Fokustema
Daniel Redén-domen
Läs senare

En logisk kullerbytta

Sulkysport har bett advokat Mats Müllern kommentera domen mot Daniel Redén och han kallar den för en logisk kullerbytta och anser att ST borde ta eget ansvar och inte gjort Redén till en måltavla.
Av
Mats Müllern
Upplåst för dig som är prenumerant
Svensk Travsport har gjort Daniel Redén till en måltavla. Foto: Oliver Buchmann
Svensk Travsport har gjort Daniel Redén till en måltavla. Foto: Oliver Buchmann

Travets ansvarsnämnd (STAD) har kommit med sitt beslut i ärendet om Propulsions nervsnittning. Reden dömdes enligt travsportens så kallade strikta ansvar. Det innebär att man funnit att han varit utan skuld till den otillåtna åtgärden, att starta en nervsnittad häst. Men senare kommer man fram till att något straff inte skall dömas ut, med motiveringen just att han saknar skuld.

Man dömer den oskyldige till ansvar men befriar honom för påföljd då han är oskyldig. Det är inget annat än en logisk kullerbytta, även om man skulle kunna uppfatta att slutresultatet är salomoniskt. Beslutet väcker ett antal frågor, dels om tillåtligheten av så kallat strikt ansvar, dels om vem som kan och skall hållas ansvarig för otillåtna åtgärder.

När det gäller frågan om lagligheten i att ha ett så kallat strikt ansvar är det egentligen en ganska enkel juridisk fråga. Sedan mer än två tusen år har i västvärlden gällt den gamla romerskrättsliga principen ”nulla poene sine lege/inget straff utan lag, och nulla poene sine culpa/inget straff utan skuld” .

Denna så kallade legalitetsgrundsats har ansetts gälla generellt inom ramen för straffrätten, och torde gälla även utanför den offentliga bestraffningen, exempelvis inom idrottsvärlden. Strikt ansvar accepteras dock inom andra områden som till exempel skadeståndsrätten, men kräver där lagstöd.

Som exempel kan nämnas frihetsberövanden, exekutiva tvångsåtgärder, sprängningsverksamhet, kärnkraft- och flygverksamhet. Rättspraxis har därutöver godtagit institutet vid farlig militär verksamhet, exempelvis skjutövningar.

Legalitetsgrundsatsen har formulerats som den så kallade oskuldspresumtionen och kom att inflyta först i FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna och sedermera i Europakonventionens artikel sex punkt två som lyder ”Var och en som blivit anklagad för brott skall betraktas som oskyldig till dess hans lagliga skuld lagligen fastställts.””

Denna artikel anses utgöra ett förbud mot strikt ansvar. Och i den svensk grundlagen Regeringsformen 2 kap 19 § stadgas att ”Lag eller annan föreskrift får inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.”

Alltså; om det föreligger en föreskrift som strider mot oskuldspresumtionen skall den underkännas vid en legal prövning enligt den så kallade normskyddsläran.

Bakgrunden till Europa- och FN-konventionerena var att vid krigsförbrytarrättegångarna efter andra världskrigets hemskheter försvarade sig de åtalade med att man bara följde en i laglig ordning fastställd bestämmelse. Man lydde bara order. För att komma till rätta härmed bildades just FN med första uppgift att stifta förordningen som stadgade vilka mänskliga fri och rättigheter som inte ens kunde åsidosättas med lag. Åtal för krigsförbrytelser skulle följa den internationella lagen och inte den nationella.

Enligt min uppfattning skall oskuldspresumtionen gälla även för det regelsystem som råder inom idrotten. Den har ingen rätt eller något stöd för att man skulle kunna ifrågasätta de grundläggande rättigheterna. Tvärtom borde väl idrottsvärlden gå i spetsen för upprätthållande av dessa. Man skall inte arrangera spel eller tävlingar i de länder som ifrågasätter rättigheterna eller inte respekterar dem. Därmed faller trav- och galoppsportens så kallade strikta ansvar, beslutande organ skall tillämpa normskyddet och Regeringsformens förbud mot åsidosättande av de grundläggande rättigheterna.

