Fokustema
Krönika
Läs senare

Haglund: Osäkra på om de tävlar på lika villkor

Anne Haglund var förra veckans krönikör och ger ur sin synvinkel, som veterinär, på det nya antidopingreglementet.
Av
Anne Haglund

Här kan ni läsa Anne Haglunds krönika som var publicerad i Sulkysport nummer 10.

Det är en mycket stark markering att de professionellt aktiva inom travsporten, Travtränarnas Riksförbund, är uttalat kritiska mot det nya dopingreglementet som trädde i kraft i måndags. Tänk er att de som reglementet omfattar, själva vill ha det strängare, det måste vara unikt!
Detta beror på att det grasserar rykten om doping och de aktiva inom sporten känner sig osäkra på om de tävlar på lika villkor. Det ger anarkistämning ute på travbanorna, med hot och aggressioner, vilket är en direkt följd av att regelverket vi har idag och tyvärr har kvar efter den 4 mars är för tandlöst mot de eventuella fuskarna.
Folk som jobbar med antidopingarbetet inom sporten upplever regelverket för svagt och har dåligt stöd för sina åtgärder ute på fältet. Det gör arbetet tungrott med få möjligheter till framgång. Detta har blivit tydligt de senaste åren då man ökat arbetsinsatserna ute i stallarna och på tävlingsbanorna.
Vi flera tillfällen har uppenbar medveten doping inte kunnat utredas och bestraffas beroende på ett svagt reglemente.

Hör och häpna – det var för omfattande för att travtränarna skulle klara att sätta sig in i det

Förväntningen var stor på det nya reglemente som skulle börja gälla den 1 januari. Äntligen skulle krafttag kunna tas! Det nya dopingreglementet togs fram med hjälp av en extern juristfirma (Carat) tillsammans med folk från Svensk Travsport. Dokumentet har inte blivit offentliggjort, men ska tydligen vara på cirka 40 sidor och är grundat på WADA:s (World Anti Doping Agency) regler och arbetssätt. Det ska vara ett liknande dokument som används inom ridsporten.
Detta förslag klubbades igenom i styrelsen, men revs upp strax innan det skulle börja gälla, då de interna juristerna på Svensk Travsport ansåg att det inte skulle hålla civilrättsligt och att – hör och häpna – det var för omfattande för att travtränarna skulle klara att sätta sig in i det.

Fakta

Fakta Anne Haglund

Namn: Anne HaglundÅlder: 50 årBor: Saxtorp i SkåneGör: Veterinär, äger och driver Saxtorps Hästklinik. Föder upp travhästar tillsammans med sambon Mats Rånlund. Jobbar med hästarna i stallet och kör när tiden finns.Första egna häst: Fick ponnyn Pebbles vid nio års ålder. Första travaren Remi Ribb.Bästa häst: Olle RolsBästa travminnet: Körde mitt första travlopp 2002 med vår egne Freeway (DK) och vann!Intresse förutom trav: Hästar, läsa böcker (självbiografier, romaner), vara ute i skog och mark.
Expandera

Samma jurister som under lång tid hållit tillgodo med mot doping tandlösa regler och medverkat i undermåliga utredningar som slutat i hårresande domar, som den mot Erik Fredriksson i ”Svanstedt-affären” och inga bestraffningar alls som i den fruktansvärda ”Estlandsaffären”. Då var den för de döda hästarna ansvarige tränaren plötsligt inte alls ansvarig och gick utan bestraffning. Personen som transporterade de döda och döende hästarna i lastbil nio mil på svensk mark också gick straffri och kvitterade några månader senare ut proffstränarlicens.
Med sådana grava misslyckanden borde man enligt min åsikt ställa sina platser till förfogande och definitivt inte stoppa proaktiva människors arbete mot en renare och rättvisare sport. Konstigt att några förbundsjurister med detta cv har så stort förtroende att man från styrelsen tycker att deras ord väger så mycket tyngre än Caratadvokaternas. Det ska tilläggas att advokatfirman medverkat till riktigt bra utredningar senaste tiden som resulterat i kraftfulla fällande domar i dopingfall inom sporten.
En annan fråga är varför skulle inte ett WADA-liknande dokument fungera inom travsporten när det gör det inom ridsporten och såklart inom humanidrotten?

