Fokustema
Fokus: Prix de Paris
Läs senare

Bold Eagle är ingenting

Den gloria och stjärnstatus som omger Bold Eagle går inte ta miste på, men han är egentligen ingenting i jämförelse med "le rouleau compresseur" Bellino II om vi tittar tillbaka på 1976. Det var det året som "ångvälten" Bellino II inte bara vann trippeln Prix d'Amérique, Prix de France och Prix de Paris utan ett antal andra löpningar som inte Bold Eagle kommer vara i närheten av...
Av
Claes Freidenvall
Upplåst för dig som är prenumerant
Bellino II från Prix d'Amérique-segern 1976.
Bellino II från Prix d'Amérique-segern 1976.

Bold Eagle har chansen att bli den första travaren att vinna franska ”Triple Crown” sedan Bellino II 1976. Själva ordet Triple Couronne är ett nytt franskt påfund (2013) och vinner samma häst Prix d’Amérique, Prix de France och Prix de Paris är belöningen furstlig.
Hela 300.000 euro väntar Bold Eagle i extra bonus vid seger i Prix de Paris på söndag. Förstapriset uppgår till 180.000 euro och skulle Bold Eagle vinna betyder det att söndagens triumf faktiskt är mer värd än de 450.000 euro han hämtade hem i Prix d’Amérique!

Fakta

Bellino II-fakta

hingst e. Boum III-Belle de Jour III e. Esix.
Född 26 februari 1967.
Död 6 september 1981.
Rekord: 1.13,8.
Prissumma: 1 391.000 euro.
Segrar: 55 på 110 starter.
Ägare, uppfödare, tränare: Maurice Macheret.
Kusk: Jean-René Gougeon.
Jockey: Michel-Marcel Gougeon.

Meriter:
1970
Prix de Vincennes (monté)
Prix Raoul Balliere (monté)

1971
Prix Camille de Wazieres (monté)
Prix Ceneri Forcinal (monté)
Prix de Pardieu (monté)
Prix des Centaures (monté)
Prix des Elites (monté)
Prix du President de la Republique (monté)
Prix Emile Riotteau (monté)
Prix Olry Roederer (monté)
Prix Philippe du Rozier (monté)

1972
Prix Camille Blaisot (monté)
Prix de Normandie (monté)
Prix des Elites (monté)

1973
Prix de Cornulier (monté)
Prix de l’Ile-de-France (monté)

1974
Prix René Balliére

1975
Elite-Rennen
Grand Circuit
Grand Criterium de Vitesse
Gran Premio Renzo Orlandi
Gran Premio Lido di Roma
Prix d’Amérique
Prix de Bretagne
Prix de Cornulier (monté)
Prix de l’Atlantique
Prix de Paris
Prix René Balliére

1976
Grand Circuit
Grand Criterium de Vitesse
Gran Premio Costa Azzurra
Gran Premio della Lotteria
Prix d’Amérique
Prix de Belgique
Prix de Cornulier (monté)
Prix de France
Prix de l’Atlantique
Prix de l’Ile-de-France (monté)
Prix de Paris
Prix du Bourbonnais
Prix René Balliére

1977
Grote Prijs der Lage Landen
Prijs der Giganten
Prix d’Amérique
Prix de l’Atlantique
Prix de Paris

Andraplatser
Prix de Cornulier (monté) 1972, 1974
Roosevelt International (VM) 1975, 1976, 1977
Prix de L’ile-de-France (monté) 1974, 1975
Prix Rene Ballier 1977

Tredjeplatser
Criterirum des 5 ans 1972
Prix de Bourgogne 1975
Prix de Cornulier (monté) 1977
Prix de Paris 1974
Prix d’Ete 1974
Prix René Balliére 1973

Expandera

Bellino II var alltså den senaste att vinna ”Triple Crown” i Frankrike och tidigare hade Gélinotte (två gånger) och Jamin klarat av samma bedrift. En märklig travare var Bellino II på många sätt och han borde egentligen blivit något av folkets häst. Han hade nämligen alla ingredienser; en liten uppfödare med en travare med medelmåttig stam som han tränade själv.