Frågan om tillämpningen av det strikta ansvaret har prövats av domstolar. 2013 underkände den Svenska Högsta Domstolen med hänvisning till oskuldspresumtionen strikt ansvar i ett mål om så kallad frivillig berusning. Äldre svensk rättspraxis tydde på att det saknades ett krav på skuld om brott begåtts under inflytande av berusning.

Detta underkändes av HD som uttalade att även i berusningssituationer skulle oskuldspresumtionen gälla. Man hänvisade till stöd för sin uppfattning till Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna. Även den norska Högsta Domstolen har underkänt strikt ansvar, när det gällde åldersgränsen för sexualbrott mot barn. Detta ger starkt stöd för att strikt ansvar i bestraffande sammanhang inte är förenligt med gällande rättsprinciper.

Man kan fråga sig varför hästsporterna så envist håller fast vid att tillämpa principen att man skall fokusera på att bestraffa den oskyldige. Borde man inte fokusera på den skyldige? I Propulsionfallet framstår det som helt tydligt. Av beslutet framgår att när hästen inregistrerades hos ST hade ST, men inte Redén tillgång till handlingar som visade att hästen var nervsnittad. Därmed borde hästen inte ha inregistrerats alls eller med förbehåll att den inte fick tävla.

STAD konstaterar att förbundet intagit en ”passiv roll” och att man satt inne med uppgifter som kanske borde medfört någon form av åtgärd. Varför STAD säger ”kanske” är oklart, man borde naturligtvis inte ha registrerat hästen så att den inte kunde tävla med den förbjudna behandlingen.

Enligt min uppfattning borde ansvaret för hela Propulsion-affären läggas på ST och inte på den i god tro varande tränaren.

Doping och andra förbjudna åtgärder skall stoppas av den som har makten över och tillgång till uppgifter om förbjudna uppgifter och missar man detta trots att det framgår av materialet är detta inget annat än oaktsamhet och det är denne ansvarige som skall straffas.

Enligt uppgift är handläggaren avliden och någon bestraffning kan inte ske, men det bör inte leda till att ansvaret överförs på en oskyldig tränare. Istället kan man ställa sig frågan om ansvaret inte kan föras högre upp i organisationen, som inte tillsett att en person med tillräcklig kompetens är satt att handlägga dessa ärenden.

Det vill säga med tillräckliga språkkunskaper för att tolka utländska exporthandlingar. ST borde ta sitt ansvar och inte, som Maria Croon på presskonferensen sa att man tog sitt ansvar genom att ”åtala” Daniel Reden.

Han har i stället fått bli måltavlan för den kritik som borde riktas mot ST. Det är ST , som trots vetskap om den förbjudna åtgärden, föranlett till att Propulsion fått tävla i strid mot sina egna regler. Och även mot Djurskyddslagens straffbelagda regel. Nu är den närmast ansvarige avliden, varför den frågan förfaller.

Svensk dopingpolitik bör lägga tyngdpunkten vid att förhindra otillåtna åtgärder och därvid skall ansvaret läggas hos den som kan förhindra åtgärden. STAD konstaterar att det inte finns något som tyder på att Daniel Redén haft någon anledning att misstänka något.

När det började gå rykten om nervsnittning så genomförde ST genom sin säkerhetschef en undersökning som inte visade att Propulsion genomgått nervsnittning. Att trots detta lägga hela ansvaret på Redén är helt enkelt orättfärdigt och det borde enligt min uppfattning ha lett till att han helt skulle ha frikännts och inte bara att han slapp bestraffning.

Och ST borde respektera grundläggande fri- och rättigheter och upphöra med det strikta tränaransvaret och inte sälla sig till de mörka makter som bryter mot dessa.