För mig är det fullständigt orimligt att ridsporten har ett hårdare dopingreglemente än travsporten

För mig är det fullständigt orimligt att ridsporten har ett hårdare dopingreglemente än travsporten. Travhästarna utsätts för betydligt hårdare fysisk ansträngning, vilket innebär att manipulationer med prestationsförmågan får större betydelse både i resultatlistan och på hästarnas överutnyttjande. Sedan har vi dessutom mer ekonomi och dessutom spel inom travet vilket ytterligare stöder ett hårt dopingreglemente.
Vi har inte råd med ett långsamt framskridande antidopingarbete, reglementet måste göras kraftfullt nu! Vi har heller inte råd att förlora kompetenta personer som vill kunna jobba med ett starkt stöd i kampen mot dopingen. Jag hoppas verkligen att Svensk Travsports styrelse förstår allvaret i detta.
Vi är många som inte vill medverka i en sport utan förtroende för att vi tävlar på lika villkor. Jag är inte den ende som funderar på att lägga av som hästägare och uppfödare med anledning av detta.
Svensk Travsport slår sig gärna för bröstet och hävdar att förbundet står starkt i djurskyddsfrågan. Detta är verkligen en djurskyddsfråga! Kraven och kontrollerna ska vara hårda. Har man rent mjöl i påsen behöver man aldrig vara orolig.

***

Fotnot: Denna veckas krönikör är Klaus Koch.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Moms: nya steg i ödesfråga

Momsfrågan, om travsportsverksamhet är momspliktig eller inte, är en ödesfråga för branschen.
Jan Kleerup, skatteexpert som arbetat med momsfrågan ihop med Svensk Travsport under flera år, skriver om det aktuella läget.
Av
Jan Kleerup
Hanteringen från Skatteverket är inte rättsligt korrekt och det finns inget stöd för deras synsätt i rättspraxis, skriver Jan Kleerup. Foto: Fialotta Bratt
Hanteringen från Skatteverket är inte rättsligt korrekt och det finns inget stöd för deras synsätt i rättspraxis, skriver Jan Kleerup. Foto: Fialotta Bratt

Frågan som har sitt ursprung i ett beslut från EU-domstolen 2016 har sedan dess konstant arbetats med från Svensk Travsports sida och nyligen har nya steg tagits för att få klarhet i frågan.

I den så kallade Baštová-domen från 2016 slog EU-domstolen fast att moms inte skulle betalas på prispengar, eftersom inte alla tävlande erhöll ersättning. Utifrån den domen har sedan Skatteverket gjort tolkningen att all verksamhet som inbegriper tävlande med hästar inte ska vara momspliktig.

Jan Kleerup. Foto: XR Legal Advokat

För travsportens olika verksamheter skulle det i ett slag innebära en kostnadsökning på 25 procent! Något som givetvis är mycket oroväckande och något som tas på stort allvar av branschen i allmänhet och Svensk Travsport i synnerhet.

Bringa klarhet

Det som händer just nu är att det nyligen lämnats in ett ärende för förhandsbesked till Skatterättsnämnden. Det handlar om att få klarhet i om att äga ett antal hästar som tävlar regelbundet ska räknas som en ekonomisk verksamhet. Enligt EU-praxis krävs väldigt lite omsättning, så kallade blygsamma nivåer, för att räknas som ekonomisk verksamhet.

Högsta Förvaltningsdomstolen har slagit fast att prispengar kan delas upp på en fast och en rörlig del där den fasta delen av ersättningen som delas ut till alla tävlande i travlopp ska räknas som omsättning. Det borde då betyda att tävla med sin häst regelbundet ska räknas som ekonomisk verksamhet, vilket är ett krav för att räknas som en så kallad beskattningsbar person som är momspliktig.

