Fokustema
Krönika
Läs senare

Utbrytarna bildar egen organisation

Travhästägarna, föreningen som tidigare hette RST, har just idag onsdag ett sannolikt framtidsavgörande möte på Solvalla. Samtidigt har de två hästägarföreningar, Solvallas och Mälardalens, som brutit sig ur RST, tydligt signalerat att de avser bilda en ny nationell hästägarorganisation.
Av
Lars G Dahlgren

”Vi anser tiden mogen för att bilda en från ST helt ekonomiskt oberoende hästägarkonstellation med stark legitimitet, som blir den naturliga nationella hästägarföreträdaren inom svensk travsport”, står det i en kommuniké som skrivits av de två föreningarna och som skickades ut igår (tisdag) kväll.

Fakta

Kommunikén

Sedan Solvalla HF för två år sedan lämnade RST/Travhästägarna har upprepade önskemål framställts från medlemmar/hästägare att det behövs andra vägar för att kommunicera med de centrala beslutsfattarna i ST.

 
De två hästägarföreningar som har lämnat RST, Solvalla och Mälardalen, samlar tillsammans med hästägarföreningen i Östergötland ett stort antal engagerade hästägare, som äger ett mycket stort antal av Sveriges alla travhästar. Vi anser tiden mogen för att bilda en från ST helt ekonomiskt oberoende hästägarkonstellation med stark legitimitet, som blir den naturliga nationella hästägarföreträdaren inom svensk travsport.

 
Svensk travsport befinner sig i svårigheter, påskyndade och förstärkta av felbeslut och underlåtenhet att agera i väsentliga frågor. Hästbristen är redan ett ofrånkomligt faktum som en konsekvens av att nya hästägare lyser med sin frånvaro, samtidigt som andra väljer att avveckla. Utifrån det hundra procent säkra antalet födda föl 2014 – 2017 kommer antalet tävlingshästar att minska med cirka 400 – 500 per år de närmaste fyra åren. Det motsvarar cirka 120 – 150 färre tävlingsdagar år 2021, det vill säga fyra mellanbanors årsprogram. Det krävs kraftfulla och snabba åtgärder för att återställa vad vi har förlorat de senaste tjugo åren.

 
Vi välkomnar alla hästägare att ansluta sig till en helt ny typ av inflytandemodell där kompetens, nytänkande, beslutskraft, och snabb verkställighet kommer att vara de bärande bjälkarna.
Vi återkommer inom kort med mer detaljerad information. Intresserade hästägare kan även kontakta representanter för

 
Mälardalens hästägarförening – Conny Johansson

Solvalla Hästägarförening – Ewa Silfverberg Liljeros

Expandera

Den slutgiltiga splittringen bland landets travhästägare är därmed ett faktum. Om onsdagens RST-möte (jag väljer av begriplighetsskäl att kalla den förening Anders Jonsson i våras valdes till ordförande i vid detta namn oavsett att den nu heter travhästägarna) beslutar att den föreningen ska leva vidare, med val av ny styrelse (ledamöterna i den som valdes i våras har ställt sina platser till förfogande) blir det alltså utan Solvalla, Mälardalen och sannolikt även Mantorp, där åtminstone de två förstnämnda avser att bilda en ny hästägarorganisation.

Detta måste få en omedelbar konsekvens: Svensk Travsports samarbete inom det som kallas BAS (organisationerna för hästägare, uppfödare och olika kategorier tävlingslicensinnehavare) kan inte fortleva som det gör nu. Hästägarna kan i vart fall där inte längre där endast företrädas av det ombildade RST, det blir i så fall vare sig trovärdigt eller legitimt representantskap. Givetvis måste ST då även ta in den nya ”konstelllation” Solvalla, Mälardalen och kanske även Östergötlands hästägarförening nu försöker skapa.

”De två hästägarföreningar som har lämnat RST, Solvalla och Mälardalen, samlar tillsammans med hästägarföreningen i Östergötland ett stort antal engagerade hästägare, som äger ett mycket stort antal av Sveriges alla travhästar”, konstateras sakligt i den kommuniké som skrevs efter att Solvalla, Mälardalen och Östergötlands föreningsrepresentanter haft egen konferens på Wenngarn i helgen.