Ålderstigna föräldrar

Bellino II föddes hos korvfabrikören Maurice Macheret i Annemasse, några kilometer från gränsen till Schweiz. Som så många stora franska travare var Bellino II alltså inte en produktion från Normandie, utan han föddes i byn Vetraz-Monthoux, som ligger på 450 meters höjd. Både Bellino II:s far Boum III och modern Belle de Jour III var 22 år gamla när deras avkomma såg dagens ljus.
Att Bellino II skulle bli en världsstjärna var det inte mycket som talade för. Belle de Jour III:s första föl föddes 1957 – hingsten Nandax – och precis som Bellino II var han fallen efter Boum III. Nandax importerades till Danmark 1965 med rekordet 1.21,6 och i det läget hade inte Bellino II inlett sin klättring mot världstoppen. Som avelshingst blev inte Nandax någon framgångssaga. Han fick 56 avkommor i Danmark och Racekokken, 1.18,9m, var vinstrikast med 137.350 danska kronor. En av hans ättlingar hamnade i Sverige; stoet Nancy Bingen vann ett lopp på 33 starter, tog rekordet 1.24,0am och tjänade 12.375 kronor.
Belle de Jour III fick ytterligare fyra föl innan hon 1964 köptes av Maurice Macheret. Två av hennes avkommor kom aldrig till start, Querida fick ihop 4.842 francs och rekordet 1.31,2 medan Serido inte lyckades ta en endaste prischeck på tolv starter på franska landsorten. 1965 fick Belle de Jour III tvillingar – båda dog tidigt – och efter ha gått gall 1966 föddes Bellino II 1967.

Franko-amerikansk mix

Fädernet är en blandning av franskt och amerikanskt. Boum III:s morfar är amerikanske Sam Williams och fadern Oboks mor Siva är fallen efter Interméde och amerikanska stoet Gladys (e. Gladax). Intermédes betydelse som avelshingst är väldokumenterad med tolv hingstchampionat i Frankrike. Hans dotter Uranie vann precis som Bellino II Prix d’Amérique vid tre tillfällen. Interméde är också far till de framstående avelshingstarna Kairos och Ogaden.
Bellino II inledde sin tävlingsbana på landsorten och inte i den stenhårda konkurrensen på Vincennes. Hans första start skedde i maj som treåring i Lyon och Bellino II blev trea på 1.29,5. Till nästa start i Vichy byttes sulkyn ut mot sadel och då vann han på 1.28,6. Senare skulle det visa sig att Bellino II var lika suverän i båda kategorierna.
Som unghäst – ja, faktiskt en bit upp i åldrarna – var det nästan enbart sadellopp som gällde för Bellino II:s del. Efter två sulkytriumfer som treåring skulle det dröja tills Bellino II var sju år innan han vann med sulky bakom sig.
Den segern togs i storloppet Prix René Balliére 1974 på nya rekordtiden 1.16,9. Samma år debuterade Bellino II i Prix d’Amérique, men där gjorde han inget större väsen av sig. Spelad till i runda slängar 50 gånger pengarna diskades han för galopp.

Vann från 50 meters tillägg

När Bellino II fyllde åtta år började han tjäna de verkligt stora pengarna – året var 1975 – och vid sin första Prix d’Amérique-triumf delade han ut 8,90 i odds. Därefter fortsatte han att vinna stayerloppet Prix de Paris trots 50 meters tillägg på nya rekordet 1.18,3 över 3.200 meter. Sedan åkte han ner till Cagnes-sur-Mer och visade sprintertakter. Trots en galopp på 20-30 meter vann han Grand Criterium de Vitesse på 1.15,4a/1.600 meter.
Året efter skulle han visa sig vara ännu vassare. Under fem söndagar i början på året lade han beslag på Prix de l’Ile-de-France, Prix de Cornulier, Prix d’Amérique, Prix de France och Prix de Paris. Ingen travare har varken förr elller senare lyckats med det konststycket. I Prix de l’Ile-de-France var Bellino II belastad med 25 meters handicap. Samma visa var det i Prix de France och i Prix de Paris hade han 75 meter att hämta in på sina konkurrenter.

