Fokustema
Krönika
Läs senare

Va, får inte Delicious vara med?

Att med någorlunda objektiv blick göra en topplista över de 50 främsta travarna genom alla tider kräver att man lägger alla känslor åt sidan. Att fakta och prestationer överglänser potential och utstrålning.
Av
Ola Lernå

Men jag är fortfarande heligt förbannad över att inte Delicious finns med på ”topp 50 sista 100”.
Vem som ska bort? Det behöver jag inte ta ställning till, som utfryst och nedröstad kan jag ägna mig åt att gnälla.
Och jag tillstår också att vi faktiskt inte har lyckats bortse från känslan – ”det här är det bästa jag har sett”. Därför har vi lagt in några ”wild cards”, som kanske inte prestationsmässigt hör hemma bland de 50, men som visat sådan ultrapotential att det vore oartigt att behöva lämna dem utanför.
För mig är Mission Brief en sådan.
Det finns händelser genom historien som man vet exakt vad man gjorde. Exakt var man var och vilka som var med en. Oftast är det förknippat med fasansfulla händelser; Palme-mordet, 9/11 eller extrem-positiva som Ravellis räddning vid Sveriges VM-brons i fotboll 1994.
För mig var även Mission Briefs 1.08,9 i Lexington 2015 ett sådant ögonblick. Jag satt på den slitna läktaren på The Red Mile i Kentucky, eller rättare sagt, jag stod upp sista 100 meterna av hennes lopp när jag insåg vad som var på väg att hända.
Hade hon inte fått vara med bland de 50 så hade jag sagt upp bekantskapen med några mina arbetskamrater. Det krävdes dock att jag höll käften om Delicious. Vilket gör mig lite ledsen idag. När bråkmakarna samtidigt plockar fram meriter hos hästar som Une de Mai, Jag de Bellouet eller Jamin – som det krävs en toalettrulle för att få plats med hela listan – så mjuknar jag lite. Det är en sjuhelvetes samling oavsett.
Vem är självklar på din lista? Varför? Kommentarsfältet är fritt. Fram till jul årsskiftet kommer vi att räkna ned. Och vi räknar med skäll och synpunkter.
För inte ens när vi är kliniskt objektiva finns en förhoppning om att vi har alla rätt.

Ola Lernå på twitter:

Är helt med på att de lägger om matchningen på Bold Eagle. Men att försöka prångla ut honom i kallblodslopp känns v… twitter.com/i/web/status/9…
@rapidchamp - 31 Jan
Kihlström och Nivard fick 20.000 kronor i böter för omstart, Lebourgois 20.000 för ”ohörsamhet", Björn Goop 7.000 f… twitter.com/i/web/status/9…
@rapidchamp - 29 Jan
Det lutar åt endast en spik; Sebastian Journey. Finns några delar kvar till kvällens V86-bolag. tillsammans.atg.se/utloggad/lagsi…
@rapidchamp - 24 Jan
Varför får Daniel Olsson när inte jag får? Och då kan man lika gärna se det på tv. sulkysport.se/kronika/give-m…
@rapidchamp - 24 Jan
Jag älskar ”war horses”! sulkysport.se/superhastar-pa…
@rapidchamp - 24 Jan
Fokustema
Krönika
Läs senare

Höjda prispengar – ingen drivkraft?

Höjda prispengar är uppenbarligen inte den enda drivkraften för att starta sin häst. Startlistorna gapar för dagen skrämmande tomma, trots att det handlar om det bästa som ska erbjudas, både för hästägare och spelare.
Av
Ola Lernå

V86 Solvalla: 14 lediga platser
V86 Åby: 16 lediga platser
GS75 Halmstad: 32 lediga platser
V64 Solvalla tisdag: 26 lediga platser
I några av loppen är det till och med så få anmälda hästar att prispengar brinner inne. Och då talar vi inte enbart om femhundringen som infördes vid årsskiftet för samtliga startande hästar.

Träningsförhållanden, vädret och vinter är förstås orsaker till färre startande. För enligt ST:s statistik ska det finnas tillräckligt med ”aktiva” hästar för att fylla loppen.