Samtidigt låter det som en ohållbar situation att ha TVÅ hästägarföreningar i BAS-ramen. De två kommer sannolikt nämligen att ha olika agendor och infallsvinklar på saker och ting gällande hästägarfrågor och hur ska det då kunna komma något konstruktivt ut av denna församling?

Svensk Travsports ledning senaste mantra ”hålla ihop familjen” synes därmed omöjligt att leva upp till. Splittringen är ett faktum.

Solvalla/Mälardalen koncentrerar sig i kommunikén på vad som kommer att vara en oerhört het potatis att hantera de närmaste åren:

”Svensk travsport befinner sig i svårigheter, påskyndade och förstärkta av felbeslut och
underlåtenhet att agera i väsentliga frågor. Hästbristen är redan ett ofrånkomligt faktum som en konsekvens av att nya hästägare lyser med sin frånvaro, samtidigt som andra väljer att avveckla. Utifrån det hundra procent säkra antalet födda föl 2014 – 2017 kommer antalet tävlingshästar att minska med cirka 400 – 500 per år de närmaste fyra åren. Det motsvarar cirka 120 – 150 färre tävlingsdagar år 2021, det vill säga fyra mellanbanors årsprogram.
Det krävs kraftfulla och snabba åtgärder för att återställa vad vi har förlorat de senaste tjugo åren.”

Att nuvarande tävlingsstruktur på banorna inte går att upprätthålla med de födelsetal av svenska travhästar som numera gäller, och som stabiliserades på storleksordningen 2.500-3.000 varmblod per år efter att ha varit 4.000-5.000 vid millennieskiftet, har varit känt länge och Svensk Travsport har framgångslöst försökt kraftsamla runt rekrytering. Incitamentsprogrammet som skulle verka i den riktningen blev ett slag i luften eftersom de (sportsbaserade) prioriteringar i tävlingsprogrammet som behövts för att det skulle kunnat bli verkningsfullt totalt bortprioriterades för ATG:s tillväxt och utveckling. Därför har antalet travsportsutövare fortsatt att minska, och fullt följdriktigt börjar nu antalet hästar, inte minst antalet amatörtränade hästar, inte räcka till för den tävlingsstruktur som landets banor nu har.

Tåget för vilka banor som kommer att ha underlag att ha ”riktiga” tävlingsprogram 2020-21 håller på att gå eftersom de hästar som ska tävla de åren nu är i rekryteringsstadiet för hästägare och tränare. Det är därför intressant att titta på till vilka banor och regioner det köps hästar på auktionerna, för det kan ses som ett uttryck för var kapitalet och intresset för att bedriva travsport i framtiden finns.

Jag har gått igenom de fyra auktionsdagar som hållits hittills i år, Elitauktionen, Kolgjini Sales och de två Wenngarn-dagarna i början på denna vecka. Tre av dessa auktionsdagar kan ses som exklusiva och selekterade. Wenngarns tisdag var undantaget vilket också tydligt kunde ses i försäljningssiffror och prisnivåer. Men det som hänt kan kanske i vart fall ses som en fingervisning:

Cirka 250 ettåringar har sålts dessa fyra auktionsdagar. Drygt 100 går inte att direkt placera någonstans utifrån vem som ropat in dem, men ungefär 150 kan ses som ”säkert placerade” utifrån bantillhörighet för den tränare/hästägare som ropat in dem.

Solvalla kniper en tredjedel av dessa 150 (alltså cirka 50 stycken). Jägersro en femtedel (30 stycken) och Halmstad cirka 20 hästar.

Resterande tredjedel är spridd med viss tonvikt på Åby och Umåker. Den stora katastrofen är storbaneklassade Bergsåker på vilket jag ”definitivt landar” endast sex inropade hästar dessa fyra auktionsdagar.

Så många som sex av de banor som hör till den gamla mellanbaneklassificeringen har endast enstaka ”säkra” inrop: Axevalla, Färjestad, Gävle, Mantorp, Romme, Örebro. Och så många som åtta av det som tidigare kallades småbanor har noll (0) inköp. Men reservationen måste in; De drygt 100 ”oidentifierade” ska in någonstans och förskjuter siffrorna. Att det ännu så länge också är 250 av de absolut finaste och dyraste hästarna i kullen som sålts är förstås också väsentligt. Den kategorin hästar passar ju inte majoritetens plånböcker och ambitionsnivå.