Fakta

Bellino II:s unika rad

4/1 – Prix de l’Ile-de-France – 25 meters tillägg – 1.18,6/2.275 meter
18/1 – Prix de Cornulier – lika start – 1.21,3/2.600 meter
25/1 – Prix d’Amérique – lika start – 1.19,3/2.600 meter
1/2 – Prix de France – 25 meters tillägg – 1.15,9/2.275 meter
8/2 – Prix de Paris – 75 meters tillägg – 1.21,3/3.225 meter

Expandera

Efter den kvintetten triumfer tangerade han Roquepines löpningsrekord i Grand Criterium de Vitesse på 1.15,3a/1.600 meter, fortsatte till Italien och vann Gran Premio Costa Azzurra i Turin innan han slog till i försök och final av Gran Premio della Lotteria!
Inför Lotteria-löpningen hade det framkommit hot om kidnappning och Bellino II bevakades dygnet runt av beväpnade vakter.

Ståtade med åtta raka

Sedan åkte han hem till Annemasse för att få förnyade krafter innan han vann Prix de l’Atlantique på Enghien. I starten efter – Grosser Preis von Bayern i München – sprack hans segersvit (åtta raka triumfer) när han fick se sig slagen med en längd av Dauga. Ordningen var återställd i loppet efter när Bellino II tog hem Prix René Balliére.
Bellino II fortsatte att lägga världen under sina fötter och i sitt livs sista framträdande i slutet av oktober 1977 vann han både försök och final i Grote Prijs der Giganten. I finalen travade han nytt rekord – 1.13,8ak/1.600 meter – och passade samtidigt på att tangera Ego Boys europarekord.

Fakta

Prix de Paris i siffror

Tre svenskfödda travare har vunnit Prix de Paris. Stig H Johansson var först ut med Piper Cub 1990. Därefter har Remington Crown (1998) och Maharajah (2011) vunnit. Örjan Kihlström satt i sulkyn bakom Maharajah och han körde också 2016 års vinnare Lionel.

Fyra travare har vunnit Prix de Paris tre gånger. Gélinotte (1955-1957), Bellino II (1975-1977), Vourasie (1993-1995) och Jardy (2005-2007). Trippeln Prix d’Amérique, Prix de France och Prix de Paris har tre hästar lyckats med: Gélinotte (1956-1957), Jamin (1959) och Bellino II (1976).

Två hästägare kan räkna in fyra segrar. Pierre de Montesson ägde Toscan (1969, 1971) och Une de Mai (1970, 1973), medan Raoul Ostheimer ägde Vourasi (1993-1995) och Ourasi (1989).

När Antinea II fråntogs segern i Prix de Paris 1950 handlade det inte om orent trav eller snäv körning, utan det första positiva dopingprovet i större sammanhang i Frankrike.

Distansen i Prix de Paris har varierat genom årens lopp. Från 3.000 till dagens 4.150 meter.

Snabbast i löpningens historia är Up And Quick. Han sänkte sitt eget rekord från 2014 med tre tiondelar när han året efter travade 1.13,5 över 4.150 meter.

Åtta segrar kan tillskrivas Jean-René Gougeon. Första triumfen tog han 1970 med Une de Mai och den sista med Ourasi 1989.

Flerfaldige championhingsten Kerjacques är vassast med åtta vinnare i Prix de Paris: Toscan (1969), Une de Mai (1970), Toscan (1971), Une de Mai (1973), Eleazar (1978), Eleazar (1979), Jorky (1981) och Katinka (1983).

Expandera

När Bellino II lade tävlingsskorna på hyllan var han världens vinstrikaste travare. Han förpassade Une de Mais 8.918.977 francs till historieböckerna. Bellino II slutade på 9.034.089 francs. Bellino II var en stor travare i alla avseenden. Han mätte 168 centimeter i mankhöjd och vägde en bra bit över 600 kilo. När han gick till avel 1978 var han prissatt till 20.000 kronor (15.000 kronor för ston i första kategorin) och han var fulltecknad.
Bellino II fick fyra kullar och totalt 113 avkommor innan han avled den 6 september 1981 i tarmvred 14 år gammal. Några större avtryck gjorde han inte i avelsboxen och tre avkommor tjänade över 100.000 euro: Quel Boum, 1.14,7/€151.339, Ouragan du Comtal, 1.16,8/€132.204, och Plume Au Vent, 1.16,7/€102.598.