England och Tyskland har inom galoppsporten mjukat upp regeltillämpningen så att den närmast kan beskrivas som ett förklaringsansvar med omvänd bevisbörda. Till sist i denna del vill jag tillägga att om samma fråga som prövas av STAD eller Överdomstolen kommer att prövas av allmän domstol, finner jag det i stort sett uteslutet att man kommer att tolerera strikt tränaransvar. Man kommer att följa oskuldspresumtionen och inte döma till strikt tränaransvar. Och en fråga som gäller individens civila rättigheter kan alltid prövas av allmän domstol.

I en intervju efter beslutet meddelade Redén att beslutet kommer att överklagas. Om allmänna processrättsliga regler gäller även för Överdomstolens förfarande är det inte möjligt då det inte dömts ut något straff. Man kan inte bara klaga över innehållet och motiveringen i en dom när någon bestraffning inte utgått. Men det torde inte finnas något absolut förbud för överdomstolen att pröva frågan i hela dess vidd. Men läget är oklart.

Avslutningsvis noterar jag att Maria Croon i ett uttalande framförde att man nu skall aktivera kravet på återbetalning av Propulsions prispengar. Jag vill, utan att ta slutlig ställning i frågan, bara erinra om det juridiska rättsinstitutet condictio indebit, som säger att återbetalning av felaktig utbetalning inte skall ske om mottagaren har varit i god tro om sin rätt till betalningen och därefter, genom exempelvis redovisning, har inrättat sig härefter.

Ett antal färska rättsfall i frågan och en färsk monografi har behandlat institutet. Och när dessutom den felaktiga utbetalningen möjliggjorts genom ST:s bristande uppmärksamhet, tror jag att mycket talar för en svår uppförsbacke för ST för att få tillbaka prispengarna.

Fokustema
Insändare
Läs senare

En större skandal än Propulsion-affären

Fullmäktige, förtroenderåd, travsällskap, BAS-organisationer, alla aktiva! Kräv svar från ST:s styrelse.
Är min analys korrekt eller inkorrekt, undrar Ruth Riekola, medlem i ASVT, Hallands Travsällskap, Halmstad Hästägarförening och STHF Jägersro.
Av
Ruth Riekola
Upplåst för dig som är prenumerant

Svensk Travsports styrelse handlar i strid mot:

  • Helheten
  • Äganderätten
  • Svensk skattelagstiftning
  • EU-rätt
  • Avtal med regeringen daterat den 29 november 2018, undertecknat av Marjaana Alaviuhkola för Svensk Travsport
  • Beslut på ASVT:s stämma den 13 november 2021
  • Experters utlåtande i Denningers rapport med mera

Ytterligare underlag som jag stöder mig på:

  • Korrespondens med Finansinspektionen och Jordbruksverket
  • Material från ASVT inför extra stämma den 13 november 2021
  • ST:s förslag till nya stadgar
  • Stadgar skrivna efter underlag upprättade av ST:s styrelse för Travsällskap och BAS- organisationer
  • Ett antal kontakter sedan den 12 mars 2019

ST:s styrelse efterlyser transparens, inga särintressen eller dolda agendor, men tyvärr lever det inte upp till detta själva. Jag har försökt att få Marjaana Alaviuhkola och Maria Croon att ta på sig ledartröjorna – det finns fortfarande tid. Dessa båda vet att allt handlar om sakfrågor inte enskilda personer.

Vi måste börja om från grunden:

FAKTA

Uppfödare/hästägare bildade Travsällskapen. ATG bildades år 1974 – överskottet skulle gå till sporten. År 2019 ändrades tidigare gällande regler. Spelskatten ändrades till 18 procent i övrigt skulle svensk skattelagstiftning gälla.

ST, travsportens serviceorganisation, köpte en aktie i Svensk Galopp (SG) för att kunna bilda en koncern. I Denningers rapport vill ST komma ur koncernmodellen för att kunna avyttra aktier i ATG. Till vem/vilka? Varför? Om en enda aktie avyttras gäller inte koncernmodellen längre.