Indikationen på att det är svag spridning av spekulanter bekräftas emellertid också av den reaktion jag fick av en av de största säljarna på måndagens Wenngarn Sales:

”Det har väldigt få tränare utifrån landet här under dagen och tittat på hästarna. Och det förvånar, det här måste ju vara en viktig samlingsplats för de som vill ha hästar att tävla med i framtiden.”

Elitauktionen och Kolgjini Sales tappade jämfört med ifjol. Wenngarn dag 1 träffade i stort sett fjolårets snitt 355.000 kronor, median (300.000) och försäljningssiffror 27 miljoner kronor, och det känns faktiskt inte så bra eftersom det helt säkert var den vassaste auktionsdagen klassmässigt på hästarna någonsin i Sverige. Kanske är jag för hård i mitt omdöme där, men jag vill hävda att Wenngarn dag 1 borde GÅTT UPP med åtminstone någon tiotusenlapp i median och snitt för att det skulle bli tummen upp gällande resultatet.

Och Wenngarn dag 2 finns inget att jämföra med. Den var hästmaterialsmässigt i stort sett en kriterieauktionsdag som flyttats sex veckor i kalendern.

Den boost auktionsmarknaden fick ifjol efter beskedet att treåringsloppen nästa år ska stärkas med storleksordningen 50 miljoner kronor synes alltså ha planat ut redan nu. Det hade sannolikt behövts att ATG redovisat ett positivt halvårsbokslut FÖRE Wenngarn Sales för att stärka framtidstron gällande möjligheten att även från 2019 upprätthålla den ”pokalårsnivå” på prispengar som ska etableras nästa år.

Som det är nu är det ju nämligen konsekvensen av första kvartalsrapporrten som gäller; den att det inte kommer att gå att finanisera pokalåret utan ett ordentligt uttag ur hästsportens fond. Och det bygger ju ingen nivå som är långsiktigt hållbar.

 

Vad händer då när (eller om) den profetia det nya hästägarförbund som nu är på väg att skapas av Solvalla och Mälardalen, den om 120-150 färre tävlingsdagar 2021, går i uppfyllelse? Läggs banor ner? Och i så fall vilka? Det verkar finnas ett enkelt svar på den frågan: de banor som inte är hästmässigt rustade för att upprätthålla ett eget tävlingsprogram blir de som får svårast att motivera sina positioner i tävlingskalendern.

Det går att börja se vilka det blir. De som just nu, under den nu annalkande hösten, inte ser sina proffstränares och amatörlicensinnehavares stallar fyllas på med unghästar.

 

Lars G Dahlgren på twitter:

En bild från startkaoset i Prix dAmerique; gaby Gelormini blev biten i axeln! Förövaren okänd. pic.twitter.com/OFGGJBfotv
@larsgdahlgren - 28 Jan
Villiam 1.12,0a/2.640 och med in i mål var både Coin Perdu och Husse Boko. Hur långt under 1.09 hade de sprungit på Red Mile nästa helg?!
@larsgdahlgren - 1 Okt 2017
När Propulsions segertid 1.08,0 kom upp på tavlan kändes det helt orealistiskt (fortfarande när det korrigerats till 1.08,1)! Vilket lopp!!
@larsgdahlgren - 25 Jul 2017
Och Johnny Takter fyllde på: "Readly Express kunde ha kapat On Track Piratens världsrekord idag".
@larsgdahlgren - 22 Jul 2017
"Readly Express är en av världens bästa hästar", sa Björn Goop i Tv12 direkt efter Axevallalöpning. 1.11,7a/2.640 i gulddebuten. Magnifikt!
@larsgdahlgren - 22 Jul 2017
Fokustema
Krönika
Läs senare

Rätt att ta sikte på Elitloppet

Bara tre dagar efter segern i Prix d’Amérique är siktet inställt på nästa stora mål för Readly Express. Elitloppet. Fullt logiskt, och mycket klokt tänkt och matchat av tränaren Timo Nurmos.
Av
Lars G Dahlgren

Readly Express fick den formella inbjudningen till Elitloppet av Solvallas nya sportchef Anders Malmrot på tisdagkvällen. Jubel och applåder förstås, men det var ju ändå mest just en formalitet. Redan när jag före Prix de Belgique intervjuade Timo Nurmos om Readly Express för en artikel i Sulkysports Årsrevy (kom ut förra veckan) svarade han ett tydligt och klart ja på frågan om Elitloppet är ett av säsongens viktiga mål för Readly Express – vilket förstås också går att läsa i Årsrevyn.