Tre gånger i USA

Egentligen var det bara en sak som fattades när det gällde Bellino II. Han dök aldrig upp i Sverige eller i Elitloppet, men däremot var inte Maurice Macheret oäven för att åka utomlands. Tre gånger deltog Bellino II i VM-loppet, Roosevelt International, och slutade tvåa alla gångerna, slagen av Delfo, Equileo och Savoir. Totalt gjorde Bellino II 20 starter utanför Frankrikes gränser och vann tio lopp. I hemlandet blev det 45 triumfer på 87 starter.
Solvallas Elitloppsgeneral Rune Stolt lyckades aldrig locka Bellino II till Elitloppet trots flera försök:
”Tre stora namn saknade jag under mina år. Buffet II, fenomenale Bellino II och Ourasi. Men annars har nog alla varit här.”

Nu får vi hoppas att Bold Eagle tar chansen att åka till Solvalla och Elitloppet som kretsen runt hästen lovat. I så fall skulle Bold Eagle kunna slå Bellino II på en sak. Annars är han faktiskt fortfarande lillebror i sammanhanget…

 

Fakta

Alla vinnare i Prix de Paris 1942 – 2019

År – Namn – Kusk – Segertid
1942 – Ovidus Naso hingst 6 e. Hellenvilliers – Roger Ceran-Maillard – 1.26,8/3.450 meter
1943 – Quinauderie* sto 5 e. Gaël – Pierre Forcinal – 1.29,6/3.350 meter
1943 – Ogaden* hingst 7 e. The Great McKinney – Mario Capovilla – 1.28,9/3.375 meter
1944 – Profane hingst 7 e. Enfant de Troupe – Alphone Sourroubille – 1.28,0/3.400 meter
1945 – Profane hingst 8 e. Enfant de Troupe – Alphone Sourroubille – 1.30,7/4.075 meter
1946 – Son Petit Fils hingst 6 e. Embleme Royal – Giulio Bottoni – 1.27,0/4.000 meter
1947 – Qui Qui IV hingst 9 e. Dumbea – Aimable Forcinal – 1.32,6/4.050 meter
1948 – Mistero hingst 8 e. Prince Hall – Romolo Ossani – 1.26,4/3.425 meter
1949 – Tira sto 8 e. Messidor – A Deheegher – 1.27,3/3.375 meter
1950 – Son Petit Fils** hingst 10 e. Embleme Royal – Giulio Bottoni – 1.27,1/3.400 meter
1951 – Berranger hingst 6 e. Fool Flyer – Robert Simonard – 1.24,7/3.400 meter
1952 – Scotch Thistle hingst 8 e. Scotland – Alexander Finn – 1.24,8/3.425 meter
1953 – Cancanniere sto 7 e. Kankan II – Jonel Chryiacos – 1.25,9/1.25,9/3.425 meter
1954 – Cancanniere sto 8 e. Kankan II – Jonel Chryiacos – 1.23,8/3.425 meter
1955 – Gelinotte sto 5 e. Kairos – Charlie Mills – 1.22,9/3.425 meter
1956 – Gelinotte sto 6 e. Kairos – Charlie Mills – 1.21,4/3.400 meter
1957 – Gelinotte sto 7 e. Kairos – Charlie Mills – 1.22,8/3.425 meter
1958 – Jariolain hingst 5 e. Carioca II – Orlando Zamboni – 1.22,1/3.375 meter
