Fokustema
Krönika
Läs senare

Två raka förluster – men inget att oroa sig för

Är Bold Eagle illa ute i sin jakt på tredje raka Prix d’Amérique-segern och i förlängningen den teoretiska möjligheten att både nå och kanske nå förbi Ourasis fyra triumfer i det största franska loppet? Har han plötsligt blivit sårbar? Nej, det är för tidigt att säga det.
Av
Lars G Dahlgren

Men medtävlarna kan i alla fall börja vädra att det kanske åtminstone finns en möjlighet. Bold Eagle har nu två raka nederlag på Vincennes,

I Masters-finalen i september fick Bold Eagle inte fatt i toppvalacken Aubrion du Gers och i Prix du Bourbonnais blev han nerspurtad av Bird Parker, en av alla de toppfina B-kullshästar som ända sedan treåringssäsongen stått i skymundan av Bold Eagle.

Söndagens Prix du Bourbonnais kan framhållas som ett toppexempel på vad fransmännens fina utveckling av Prix d’Amérique-upplägget med skrotande av det gamla ”rikast-kommer-med-systemet” betytt. Förr var Bourbonnais ett typiskt preparélopp för de största stjärnorna, som stod med 25 meters tillägg. Nu var det plattan i mattan mest hela vägen och allra mest gasade toppfemåringen Carat Williams som här hade sin förmodligen bästa möjlighet att ta en av de tre biljetterna till Pd´A som stod på spel.

Det handlade om Prix d’Amérique-tempo och Prix d’Amérique-tryck hela vägen, Carat Williams orkade inte, och fältets två vinstrikaste hästar, Bold Eagle och Bird Parker, gjorde upp om segern.

Nu får Carat Williams försöka igen med att möta bland annat Readly Express och Twister Bi i femåringsloppet Prix Tenor de Baune julafton.

Att de två rikaste hästarna tog två Prix d’Amérique-biljetter, och att det vinstrikaste stoet Billie de Montfort (har tjänat 1,5 miljoner euro) dessutom tog en biljett i Prix de Bretagne gör att de hästar som står på 1,2-1,4 miljoner euro och som när vintermeetinget började hade utgångsläget att de behövde kvala in, nu har chansen att få plats på samlad prissumma. Där finns till exempel både Daniel Rédens Wild Honey och Lionel, och för den delen också årets Prix d’Amérique-tvåa Belina Josselyn.

Förra vintern konstaterade alla att Bold Eagle inte gick att slå, eller i vart fall att ”ännu ingen kommit på hur Bold Eagle ska slås” på Vincennes. Nu har han alltså två raka förluster.

Jag köper dock rakt av både Philippe Allaires och Sébastien Guaratos omedelbara förklaringar till varför Bird Parker slog Bold Eagle. Allaire konstaterade att hästen fick den bästa starten i hela sitt liv. Normalt, för att inte säga alltid, så har den starttröge Bird Parker fått börja jaga Bold Eagle från fältets bakersta regioner i uppförsbacken och då levererat grymma slutkilometrar i 1.09-1.10-fart i vida spår utan att räcka fram. Nu hamnade han till och med framför Bold Eagle från början och förvaltade det taktiska och positionsmässiga övertaget perfekt.

Samtidigt sade Sébastien Guarato att Bold Eagle saknade lopp i kroppen. Stämmer också. Han skulle ju varit med i Prix de Bretagne och det var hela tre månader sedan han startade senast. Plus att Franck Nivards sätt att närmast kasta fram Bold Eagle till grepp via snabb attack i tredjespår i uppförsbackens andra halva också var – eller skulle vara – en riktig mjölksyrespeed för vilken normal häst som helst. Bold Eagle landade på 1.12,6/2.850 meter – en fantastiskt bra tid, det ska man komma ihåg.

Att Bird Parker spurtade förbi? ja, en frukt av en bättre resa och att Bird Parker är bättre igång just nu än vad Bold Eagle var. Därför är sannolikt ingen i kretsen runt Bold Eagle ännu så länge oroad för att superstjärnan ska vara sårbar sista helgen i januari. Normalt ska det här loppet i kroppen flytta fram hästen fornmässigt till Prix de Bourgogne nyårsafton, vilket förväntas ta honom framåt ytterligare. Och skulle det då fortfarande saknas någon liten gnutta tryck och spänst finns också Prix de Belgique två veckor före Prix d’Amérique att vässa i.