ST:s styrelse vägrar arbeta som en koncern – helheten, Travsällskap, ST och ATG. Sportens pengar skattas därför bort i ATG. Bolagsskatt för år 2019 är 342 miljoner, 493 miljoner för år 2020. År 2021? Observera! Årsredovisningarna går att ändra.

Ska Travsällskapens ägare, uppfödare/hästägare, ställa upp gratis med hästar för att ATG ska kunna bedriva spel på hästar. Det gäller även nödvändig del av Travsällskapens anläggningar, administrativa kostnader på banorna och administrativa kostnader som ST har för att ATG ska kunna bedriva spel på hästar. Vem utför gratistjänster idag? Detta handlar inte om prispengar.

Uppfödare/hästägare är en brokig samling – liten uppfödning, stor uppfödning, hästägare som äger ”en hästsvans”, som äger en egentränad häst, mindre hästägare, stora hästägare, tränare, amatörer.

Det vi har gemensamt är att alla hästar som kommer till start är lika mycket värda ur spelsynpunkt. Härligt, fattig som rik kan, i detta individualistiska samhälle, existera under samma tak!

  • För dem som driver verksamheten i andra vinstgivande företag blir det ett 0-summespel.
  • För dem som driver verksamheten med redan skattade pengar gör det en avsevärd skillnad.

Alla är vi, i olika grad, kunder till travtränare med personal, hyrkuskar, veterinärer, foderleverantörer, leverantörer av utrustning, stallar, egna banor med mera.

Är inte sådana kostnader avdragsgilla för moms?

Marjaana Alaviuhkola ringde mig den 14 oktober 2021 eftersom travsällskap hört av sig med anledning av min insändare som Visselblåsare i Sulkysport. Efter mötet skrev Alaviuhkola ett odaterat mejl till ordföranden i travsällskapen med samma innehåll som står i det ”diktat” som Alaviuhkolaskrev till Hallands Travsällskap inför höstmötet den 15 november 2021.

Pekka Lähdekorpi ”klubbade” snabbt ”avslag” utan att jag fick yttra mig om mina frågeställningar.

I mejlet står:

”På vårt höstmöte den 15 november kommer vi rekommendera ett avslag på förslagen. Vid ett ja avseende avslaget lämnar vi frågorna bakom oss. Vid ett eventuellt nej till avslaget hänvisas frågorna vidare till vårt årsmöte våren 2022, då vi genom det får mer tid att bereda svar på frågeställningarna från ST. Nu när banor och basorganisationer är överens om att besluta om en ny organisation för Svensk Travsport att gälla från april 2022, måste fokus vara på att förverkliga det på bästa sätt”.

På bästa sätt för vem/vilka? Var finns ägarna till banorna? Uteslutna? Banor är ingen juridisk person! Maktförskjutning enligt Denningers rapport. Detta och mycket annat har ST:s styrelse inte informerat fullmäktige om.

Varför fanns inte en organisation på plats i god tid innan år 2019 anpassad till en effektiv bolagsform och svensk skattelagstiftning? Svaret kan finnas i den redogörelse som anlitad expert enligt Denningers rapport lämnat till förtroenderådets möte den 12 december 2018. Redogörelsen finns inte nämnd i protokollet från mötet, signerat av Marjaana och ytterligare två personer.

Förmodligen finns något i redogörelsen som behandlar organisation och skatter. Protokoll är en värdehandling och ska innehålla det som behandlats på mötet.

Redogörelsen efterlyses!

Avtal med regeringen daterat den 29 november 2018, undertecknat för Svensk Travsport av Marjaana Alaviuhkola.

  • I § 2 står: ”Bolagsordningen för bolaget har godkänts av regeringen och får inte ändras utan regeringens tillstånd. Förbunden förbinder sig att inte överlåta aktier i bolaget till någon som inte förut är aktieägare i bolaget utan regeringens tillstånd.”
  • I § 3 står: ”Förbunden har att verka för att trav- och galoppsporten inom landet ska kunna bedrivas på ett sådant sätt att de långsiktiga förutsättningarna för sportens utveckling och geografiska spridning tryggas. Därvid ska galoppsporten och de mindre travbanornas särskilda behov beaktas.”