Skilda synsätt mellan branschen och Skatteverket

Branschens synsätt skiljer sig dock mot Skatteverkets som anser att det inte räcker att erhålla fasta prisersättningar för att hästägaren ska betraktas som en beskattningsbar person. Den ersättningen, som i och för sig utgör omsättning, ses då som för liten och dessutom tillfällig, inte återkommande.

Från branschens sida ser vi det som EN ersättning som bara är olika stor beroende på prestation, vilket inte är märkligare än att en konsult kan arbeta med rörlig ersättning. Baštová-domen blir inte giltig här då den endast slog fast att rena prispengar inte skulle vara momspliktiga eftersom inte alla hästar i en tävling fick ersättning.

Attack mot hästnäringen

Det Skatteverket nu gör är att de avregistrerar många hästverksamheter från att vara momspliktiga baserat på att deras verksamhet inkluderar att tävla med hästar och att de då, enligt Skatteverket, inte är en ekonomisk verksamhet.

Men Skatteverket ska inte kunna ändra en momsregistrering retroaktivt. En verksamhet kan åberopa så kallade berättigade förväntningar, alltså att de fått sin momsregistrering godkänd vid ett tillfälle och därmed kan förvänta sig att den inte tas bort om inte verksamheten ändras.

Skatteverkets ställningstagande i momsfrågan är bara en intern rutin och inte en lagändring. Där finns också rätt många domar från både förvaltnings- och kammarrätter som går på branschens linje.

Skatteverket ser dock generellt mer positivt på verksamheter som säljer hästar och inte tävlar med dem. Exempelvis kan ett kommanditbolag som hanterar många tävlande hästar vara en beskattningsbar person då de säljer så många hästar. Men inte för att hästarna tävlar och drar in pengar utan för att de säljs.

Samtidigt håller inte Skatteverkets argumentation hela vägen då exempelvis ett sto som tävlar får ett avelsvärde av att tävla framgångsrikt i travlopp, men verksamheten ska inte ses som momspliktig bara för att hästen tävlar. Det orimliga i detta är att det är oklart om en försäljning av en häst som tävlar ska vara momsfri.

Branschen har fortsatt dialog

Svensk Travsport och övriga intressenter i branschen har regelbundna möten med handläggare på hög nivå på Skatteverket samt generaldirektören. Mycket av mötena handlar om semantiska begrepp kring den fasta och rörliga ersättningen där branschen är tydlig med att båda delarna är prispengar för en och samma tjänst, nämligen att ställa en häst till tävlingsarrangörens förfogande.

Dialogen handlar också om att få en förståelse för vilka konsekvenser Skatteverkets syn har för en så stor och viktig bransch som hästnäringen är. Det finns uppenbara risker att skapa en svart marknad likt den som finns i de nordiska grannländerna eller som fanns i Sverige på 70- och 80-talet.

En framgångsfaktor för såväl staten som branschen har varit en pragmatisk och lösningsorienterad inställning. Men Skatteverket menar i mångt och mycket att tävlingsverksamhet med travhästar är ett privat intresse och inte en verksamhet i momshänseende trots att det utgör näringsverksamhet vad gäller inkomstskatt!

Försiktigt positiva framtidsutsikter

De hästägare som får ett beslut från Skatteverket om att avdrag för ingående moms inte medges eller om man blir avregistrerad för moms bör kontakta Svensk Travsport för rådgivning.

Ett annat, lite tråkigare råd, är att ha is i magen. Om det rör sig om mindre belopp så avvakta att begära omprövning. Du har sex år på dig att begära omprövning om det gäller ett beslut om avdrag för ingående moms och förhoppningsvis har frågan klargjorts innan dess, vilket besparar dig långa rättsprocesser. Ett beslut om avregistrering från moms måste dock överklagas inom två månader.

Men alla uppgifter om de ärenden som pågår därute är bra för Svensk Travsport att känna till för att kunna hjälpa och även få överblick på Skatteverkets agerande. Vi är nu också förväntansfulla på ett positivt förhandsbesked för branschen. Under den senaste tiden har vi också träffat många politiker inklusive representanter från Skatteutskottet och för dem berättat hur Skatteverket enligt vår uppfattning attackerar en hel bransch.

Slutligen; Jag har arbetat med momsfrågor i 50 år och jag kan inte se något annat slut än att branschen kommer få rätt. Hanteringen från Skatteverket är inte rättsligt korrekt och det finns inget stöd för deras synsätt i rättspraxis.

Staten går dessutom miste om intäkter och branschen minskar i sin helhet med alla kringtjänster vilket ger ännu mindre skatteintäkter. Branschen jobbar aktivt med frågan och har stora förhoppningar på ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden.

Om det överklagas så hamnar det i Högsta Förvaltningsdomstolen och då är domstolen skyldig att fråga EU-domstolen om vägledning om det inte är uppenbart obehövligt.

EU-domstolen bör med hänsyn till tidigare domar därifrån komma fram till att en travhästägare som tävlar med sina hästar ska anses vara en beskattningsbar person och därigenom vara momspliktig.

Jan Kleerup,
jurist och skatteexpert på XR Legal Advokat

Fokustema
Debatt
Läs senare

Agera nu!

Snart finns det ingen travsport om inget görs. Nu måste travsällskapen sätta ner foten, bilda ett aktiebolag och styra ST/ATG åt rätt håll. ST:s styrelse får inte öka sin makt skriver uppfödaren och hästägaren Ruth Riekola i en debattartikel.
Av
Ruth Riekola
Claes Lundell undrar varför ATG:s miljardsatsning föll till fördel på sportspel och casino. Foto Mia Törnberg/sulkysport
Claes Lundell undrar varför ATG:s miljardsatsning föll till fördel på sportspel och casino. Foto Mia Törnberg/sulkysport

Travsällskapen bildade ATG år 1974 på initiativ av staten. Det gemensamma bolaget för spel på hästar skulle fördela överskottet till trav- och galoppsporten. Detta betyder att det är travsällskapen som är ägare av ST.

I en artikel i Travronden den 30 juni detta år säger ST:s ordförande Marjaana Alaviuhkola att travsällskapen och BAS-organisationerna kommer att gå från att vara medlemmar till att bli delägare i Svensk Travsport AB.

Ägarna är ägare och har makten ända till dess att man via protokoll/bevis avyttrar ägandet.

Genom vilka beslut har travsällskapen gått från att vara ägare och ha makten över Svensk Travsport AB till att enbart bli delägare i Svensk Travsport AB? Enligt Mats Denningers rapport som är grunden till Rådslagen beskrivs detta som maktförskjutning.

På grund av att ST inte anser att travsällskapen ingår i helheten, travsällskapen –ST – ATG, har ATG helt i onödan betalat 835 miljoner i skatt för åren 2019 och 2020.

ST påstår att 1.524 röster i fullmäktige styr på ett demokratiskt sätt. Jag påstår att det är ST:s styrelse som styr eftersom alla fakta som står att läsa i Denningers med fleras rapporter inte delgivits fullmäktige. Exempelvis fick anlitade experter endast i uppdrag att utveckla ST:s federativa modell.

Vad göra?

32 Travsällskap bildar ett aktiebolag, utan dröjsmål, så att skatteläckage inte uppstår under år 2021 och framöver. Förslag till koncernstruktur bifogas (se nedan!). Det framgår av bilagan att skatteläckage uppstår därför att ATG inte står för alla typer av kostnader som finns för att spel på hästar ska kunna ske – spelobjekten. Dessutom har ST kostnader exempelvis för avtal med staten om djurskydd med mera. Avdragsgilla kostnader för ATG innan beskattning!

Beträffande spelobjekten bör ATG kunna ändra Inkomstdeklarationen för år 2019- 2020 för att minska skatteläckaget.

Den andra delen är koncernen. Varför ska koncernen, travsällskapen och ST/ATG, som ägs av travsällskapen inte skatteoptimera liksom alla andra koncerner? Koncernbidrag kan lämnas inom koncerner utan begränsning innan beskattning. Detta och mycket mer står att läsa i Denningers rapport.

Bolagsordningen styr bolagens verksamhet. Av säkerhetsskäl har staten i ATG:s bolagsordning inskrivit att aktier inte kan avyttras. Detta bör även stå i det AB som travsällskapen bildar. Om aktier avyttras gäller inte koncernmodellen längre – skatteläckage.

Överskott ska fördelas så rättvist och förutsägbart som möjligt inom sporten. Hur rättvist är det i dagsläget? Mer än 90 procent av hästägarna går med förlust. Mer än 70 procent är administrativa kostnader.

Hur länge ska ST få styra? Inte en dag till enligt de aktiva jag varit i kontakt med.

Fokustema
Gökens bravader
Läs senare

Låt Centern och LRF betala!

Den allmänna uppfattningen är att det är föräldrarna som skall försörja sina ungar. Den inställningen sympatiserar jag med även om jag får acceptera att detta inte gäller i Gökens värld.
Av
Anders Darenius
Är centerpartiet och LRF goda föräldrar? Det anser inte Anders Darenius. Foto: Cheryl Yang.
Är centerpartiet och LRF goda föräldrar? Det anser inte Anders Darenius. Foto: Cheryl Yang.

I en tidigare krönika i Sulkysport skrev jag om Gökungen – Hästnäringens Nationella Stiftelse. Jag skrev att de flitiga fosterföräldrarna – hästägarna – har matat och matat gökungen och försummat sina egna ungar. Fine, det är deras val. Jag tycker förstås att de borde ha lärt sig, men naturen tycks ha försett hästägarna med både skygglappar och jordbländare.

Förra gången travet var i kris – på 1960-talet – ingrep regeringen och tillsatte den utredning som utmynnade i ATG-reformen. Med rätt kapten på skutan (Lennart Sandgren, disputerad matematiker och statssekreterare (S) blev detta ett lyckokast för hela Hästsverige (se faktaruta!)

Fakta

Positiv utveckling

Lennart Sandgren och ATG:s vd Gert Lindberg skapade samhällsnytta genom att öka skatteintäkterna och rensa travet från svartverksamhet, skapade travnytta genom att med nya spelidéer få sprutt på ekonomin och hästägarnytta genom ökade prispengar, forskningsfond, utbildning av hästveterinärer och inrättande av veterinärkliniker. 

Sandgren och Ingvar Fredricson på Flyinge skapade uppfödarnytta genom utveckling av hästseminverksamhet i hela landet med Flyinge som nav. 1990 var Sverige ledande i europeisk travhästavel och hade byggt upp ett nät av seminstationer så att hästuppfödare fick tillgång till hingstmaterialet på lika villkor oavsett var man bedrev uppfödningen, något som låg helt i linje med Flyingestiftelsen urkund. 

18 fantastiska år som bevis för att klok makt kan åstadkomma nytta för de många. 

Expandera

Läget 1986: Det året beslöt riksdagen att inleda en avreglering av jordbruket. Panik utbröt i bonderörelsen (1) och den tvingades se sig om efter nya jaktmarker för man vågade inte lita på att Sverige skulle ansluta sig till EU och den vägen återreglera jordbruket.

LO hade lanserat sina idéer om löntagarfonder (se nedan). Centerns blickar föll på ATG, men man förstod att vägen dit måste gå genom hästfolket. Vid den här tiden fanns det ett behov att modernisera utbildningen av ridlärare, trav- och galopptränare och göra dem mer vetenskaplig orienterade.

Med sin akademiska bakgrund var Lennart Sandgren positivt inställd till detta. Ridsporten hade sin anläggning på Strömsholm i Västmanland, medan travet hade satsat på samarbete med Kvinnerstaskolan i Närke. Det sista gillade inte den centerpartistiska familjen Åsling i Jämtland.

Fakta

Löntagarfonder...

...är ett jävla skit,
men nu har vi baxat dem ända hit.
Sen ska de fyllas med varenda pamp,
som stött oss så starkt i våran kamp.
Nu behöver vi inte gå flera ronder,
förrän hela Sverige är fullt av fonder.

Kjell-Olof Feldt

Expandera

Pengar behövdes till denna satsning och Centerpartiet beredde den politiska marken. Vi hade en borgerlig regering med centerpartistisk jordbruksminister. Som av en tillfällighet sätter regeringen 1992 in Bo Dockered (ordförande för LRF 1986-1995) i styrelsen för ATG och låter honom 1993 avlösa Lennart Sandgren på ordförandeposten.

1993 kläcks så gökägget NS som blir HNS. Dockered och ATG ställer upp på satsningen och Nationella Stiftelsen för Hästhållningens Främjande ser dagens ljus. Gökungen kläcks. Utan insyn och utan eget kapital ska denna skapelse främja inte bara hästhållningen utan även det som stiftelsen ganska snart börjar kalla Hästnäringen. Marken bereds för att låta producentintresset dominera.

Bonderörelsen får makten i stiftelsen utan att behöva satsa en enda krona. Med en LRF-are som permanent ordförande i ATG kan man bjuda ridsporten på en styrelsepost i HNS utan att riskera makten. Dockered avlöses i ATG av bonderörelsens Leif Zetterberg och Mats Denninger och i HNS av samme Denninger och numera av Anders Källström som också sitter i ST:s och ATG:s styrelser.

Vilka är föräldrar? Vem skulle egentligen ha betalat?

Att LRF är gökhonan som värper ägget framgår av stiftelseurkunden. Av redovisningen ovan torde det framgå att det är Centerpartiet som baxade igenom beslutet i riksdagen och således är den andra föräldern. Som andra goda föräldrar borde därför Centerpartiet och LRF tillsammans bära försörjningsansvaret för HNS. Så är det inte. De sviker sitt föräldraansvar. Dessutom har de ordnat det så vist att det är hästägarna som matar gökungen och således betalar kalaset.

HNS-metoden – hästägandet betalar. När stiftelsen bildats så uppstod rätt snart irritation i riksdagen över att dess tjänstemän sprang i korridorerna och lobbade för sina intressen. En källa säger: ”Vi inrättade stiftelsen för att få en lösning på en del praktiska behov som vi sett, men fann ganska snart att vi istället hade finansierat en lobbyverksamhet riktad mot oss.”

Hästägarna har med en miljard finansierat LRF-aktiviteter, vars slutmål av allt att döma är att ta makten över ATG. Läs mer https://sulkysport.se/debatt/bonde-soker-spel/ Metoden påminner således om den Meidnerska löntagarfondsidén om vilka Kjell-Olof Feldt skaldade vid riksdagsbeslutet 1991. Tack vare 4-oktoberrörelsens demonstrationer hindrades genomförandet.

På regeringens bord ligger nu spelmarknadsutredningens delbetänkande om finansieringen av hästnäringen. Utredaren anser att ATG-modellen är tillfyllest för trav-och galoppsporten, men att frågan om fördelningen av HNS kostnader måste utredas vidare. Det anser inte jag. Andra frågor kan behöva utredas, men inte just den.

Det är ju bara att ställa samma krav på den här gökungens föräldrar som man ställer på alla andra ungars föräldrar:

Låt LRF och Centerpartiet stå för kostnaderna!

***

Fotnot: (1) Bonderörelsen har en politisk gren – Centerpartiet – och en facklig gren – Lantbrukarnas Riksförbund – LRF.

***

Imorgon:

Tredje bravaden – Försäkringssnurran som ökade veterinärvårdens kostnader.

Gökens bravader

”Främjandet” som sänkte hästhållningen