Av de fem svensktränade bidragen i Prix du Bourbonnais tog Jerry Riordans Ringostarr Treb en finalplats. Han gjorde en helgjuten insats.

Daniel Redén fick se Propulsion spurta mycket bra till fjärdeplatsen, nära att bli trea, efter en resa långt bak i fältet, Lionel hålla väldigt bra efter en tung löpning och Wild Honey spurta piggt ur sen lucka. Daniel torde ha fått precis de formsvar han ville ha, för upplägget denna vinter är ju, vilket Redén berättade i torsdagsutgåvan av Sulkysport, att formen ska stiga den närmaste månaden inför storloppen i januari och februari.

Dock finns en insikt att göra; Propulsion måste lära sig att starta bättre än han gjorde nu (och även än han gjorde i Prix d’ Amérique i år) om han ska kunna nå segerstriden och Lionel kan inte heller – som han gjorde nu – börja från kön, dundra runt fältet och orka hålla hela vägen. Bilstart i Prix de Bourgogne är Propulsions melodi och där han sin bästa chans att säkra sin Pd’A-biljett. Lionel och Wild Honey kan, som nämns ovan, båda komma med på pengar om de inte når topp-tre-placeringar i Prix de Bourgogne eller Prix de Belgique,

Bird Parker spurtade ner Bold Eagle

 

Lars G Dahlgren på twitter:

Världsrekord sattes igår; superbana idag också och topphästar tävlar. Blir en treåring världens snabbaste (1.07,6)… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 7 Okt
Det var väl bara meningen...att Kennedy skulle komma in och sätta fb frispark från 3
@larsgdahlgren - 1 Okt
solvallahf.se/bloggen?target… Om Stockholms Travsällskap driver ”sina hästägares” idéer blir det nog livat om tävlingsprogrammet i höst igen.
@larsgdahlgren - 19 Aug
Extrautredningen om hästsportens finansiering från 2019 går igång inom kort. ”Olika lösningar är tänkbara”, säger civilminister Shekarabi.
@larsgdahlgren - 5 Apr
Sprang Day or Night In banrekord 1.09,6 idag på Hd? Nej, jag tror att mellantiderna stämmer och att segertiden är ngnstans 1.10,1-1.10,3.
@larsgdahlgren - 2 Apr
Fokustema
Krönika
Läs senare

HNS-studie dras tillbaka efter Sulkysports granskning

Hästnäringens Nationella Stiftelse basunerade igår ut en viktig studie över hästbranschens storlek och påverkan på Sveriges ekonomi. Men när Sulkysport kritiskt granskade siffrorna innan den tänkta publiceringen på sulkysport.se visade det sig finnas väsentliga fel. Studien dras idag fredag tillbaka och en ny version läggs ut nästa vecka.
Av
Lars G Dahlgren

355.500 hästar, påstår forskarna bakom studien, att det fanns i Sverige 2016. Dessa hästar påstås skapa 17.000 arbetstillfällen och omsätter 31,3 miljarder kronor. Dessa siffror multipliceras sedan en gång till enligt en metod som använts tidigare, till 72 miljarder kronor och 38.000 jobb.

Detta basunerades ut ordentligt igår, och kopierades till exempel rakt in på Svensk Travsports hemsida. LRF hakade på synkroniserat med en ny handlingsplan där man anammat de 72 miljarderna och 38.000 jobben med hull och hår.

Det hade ju varit bra om det stämt. Men det gör det alltså inte. Man kan onekligen tillåta sig att kritiskt undra om inte de häst- och jordbruksorienterade organisationerna LRF och HNS, och de inspel (från bland annat Svenskt Travsport) som använts, borde märkt detta.

