I årets upplaga deltar en svenskfödd travare, men Robert Berghs Power (e. Googoo Gaagaa) får svårt att bli den fjärde vinnaren efter storheter som Stig H Johanssons Piper Cub (e. Tibur) 1990, Jan Kruithofs Remington Crown (e. Lord of All) 1999 och Stefan Hultmans Maharajah (e. Viking Kronos) 2011.
Förutom tre triumfer i Prix de Paris har de svenskfödda travarna varit på pallen flera gånger. Vid sju tillfällen har det blivit andraplatser och först ut var Gay Noon 1956. Han följdes av The Big Apple 1991. Queen L. räknade in dubbla andraplatser 1994 och 1995. Lovely Godiva var tvåa 1999, Lass Drop 2006 och Lönshults Danne 2009.
Fem tredjeplatser finns det också för de blågula i Prix de Paris. Första bronspengen tog Smaragd 1958 och därefter Grande Frances 1979, Queen L. 1993, Com Lear 2002 och Gigant Neo 2005.
***
Förra året slutade Daniel Redéns Honey Mearas femma och det är den bästa placeringen sedan Cash Gambles fjärdeplats 2019. I år finns också en Redén-tränad travare i USA-födde Missle Hill.
Björn Goop har också starthäst. Han sitter upp bakom norskfödde Moni Viking, vilken slutade trea i Prix de Paris 2021. Då fanns Maharajah-sonen i träning hos Pierre Vercruysse.
Startlista:
Prix de Paris (€400.000)
4-11 år.
Priser: 180.000-100.000-56.000-32.000-20.000-8.000-4.000 euro.
4.150 meter.
Namn (far) – Kusk/tränare
- It’s A Dollarmaker (e. Saxo de Vandel) – Eric Raffin/Sébastien Guarato
- Always Ek (e. Filipp Roc) – Alessandro Gocciadoro
- Fakir de Mahey (e. Reve de Beylev) – Mathieu Mottier
- Hip Hop Haufor (e. Up and Quick) – Christian Bigeon
- Ganay de Banville (e. Jasmin de Flore) – Jean-Michel Bazire
- Inmarosa (e. Amiral Sacha) – Leo Abrivard/Laurent-Claude Abrivard
- Missle Hill (e. Muscle Hill) – Matthieu Abrivard/Daniel Redén
- Hussard du Landret (e. Bird Parker) – Yoann Lebourgeois/Benoit Robin
- Elvis du Vallon (e. Reve de Beylev) – Charles Cuiller
- Izoard Vedaquais (e. Bird Parker) – Benjamin Rochard/Philippe Allaire
- Hookaido Jiel (e. Brillantissime) – David Thomain/Jean-Luc Dersoir
- Moni Viking (e. Maharajah) – Björn Goop
- Power (e. Googoo Gaagaa) – Robert Bergh
- Diable de Vauvert (e. Prince d’Espace) – Bertrand Le Beller
- Ampia Mede Sm (e. Ganymede) – Franck Nivard/Fabrice Souloy
- Hooker Berry (e. Booster Winner) – Nicolas Bazire/Jean-Michel Bazire
***
Ifjol vann Ampia Mede Sm (e. Ganymede) och Franck Nivard på 1.15,9/4.150 meter. Året innan toppade Diable de Vauvert (e. Prince d’Espace) på rekordtiden 1.13,3 och samma tid noterade tvåan Timoko.
Skulle Fabrice Souloy-tränade Ampia Mede Sm vinna på söndag blir hon den elfte travaren som vunnit dubbla upplagor av Prix de Paris. Samma möjlighet har Diable de Vauvert.
Först att ta hem dubbeln var Profane 1944-1945 och han har följts av Son Petit Fils 1946-1950, Cancanniere 1953-1954, Jamin 1959-1960, Querido II 1966-1967, Toscan 1969-1971, Une de Mai 1970-1973, Eleazar 1978-1979, Up and Quick 2014-2015 och Belina Josselyn 2019-2020.