Frågan efter Prix d’Amérique är egentligen bara vilken väg, vilka lopp, han ska ta till Elitloppet. När fotografen Mia Törnberg och jag besökte Readly Express i Mortree i Normandie dagen efter Prix d’Amérique-segern låg det lite i luften att beskedet skulle bli det som också kom igår: Readly Express startar inte mer på Vincennes denna vinter. Nu är det Eitloppet som fokuset sätts mot – och det givetvis med en lika långsiktig väl uttänkt matchningsplan som ledde in i Prix d’Amérique.

Vincennes underlag är skonsamt för hästars hovar gällande barfotakörning, men i söndags blev det lite för mycket till och med för en sådan van barfotaspringare som Readly Express. Själva loppet är 2.700 meter, men allt före och allt efter och allt snurrande uppe i starten innan loppet kom iväg medförde slitage på hovarnas sulor. Readly Express har dessutom en vitpigmenterad hov (vänster fram) och sådana är av någon anledning ansedda som extra känsliga.

Att för tredje gången på en månad (han gick barfota runt om i Prix Tenor de Baune på julafton och i Prix de Belgique två veckor före Prix d’Amérique också) köra barfota runt om i Prix de France hade kanske blivit en chansning. Det är inget alternativ att chansa i detta skede av Readly Express karriär. Och starta i ett sådant lopp utan att vara säker på kunna köra på optimal balans?! Nej, det är som alla förstår heller inte ett alternativ.

Därmed blev beslutet både enkelt och logiskt. När Readly Express står över Prix de France missar han också chansen att ta hem den feta bonus (150.000 euro) som är knuten till Triple Couronne, Prix d’Amérique, Prix de France och Prix de Paris, och då minskar direkt också incitamentet att starta i fyrakilometersloppet Prix de Paris den 25 februari.

Lika bra att direkt lägga vintermeetinget till handlingarna alltså och ta sikte på Elitloppet.

Readly Express har aldrig startat över kort distans, men kommer naturligtvis att hantera det utmärkt. Timo Nurmos väljer antagligen att låta Readly göra sin första 1.600-metersstart i Grand Criterium de Vitesse i Cagnes-sur-Mer den 11 mars. Det loppet har i massor av år varit en klassisk bra uppgift för tilltänkta Elitloppsdeltagare. Att ta hem Readly Express till Jordanstorp redan nu är också rätt ologiskt; från och med nästa vecka ungefär är det spirande underbar vår i Frankrike och när valet är att byta ut ett februari-vårigt Mortree mot ett fortfarande vintrigt Jordanstorp…

Nu lämnar alltså Readly Express över Prix de France till i första hand Bold Eagle, Propulsion och Belina Josselyn att slåss om. Daniel Redén, och även Örjan Kihlström, var besvikna över Propulsions tredjeplats i Prix d’Amérique. De hade en häst som var bra nog att vinna, men som inte gjorde det. Propulsion har toppchans att istället vinna Prix de France – 2.100 meter bilstart passar enligt min uppfattning Propulsion lite bättre än 2.700 meter voltstart.

Propulsion är lika självklar i Elitloppet som Readly Express och det är väl ungefär där utdelningen för Anders Malmrot från årets Prix d’Amérique kommer att stanna. Bold Eagle och Belina Josselyn vore också självskrivna om de vill vara med, men det vill de inte. Bold Eagle kommer att matchas ”inomskärs” resten av året var beskedet i söndags och Bazire åker inte till Norden. Till detta kan läggas att Bird Parker, som inte har direkta sprinteregenskaper, redan deklarerat att det är Oslo Grand Prix som gäller.

Vem som ska köra Readly Express i Elitloppet är det ännu inte sagt något om. Kanske är Jorma Kontio då tillbaka i sulkyn. Björn Goop hade Prix d’Amérique-uppdraget och han förvaltade det perfekt. Tänjde till och med gränserna över bristningsgränsen, skulle man kunna säga. Startstrul i Prix d’Amérique hör till bilden, ingår som en del i paketet runt loppet. Men det är en sak att det blir ett visst mått av strul med 18 toppladdade hästar och 18 lika toppladdade kuskar som inte inte vill bjuda varandra på en endaste centimeter, en annan att medvetet bryta mot startprocedurens regler.