Så här ligger det till:

Forskarna anger att det ingår 63.464 varmblodiga travhästar och 18.754 kallblodiga i studien. De hästarna ska alltså ha funnits livs levande på svenska marker 2016. Om man utgår från att genomsnittsregistreringsantalet skulle vara 4.000 varmblodiga travare i snitt per kull – vilket är en oerhört generös avrundning uppåt – innebär siffran 63.463 hästar att alla registrerade varmblodiga travare – hundra procent av kullarna – lever tills hästarna är 15,9 år!

Redan där står det klart att nej…det här går inte ihop.

Så då gav vi oss på att räkna på kallbloden. Där är det – rakt på sak – inte en siffra rätt. Kallblodssiffran anges alltså till 18.754 hästar. Ett högt räknat registreringstal om 600 hästar per år skulle innebära att ALLA födda kallblod uppnår åldern 31,3 år!

Ett högt räknat registreringstal om 600 hästar per år skulle innebära att ALLA födda kallblod uppnår åldern 31,3 år!

Jag kontaktade studiens ledare, filosofie doktorn Tobias Heldt, och han gav snabbt svar:

”Hej Lars! vi behöver titta lite närmare på detta. Jag ser nu i BI-verktyget (vilka är de siffror som används i skattningarna) att vi har 63.463 st varmblodiga travhästar. Motsvarande för kallblodiga travhästar är 12.097. Siffrorna i underlagstabellen i rapporten verkar inte stämma. Det ser ut som att det har smugit sig in ett fel i siffrorna där i rapporten. Jag måste som sagt undersöka detta mer noga och ev. korrigera i tabellen i rapporten.”

18.754 påstådda kallblod hade blivit 12.097.

Nu på fredagförmiddagen kom så beskedet från Heldt om att studien tas tilbaka och uppdateras:

”Hej Lars! Du ska stor tack för att peka ut denna miss i rapporten! Jag ber om ursäkt för detta fel. Det rör sig om ett fel där jag jobbat i två olika versioner och uppdaterat tabeller i fel version. Sedan hängde de felaktiga tabellerna med fram till slutversionen tyvärr. Jag hade fått kommentarer från både Karolina och Mats (medlemmar av styrgruppen till projektet) om detta för flera månader sedan (=kvalitetssäkring har skett – och siffrorna i verktyget är säkrade). Vi hade tidigare jobbat med olika former av ”skärningar” av hästantalet på rastyper och skapat en första version av tabellen.

Man kan förstås fråga sig att hur denna miss kunde passera. Jag kan bara förklara det med att vi i slutfasen av arbetet hade allt fokus på att få siffrorna i verktyget att stämma, samt att få till alla slutberäkningar till de ekonomiska effekterna. Felet är helt och hållet mitt. En ny version av rapporten med en ”errata” kommer att laddas upp så snart som möjligt.”

En ny version av rapporten med en ”errata” kommer att laddas upp så snart som möjligt”

Nu kommer jag med ett provokativt påstående: De 72 miljarderna som hästnäringens ska ha i inflytande på svensk ekonomi är ”glädjesiffror” uträknade från basfakta om hästantalet som inte stämmer. Tobias Heldt vill inte gå så långt men medger ändå att det här nu blivit lite problematiskt:

”Jag tror det är mycket nyttigt med en debatt kring grundstatistikens kvalité och brister. Däremot skulle jag inte vilja påstå att studien inte är korrekt. Den visar på resultat inkluderat osäkerhet men är självklart gjord under antagande om att ingångsvärdena är korrekta. Att diskutera antaganden som ligger bakom modellens skattning samt ev. brister i offentliga statistiken är däremot helt i sin ordning.”

Om man nu ska gå på det sistnämnda – fel och brister i den offentliga statistiken – så tror jag att det finns en lättfunnen sådan. Den står i studien, i svart på vitt (sid 5):

”För uppskattning av antalet hästar i Sverige används den skattning som Jordbruksverket genomförde år 2016 (tidigare genomförda år 2004 och 2010, de s.k. hästskattningarna, (Statens jordbruksverk, 2017)”

Dessa JBV-skattningar är dock inte en seriös räkning av antalet hästhuvuden i Sveriges hagar och stall utan har sin utgångspunkt i (EU-)stödprogrammen. Innehavarna av jordbruksfastigheter ska i alla sådana (digra) ansökningar uppge djurbeståndet på fastigheten. Rakt på sak: de som äger dessa fastigheter har incitament att utifrån rymligheten i samvetet slira på sanningen, ange högre antal djur än de egentligen haft, och hoppas undvika kontroll. En annan osäkerhetsfaktor är rent mänsklig slapphet: jag skickar in samma siffror som jag angav förra gången.