***
Fyra travare har vunnit Prix de Paris tre gånger; Gelinotte 1955-1957, Bellino II 1975-1977, Vourasie 1993-1995 och Jardy 2005-2007. Lika många hästar har vunnit trippeln Prix d’Amérique, Prix de France och Prix de Paris: Gelinotte 1956-1957, Jamin 1959, Bellino II och Bold Eagle 2017.
***
Vincennes har för det mesta stått värd för Prix de Paris, men tre gånger – 1945-1947 – har loppet körts på Enghien. Sista året på Enghien hade grunddistansen ökats till 4.000 meter. När löpningen återvände till Vincennes återgick Prix de Paris till den tidigare sträckan på 3.375 meter. När Vourasie vann sitt andra av totalt tre Prix de Paris 1994 bytte Vincennes distans till 4.125 meter. Sedan 2012 är det 4.150 meter som gäller.
Prix de Paris må vara den längsta löpningen på Vincennes, men det finns ett ännu längre lopp i Frankrike och det avgörs i Vichy. I Criterium d’Endurance de Vichy är distansen 4.275 meter. Förutom nämnda löpningar hålls ytterligare två långlopp; Prix de Saint-Omer (Vincennes) och Prix du Var (Lyon) över 4.125 respektive 4.050 meter.
***
Två hästägare kan räkna in fyra segrar. Pierre de Montesson ägde Toscan 1969, 1971 och Une de Mai 1970, 1973, medan Raoul Ostheimer ägde Vourasie 1993-1995 och Ourasi 1989.
***
Åtta segrar kan tillskrivas Jean-René Gougeon i Prix de Paris. Första triumfen tog han 1970 med Une de Mai och den sista med Ourasi 1989.
Jean-Michel Bazire har vunnit loppet sju gånger och förutom Belina Josselyn (2019-2020) har han toppat med Jardy (2005, 2006, 2007) och Up and Quick (2014-2015).
***
Första dopingskandalen i större sammanhang i Frankrike inträffade i Prix de Paris 1950. Då fråntogs Antinea II segern på grund av ett positivt dopingprov och Son Petit Fils tilldömdes vinsten.
***
Sju hästar är det lägsta deltagarantalet i Prix de Paris och året var 1994 när Vourasie besegrade Queen L. och Stig H Johansson. Åtta hästar var det 1960 när Jamin vann för andra gången och även vid Neric Barbes vinst 1986.
Nitton hästar är det högsta antalet startande i Vincennes längsta löpning. Så såg det ut 1956 när Gelinotte besegrade Gay Noon, men även när Picardy (1964) och Apex Hanover (1965) vann.
***
Av avelshingstarna står Kerjacques i en klass för sig i Prix de Paris och hela åtta vinnare har han lämnat: Toscan 1969, 1971, Une de Mai 1970, 1973, Eleazar 1978, 1979, Jorky 1981 och Katinka 1983.
Därefter följer sex avelshingstar med tre triumfer vardera: Boum III, Buvetier d’Aunou, Cygnus d’Odyssee, Fakir du Vivier, Fandango och Kairos.
***
Prix de Paris 1942-2023
År – Namn – Kusk – Segertid
1942 – Ovidus Naso hingst 6 e. Hellenvilliers – Roger Ceran-Maillard – 1.26,8/3.450
1943 – Quinauderie* sto 5 e. Gaël – Pierre Forcinal – 1.29,6/3.350
1943 – Ogaden* hingst 7 e. The Great McKinney – Mario Capovilla – 1.28,9/3.375
1944 – Profane hingst 7 e. Enfant de Troupe – Alphone Sourroubille – 1.28,0/3.400