Det gjorde Björn, han var var beredd att ta böter och eventuell (kort) avstängning för att inte riskera att tappa sin chans i loppet på att få en dålig start. Säg att en utländsk kusk kommer och flagrant bryter mot bilstartsreglerna i Elitloppet…herregud vilket liv och kalabalik det skulle bli. Minns bara uppståndelsen ifjol runt en sådan petitess som hur Bold Eagles martingal var konstruerad.

Det alltför stora startkrånglet i årets Prix d’Amérique visade att fransmännen har samma problematik i sitt reglemente som finns i det svenska. Det är konstruerat för, och reglerar, huvudsakligen ”sådant som händer” i tävlingsmiljöns hetta. Men det är svagt, påföljderna känns billiga och låga, när det kommer till vad som kan kallas medvetna regelbrott, alltså att kuskar ignorerar regler för att få det som de vill ha det i loppet. Franck Nivard och Örjan Kihlström fick betydligt högre böter (2.000 euro) för att vara för tidiga över startlinjen jämfört med Björn Goop (700 euro) som stannade kvar ute på banan istället för att följa de upprepade instruktioner han fick av startpersonalen att köra tillbaka in i uppsamlingsområdet bredvid banan när det blivit omstart.

ATG Play har gjort en bra sak; här är en egen fil som är åtta minuter och tio sekunder lång (så lång tid tog det från ”klart” i första startförsöket tills loppet äntligen kom iväg) på startstrulet. Mycket bra tv, om man säger så!

Björn Goop gjorde som han gjorde i starten för att maximera sin hästs möjligheter och det gjorde han sedan helt sagolikt bra resten av loppet. Vilken superstyrning! Rätt värderad varenda meter, och när jag nu tittat om på loppet några gånger upptäckte jag en detalj som jag inte såg i stridens hetta i söndags: När Charly du Noyer galopperade utvändigt ledaren in på upploppet hade Örjan Kihlström för bråkdelen av en sekund chansen att smita ut i andraspår med Propulsion, så att denne hamnat i stort sett jämsides med Readly Express och Bold Eagle. Men Björn Goop hann blixtsnabbt styra vänster och täppa till för Propulsion, som istället fick ta sig ut bakom de två som segerstred.

Detta var en av detaljerna i en kuskprestation i världsklass både taktiskt och tempobedömningsmässigt. Att få Bold Eagle i rygg var ju egentligen sämsta tänkbara häst att få där. Men Readly Express hade styrka, toppform, och vilja att klara av Bold Eagles kortspeed, och Björn Goop gav Readly Express de bästa tänkbara förutsättningarna att kontra ut titelförsvararen.

Det här var till och med strået vassare än när Goop chockade med att bomba till spets med Timoko och på så sätt knipa det avgörande initiativet i Elitloppsfinalen förra året.

Lars G Dahlgren på twitter:

En bild från startkaoset i Prix dAmerique; gaby Gelormini blev biten i axeln! Förövaren okänd. pic.twitter.com/OFGGJBfotv
@larsgdahlgren - 28 Jan
Villiam 1.12,0a/2.640 och med in i mål var både Coin Perdu och Husse Boko. Hur långt under 1.09 hade de sprungit på Red Mile nästa helg?!
@larsgdahlgren - 1 Okt 2017
När Propulsions segertid 1.08,0 kom upp på tavlan kändes det helt orealistiskt (fortfarande när det korrigerats till 1.08,1)! Vilket lopp!!
@larsgdahlgren - 25 Jul 2017
Och Johnny Takter fyllde på: "Readly Express kunde ha kapat On Track Piratens världsrekord idag".
@larsgdahlgren - 22 Jul 2017
"Readly Express är en av världens bästa hästar", sa Björn Goop i Tv12 direkt efter Axevallalöpning. 1.11,7a/2.640 i gulddebuten. Magnifikt!
@larsgdahlgren - 22 Jul 2017
Fokustema
Krönika
Läs senare

Hästägarbrev som snuddar en stor fråga

Svensk Travsport fick brev förra veckan. Och svarade snabbt men kanske lite för undvikande. Nu har ST därför fått en smäll till. Och det har blivit dags att försöka se ovanför den lilla sakfrågan som var utgångspunkten och istället ställa den stora frågan: TDS-systemet. För vilka finns det? Hur fungerar det? Egentligen?
Av
Lars G Dahlgren

Det började med att de tre hästägarföreningarna som tillhör banorna Solvalla, Mantorp och Sundbyholm reagerade på en partsinlaga i en rättslig tvist.