JBV:s siffror är därför en opålitlig källa när det gäller att veta hur många djur (i det här fallet hästar) det egentligen finns i landet.

JBV:s siffror är därför en opålitlig källa när det gäller att veta hur många djur (i det här fallet hästar) det egentligen finns i landet

Tobias Heldt kommenterar detta så här:

I modellen och skattningarna har vi tagit hänsyn till att Jordbruksverkets siffror är skattningar som innehåller osäkerhet. Totalen om 355.500 hästar i Sverige har mindre osäkerhet än skattningarna av antalet på länsnivå. Detta påverkar naturligtvis även hur vår modell skattar hästnäringens effekter på regional nivå.

Det faller onekligen en stor pinsamhetens slöja över Hästnäringens Nationella Stiftelse när detta publicerats utan att man synes ha gjort ordentlig kvalitetsgranskning av studien. Ingen med kunskap om travhästbeståndet i Sverige kan ha läst den före publiceringen – då borde den här felkällan upptäckts omedelbums.

LRF är inte bättre när de i sin tur tog studien som utgångspunkt för en handlingsplan samma dag studien presenterades.

——–

Fotnot: Jag ställde två frågor till Hästnäringens Nationella Stiftelses chef Stefan Johanson och fick svar.

Fråga: Det uppstår av mitt resonemang ovan tydlig misstanke om att studien inte blivit tillräckligt kvalitetssäkrad gällande de viktiga basfaktasiffrorna som hela studiens slutresultat tyder på. Vad är din kommentar till det?

Svar: Jag har varit i kontakt med Tobias som gett mig följande svar. Tyvärr korrekt att det smugit sig in ett fel i tabellen, däremot inte i BI-verktygets siffror som ligger till grund för beräkningarna. Att korrigera hästantalet för varm-och kallblodiga travhästar påverkar inte totalsiffrorna för hästantalet. De ska skiftas till annan kategori. Totalen som JBV skattat är fortfarande det som vi jobbat efter.

Jag känner mig trygg i siffrorna i BI-verktyget som ligger till grund för alla beräkningar. Dessvärre verkar det vara något skumt med siffrorna i tabellen på s.14. Det kan ha blivit fel där, vilket i så fall direkt kan åtgärdas genom en ”errata” med kommentar ”tabell i tidigare version av rapporten var felaktig”. Mitt förslag är att släcka ner möjligheten att ladda ner rapporten tills detta är utrett. Ny version kommer därefter upp på måndag.

ST har deltagit i siffergranskningen under hela projektet och har också kontaktats – från deras sida är det Mats Fransson och Christina Olsson som ansvarar om du vill komma närmare ”källan”.

Fråga: Hur går ni vidare härifrån? Lägger ni studien till handlingarna som ”sann” och har den som utgångspunkt för kommande politiskt påverkansarbete eller tar ni tillbaka den och ber forskarna göra en revidering/kvalitetsssäkring?

Svar: Detta är en version 1.0, som finansierats likt ett utvecklingsprojekt, via framförallt hästnäringens organisationer. Högskolan Dalarna och Tobias har sedan också beviljats forskningsmedel via Stiftelsen Hästforskning så arbetet kommer att fortgå med såväl att utveckla siffermaterial som kvalitet.

 

Lars G Dahlgren på twitter:

Världsrekord sattes igår; superbana idag också och topphästar tävlar. Blir en treåring världens snabbaste (1.07,6)… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 7 Okt
Det var väl bara meningen...att Kennedy skulle komma in och sätta fb frispark från 3
@larsgdahlgren - 1 Okt
solvallahf.se/bloggen?target… Om Stockholms Travsällskap driver ”sina hästägares” idéer blir det nog livat om tävlingsprogrammet i höst igen.
@larsgdahlgren - 19 Aug
Extrautredningen om hästsportens finansiering från 2019 går igång inom kort. ”Olika lösningar är tänkbara”, säger civilminister Shekarabi.
@larsgdahlgren - 5 Apr
Sprang Day or Night In banrekord 1.09,6 idag på Hd? Nej, jag tror att mellantiderna stämmer och att segertiden är ngnstans 1.10,1-1.10,3.
@larsgdahlgren - 2 Apr
Fokustema
Krönika
Läs senare

Osthyvel eller avbitare?