1945 – Profane hingst 8 e. Enfant de Troupe – Alphone Sourroubille – 1.30,7/4.075
1946 – Son Petit Fils hingst 6 e. Embleme Royal – Giulio Bottoni – 1.27,0/4.000
1947 – Qui Qui IV hingst 9 e. Dumbea – Aimable Forcinal – 1.32,6/4.050
1948 – Mistero hingst 8 e. Prince Hall – Romolo Ossani – 1.26,4/3.425
1949 – Tira sto 8 e. Messidor – A Deheegher – 1.27,3/3.375
1950 – Son Petit Fils** hingst 10 e. Embleme Royal – Giulio Bottoni – 1.27,1/3.400
1951 – Berranger hingst 6 e. Fool Flyer – Robert Simonard – 1.24,7/3.400
1952 – Scotch Thistle hingst 8 e. Scotland – Alexander Finn – 1.24,8/3.425
1953 – Cancanniere sto 7 e. Kankan II – Jonel Chryiacos – 1.25,9/1.25,9/3.425
1954 – Cancanniere sto 8 e. Kankan II – Jonel Chryiacos – 1.23,8/3.425
1955 – Gelinotte sto 5 e. Kairos – Charlie Mills – 1.22,9/3.425
1956 – Gelinotte sto 6 e. Kairos – Charlie Mills – 1.21,4/3.400
1957 – Gelinotte sto 7 e. Kairos – Charlie Mills – 1.22,8/3.425
1958 – Jariolain hingst 5 e. Carioca II – Orlando Zamboni – 1.22,1/3.375
1959 – Jamin hingst 6 e. Abner – Jean Riaud – 1.21,9/3.150
1960 – Jamin hingst 7 e. Abner – Jean Riaud – 1.21,6/3.400
1961 – Jannot III hingst 8 e. Quiroga II – R Bais – 1.20,6/3.375
1962 – Masina sto 6 e. Quinio – Francois Brohier – 1.20,3/3.150
1963 – Narvick D J hingst 6 e. Fandango – Gerhard Krüger – 1.22,9/3.150
1964 – Picardy hingst 5 e. Quinio – Laurent della Rocca – 1.21,2/3.150
1965 – Apex Hanover hingst 6 e. Star’s Pride – Pavel Litkin – 1.21,1/3.000
1966 – Querido II hingst 6 e. Fandango – Jean Riaud – 1.21,9/3.150
1967 – Querido II hingst 7 e. Fandango – Roger Baudron – 1.20,3/3.025
1968 – Oscar R L hingst 10 e. Dubonnet – Henri Levesque – 1.20,1/3.150
1969 – Toscan hingst 6 e. Kerjacques – Michel-Marcel Gougeon – 1.20,8/3.150
1970 – Une de Mai sto 6 e. Kerjacques – Jean-René Gougeon – 1.20,7/3.150
1971 – Toscan hingst 8 e. Kerjacques – Michel-Marcel Gougeon – 1.19,7/3.150
1972 – Tony M hingst 9 e. Horus L – Leopold Verroken – 1.20,2/3.150
1973 – Une de Mai sto 9 e. Kerjacques – Jean-René Gougeon – 1.20,7/3.150
1974 – Timothy T hingst 7 e. Ayres – Giancarlo Baldi – 1.21,2/3.150
1975 – Bellino II hingst 8 e. Boum III – Jean-René Gougeon – 1.18,3/3.200
1976 – Bellino II hingst 9 e. Boum III – Jean-René Gougeon – 1.21,3/3.225
1977 – Bellino II hingst 10 e. Boum III – Jean-René Gougeon – 1.20,2/3.200
1978 – Eleazar hingst 8 e. Kerjacques – Leopold Verroken – 1.19,4/3.175
1979 – Eleazar hingst 9 e. Kerjacques – Leopold Verroken – 1.19,2/3.150
1980 – Fleuronne hingst 9 e. Quirinius III – Roger Baudron – 1.23,1/3.150
1981 – Jorky hingst 6 e. Kerjacques – Leopold Verroken – 1.18,7/3.175
1982 – Ideal du Gazeau hingst 8 e. Alexis III – Eugene Lefevre – 1.18,7/3.150
1983 – Katinka sto 7 e. Kerjacques – Jean-René Gougeon – 1.18,5/3.150
1984 – Lutin d’Isigny hingst 7 e. Firstly – Jean-Paul Andre – 1.17,6/3.150
1985 – Malouin hingst 7 e. Dianthus – Jean-René Gougeon – 1.18,3/3.175