ST:s styrelses nya föreslagna stadgar strider mot gällande avtal. Den nya tänkta organisationen för Svensk Travsport att gälla från april 2022 ser inte till helheten, kostnaderna blir enorma. En ineffektiv organisation. Se Denningers rapport.

ST:s styrelse har hos Finansinspektionen begärt att få ändra bolagsordningen i ATG. Jag känner mig trygg med det senaste svaret från handläggaren på Finansinspektionen. Hon skriver den 14 januari 2022: ”Tack för alla handlingar och dokument. Som sagt om det blir aktuellt med en omförhandling går vi noga igenom alla förutsättningar.”

Spelmarknadsutredningen SOU 2020:64 undertecknad för Svensk Travsport av Marjaana Alaviuhkola.

Min erfarenhet är att det inte räcker med att man skriver att ”det är hästägarna som finansierar sporterna”. Man måste med statistik kunna påvisa detta. Om ST inte har den statistiken har jag statistik att ställa till förfogande.

ATG

Vem kollar kostnadsutvecklingen? En personalökning från 272 år 2014 till cirka 500 personer 2021.

Det ”vita bladet” som Johan Lindberg efterlyste för flera år sedan Det är fortfarande högaktuellt beträffande stort som smått.

Så till slut ”Begreppet svenskfött” – begreppet finns inte i EU-rätten.

Sammanfattning av min korrespondens med Jordbruksverket. Detaljerna har sänts till ASVT.
Ursprungsland/födelseland. ST har handlat brottsligt från 1990-talet fram till den 20 april 2020 då någon kommit på att man under ett stort antal år arbetat mot gällande regler.

På 1990-talet kom hästar till Helsingborgs djursjukhus för frysmärkning från USA. SE -hip sändes på 2000-talet utomlands för att inmonteras på hästar som inte fötts i Sverige och hästar kom till Sverige över dagen för att få SE-chip inmonterat utan att ha fötts i Sverige. Brottsligt!

Fri rörlighet, godtycklig diskriminering mot import till fördel för inhemska produkter, jämlika konkurrensförhållanden

Eftersom ett föl kan avyttras när ägaren så önskar strider detta inte mot ovanstående. Enligt Werdenius rapport, sidan 14, måste ST:s stambok ändras. Exempelvis till:

”Det svenskregistrerade stoet sänds inför betäckningssäsongen utomlands för betäckning med utländsk hingst, godkänd i Sverige för avel. Det dräktiga stoet återinförs till Sverige efter 45 dagars konstaterad dräktighet.”

På stämman i ASVT den 13 november 2021 beslutades att ST skulle återkalla de utökade geografiska områdena som gäller från den 20 april 2020. Nuvarande beslut strider mot avtalet med regeringen daterad den 29 november 2018.

Jordbruksverket skrev i mejl den 4 januari 2022: ”Om Svensk Travsport vill ändra/återkalla sitt geografiska område så får de göra en ändring i sina plan- och riktlinjer och så meddela oss det. Då kommer vi att informera den ansvariga myndigheten i det land där ST har det utökade geografiska området. En sådan förändring ändrar inte status på de hästar som registrerades i ST medan det fanns ett utökat geografiskt område.”

Återkalla snarast!

Mitt förslag till en effektiv organisation som är enkel att genomföra till låg kostnad
I aktiebolag är det bolagsordningarna som styr verksamheten. Bolagen måste styras av ledningar där skatteoptimering sker. Aktierna i ATG ska liksom idag inte kunna avyttras så att koncernmodellen inte gäller. Överskottet är travsportens inte nya aktieägares.