1959 – Jamin hingst 6 e. Abner – Jean Riaud – 1.21,9/3.150 meter
1960 – Jamin hingst 7 e. Abner – Jean Riaud – 1.21,6/3.400 meter
1961 – Jannot III hingst 8 e. Quiroga II – R Bais – 1.20,6/3.375 meter
1962 – Masina sto 6 e. Quinio – Francois Brohier – 1.20,3/3.150 meter
1963 – Narvick D J hingst 6 e. Fandango – Gerhard Krüger – 1.22,9/3.150 meter
1964 – Picardy hingst 5 e. Quinio – Laurent della Rocca – 1.21,2/3.150 meter
1965 – Apex Hanover hingst 6 e. Star’s Pride – Pavel Litkin – 1.21,1/3.000 meter
1966 – Querido II hingst 6 e. Fandango – Jean Riaud – 1.21,9/3.150 meter
1967 – Querido II hingst 7 e. Fandango – Roger Baudron – 1.20,3/3.025 meter
1968 – Oscar R L hingst 10 e. Dubonnet – Henri Levesque – 1.20,1/3.150 meter
1969 – Toscan hingst 6 e. Kerjacques – Michel-Marcel Gougeon – 1.20,8/3.150 meter
1970 – Une de Mai sto 6 e. Kerjacques – Jean-René Gougeon – 1.20,7/3.150 meter
1971 – Toscan hingst 8 e. Kerjacques – Michel-Marcel Gougeon – 1.19,7/3.150 meter
1972 – Tony M hingst 9 e. Horus L – Leopold Verroken – 1.20,2/3.150 meter
1973 – Une de Mai sto 9 e. Kerjacques – Jean-René Gougeon – 1.20,7/3.150 meter
1974 – Timothy T hingst 7 e. Ayres – Giancarlo Baldi – 1.21,2/3.150 meter
1975 – Bellino II hingst 8 e. Boum III – Jean-René Gougeon – 1.18,3/3.200 meter
1976 – Bellino II hingst 9 e. Boum III – Jean-René Gougeon – 1.21,3/3.225 meter
1977 – Bellino II hingst 10 e. Boum III – Jean-René Gougeon – 1.20,2/3.200 meter
1978 – Eleazar hingst 8 e. Kerjacques – Leopold Verroken – 1.19,4/3.175 meter
1979 – Eleazar hingst 9 e. Kerjacques – Leopold Verroken – 1.19,2/3.150 meter
1980 – Fleuronne hingst 9 e. Quirinius III – Roger Baudron – 1.23,1/3.150 meter
1981 – Jorky hingst 6 e. Kerjacques – Leopold Verroken – 1.18,7/3.175 meter
1982 – Ideal du Gazeau hingst 8 e. Alexis III – Eugene Lefevre – 1.18,7/3.150 meter
1983 – Katinka sto 7 e. Kerjacques – Jean-René Gougeon – 1.18,5/3.150 meter
1984 – Lutin d’Isigny hingst 7 e. Firstly – Jean-Paul Andre – 1.17,6/3.150 meter
1985 – Malouin hingst 7 e. Dianthus – Jean-René Gougeon – 1.18,3/3.175 meter
1986 – Neric Barbes hingst 8 e. Caprior – Jean-Luc Bigeon – 1.18,0/3.200 meter
1987 – Noble Atout hingst 8 e. Ura – Jan Kruithof – 1.18,5/3.225 meter
1988 – Poroto hingst 7 e. Esquirol – Louis Boulard – 1.18,3/3.200 meter
1989 – Ourasi hingst 9 e. Greyhound – Jean-René Gougeon – 1.17,0/3.225 meter
1990 – Piper Cub hingst 7 e. Tibur – Stig H Johansson – 1.16,8/3.200 meter