Några bolag som ägt hästar i andelsform hos Björn Goop har lämnat in stämningar på sammanlagt sjusiffrigt belopp i efterdyningar till att Goop sade upp hästarna ur sin träning i månadsskiftet juli-augusti förra året. Goop har tillbakavisat alla ekonomiska krav, men det har inte lugnat den som företräder bolagen, Linn Andersson. Tvärtom, skulle man kunna säga. Hon tycks beredd, och ha energi nog för, att vända upp och ner på himmel och jord för att intill sista juridiska koppsnurr driva det hon dragit igång.

Det som föranlett att det blivit ”öppen-brev-växling” mellan tre hästägarföreningar och Svensk Travsport är att Linn Andersson begärt utdrag från både veterinärjournaler (som förs av veterinär) och behandlingsjournaler (som förs av tränare) för att få grepp om med vad, när och hur hästarna varit föremål för veterinära åtgärder. Här finns utrymme för begreppsförvirringar och missförstånd, och kanske har det varit sådana. Det som föranledde reaktionen från hästägarföreningarna uppstod när Linn fick klart för sig vad det var hon hade rätt till att få ut enligt tävlingsreglementet. Där står i paragraf 45 att tränare är skyldig att utge behandlingsjournal till hästägare när hästägare begär det.

Behandlingsjournalen är i första hand tänkt som en hjälp för tränare att hålla reda på karenstider så att onödiga dopingprov kan undvikas och i andra hand något att gå tillbaka till om ett dopingprov blir positivt. Tränarna är skyldiga att föra sådan journal och sedan hösten 2016 är det formaliserat så att den måste föras för varje häst för sig. Tidigare hade tränaren i praktiken frihet att föra journalen på det sätt denne fann bäst för sig själv – så länge den fördes ok och var ”spårbar” gällande varje häst.

Eftersom ST upprätthåller reglementet vände sig Linn Andersson till ST för att få hjälp med de handlingar hon efterfrågade. Men ännu utan resultat. Efter att hon hade beskrivit sina öden och äventyr runt detta på facebook klev de tre hästägarföreningarna, som alla brutit sig ur riksorganisationen Travhästägarna RST, in i matchen och skrev ett vasst ”öppet brev” till Svensk Travsports ordförande Hans Ljungkvist och Johan Lindberg med krav på åtgärder och förklaringar.

Det tog bara två dagar innan de fick svar. Men då inte från vare sig Ljungkvist eller Lindberg utan anonymt och osignerat. De två högsta, politikern och tjänstemannen, i sporten duckade alltså för ett brev som var skrivit med dem som adressater och istället kom ett ”anonymt” svar.

Nu har hästägarföreningarna i sin tur replikerat på svaret och om ST-topparna duckade för första salvan så lär de få huka ännu djupare i skyttevärnet nu. Utdrag ur repliken:

Det är utomordentligt förvånande att inte Svensk Travsport och dess ledning utan förbehåll försvarar hästägarens givna rättigheter

I och med repliken kom även det ekonomiska TDS-systemet in i diskussionen och då höjer det sig omedelbart till principiell karaktär. TDS-en var – och är – en fantastisk uppfinning för att hantera ekonomiska transaktioner mellan tränare och hästägare och samtidigt administrera  prispengar och provisioner på dessa. Så var TDS-en också från början. Men successivt har det byggts in alltmer ekonomiska funktioner då tränare som har underleverantörer (som veterinärer och transportörer) vidaredebiterar dessas utförda tjänster till hästägarna genom TDS-avräkningarna. Smidigt och lätt – men om det funnits slappheter i dokumentationer och verifikationer kanske inte så bra när det ”skiter sig” och saker och ting ska börja nystas upp.

Nu börjar frågan uppstå om TDS-tjänsteförmedlaren ST har tillräckligt bra grepp om detta. Kanske är det så att hästägare som kund och betalare hamnat i underläge gentemot leverantörerna av varor och tjänster. TDS-en är skoningslös mot hästägare som inte klarar sina ekonomiska åtaganden gällande hästarna; det slår till funktioner som startförbud (för hästarna) och retentionsrätt. Inget att säga om det; så måste det vara.