Dagens utgåva av Sulkysport ägnar utrymme åt hur hästsituationen ser ut i landet just nu, och det tävlingsprogram för 2019 som står inför sitt fastställande. Det förstnämnda pekar neråt, det andra ändras inte. Anpassas inte tävlingsprogrammet efter hästbeståndet kommer till slut hästmaterialet inte räcka till. Vi är på väg dit.
Av
Lars G Dahlgren

Det finns tydligt samband mellan de hästar i träning som är två-fyra år nu och de som är fem-sju år om tre år. Det behövs inte någon raketforskarutbildning vid Esrange i Kiruna för at räkna ut det. Det är ju tvärtom helt självklart att det just nu två-fyraåriga hästbeståndet utgör bulken i ”äldretävlandet” om tre år.

Därför är det enkelt att ha en bra uppfattning hur många hästar det kommer finnas 2020 och 2021. Det kommer att vara färre hästar än vad som finns nu. Alltså behöver även antalet lopp minska, om man inte accepterar det för den totomässiga och sportupplevelsemässiga förödande konsekvensen av färre hästar i loppen och dessutom ojämn klass på hästarna.

Att acceptera detta, i klartext fler ointressanta lopp, det vore för sporten att skjuta sig själv i foten. Alltså: det rimliga är att det körs färre lopp 2020-2021.

Att acceptera detta, i klartext fler ointressanta lopp, det vore för sporten att skjuta sig själv i foten

Fakta

Två-fyraåringar i träning

Bana        Antal 2-4 år vbl      Ändring sedan 2017

Boden                181                   -19
Skellefteå             41                     -2
Umåker              118                     -5
Totalt:                 340                   -26

Solänget              51                     -2
Dannero              40                      -4
Bergsåker          212                    +6
Östersund            83                     -2
Totalt                  386                     -2

Hagmyren            72                    +1
Bollnäs               168                     -9
Gävle                 213                  +11
Totalt:                 453                    +3

Romme              292                    +9
Rättvik               116                      0
Totalt                  408                    +9

Solvalla           1.114                    -6
Eskilstuna          320                  +24
Visby                 132                     -7
Totalt:             1.566                  +11

Örebro              222                   -15
Lindesberg         47                     -7
Mantorp            178                   -16
Totalt:               447                    -38

Färjestad          283                   – 22
Åmål                  63                     -2
Årjäng                86                    -10
Totalt:               432                    -34

Axevalla           378                   +24
Åby                  357                    -40
Halmstad         549                   +49
Vaggeryd          80                      -4
Totalt:           1.364                   +29

Kalmar              241                    -3
Jägersro           575                   -75
Totalt:               816                   -78

Alla                 6.212                 -122

Expandera

Då är nästa fråga var det ska minskas. Och med hur mycket. Vilka principer ska gälla? Hittills har mantrat varit ”alla banor ska leva”. Viker hästunderlaget i vissa delar av landet, men tävlingsmängden på dessa banor hålls på samma nivå som tidigare, innebär det att hästägarna får betala priset för detta politiska övergripande mål. Detta i form av att ha sina tävlingshästar stående på transporter från mer hästtäta områden för att fylla ut loppen på de banor där det är tunt.

Ska man istället utforma tävlingsprogrammet så att man kör ”där hästarna finns”? Den synpunkten i diskussionen kommer sannolikt att växa framöver.

Själv tror jag att det finns en medelväg. ”Hästsvaga” regioner och banor får inrikta sig mer att köra meetingtänk. Som Hoting och Lyckselse nu gör, framgångsrikt dessutom måste man säga. Man koncentrerar sin tävlingsperiod och gör banan till en samlingspunkt under denna period, istället för att, som nu, köra dagarna utspritt. Då kommer de hästar som reser till meetinget stå kvar och starta mer än en gång ”medan de ändå är där”.