1991 – Ultra Ducal hingst 5 e. Buffet II – Paul Viel – 1.16.0/3.225 meter
1992 – Vivier de Montfort hingst 5 e. Kronos du Vivier – Christian Bigeon – 1.17,7/3.200 meter
1993 – Vourasie sto 6 e. Fakir du Vivier – Bernard Oger – 1.16,5/3.200 meter
1994 – Vourasie sto 7 e. Fakir du Vivier – Bernard Oger – 1.18,3/4.150 meter
1995 – Vourasie sto 8 e. Fakir du Vivier – Bernard Oger – 1.16,9/4.150 meter
1996 – Abo Volo hingst 8 e. Lurabo – Jos Verbeeck – 1.16,5/4.150 meter
1997 – Defi d’Aunou hingst 6 e. Armbro Goal – Jean-Etienne Dubois – 1.15,8/4.150 meter
1998 – Dream With Me hingst 7 e. Tarass Bouba – Nicolas Roussel – 1.16,1/4.125 meter
1999 – Remington Crown hingst 6 e. Lord Of All – Jos Verbeeck – 1.17,3/4.125 meter
2000 – Galopin du Ravary hingst 6 e. Arzel de Gournay – Dominik Cordeau – 1.15,2/4.125 meter
2001 – Gobernador hingst 7 e. Buvetier d’Aunou – Dominik Locqueneux – 1.14,1/4.150 meter
2002 – General du Pommeau hingst 8 e. Sebrazac – Jules Lepennetier – 1.14,5/4.125 meter
2003 – Insert Gede hingst 7 e. Jet du Vivier – Yves Dreux – 1.14,1/4.125 meter
2004 – Jag de Bellouet hingst 7 e. Viking’s Way – Christophe Gallier – 1.15,0/4.125 meter
2005 – Jardy hingst 8 e. Cygnus d’Odyssee – Jean-Michel Bazire – 1.14,9/4.125 meter
2006 – Jardy hingst 9 e. Cygnus d’Odyssee – Jean-Michel Bazire – 1.14,9/4.125 meter
2007 – Jardy hingst 10 e. Cygnus d’Odyssee – Jean-Michel Bazire – 1.14,6/4.125 meter
2008 – Orla Fun sto 6 e. Fleuron Perrine – Loic Guinoiseau – 1.16,2/4.125 meter
2009 – Prince Gede hingst 6 e. Sancho Panca – Thierry Duvaldestin – 1.15,2/4.125 meter
2010 – Private Love sto 7 e. Goetmals Wood – Matthieu Abrivard – 1.14,3/4.125 meter
2011 – Maharajah hingst 6 e. Viking Kronos – Örjan Kihlström – 1.15,7/4.125 meter
2012 – Roxane Griff sto 7 e. Tenor de Baune – Eric Raffin – 1.15,5/4.150 meter
2013 – Ready Cash hingst 8 e. Indy de Vive – Franck Nivard – 1.14.8/4.150 meter
2014 – Up and Quick hingst 6 e. Buvetier d’Aunou – Jean-Michel Bazire – 1.13,8/4.150 meter
2015 – Up and Quick hingst 7 e. Buvetier d’Aunou – Jean-Michel Bazire – 1.13,5/4.150 meter
2016 – Lionel hingst 6 e. Look de Star – Örjan Kihlström – 1.14.8/4.150 meter
2017 – Bold Eagle hingst 6 e. Ready Cash-Reethi Rah Jet – Franck Nivard – 1.14,0/4.150 meter
2018 – Bird Parker hingst 7 e. Ready Cash-Belisha – Jean-Philippe Monclin – 1.14,3/4.150 meter
2019 – Belina Josselyn sto 8 e. Love You-Lezira Josselyn – Jean-Michel Bazire – 1.13,9/4.150 meter