1986 – Neric Barbes hingst 8 e. Caprior – Jean-Luc Bigeon – 1.18,0/3.200
1987 – Noble Atout hingst 8 e. Ura – Jan Kruithof – 1.18,5/3.225
1988 – Poroto hingst 7 e. Esquirol – Louis Boulard – 1.18,3/3.200
1989 – Ourasi hingst 9 e. Greyhound – Jean-René Gougeon – 1.17,0/3.225
1990 – Piper Cub hingst 7 e. Tibur – Stig H Johansson – 1.16,8/3.200
1991 – Ultra Ducal hingst 5 e. Buffet II – Paul Viel – 1.16.0/3.225
1992 – Vivier de Montfort hingst 5 e. Kronos du Vivier – Christian Bigeon – 1.17,7/3.200
1993 – Vourasie sto 6 e. Fakir du Vivier – Bernard Oger – 1.16,5/3.200
1994 – Vourasie sto 7 e. Fakir du Vivier – Bernard Oger – 1.18,3/4.150
1995 – Vourasie sto 8 e. Fakir du Vivier – Bernard Oger – 1.16,9/4.150
1996 – Abo Volo hingst 8 e. Lurabo – Jos Verbeeck – 1.16,5/4.150
1997 – Defi d’Aunou hingst 6 e. Armbro Goal – Jean-Etienne Dubois – 1.15,8/4.150
1998 – Dream With Me hingst 7 e. Tarass Bouba – Nicolas Roussel – 1.16,1/4.125
1999 – Remington Crown hingst 6 e. Lord Of All – Jos Verbeeck – 1.17,3/4.125
2000 – Galopin du Ravary hingst 6 e. Arzel de Gournay – Dominik Cordeau – 1.15,2/4.125
2001 – Gobernador hingst 7 e. Buvetier d’Aunou – Dominik Locqueneux – 1.14,1/4.150
2002 – General du Pommeau hingst 8 e. Sebrazac – Jules Lepennetier – 1.14,5/4.125
2003 – Insert Gede hingst 7 e. Jet du Vivier – Yves Dreux – 1.14,1/4.125
2004 – Jag de Bellouet hingst 7 e. Viking’s Way – Christophe Gallier – 1.15,0/4.125
2005 – Jardy hingst 8 e. Cygnus d’Odyssee – Jean-Michel Bazire – 1.14,9/4.125
2006 – Jardy hingst 9 e. Cygnus d’Odyssee – Jean-Michel Bazire – 1.14,9/4.125
2007 – Jardy hingst 10 e. Cygnus d’Odyssee – Jean-Michel Bazire – 1.14,6/4.125
2008 – Orla Fun sto 6 e. Fleuron Perrine – Loic Guinoiseau – 1.16,2/4.125
2009 – Prince Gede hingst 6 e. Sancho Panca – Thierry Duvaldestin – 1.15,2/4.125
2010 – Private Love sto 7 e. Goetmals Wood – Matthieu Abrivard – 1.14,3/4.125
2011 – Maharajah hingst 6 e. Viking Kronos – Örjan Kihlström – 1.15,7/4.125
2012 – Roxane Griff sto 7 e. Tenor de Baune – Eric Raffin – 1.15,5/4.150
2013 – Ready Cash hingst 8 e. Indy de Vive – Franck Nivard – 1.14.8/4.150
2014 – Up and Quick hingst 6 e. Buvetier d’Aunou – Jean-Michel Bazire – 1.13,8/4.150
2015 – Up and Quick hingst 7 e. Buvetier d’Aunou – Jean-Michel Bazire – 1.13,5/4.150
2016 – Lionel hingst 6 e. Look de Star – Örjan Kihlström – 1.14.8/4.150
2017 – Bold Eagle hingst 6 e. Ready Cash – Franck Nivard – 1.14,0/4.150
2018 – Bird Parker hingst 7 e. Ready Cash – Jean-Philippe Monclin – 1.14,3/4.150
2019 – Belina Josselyn sto 8 e. Love You – Jean-Michel Bazire – 1.13,9/4.150
2020 – Belina Josselyn sto 8 e. Love You – Jean-Michel Bazire – 1.14,4/4.150
2021 – Etonnant hingst 7 e. Timoko – Anthony Barrier – 1.14,7/4.150
2022 – Diable de Vauvert hingst 9 e. Prince d'Espace – Tony le Beller – 1.13,3/4.150
Fotnot: * dött lopp mellan Quinauderie och Ogaden 1943.
**Antinea II diskad etta 1950.