Men om – som fallet är i den rättstvist i Karlstad Tingrätt som var utgångspunkten för detta; alltså att hästägaren vill börja nysta upp vad denne egentligen betalat för i ett samarbete som upphört – då var det plötsligt svårt för ST att få funktionen att fungera åt andra hållet; att ha och utnyttja maktmedel för att få tränaren att presentera underlagen för vad som debiterats genom TDS-en. Fordringar som alltså ST drivit in åt tränaren.

Det är nog bra om den här diskussionen får poppa upp ordentligt till ytan. Upp till principiell nivå om hur det ekonomiska systemet som tränare och hästägare använder sig av fungerar, hur det bör fungera. Och var ansvaret ligger. Är ST ”bara” en passiv förmedlare av denna ekonomiska tjänst? Eller är TDS-en i praktiken en ST-tillhandahållen tjänst för tränarna där ST driver in tränarnas fordringar?

Lars G Dahlgren på twitter:

En bild från startkaoset i Prix dAmerique; gaby Gelormini blev biten i axeln! Förövaren okänd. pic.twitter.com/OFGGJBfotv
@larsgdahlgren - 28 Jan
Villiam 1.12,0a/2.640 och med in i mål var både Coin Perdu och Husse Boko. Hur långt under 1.09 hade de sprungit på Red Mile nästa helg?!
@larsgdahlgren - 1 Okt 2017
När Propulsions segertid 1.08,0 kom upp på tavlan kändes det helt orealistiskt (fortfarande när det korrigerats till 1.08,1)! Vilket lopp!!
@larsgdahlgren - 25 Jul 2017
Och Johnny Takter fyllde på: "Readly Express kunde ha kapat On Track Piratens världsrekord idag".
@larsgdahlgren - 22 Jul 2017
"Readly Express är en av världens bästa hästar", sa Björn Goop i Tv12 direkt efter Axevallalöpning. 1.11,7a/2.640 i gulddebuten. Magnifikt!
@larsgdahlgren - 22 Jul 2017
Fokustema
Krönika
Läs senare

Att sköta sitt kuskjobb kan vara att INTE starta

Jag var inte på plats på Vincennes idag. Och det är väldigt lätt att döma och kritisera med facit i hand. Likväl: När klippet på hur Alfas da Vinci såg ut före loppet dök upp i mitt flöde på sociala medier sved det till långt in i hjärtat. Såg Alfas da Vinci så uppenbart framhalt ut…och Björn Goop inte strök hästen… Björn, du är oerhört mycket mer professionell och bättre än så. Det här var nog det största felbeslut du fattat i hela din karriär.
Av
Lars G Dahlgren

Alfas da Vincis färd till de evigt gröna ängarna på Vincennes i eftermiddags var en sådan där sak som får en att tappa lusten för hästsport, travsport, ja sport överhuvudtaget. Och man tänker: Varför skedde det? Kunde det undvikits?

Först var det inte mer än en slumpmässig olycka. En allvarlig skada som plötsligt bara sker. Kan hända när som helst, var som helst,

Men så kom en tweet, upplagd av Jérémy Levy (@cygnus_21) som är journalist på franska facktidningen Paris Turf, på hur Alfas da Vinci rörde sig strax innan loppet, i provstarter. Det behövs ingen veterinärexamen, eller för den delen travtränarexamen, för att se att Alfas da Vinci var (fram)halt.

Och då är vi där. Det som hände i slutskedet av loppet, att Alfas da Vincis ena framben vek sig under honom, KUNDE ha undvikits,

Vincennes är vidsträckt. Provstarterna sker ”uppe i tarmen” en bra bit från stallbacken, där hästens skötare och oftast tränare (så var inte fallet denna dag, Alfas da Vincis tränare Joakim Lövgren var inte på Vincennes), befinner sig, I Sverige hade – förutsätter jag – varenda banveterinär reagerat på Alfas da Vincis sätt att röra sig, och så hade det mynnat ut i en kommunikation med kusken som – hoppas jag – slutat med att hästen strukits.

Nu var det franska förutsättningar som gällde och hur det fungerar är solklart: Tränaren (i det här fallet inte på plats på banan) ställer hästen till (låne)kuskens förfogande som har fullt ansvar för det som sedan händer när hästen kommit upp på banan och joggar upp mot startområdet. Det är då endast den som sitter i sulkyn som utifrån sin kompetens och erfarenhet kan bedöma hästens status inför att den om några minuter ska göra maxprestation.