I tävlingsplaneringen inför 2018 plockades dessutom 250 bort lopp jämfört med 2017. De allra flesta under vintermånaderna januari-mars. Antalet tävlingsdagar är dock det samma som tidigare.

Antingen kommer antalet lopp sjunka ytterligare, eller måste befintliga hästar kunna starta fler gånger.

 

Om vi bara tittar på januari så kördes 526 lopp under 2016, 480 under 2017 och i år kördes 448 lopp. Svensk Travsport har lyssnat på aktiva och minskat antalet lopp, men samtidigt gett banorna möjlighet att dela lopp; till exempel skriver Solvalla endast ut nio lopp på tisdagarna.

Samtidigt som det regnar pokalårsmiljoner runt om på Sveriges travbanor, så kan inte loppen fyllas, vilket i förlängningen skapar mindre intressanta lopp spelmässigt. Och lägre spelomsättning vill ingen inom travsporten ha.

En 500-ring i startprispeng kan ses som ett incitament för att starta på hemmaplan. Men omkostnaderna för start är förstås större än så. Åby bjuder på boxhyran för hemmahästarna och kanske är det på kostnadsbiten som pokalårspengarna skulle göra störst nytta?

En sänkt kostnad (boxhyra, anmälningsavgift, transportbidrag) är månne ett större incitament för att ge sig ut och tävla än ett högt förstapris? Jag har haft svårt att acceptera det – samtidigt som jag aldrig träffat någon som köpt travhäst för att tjäna pengar.

Hästbeståndet kommer att sjunka ytterligare. Det vill säga att fler hästar slutar än vad det föds för tillfället. Alternativen är då få. Antingen kommer antalet lopp sjunka ytterligare, eller måste befintliga hästar kunna starta fler gånger.

Samtidigt som jänkarvagn, barfota och helstängt definitivt inte förlänger några karriärer. Här finns ett grundläggande problem som måste lösas för framtiden.
Och det väldigt fort.

Ola Lernå på twitter:

Är helt med på att de lägger om matchningen på Bold Eagle. Men att försöka prångla ut honom i kallblodslopp känns v… twitter.com/i/web/status/9…
@rapidchamp - 31 Jan
Kihlström och Nivard fick 20.000 kronor i böter för omstart, Lebourgois 20.000 för ”ohörsamhet", Björn Goop 7.000 f… twitter.com/i/web/status/9…
@rapidchamp - 29 Jan
Det lutar åt endast en spik; Sebastian Journey. Finns några delar kvar till kvällens V86-bolag. tillsammans.atg.se/utloggad/lagsi…
@rapidchamp - 24 Jan
Varför får Daniel Olsson när inte jag får? Och då kan man lika gärna se det på tv. sulkysport.se/kronika/give-m…
@rapidchamp - 24 Jan
Jag älskar ”war horses”! sulkysport.se/superhastar-pa…
@rapidchamp - 24 Jan
Fokustema
Krönika
Läs senare

Give me a call, Jerry!

Suckar ni djupt och ser kompisarna börja packa för Paris och Prix d’Amérique?
Sluta gnäll.
Det är kul att ha sett Prix d’Amérique på plats. Men det är inte så kul att se Prix d’Amérique på plats.
Av
Ola Lernå
På gång mot Paris? Trots ett fantastiskt genomfört träningsjobb med Ola Lernå i vagnen så valde Jerry Riordan en annan kusk i Prix d'Amérique – och krönikören väljer att se loppet på tv. Foto Mia Törnberg
På gång mot Paris? Trots ett fantastiskt genomfört träningsjobb med Ola Lernå i vagnen så valde Jerry Riordan en annan kusk i Prix d'Amérique – och krönikören väljer att se loppet på tv. Foto Mia Törnberg

Jag vill börja med att påpeka att jag inte är bitter, även om de längsta reseuppdragen jag tilldelas för tillfället är att köpa kaffe på Martin & Cervera. Förvisso är Grosbois en av mina hästliga favoritplatser, att hänga på Café de la Paix och se hela världen gå förbi på fem minuter är ett givet utflyktsmål i Paris eller att sippa ett glas Ruinart på Vincennes stallbacksfik något av det bästa som finns.

