Sulkysport har tittat lite närmare på Grand Criterium de Vitesse och löpningens historia. Loppet hölls första gången 1958 och vi fick vänta till 1991 innan en svenskfödd travare var först över linjen.
I år finns det en svenskfödd travare – Alcoy – uppfödd av Leif Bäckman och såld till hästägare hos belgiska bröderna Christophe och Vincent Martens 2017. Ready Cash-sonen får sitt elddop på sin hemmabana och har en tuff uppgift framför sig.
***
11 hästar har definitivanmälts till Grand Criterium de Vitesse och förutom Alcoy blir det ett svenskt tvåbent inslag – Björn Goop sköter tömmarna bakom Richard Westerinks fransmannen Frisbee d’Am, uppfödd av Anders ”Am Bloodstock” Ström.
***
6 svenskfödda vinnare har toppat i Grand Criterium de Vitesse. Torbjörn Jansson var först ut med Mr Lucken 1991 och Able Mission-sonen har följts av Remington Crown 1999, Gigant Neo 2003, Västerbo Daylight 2005, Opal Viking 2008 och Readly Express 2019.
***
9 svenska tränarsegrar har det blivit. Torbjörn Jansson både tränade och körde Mr Lucken (1991) och Peace Corps (1992). Här är alla svensktränade vinnare:
År – Häst – Kusk – Tränare– Tid
- 1991 – Mr Lucken – Torbjörn Jansson – Torbjörn Jansson – 1.12,4a
- 1992 – Peace Corps – Torbjörn Jansson – Torbjörn Jansson – 1.13,8a
- 1994 – Giant Force – Olle Goop – Per Eriksson – 1.13,3a
- 1997 – Gum Ball – Stig H Johansson – Stig H Johansson – 1.11,5a
- 2000 – Moni Maker – Jimmy Takter – Jimmy Takter – 1.10,5a
- 2003 – Gigant Neo – Jean-Michel Bazire – Stefan Melander – 1.13,2a
- 2005 – Västerbo Daylight – Åke Svanstedt – Michael Demmers – 1.10,5a
- 2008 – Opal Viking – Jorma Kontio – Nils Enqvist – 1.11,1a
- 2019 – Readly Express – Björn Goop – Timo Nurmos – 1.08,9a
***
8 hästar har vunnit dubbeln Grand Criterium de Vitesse och Elitloppet samma år. Senast Timoko 2017 och först ut var Jamin 1959. Övriga dubbelsegrare är Roquepine (1967), Eleazar (1977), Sea Cove (1993), Gum Ball (1997), Remington Crown (1999) och Varenne 2002.
***
5 vinster – och dessutom i rad! – har Une de Mai i Grand Criterium de Vitesse. Första segern togs 1969 och sedan toppade hon 1970, 1971, 1972 och 1973.
***
4 triumfer i Grand Criterium de Vitesse har både Ourasi och Timoko.
Jean-Rene Gougeon satt bakom Ourasi vid tre av fyra segrar och han var också kusken bakom Une de Mai (fem segrar) och har även kört Bellino II vid hans två triumfer plus att Gougeon guidade Hadol du Vivier till vinst 1980. Nio tränarsegrar ståtar Jean-Rene Gougeon och det är han i särklass med.
***
4 triumfer har Björn Goop som körsven. Tre av dem har tagits bakom Richard Westerinks Timoko åren 2015, 2016, 2017 samt Timo Nurmos-tränade Readly Express 2019.
***
1958 var första året som Grand Criterium de Vitesse kördes. Jariolain var först ut för Orlando Zamboni och vann på 1.15,7a/1.609 meter. Idag delas löpningsrekordet mellan Bold Eagle (2017) och svenskfödde Readly Express (2018) med 1.08,9a – båda söner till flerfaldige championhingsten Ready Cash.
***
7 vinnare har Kerjacques lämnat av Grand Criterium de Vitesse och det toppar han på bland avelshingstarna. Fem av vinsterna har tagits av stoet Une de Mai och de två andra triumferna står Eleazar (1977-1978) bakom.