Det är då endast den som sitter i sulkyn som utifrån sin kompetens och erfarenhet kan bedöma hästens status

Björn Goop hade inte kört Alfas da Vinci tidigare, och det inverkade sannolikt på det som nu skedde i en förödande riktning. Björn visste inte hur Alfás da Vinci normalt känns och uppträder. Likväl: Björn Goop är ett superproffs, en av världens absolut främsta i sin yrkesutövning, och med det följer också höga krav. Det är därför han blir anlitad till just sådana uppdrag han hade på Vincennes med Alfas da Vinci idag.

 

Björn Goop är ett superproffs, en av världens absolut främsta i sin yrkesutövning, och med det följer också höga krav

Det är det som gör Alfas da Vincis hemska öde ännu mer frustrerande: Björn; du är bättre än så här. Före-loppet-bilderna har framkallat litervis med tårar ikväll från hästälskare, travälskare, som alla ser vad du uppenbart varken kände eller förstod, eller inte ville ta beslutet om: Alfas da Vinci borde inte ha startat. I alla de tiotusentals lopp och med alla tusentals hästar du kört, Björn, så fattade du idag din karriärs sämsta beslut. Att köra Alfas da Vinci till starten istället för till stallbacken.

Visst, det här är skrivet med facit i hand, när vi vet vad som skedde. Det gäller samtidigt att lära sig något. Jag hoppas varenda kusk, varenda catchdriver, varenda tränare, tar ett djupt andetag och lovar sig själv som nyårslöfte; känns min häst halt, ser min häst halt ut, då stryker jag. Även om någon sagt ”det där är normalt för den hästen”.

Döm aldrig en banveterinär som kör ut en häst som ser dålig även om de som är inblandade i hästen dagligdags säger ”det är så den ser ut”. Ser en häst dålig/halt ut ska den inte starta. Det är att vara släpphänt med sådana saker som någonstans till slut får den konsekvens som blev Alfas da Vincis hemskt tragiska öde idag.

Det är att vara släpphänt med sådana saker som någonstans till slut får den konsekvens som blev Alfas da Vincis hemskt tragiska öde idag.

Att köra av banan med en häst som inte känns bra, inte ser bra ut, är att sätta hästen i centrum. Det är ett därför ett beslut som i varje läge är immunt mot kritik. Varenda startförbud som sätts efter ett lopp för att hästen inte bedöms ha varit tävlingsmässig är ur hästens synvinkel ett misslyckande, om den såg ”dålig” ut redan innan loppet. Tyvärr tror jag att det fungerar lite för mycket så numera; man låter hästar starta och om det man misstänker före loppet besannas i detsamma så sätts (av banveterinär/måldomare) startförbud i 10-20 dagar, och så tycker man att man gjort sitt (djurskyddande) jobb,.

Titta då på före-loppet-klippet på Alfas da Vinci igen. Och inse att det viktigaste är att ingripa FÖRE loppet. Inte EFTER. Gäller alla. Tränare, kuskar, och i Sverige banveterinärer. Hellre en gång för mycket än en gång för lite.

 

inse att det viktigaste är att ingripa FÖRE loppet. Inte EFTER.

Lars G Dahlgren på twitter:

En bild från startkaoset i Prix dAmerique; gaby Gelormini blev biten i axeln! Förövaren okänd. pic.twitter.com/OFGGJBfotv
@larsgdahlgren - 28 Jan
Villiam 1.12,0a/2.640 och med in i mål var både Coin Perdu och Husse Boko. Hur långt under 1.09 hade de sprungit på Red Mile nästa helg?!
@larsgdahlgren - 1 Okt 2017
När Propulsions segertid 1.08,0 kom upp på tavlan kändes det helt orealistiskt (fortfarande när det korrigerats till 1.08,1)! Vilket lopp!!
@larsgdahlgren - 25 Jul 2017
Och Johnny Takter fyllde på: "Readly Express kunde ha kapat On Track Piratens världsrekord idag".
@larsgdahlgren - 22 Jul 2017
"Readly Express är en av världens bästa hästar", sa Björn Goop i Tv12 direkt efter Axevallalöpning. 1.11,7a/2.640 i gulddebuten. Magnifikt!
@larsgdahlgren - 22 Jul 2017