Det är viktigt att koncernbidrag kan lämnas utan begränsning och att en buffert finns. En klausul måste finnas där man noga tänker igenom hur en avveckling ska ske om något Travsällskap ansöker om utträde. Det ska inte som idag bara kunna ”kastas ut”.

Mycket att tänka på så att vi får en koncern som handlar långsiktigt och är så rättvis och förutsägbar som möjligt. Det är helheten som ska gälla och inget annat. Dagsläget är inte bra. Enligt min mening lämnar ST idag omfattande bidrag utan att några som helst krav ställs på mottagarna.

Fokustema
Staten och ST/SG-avtalet
Läs senare

Hur står det till med avtalet kring HNS?

Med stort intresse har jag följt debatten/dialogen mellan B-tränaren Hans Walker och Anders Källström i ST:s styrelse, angående avtalet med staten. Avtalet reglerar bland annat medel till Hästnäringens Nationella Stiftelse – HNS.
Av
M. Gustafsson
Upplåst för dig som är prenumerant
Insändarskribenten M. Gustafsson ställer flera frågor runt HNS-avtalet. Foto: Scott Graham
Insändarskribenten M. Gustafsson ställer flera frågor runt HNS-avtalet. Foto: Scott Graham

Såvitt jag förstår så har avtalet inte diskuterats i ST:s styrelse. Vilket i så fall innebär att ST:s ordförande inte har fått några mandat/förhandlingsinstruktion. Och då kan man inte ingå något avtal. Statens förhandlare har alltid protokollförda mandat. Har själv mött många på olika departement.

Om vi funderar lite vidare över mandat så fokuserar ST:s stadgar på travet i paragraf 2, ST:s ändamål. Och då uppkommer frågan om ST överhuvudtaget har befogenhet att ingå avtal med staten med sådant innehåll som avtalet har.

  • Ryms det inom de stadgar som medlemmarna gett ST?
  • Ryms det inom det uppdrag som medlemmarna gett ST i uppdrag att utföra.

ST ska enbart hålla på med travfrågor. Så befogenhetsfrågan blir ju lite trixig? Och då är vi ute på riktigt tunn is. Således kanske inget mandat eller inte befogenhet heller?

Sen är det nog ett absolut krav att det tas ett beslut i ST:s styrelse om det färdiga avtalet. Vem är annars ansvarig? ST:s styrelse är nog trots allt ansvarig för att man möjligen inte uppfyllt sin kontrollerande roll. Gäller nog alla ledamöter i så fall, inklusive adjungerade. Suck, inte alltid så lätt att sitta i en styrelse.

I paragraf 7 i avtalet står det dessutom följande: ”Detta avtal blir gällande endast under förutsättning av regeringens och förbundens godkännande.”

Om vi bortser från det självklara i att styrelsen ska godkänna vissa avtal så har man i det här fallet avtalsmässigt förbundit sig att godkänna det i förbundet. Vilket man inte gjort. Och då gäller väl inte avtalet? Står ju ”endast under förutsättning …”

Så då dyker frågan upp igen. Finns det något avtal? Inte godkänt i ST i enlighet med vad man lovat staten. Hur är det med ST:s befogenhet? Hur är det med mandat från styrelsen? Jag blir allt mer tveksam till om det överhuvudtaget finns något avtal. 

Och i så fall uppkommer ju ytterligare frågor. Vem har med vilket underlag attesterat och utanordnat medel de senaste åren. Att som attestant kräva underlag och protokollsutdrag är i alla organisationer som jag verkat i helt självklart. Tänk att utanordna 55 miljoner kronor utan avtal. Per år. Inte roligt.

Jag vill påpeka att mina synpunkter på intet sätt har med verksamheten i HNS, Wången, Strömsholm eller Flyinge att göra. De bedriver mycket fin verksamhet med kompetenta  och kunniga medarbetare.

I avtalet står det dessutom att de mindre travbanornas särskilda behov ska beaktas. Vilket mandat har ordförande för att skriva på något sådant? Framgår inte heller av stadgarna.

