en kvinnlig kusk var upphov till en olycka – beslutade det danska travförbundet att förbjuda kvinnligt deltagande.

I Sverige – eller rättare sagt Jägersro – var det andra tankegångar som gällde. 1939 blev Margareta Cronhielm (amatörlicens) den första kvinnan som fick köra proffslopp. Några år tidigare (1936) arrangerades det amatörlopp i Östersund och ett av loppen vanns av Märta Mårtensson och Fager Fast. Men redan Hanna Hedman (Bollnäs) och Signe Jonsson (Delsbo) tillhörde pionjärerna. Istrav på hemmaplan och senare Brunnsviken (1923) med Kuula respektive Urban.

Bergsåker – har Harper Carlström skrivit – fick tidigt dela damlopp efter massanmälningar och på Färjestad – året var 1940 – vikarierade Signe Björnberg för sin man Gösta Björnberg (inkallad) och slutade etta, tvåa och fyra med El Paso, Pila Britta och Helén. Signe Björnberg var författarinna och skrev under psedonymen ”Sigge Stark”.

Monica Z först ut!

Den första kvinnan på Solvalla som vann totolopp var ingen mindre än Monica Zetterlund. Ni läste rätt, jazzsångerskan. Den 23 september 1967 och det var i ett kändislopp där Sylva Österberg (bilsport) var tvåa med Omorice B och sångerskan Towa Carson fyra med Gay First.

Första tjejen som vann på Solvalla mot proffskuskar var Eva Forsberg. Den 29 februari 1976 blev hon historisk bakom Beefeater. Sex år tidigare – den 26 maj 1970 – hade travförbundet (STC) givit grönt ljus för kvinnliga proffstränare. Ann-Mari Härdin var först ut.

Sedan har det förstås hänt mycket på den kvinnliga fronten. Helen Ann Johanssons seger med Ina Scot i Prix d’Amérique 1995 slår väl ut det mesta i travsportens värld och hon har ju till och med tilldelats ett eget lopp på den franska huvudstadsovalen efter den bravaden. Att kvinnor numera är en självklar företeelse på travbanorna inte bara i Sverige utan i andra delar av världen var inte lika naturligt tidigare.

Var det någon som sade att det var bättre förr?

Claes Freidenvall på twitter:

Bruno Bagheera till Guarato sulkysport.se/bruno-bagheera…
@1Didon1 - 21 Jan
Sulkysports nya magasin på väg sulkysport.se/sulkysports-ny…
@1Didon1 - 21 Jan
Sulkysports nya magasin på väg sulkysport.se/sulkysports-ny…
@1Didon1 - 19 Jan
Bäst igår – fyrtal för Orlando! sulkysport.se/bast-igar-fyrt…
@1Didon1 - 18 Jan
@1Didon1 - 18 Jan
Fokustema
Krönika
Läs senare

Kärlek vid första ögonkastet

PARIS. Det var något magiskt. Mötet mellan stjärnkusken Björn Goop och Frankrikes superstar Bold Eagle på Vincennes igår.
Av
Claes Freidenvall
Björn Goop på väg ut till värmingen med Bold Eagle igår på Vincennes.
Björn Goop på väg ut till värmingen med Bold Eagle igår på Vincennes.

Björn Goops första uppgift var att ge besked till hästens tränare Sébastien Guarato efter värmingen om hästen var fit for fight eller om han skulle strykas från Prix de Bretagne. Lite som att välja mellan pest eller kolera skulle kanske en utomstående kanske beskriva situationen.

Sedan tidigare är det ju ett välkänt faktum att Bold Eagle sällan glänser i värmningen inför loppen, men den här söndagen var inte någon helt vanlig söndag för Bold Eagle. Hans ordinarie kusk Franck Nivard var tvungen att lämna återbud och Björn Goop fick förfrågan kvällen innan om han ville köra Bold Eagle. Nu blev det inte som Goop kanske hade tänkt sig:

Björn Goop och Sébastien Guarato samtalar efter Bold Eagles värmning.

– Han markerade hälta, sade Björn Goop efter ha värmt Bold Eagle på Vincennes stora bana.