***
Grand Criterium de Vitesse 1958 – 2022
År – Häst – Stamtavla – Tid – Kusk
1958 – Jariolain – e. Carioca II – 1.15,6a – Orlando Zamboni 1959 – Jamin – e. Abner – 1.15,6 – Jean Riaud 1960 – Tornese – e. Pharaon – 1.15,7 – Sergio Brighenti 1961 – Tornese – e. Pharaon – 1.15,7 – Sergio Brighenti 1962 – Masina – e. Quinio – 1.16,4 – Francois Brohier 1963 – Newstar – e. Petit Jean III – 1.16,4 – Walter Baroncini 1964 – Nike Hanover – e. Star’s Pride – 1.19,2 – Johannes Frömming 1965 – Ozo – e. Vermont – 1.16,7 – Roger Massue 1966 – Quioco – e. Vermont – 1.16,3 – Michel-Marcel Gougeon 1967 – Roquepine – e. Atus II – 1.16,5 – Henri Levesque 1968 – Roquepine – e. Atus II – 1.15,3a – Henri Levesque 1969 – Une de Mai – e. Kerjacques – 1.16,8a – Jean-Rene Gougeon 1970 – Une de Mai – e. Kerjacques – 1.16,4a – Jean-Rene Gougeon 1971 – Une de Mai – e. Kerjacques – 1.17,3a – Jean-Rene Gougeon 1972 – Une de Mai – e. Kerjacques – 1.15,8a – Jean-Rene Gougeon 1973 – Une de Mai – e. Kerjacques – 1.15,8a – Jean-Rene Gougeon 1974 – Amyot – e. Garde Moi – 1.16,7a – Michel-Marcel Gougeon 1975 – Bellino II – e. Boum III – 1.15,4a – Jean-Rene Gougeon 1976 – Bellino II – e. Boum III – 1.15,3a – Jean-Rene Gougeon 1977 – Eleazar – e. Kerjacques – 1.15,0a – Leopold Verroken 1978 – Eleazar – e. Kerjacques – 1.15,4a – Leopold Verroken 1979 – High Echelon – e. Patara – 1.15,9a – Jean-Pierre Dubois 1980 – Hadol du Vivier – e. Mitsouko – 1.14,1a – Jean-Rene Gougeon 1981 – Ideal du Gazeau – e. Alexis III – 1.14,6a – Eugene Lefevre 1982 – Hymour – e. Nonant le Pin – 1.15,9a – Jean-Pierre Dubois 1983 – Spice Island – e. Lindy’s Pride – 1.14,5a – Kurt Hörmann 1984 – Lurabo – e. Ura – 1.14,5a – Michel-Marcel Gougeon 1985 – Mon Tourbillon – e. Amyot – 1.15,0a – Jean-Pierre Viel 1986 – Ourasi – e. Greyhound – 1.15,1a – Jean-Rene Gougeon 1987 – Ourasi – e. Greyhound – 1.14,0a – Jean-Rene Gougeon 1988 – Ourasi – e. Greyhound – 1.12,7a – Jean-Rene Gougeon 1989 – Ourasi – e. Greyhound – 1.14,5a – Jean-Rene Gougeon 1990 – Express Ride – e. Super Bowl – 1.12,5a – Heikki Korpi 1991 – Mr Lucken – e. Able Mission – 1.12,4a – Torbjörn Jansson 1992 – Peace Corps – e. Baltic Speed – 1.13,8a – Torbjörn Jansson 1993 – Sea Cove – e. Bonefish – 1.12,8a – Jos Verbeeck 1994 – Giant Force – e. Meadow Road – 1.13,3a – Olle Goop 1995 – Houston Laukko – e. Choctaw Brave – 1.11,5a – Jorma Kontio 1996 – Crowning Classic – e. Crowning Point – 1.12,7a – Mauro Baroncini 1997 – Gum Ball – e. Speedy Crown – 1.11,5a – Stig H Johansson 1998 – Echo – e. Javari – 1.11,1a – Jean-Etienne Dubois 1999 – Remington Crown – e. Lord of All – 1.12,2a – Jos Verbeeck 2000 – Moni Maker – e. Speedy Crown – 1.10,5a – Jimmy Takter 2001 – Gobernador – e. Buvetier d’Aunou – 1.11,0a – Dominik Locqueneux 2002 – Varenne – e. Waikiki Beach – 1.09,6a – Giampaolo Minnucci 2003 – Gigant Neo – e. Super Arnie – 1.13,2a – Jean-Michel Bazire 2004 – Kesaco Phedo – e. Caballio In Blue – 1.09,9a – Jean-Michel Bazire 2005 – Västerbo Daylight – e. Spotlite Lobell – 1.10,5a – Åke Svanstedt 2006 – Kazire de Guez – e. Udo de Touraine – 1.11,3a – Jean-Michel Bazire 2007 – Kesaco Phedo – e. Caballio In Blue – 1.10,7a – Jean-Michel Bazire 2008 – Opal Viking – e. Turnpike Taylor – 1.11,1a – Jorma Kontio 2009 – Meaulnes du Corta – e. Voici du Niel – 1.11,2a – Pierre Levesque 2010 – Meaulnes du Corta – e. Voici du Niel – 1.11,1a – Pierre Levesque 2011 – Quaker Jet – e. Love You – 1.10,7a – Jean-Etienne Dubois 2012 – Santa Rosa France – e. Kaisy Dream – 1.10,0a – William Bigeon 2013 – Timoko – e. Imoko – 1.10,2a – Jos Verbeeck 2014 – Univers de Pan – e. Kenya du Pont – 1.10,0a – Philippe Daugeard 2015 – Timoko – e. Imoko – 1.11.3a – Björn Goop 2016 – Timoko – e. Imoko – 1.10,2a – Björn Goop 2017 – Timoko – e. Imoko – 1.09,5a – Björn Goop 2018 – Bold Eagle – e. Ready Cash – 1.08,9a – Franck Nivard 2019 – Readly Express – e. Ready Cash – 1.08,9a – Björn Goop 2020 – Vivid Wise As – e. Yankee Glide – 1.09,7a – Alessandro Gocciadoro 2021 – Vivid Wise As – e. Yankee Glide – 1.10,1a – Alessandro Gocciadoro 2022 – Etonnant – e. Timoko – 1.09,1a – Atnhony BarrierFotnot: distansen i Grand Criterium de Vitesse är 1.609 meter, autostart.