Och Vincennes är mäktigt, men just Prix d’Amérique är bara en stökig upplevelse som alltid slutar med att du ser loppen på tv.

Lämnade stallbacksbrickan via ett hål i staketet

Att jobba som murvel under Pd’A kan vara en mardröm. Det har förvisso blivit bättre på ackrediteringsfronten, men tidigare var det med vånda man kom till banan. Det verkade avgörande om ackrediteringspersonalens morgonrutiner fungerat fint för att man skulle få åtkomst till stallbacken. Svenska journalister ”lånade” stallbacksbrickan av varandra, lämnade över den via ett hål i staketet och sedan fick man finna sig i att jobba från stallbacken resten av dagen.
Vid ett tillfälle var min ackrediteringsansökan helt borta. Efter 30 minuters tjafsande kände jag att min entré på banan såg ut att vara fullständigt chanslös. Då dök Jos Verbeeck upp, tog i hand, sa något till vakten och plötsligt hade jag full ackreditering, inklusive en fotoväst jag inte behövde…

Jag har förberett mig i detalj inför de flesta Vincennes-besöken. Bäst utsikt har man i franska pressens tillhåll, givetvis med medhavd kikare. Men de brukar stängas för utländska journalister vid Prix d’Amérique och numera har man gjort det även övriga dagar. ”Internationell press” får ett fikarum som vetter mot – parkeringen. En liten överfylld balkong som man får slå sig ut till på framsidan ger minimala möjligheter att se hela banan. Och det slutar med att du ser loppen på tv.

Stallbacksfiket då? Grym stämning, god champagne, Bold Eagle-tränaren Sebastién Guarato är en av dem som aldrig missar att ta en ”coupe” efter trerätterslunchen på den magnifika stallbacksrestaurangen. Men sitter du där och ser loppen gör du det – på tv.
Överhuvudtaget lämpar sig faktiskt trav på en bana som mäter 1.975 meter bäst på tv. Att det är januari, småblåsigt, kallt, lite regn i luften, sura taxi-chaufförer samt att det krävs 14 kurser i matematisk statistik för att klara fylla i en tiercé-kupong ger mig ytterligare vatten på kvarnen. Prix d’Amérique upplevs bäst på tv.

 

Did You catch Ola’s cat-like reflexes?Jerry Riordan till fotograf Mia Törnberg sedan Ringostarr Treb stegrat sig och givit krönikören en nära-dödens-upplevelse

Även jag blev förvånad över kuskvalet på Wild Honey.
”Just Wild Honey körde jag sandjobb med två gånger innan hon åkte till Frankrike”, berättade Olsson för Sulkysport.
Nästan så att jag kände att Jerry Riordan borde slå mig en signal. Jag fick ju chansen bakom Ringostarr Treb när vi var och gjorde ”träna med proffsen” hos Riordan i senhöstas. Och Jerry var nöjd med min tömföring, men uppenbarligen inte tillräckligt för att ”give me a call”.
Förvisso har Daniel Olsson 1.597 segrar i karriären. Jag har noll. Och jämförelsen slutar med att vi har likvärdig erfarenhet av våra presumtiva Pd’A-uppsittningar…

Rolf Andersson, ägare till Readly Express, hade en vinnare på Solvalla igår och vi sammanstrålade på stallbacken. Min hälsning: Glöm inte att njuta!
Rolfs kommentar: ”Jag har ju sprungit på Valla sedan 1968 och sett hästar som Roquepine. Bellino II och andra Prix d’Amérique-fantomer. Jag är redan så in i helsicke nervös. Så att njuta – det kommer jag definitivt inte göra”.

Rolf åker ner på lördag för att se Prix d’Amérique på plats.
Jag lovar att återkomma om vilken tv-skärm han valde att se loppet på.