Därmed fick han lämna ett besked till Sébastien Guarato som han egentligen inte ville…han kanske missade sitt livs enda chans att en gång i livet köra Bold Eagle i lopp. Men det var inga ledsamheter från Björn Goops sida – han sprack upp i stort och brett leende några minuter senare:

– Vilken jäkla häst!

Tänk vad några minuter tillsammans med Bold Eagle kan betyda för en sådan rutinerad yrkesman som Björn Goop. Det räckte för att det skulle bli kärlek vid första ögonkastet!

Fotnot: på sina håll har det spekulerats om Björn Goop skulle köra Bold Eagle vid en eventuell Elitloppsstart. ”Någon sådan förfrågan har jag aldrig fått”, säger Björn Goop.

Claes Freidenvall på twitter:

Bruno Bagheera till Guarato sulkysport.se/bruno-bagheera…
@1Didon1 - 21 Jan
Sulkysports nya magasin på väg sulkysport.se/sulkysports-ny…
@1Didon1 - 21 Jan
Sulkysports nya magasin på väg sulkysport.se/sulkysports-ny…
@1Didon1 - 19 Jan
Bäst igår – fyrtal för Orlando! sulkysport.se/bast-igar-fyrt…
@1Didon1 - 18 Jan
@1Didon1 - 18 Jan
Fokustema
Krönika
Läs senare

Lägg middagsbesticken åt sidan!

”Världens dyraste uppsamlingslopp” kallade signaturen Red Mile en gång i tiden Grand Prix d’l.U.E.T. och det kanske var att gå ett steg för långt. Många topphästar har nämligen passerat revy i det länge högst doterade fyraåringsloppet i Europa. Men Europaderbyt har varit och är fortfarande ett sorgebarn. Jag vet ingen löpning som har missköts som Grand Prix de l’U.E.T. och ett nytt exempel fick vi se i fredags i samband med uttagningarna på Vincennes.
Av
Claes Freidenvall
Så såg det ut när Stig Engberg och Levorino vann Guldskon på Vermo. Ett lopp som gick i graven på grund av Europaderbyts tillkomst. Foto Stefan Melander/stalltz.se
Så såg det ut när Stig Engberg och Levorino vann Guldskon på Vermo. Ett lopp som gick i graven på grund av Europaderbyts tillkomst. Foto Stefan Melander/stalltz.se

Några franska tränare ville nämligen flytta loppet en vecka framåt i tiden – de ansåg nämligen att tiden mellan försök och final var alldeles för kort. Detta föranledde bland annat att lottningen till finalen försenades med 1,5 timme och att två av de finalklara hästarna ströks innan startspåren skulle dras till finalen.

Fredrik Persson blev bestulen på möjligheten att välja bakspår med Monark Newmen. Istället drog hans fyraåring Svarte Petter och startar från spår åtta i finalen. En petitess i sammanhanget kanske några anser, men självklart ska (skulle) alla tolv inkvalade hästarna varit med i lottningsförfarandet.

Som vanligt hamnade UET-pamparna i beslutsvånda. Nu står det förvisso inte i propositionen att hästar som kvalat in till finalen är skyldiga att deltaga, men det var ingenting annat än en mopsig markering från franskt håll att inte ställa upp vid lottningen.

UET lät oförskämdheten från de franska tränarna passera. Så är det som oftast när UET-pamparna är inblandade i något. Den europeiska travunionen har i alla tider varit en samling tandlösa tigrar och kan liknas vid en klubb för fria resor och betald representation.

Från början fanns det förstås en god tanke med Grand Prix d’l.U.E.T, att de bästa fyraåringarna skulle sammanstråla och slåss om titeln ”bäst i Europa”. Jag vet inte om UET hade Guldskon på Vermo som förebild när idén om ett Europaderby kläcktes. Tyvärr gick Guldskon i graven 1991 och loppet samlade toppfyraåringar från både Europa och USA.