Då dyker befogenhetsfrågan upp igen. Det är säkert så att de mindre banorna har särskilda behov. Det har de större också men andra, men särskilda behov har de också. Säkert mellanbanorna också. I stadgarna sätts ingen bana före någon annan. Det är nog inte förenligt med allmänna rättsprinciper. Och kanske inte så kul att vara med i en sådan förening. Men här sätts liten före andra utan någon som helst diskussion. Konstigt.

I HNS årsredovisning anges att man erhållit 55 miljoner i anslag från ST. Men galoppen då? Många frågor blir det. 

Jag blir alltid så förundrad över många valberedningars förslag till nya ledamöter på olika ställen i travets fina värd. Alla brinner för travet! Vad betyder det? Allt? Intet? Vore kanske inte så dumt med några som brann för lite ordning å reda. Gärna lite sammanträdes- och protokollskunskap å sånt också. ”Brinna, brunnit, brann” som Eva Dahlgren sjunger. Men några sådana kommer nog inte att föreslås. Märklig i en värd med miljardomsättningar att hantera.

Tar mig friheten att avslutningsvis citera Anders Källström:

”att utveckla hela hästnäringen bland annat via HNS viktiga arbete.”

Jag kan också se viktiga värden i det. Men det kan inte vara ST:s sak. Så återigen, ingen som helst negativ värdering av hela HNS-organisationen. Och att tro på någon deal med staten som tack – det är nog att tillmäta sig själv lite för stor betydelse.

Några funderingar i all enkelhet.

M. Gustafsson

Fokustema
Insändare
Läs senare

Trolleri à la Denninger?

Att en förenings stadgar då och då behöver ses över är naturligt men frågan infinner sig:
– Behövde ST:s stadgar ändras nu och varför på just detta viset?
Av
Anders Darenius
Upplåst för dig som är prenumerant
Vem blandar korten? Mats Denninger, enligt insändar skribenten Anders Darenius. Foto: Sergi Viladesau.
Vem blandar korten? Mats Denninger, enligt insändar skribenten Anders Darenius. Foto: Sergi Viladesau.

Joe Labero trollar. Han är urduktig på det. Han vill övertyga publiken om att han besitter magiska krafter. Med vänster hand håller han med sina konster fast publikens uppmärksamhet medan han med höger hand fiskar upp ett kort genom en till synes naturlig rörelse ur tomma intet. Simsalabim. Kortet hade han i rockärmen förstås. Avledningsmanöver är termen för det skådespelet .

Att ändringen av spellagen förändrar spelplanen för ATG är självklart. Vem ansåg att detta också måste medföra nya stadgar för ST? Jo, ATG/HNS och LRF:s Mats Denninger. Han hade utsetts av den borgerliga regeringen 2008 och satt på ordförandestolen i HNS när spellagen trädde i kraft.

Mats Denninger. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Likt Laberos vänsterhand visar Denninger nu fram den nya spellagen och får åskådarna tro att ST därför måste omorganiseras. När kortet i rockärmen trollas fram kan man på framsidan läsa hur det ska gå till och att  Denninger ska ta fram underlaget till den demokratiska processen i ST.  Baksidan visas aldrig upp men min tro är att där står vad som är målet med stadgeändringen.

Vad är då målet? Som jag ser det – att ta kontrollen över ATG och se till att pengarna hamnar i fickor de inte hamnar i idag.

Vad är då problemet? Jo det gamla vanliga. Se här!

Pengarna kommer inte (alltför lite i varje fall) att gå till  verksamheten, gräsrötterna och hästägandet. De kommer att göda en byråkrati och inte bara ST:s utan LRF:s och resten av Häst-Sveriges. Fältverksamheten blir så småningom åter nödlidande och kräver då även politiska pengar.

Gökungen blir allt fetare.

***

Läs mer av Anders Darenius – se nedan:

På jakt efter statlig hjälp?

Nu snackas det om: