Här kan ni läsa Anne Haglunds krönika som var publicerad i Sulkysport nummer 10.
Det är en mycket stark markering att de professionellt aktiva inom travsporten, Travtränarnas Riksförbund, är uttalat kritiska mot det nya dopingreglementet som trädde i kraft i måndags. Tänk er att de som reglementet omfattar, själva vill ha det strängare, det måste vara unikt!
Detta beror på att det grasserar rykten om doping och de aktiva inom sporten känner sig osäkra på om de tävlar på lika villkor. Det ger anarkistämning ute på travbanorna, med hot och aggressioner, vilket är en direkt följd av att regelverket vi har idag och tyvärr har kvar efter den 4 mars är för tandlöst mot de eventuella fuskarna.
Folk som jobbar med antidopingarbetet inom sporten upplever regelverket för svagt och har dåligt stöd för sina åtgärder ute på fältet. Det gör arbetet tungrott med få möjligheter till framgång. Detta har blivit tydligt de senaste åren då man ökat arbetsinsatserna ute i stallarna och på tävlingsbanorna.
Vi flera tillfällen har uppenbar medveten doping inte kunnat utredas och bestraffas beroende på ett svagt reglemente.
Hör och häpna – det var för omfattande för att travtränarna skulle klara att sätta sig in i det
Förväntningen var stor på det nya reglemente som skulle börja gälla den 1 januari. Äntligen skulle krafttag kunna tas! Det nya dopingreglementet togs fram med hjälp av en extern juristfirma (Carat) tillsammans med folk från Svensk Travsport. Dokumentet har inte blivit offentliggjort, men ska tydligen vara på cirka 40 sidor och är grundat på WADA:s (World Anti Doping Agency) regler och arbetssätt. Det ska vara ett liknande dokument som används inom ridsporten.
Detta förslag klubbades igenom i styrelsen, men revs upp strax innan det skulle börja gälla, då de interna juristerna på Svensk Travsport ansåg att det inte skulle hålla civilrättsligt och att – hör och häpna – det var för omfattande för att travtränarna skulle klara att sätta sig in i det.
Fakta Anne Haglund
Samma jurister som under lång tid hållit tillgodo med mot doping tandlösa regler och medverkat i undermåliga utredningar som slutat i hårresande domar, som den mot Erik Fredriksson i ”Svanstedt-affären” och inga bestraffningar alls som i den fruktansvärda ”Estlandsaffären”. Då var den för de döda hästarna ansvarige tränaren plötsligt inte alls ansvarig och gick utan bestraffning. Personen som transporterade de döda och döende hästarna i lastbil nio mil på svensk mark också gick straffri och kvitterade några månader senare ut proffstränarlicens.
Med sådana grava misslyckanden borde man enligt min åsikt ställa sina platser till förfogande och definitivt inte stoppa proaktiva människors arbete mot en renare och rättvisare sport. Konstigt att några förbundsjurister med detta cv har så stort förtroende att man från styrelsen tycker att deras ord väger så mycket tyngre än Caratadvokaternas. Det ska tilläggas att advokatfirman medverkat till riktigt bra utredningar senaste tiden som resulterat i kraftfulla fällande domar i dopingfall inom sporten.
En annan fråga är varför skulle inte ett WADA-liknande dokument fungera inom travsporten när det gör det inom ridsporten och såklart inom humanidrotten?
För mig är det fullständigt orimligt att ridsporten har ett hårdare dopingreglemente än travsporten
För mig är det fullständigt orimligt att ridsporten har ett hårdare dopingreglemente än travsporten. Travhästarna utsätts för betydligt hårdare fysisk ansträngning, vilket innebär att manipulationer med prestationsförmågan får större betydelse både i resultatlistan och på hästarnas överutnyttjande. Sedan har vi dessutom mer ekonomi och dessutom spel inom travet vilket ytterligare stöder ett hårt dopingreglemente.
Vi har inte råd med ett långsamt framskridande antidopingarbete, reglementet måste göras kraftfullt nu! Vi har heller inte råd att förlora kompetenta personer som vill kunna jobba med ett starkt stöd i kampen mot dopingen. Jag hoppas verkligen att Svensk Travsports styrelse förstår allvaret i detta.
Vi är många som inte vill medverka i en sport utan förtroende för att vi tävlar på lika villkor. Jag är inte den ende som funderar på att lägga av som hästägare och uppfödare med anledning av detta.
Svensk Travsport slår sig gärna för bröstet och hävdar att förbundet står starkt i djurskyddsfrågan. Detta är verkligen en djurskyddsfråga! Kraven och kontrollerna ska vara hårda. Har man rent mjöl i påsen behöver man aldrig vara orolig.
***
Fotnot: Denna veckas krönikör är Klaus Koch.