Tabellen ovan visar hur det såg ut den 15 oktober i år med två-fyraåringar på respektive bana. Den innehåller den ”substans” som kommer att finnas för äldretävlandet på samma banor om tre år. I stort sett, för viss omflyttning av hästar sker ju.

Jag har även gjort en tabell för kallbloden, eftersom utvecklingen i den rasen påverkar hur många kallblodslopp som ska/bör köras. Lägger man ihop de två ser det inget vidare ut för banorna belägna från Bollnäs och norrut. Det starka travfästet Värmland/Dalsland är oroande på varmblodssidan men har plus bland kallbloden. Humörsänkande siffror är det även på ”centrala” Örebro/Lindesberg/Mantorp.

Fakta

Antal kallblod i träning (alla åldrar)

Bana              Antal 2018    Ändring sedan 2017

Boden               100                    -8
Skellefteå          150                    -7
Umåker             123                    -9
Totalt:                397                  -16

Solänget             91                  -16
Dannero            131                   -9
Bergsåker         247                 +18
Östersund         243                  -19
Totalt:                738                  -26

Hagmyren         244                  -14
Bollnäs              290                  -28
Gävle                197                  +18
Totalt:                731                  -24

Romme             202                  -40
Rättvik                83                   +2
Totalt:               285                  -38

Solvalla              52                 +12
Eskilstuna          42                   +8
Visby                 10                   +7
Totalt:              104                  +27

Örebro               20                   -2
Lindesberg        36                +10
Mantorp              5                    -1
Totalt:                61                   +7

Färjestad           80                 +12
Åmål                  41                   -3
Årjäng              137                +17
Totalt:              258                 +26

Axevalla              7                   -2
Åby                   15                  +4
Totalt:                22                  +2

Kalmar                2                   -1
Jägersro             2                  +2
Totalt                  4                   +1

Alla:               2.599               -49

 

Expandera

På Jägersro, som ska bygga en ny superfin bana snart för alla de miljoner man fått loss i markafären gällande nuvarande banområde och parkering, får inte årets negativa siffra (till viss del förklarad av administrativa orsaker) fortsätta vara negativ nästa år.

Sammanlagt kommer det sannolikt att finnas runt 14.000-15.000 travhästar i Sverige i träning 2020-2021, varav 12.000 varmblod. Ditåt pekar nuvarande volymen på kullarna. Det kan jämföras med 15.800 som är den aktuella siffran i oktober 2018 (alla siffror i tabellerna bygger på ST:s statistik per den 15 oktober). 1.000-2.000 hästar färre alltså. Det kan i sin tur omräknas till att det behövs, eller bör köras, 50-100 färre ”riktiga” tävlingsdagar, om nuvarande nivå på antal hästar i loppen ska bibehållas.

Det finns två sätt att göra en sådan reducering på. En är osthyvelmetoden som gör lika ont överallt. En annan är avbitartång som lämnar de starkaste regionerna och där utvecklingen betraktas som positiv orörda. En kombination av de två metoderna är förstås också tänkbar.

Breeders Crown och multijackpot!

 

Lars G Dahlgren på twitter:

Världsrekord sattes igår; superbana idag också och topphästar tävlar. Blir en treåring världens snabbaste (1.07,6)… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 7 Okt
Det var väl bara meningen...att Kennedy skulle komma in och sätta fb frispark från 3
@larsgdahlgren - 1 Okt
solvallahf.se/bloggen?target… Om Stockholms Travsällskap driver ”sina hästägares” idéer blir det nog livat om tävlingsprogrammet i höst igen.
@larsgdahlgren - 19 Aug
Extrautredningen om hästsportens finansiering från 2019 går igång inom kort. ”Olika lösningar är tänkbara”, säger civilminister Shekarabi.
@larsgdahlgren - 5 Apr
Sprang Day or Night In banrekord 1.09,6 idag på Hd? Nej, jag tror att mellantiderna stämmer och att segertiden är ngnstans 1.10,1-1.10,3.
@larsgdahlgren - 2 Apr
Fokustema
Krönika
Läs senare