Fakta

Vinnare av Guldskon 1978-1991

År – Häst – Kusk

1978 Ideal du Gazeau-Eugène Lefèvre
1979 Super Mon-Pekka Korpi
1980 Mustard-Sören Nordin
1981 Levorino-Stig Engberg
1982 Ejnar Vogt-Ulf Nordin
1983 Super Play-Tommy Magnusson
1984 Viroid-Anders Lindqvist
1985 Peccadille-Ulf Nordin
1986 Indus-Lars Lindberg
1987 Meadow Roland-Preben Kjaersgaard
1988 Nick Lobell-Olle Goop
1989 Lizzie Lee Brook-Tapio Perttunen
1990 Shogun Lobell-Stig H Johansson
1991 Born Quick-Tommy Hanné

Expandera

Redan inledningsvis brottades Grand Prix d’l.U.E.T. med barnsjukdomar. Inte så konstigt egentligen eftersom insatslopp var främmande tankar för både fransmän och italienare. Några insatslopp existerade nämligen inte i dessa länder. Flera gånger har de italienska och franska travförbunden (även andra länders förbund) gått in och ”stöttat” hästägarna ekonomiskt för att det överhuvudtaget skulle anmälas ett anständigt antal hästar från respektive land…

Det mest talande exemplet är inför Europaderbyt 1993 i Rom. Då anmäldes det rekordhöga 6.242 hästar, men då klev italienska U.N.I.R.E. in och betalade insatsen för samtliga italienskfödda travare (3.949 hästar) och samma upplägg hade det danska centralförbundet när Grand Prix d’l.U.E.T. (761 hästar) skulle arrangeras på Charlottenlund år 2000.

Idag – mer än 30 år senare – fortsätter Grand Prix d’l.U.E.T. harva på i samma hjulspår och grundtanken med loppet, att de bästa fyraåringarna skulle samlas i Europaderbyt, försvann tidigt. Löpningen har i första hand blivit en kamp mellan Frankrike och Sverige och något Europaderby går det egentligen inte att tala om.

Fakta

Segrande nationer i Europaderbyt 1985-2016

Sverige (13)
1985 Mack the Knife
1986 Clash Hammering
1988 Atas Rocket
1991 Market Leader
1993 Ina Scot
1994 Progress Value
2000 Com Karat
2003 Naglo
2005 Conny Nobell
2009 Maharajah
2011 Kadett C.D.
2013 Mosaique Face
2016 Readly Express

Frankrike (11)
1987 Rangone
1989 Tipouf
1990 Ultra Ducal
1995 Derby du Gite
1996 Elision
1998 Giant Cat
1999 Himo Josselyn
2002 Kiss Melody
2006 Oiseau de Feux*
2008 Qualita Bourbon
2015 Bold Eagle

Italien (3)
2004 Daguet Rapide
2010 Main Wise As
2014 Robert Bi

Finland (2)
1992 Jexpress Dahlia
2012 Brad de Veluwe

Tyskland (2)
1997 General November
2001 Abano As

Holland (1)
2007 Virgill Boko

Fotnot: *Jocose diskades som etta för doping 2006.

Expandera

För den skull behöver inte ett lopp misskötas på det sätt som Europaderbyt gjorts under många år och det visar också att det är betydligt enklare att skapa ett storlopp än att fullfölja och utveckla en löpning.

Vill den europeiska travunionen (UET) verkligen något med Grand Prix d’l.U.E.T. i framtiden så kanske det är dags för travpamparna att lägga middagsbesticken åt sidan vid nästa års generalförsamling i Paris och göra ett nytt försök att förverkliga ursprungsidén om ett lopp för de bästa fyraåringarna i Europa.

Claes Freidenvall på twitter:

Bruno Bagheera till Guarato sulkysport.se/bruno-bagheera…
@1Didon1 - 21 Jan
Sulkysports nya magasin på väg sulkysport.se/sulkysports-ny…
@1Didon1 - 21 Jan
Sulkysports nya magasin på väg sulkysport.se/sulkysports-ny…
@1Didon1 - 19 Jan
Bäst igår – fyrtal för Orlando! sulkysport.se/bast-igar-fyrt…
@1Didon1 - 18 Jan
@1Didon1 - 18 Jan