Ola Lernå på twitter:

Är helt med på att de lägger om matchningen på Bold Eagle. Men att försöka prångla ut honom i kallblodslopp känns v… twitter.com/i/web/status/9…
@rapidchamp - 31 Jan
Kihlström och Nivard fick 20.000 kronor i böter för omstart, Lebourgois 20.000 för ”ohörsamhet", Björn Goop 7.000 f… twitter.com/i/web/status/9…
@rapidchamp - 29 Jan
Det lutar åt endast en spik; Sebastian Journey. Finns några delar kvar till kvällens V86-bolag. tillsammans.atg.se/utloggad/lagsi…
@rapidchamp - 24 Jan
Varför får Daniel Olsson när inte jag får? Och då kan man lika gärna se det på tv. sulkysport.se/kronika/give-m…
@rapidchamp - 24 Jan
Jag älskar ”war horses”! sulkysport.se/superhastar-pa…
@rapidchamp - 24 Jan
Fokustema
Krönika
Läs senare

Kort minne och snabba fingrar

Ribban har knappt slutat dallra efter Årets Idrottsgala där hästsporten på nytt upprörde känlsorna. Peder Fredricson försvarade sin titel i Jerringpriset, vilket jag inte blev det minsta förvånad över.
Av
Ola Lernå

Jag brukar sällan irritera mig över sådana här omröstningar, även om något skaver över att varken Ina Scot eller Maharajah lyckades ta sig hela vägen.

Fast det gjorde Peder Fredricson. Som går rakt genom rutan, vältalig, sympatisk och lätt att gilla. Svårigheten för travsporten i sådana här sammanhang är att vi helst – och ska – lyfta fram den som gjort det verkliga jobbet; hästen. Det är den verkliga stjärnan inom sulkysporten. Jag har läst flera artiklar om Peder Fredricsons Jerringpris, innehållande EM-guldet individuellt och EM-silver i lag – utan att ”Allan” har nämnts överhuvudtaget.
Hästen heter egentligen H&M All In, är elva år och efter Kashmir van Schuttershof. Han är min hjälte i sammanhanget.

Travsporten får nog nöja sig med att prisa sina egna på hästgalan. I år senare än någonsin. Här har jag alltid tyckt att nomineringarna är viktigare än vinnarna. Och har inte varit upprörd sedan 1999 då en obesegrad fyraårig Victory Tilly berövades på titeln Årets Häst.
I år ges förutsättningarna igen.

Att Årets Häst-galan är senarelagd till slutet av februari ger alla möjligheter för att vinnaren inte var bäst 2017, utan 2018.
För oavsett om du är journalist (vilka röstar fram vinnarna i alla kategorier utom en) eller allmänt röstsugen travintresserad (Årets Häst) så influeras du.
Nicklas Westerholms dubbelseger på V75 igår kan ha avgjort Årets Komet-titeln. Och om Propulsion eller Readly Express vinner Prix d’Amériqe nästa vecka lär oddsen rasa på att någon av dem blir Årets Häst – 2017…
Givetvis ska det inte påverka, men vi är bara människor. Med kort minne och snabbt röstningsfinger.

Ola Lernå på twitter:

Är helt med på att de lägger om matchningen på Bold Eagle. Men att försöka prångla ut honom i kallblodslopp känns v… twitter.com/i/web/status/9…
@rapidchamp - 31 Jan
Kihlström och Nivard fick 20.000 kronor i böter för omstart, Lebourgois 20.000 för ”ohörsamhet", Björn Goop 7.000 f… twitter.com/i/web/status/9…
@rapidchamp - 29 Jan
Det lutar åt endast en spik; Sebastian Journey. Finns några delar kvar till kvällens V86-bolag. tillsammans.atg.se/utloggad/lagsi…
@rapidchamp - 24 Jan
Varför får Daniel Olsson när inte jag får? Och då kan man lika gärna se det på tv. sulkysport.se/kronika/give-m…
@rapidchamp - 24 Jan
Jag älskar ”war horses”! sulkysport.se/superhastar-pa…
@rapidchamp - 24 Jan
Sport