Nu kan Redén sluta sväva på målet

Daniel Redén har försökt sväva på målet gällande Propulsions tävlingsframtid nästa år. Efter uppvisningssegern i C.L. Müllers Memorial är det ingen idé att försöka hålla masken längre. Det går ju inte att sluta tävla med en häst som ser ut att ha precis hur mycket som helst klar att ge på tävlingsbanan.
Av
Lars G Dahlgren
Propulsion! Foto Jörgen Tufvesson/ALN
Propulsion! Foto Jörgen Tufvesson/ALN

Visst, det ligger en period med samling av sperma för infrysning inför nästa avelssäsong framför Propulsion, men inte ska det menligt behöva störa den fysiska och psykiska tävlingsstatus sjuåringen har, efter åtta segrar, två andraplatser och två tredjepalatser på tolv starter i år. Daniel Redén kan sätta fokus på de två lopp som han allra helst vill vinna, men som Propulsion ännu inte vunnit: Prix d’Amérique och Elitloppet.

Fakta

Propulsion

hingst sju år e. Muscle Hill – Danae e. Andover Hall
63 st: 32–11–7
Rekord: 1.08,1ak*
Insprunget: 22.585.317 kr
Uppfödare: F V Caldwell & Bluestone Farms LLC,USA
Ägare: Stall Zet
Tränare: Daniel Redén, Solvalla
Körsven: Örjan Kihlström, Solvalla
Skötare: Ellinor Wennebring

Expandera

I värmningen på Jägersro lyste Propulsion av kraft och tävlingslust. Eefter loppet, som Propulsion vann på 1.12,6a/2.640 med vad som såg ut som vilopuls, sade kusken Örjan Kihlström:

– Propulsion känns så fin som han kan kännas, väldigt smidig och pigg.

Propulsion känns så fin som han kan kännas

– Det finns som jag ser det ingen anledning att sluta. Jag hoppas och tror att vi väljer att fortsätta visa upp honom, sade Daniel Redén i TV4.

Det finns som jag ser det ingen anledning att sluta

Propulsion fick överta ledningen i C.L.Müllers Memorial och det var aldrig ens nära att bli fråga om de 400.000 kronorna i förstapris skulle hamna någon annanstans. Redan före detta lopp hade Propulsion sprungit in mest pengar någonsin under en säsong hos en svensklicensierad tränare, och nu är han uppe på 10,8 miljoner i tävlingsintäkt under 2018.

Propulsion är obesegrad efter fyra starter på Jägersro; han har tre inteckningar i Hugo Åbergs Memorial och nu en i C.L.Müllers Memorlal.

En nederländsk hästägare tog förstapriset 600.000 kronor i Breeders Course och en annan nederländsk ägare en V75-dubbel. Peter Untersteiner tränar både Heart Of Steel (e. Cantab Hall – Angel Heikant) och Happy Steel (e. Prodigious – Lady Josephine).

Båda Steel-hästarna är fyra år och uppfödda och ägda av Merwestaal Moerdijk i Nederländerna. Den ene är registrerad som född i Tyskland (Happy) och den andre i Nederländerna (Heart).

Heart Of Steel vann klass I-försöket på topptiden 1.10,4a/1.640 meter, överlägset. Peter Untersteiner kunde sitta och gotta sig en bit bakom den huvudlösa körning om ledningen Johan Untersteiner och Conrad Lugauer iscensatte med Can Lane och Norton Commander. När de två hästarna kommit upp till första 500 meterna på 1.05,6 (!) galopperade Can Lane.

Conrad Lugauer fick böta 1.500 kronor för att ha stört Can Lane i den tuffa körningen.

Happy Steel (e. Prodigious – Lady Josephine) och Klas Olsson var snett på det varvet kvar i lärlingsloppet då försöket att avancera till utvändigt ledaren resulterade i att Happy Steel blev utsvarad i tredjespår. Men Klas hade turen att det blev en lucka så att han kunde lirka sig ner i andra par utvändigt. Därifrån avgjorde Happy Steel lätt lärlingsloppet på 1.13,8a/2.140, stoets fjärde raka seger.