Fotnot: * dött lopp mellan Quinauderie och Ogaden 1943. **Antinea II diskad etta 1950.

Expandera
Fokustema
Fokus: Kallblods-SM
Läs senare

”Hästen är bättre i år än förra året”

Hans första häst vann en handfull gulddivisioner.
Bästa hästen idag har redan vunnit SM – i monté.
Nu jagar Stefan Dellbros tolvåring Don Viking SM-guld även för sulky.
Av
Mathias Hedlund
Upplåst för dig som är prenumerant
Umåker-amatören Stefan Dellbro tillsammans med Don Viking efter hästens seger i Dubbelcupens final i Bollnäs för två år sedan. Foto Christer Norin/ALN
Umåker-amatören Stefan Dellbro tillsammans med Don Viking efter hästens seger i Dubbelcupens final i Bollnäs för två år sedan. Foto Christer Norin/ALN
Denna artikel tillhör Sulkysport Premium - vårt låsta material.

För dig som är prenumerant

Vi har bytt prenumerationsystem.
Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration

Gå till ditt konto för att ta reda på vad.

Mitt konto

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Bli digital prenumerant

Prenumerera digitalt

Läs om Sulkysports olika alternativ, från 79 kronor/månad till 799 kronor per år.

50-årige Stefan Dellbro har levt med travsporten i många år och det som började med delägde varmblodet Let Me Fly på 1990-talet har de senaste decennierna fortsatt med både liten uppfödning och de senaste åren en handfull hästar i stallet som B-tränare.

Förra året var han mannen bakom det vinstrikaste svenskfödda kallblodet i landet i Don Viking (e. Järvsöviking) med 753.415 kronor insprunget – och det segerrikaste svenskfödda stoet i då fyraåriga lillasystern Wild Donnan (e. Voje Spik), som vann fem lopp! Dessutom klev Stefan över miljonen insprunget för stallets hästar för första gången.

– Att ha Sveriges vinstrikaste häst och dessutom segerrikaste sto är ganska fränt att lyckas med som en liten amatör, säger Stefan Dellbro.

Fakta

Tränarstatistik

Stefan Dellbro som tränare:

  • 2016 – 11 st: 0–3–2 – 124.500 kr
  • 2017 – 9 st: 3–2–0 – 112.200 kr
  • 2019 – 31 st: 8–5–3 – 786.700 kr
  • 2020 – 43 st: 10–7–8 – 1.016.215 kr
  • 2021 – 29 st: 6–2–4 – 400.993 kr
Expandera

Det började alltså med familje- och kompishästen Let Me Fly (e. Speedy Fly), 1.12,9ak/1.959.250 kronor, som Stefan bland annat ägde tillsammans med Halmstadtränaren Marcus Lindgren. Let Me Fly inledde hos Umåkertränaren Jan-Erik Erikson innan den stora utveckling kom hos den då färske proffstränaren Robert Bergh.

Totalt gjorde gjorde 80 starter (26–13–8) och vann en handfull gulddivisionslopp, däribland Top of Europe Trot i Boden 1994 och Malmloppet i Skellefteå både 1994 och 1995.

När hon lastades av hemma efter köpet var hon vit. ”Har du köpt en ridhäst?”, undrade transportören

Stefan köpte i samma veva varmblodet Norciana (född 1982 e. Glasgow), 1.16,8k/209.250 kr, som fölsto.

– Hon var grå när hon tävlade och vann bland annat en rikstotofinal för Karl-Gösta Fylking, men när hon lastades av hemma på gården efter köpet var hon vit. ”Har du köpt en ridhäst?”, undrade transportören, berättar Stefan med ett skratt.

Norcianas blod lever fortsatt vidare i Dellbros travverksamhet. Dottern Shy Beauty (e. Big Spender) vann själv V75-lopp i Dellbros träning för 20 år sedan och är mamma respektive mormor till de två varmblod som Stefan tränar idag: nioårige sonen Corroded (e. Pine Chip), 1.11,5ak/945.093 kr, respektive dottersonen treårige Il Stefano (e. Il Villaggio).

Corroded är tillbaka hos Stefan Dellbro efter flera år hos Robert Bergh. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Corroded är tillbaka hos Stefan efter flera år i regi Robert Bergh.

– Han har varit svår att få igång, tyvärr är hans hovar inte av bästa kvalitet och det har varit problem med hans fötter. Jag tycker att jag börjar få tillbaka honom någorlunda, men det är fortfarande långt från hästens inneboende kapacitet. Han ska gå barfota för att fungera och då måste han ha hovar och kropp med sig, säger Stefan.

Treårige Il Stefano har dock långt kvar till tävlingsdebut.

– Han är liten och blev kastrerad sent. Sedan har vi tagit bort lösa benbitar och det har varit rätt mycket bekymmer. Kanske kan det bli kval i höst, men det krävs nog en vinter med träning till för hästen, säger han.

Stefan äger fortfarande mamman Give Me V. (e. Fill V), som bara fått ett föl, just Il Stefano.