Femåriga Dear Friend (e. Orlando Vici – Juventas Broline) gör en sensationellt bra femåringssäsong sedan hon efter ett års tävlingsuppehåll på grund av skada kom igång igen i våras i Johan Untersteiners regi. I augusti cch september tog hon fyra raka segrar och sedan var hon tvåa i Sto-SM bakom Cash Crowe.

Fakta

Dear Friend

Sto fem år e. Orlando Vici – Juventas Broline e. Pine Chip
35 st: 12–5-3
Rekord: 1.11,4ak*
Insprunget: 1.607.500 kr
Uppfödare: Bengt-Åke Nyberg, Grästorp.
Ägare: Mauro Fantini & Jiraporn Chunram
Tränare och körsven: Johan Untersteiner, Halmstad.
Skötare: Amanda Heime.

Expandera

Nu lät Johan stoet ta klivet till silverdivisionen och det redde hon ut med glans. Dear Friend klev samtidigt över miljonen kronor i årsinkomst och en framskjuten placering i silverdivisionsfinalen på Solvalla om en månad kommer att föra henne ända upp i gulddivisionen.

Det kostade 1.06,9 första 500 meterna i de höstkalla förhållandena att komma till ledningen för Dear Friend som höll säkert undan på 1.11,4a/1.640. Hennes snabbaste tid i karriären.

Att det blev dött lopp i bronsdivisionsförsöket var förstås avgörande för att det inte blev utdelning på vare sig sex eller fem rätt på V75 och över 30 miljoner kronor flyttas därmed vidare till sjurtättspotten i nästa lördags V75:a på Romme.

Timo Nurmos-tränade Global Trust (e. Yankee Glide – Refuse To Lose) gick fram utvändigt om ledande Bandit Brick efter ett varv. Den stenhårda upploppsstriden mellan Global Trust och Svante Båths fyraåring Esprit Sisu (e. Ready Cash – Yankee T.L.) kunde inte ens målkameran avgöra. Dött lopp, på 1.13,4a/2.640.

S.t Leger-vinnaren Vincent As (e. Muscle Massive – Galiera As) är en bra stayer och tillsammans med Carl Johan Jepson trivs han utmärkt. Jepson körde till ordentligt mitt i loppet och kom till ledningen 1.400 kvar, och sedan handlade det mest om att hålla fyraåringen på rätt köl genom kurvorna.

– Han kändes stabilare idag och det kanske hade gått att sitta kvar också, sade Carl Johan Jepson om den Magnus Dahlén-tränade italienfödda hästen som vann på 1.14,7/3.160.

Cobbys Olifant (e. Orlando Vici – Peach Penny) hamnade bra till, andra par utvändigt, för Thomas Uhrberg i klass II-försöket och då hade fyraåringen inga problem att avgöra på 1.13,9a/2.140.

 

Fakta

Spelfakta

Rätt V75-rad:
4–9–10–14–5–5/11–6
Utdelning:
Sju rätt: 233 kr
Sex rätt: jackpot
Fem rätt: jackpot
Omsättning: 82.417.699 kr

Expandera

 

Vann 600.000 kronor i andra starten

 

Lars G Dahlgren på twitter:

Världsrekord sattes igår; superbana idag också och topphästar tävlar. Blir en treåring världens snabbaste (1.07,6)… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 7 Okt
Det var väl bara meningen...att Kennedy skulle komma in och sätta fb frispark från 3
@larsgdahlgren - 1 Okt
solvallahf.se/bloggen?target… Om Stockholms Travsällskap driver ”sina hästägares” idéer blir det nog livat om tävlingsprogrammet i höst igen.
@larsgdahlgren - 19 Aug
Extrautredningen om hästsportens finansiering från 2019 går igång inom kort. ”Olika lösningar är tänkbara”, säger civilminister Shekarabi.
@larsgdahlgren - 5 Apr
Sprang Day or Night In banrekord 1.09,6 idag på Hd? Nej, jag tror att mellantiderna stämmer och att segertiden är ngnstans 1.10,1-1.10,3.
@larsgdahlgren - 2 Apr