– Eventuellt låter jag betäcka henne igen, jag har ju haft några generationer i stammen och Shy Beauty lämnar väldigt fina travare, så jag skulle gärna få ett stoföl för att blodet ska leva vidare. Det är roliga hästar att jobba med.

Men hästen för dagen – och de senaste säsongerna – i Stefan Dellbros stall är tolvårige kallblodsvalacken Don Viking (e. Järvsöviking). Efter sju sorger och åtta bedrövelse i mitten av 2010-talet – läs: tre gaffelbandsskador – har ett långsiktigt och tålmodigt arbete med den hetlevrade hästen givit enastående resultat. Efter långt skadeuppehåll och noll starter 2017 gjorde Don Viking comeback 2018 och sedan dess har han svarat för detta:

  • 2018: 9 st (3–2–0) – 112.200 kr
  • 2019: 21 st (7–5–2) – 737.000 kr
  • 2020: 23 st (5–4–5) – 753.415 kr
  • 2021: 13 st (5–1–1) – 267.693 kr

Bland meriterna finns framför allt segern i monté-SM för kallblod och andraplatsen i SM för sulky förra året, samt segern i dubbelcupens final i Bollnäs 2019.

– Jag är glad varje säsong han kan hålla på, men hästen tål att starta och hårda upplägg, han tar loppen bra. När vi kommer hem efter tävlingar och jag släpper ut honom i hagen drar han iväg en rejäl repa. Han trivs med livet, säger Stefan.

Don Viking. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport

Förra året gjorde Don Viking en fin insats som tvåa bakom Månlykke A.M. i SM och upplägget inför årets svenska mästerskap liknar det från 2020. Don Viking är hemkommen efter en långresa till finska Ylivieska, där han startade i finska storloppet ”Valackfursten” med lopp två dagar på raken för två veckor sedan.

Han galopperade i den korta uppgörelsen, medan han slutade femma i långloppet efter offensiv styrning till ledning varvet från mål efter ett varv i tredjespår. Inget upplägg som passar tolvåringen.

– Det blev mest kattskit den här gången. Han reste inte lika bra som förra året och hade dessutom inget resesällskap som då. Han kan vara lite känslig med mat och vätska när han reser långt. Förra året gick det bra till Finland, men inte den här gången. Han var lite tagen och hade tunnat ur på grund av för lite vätska, säger Stefan.

Efter hemkomsten har Don Viking hittat formen igen.

– Han tog ikapp det fort när vi kom hem. Han har gått två backjobb och känns fin och laddad i träning. Just upplägget med start två dagar i rad gjorde honom väldigt gott när det kom till SM ett par veckor senare och jag hoppas det ger samma resultat nu.

Sandra Eriksson körde Don Viking för första gången i SM ifjol och det slutade alltså närmast med succé och andraplatsen. Nu hoppar Sandra upp igen – för fjärde gången – och utgångsläget är fina spår tre bakom startbilen.

– Sandra är duktigt på att köra kallblod och får hästarna att gå hela vägen. Förra året öppnade han bra i SM, men ska inte gå i tät. Bara han får springa i ryggar gör det inte så mycket om han ligger på under vägen. Det viktiga är att ha rygg till 400-500 meter från mål, säger Stefan.

Don Viking. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport

Förhoppningarna och möjligheten att försvara SM-silvret?

– Hästen är bättre i år än förra året, han har blivit stabilare och inte lika känslig för till exempel nya kuskar som tidigare. Gunnars häst blir förstås svår att slå, men de andra hästarna tycker jag att han matchar. Kan han vara trea-fyra är jag nöjd, men det finns inget att klaga på inför loppet, säger Stefan.

Efter SM kommer – SM. Nåja, det lär bli någon start emellan, men den 24 september är det svenskt mästerskap i monté, där Don Viking är titelförsvarare. Att han gillar disciplinen råder inte minsta tvivel om. I april satte han svenska rekordet 1.23,3a/2.140 meter tillsammans med Lena Fritz på just Bergsåker och i ett sprintrace på Solänget i början av augusti vann han på 1.19,4a/1.140 meter.

Under sadel har Don Viking gjort tolv starter, vunnit sex av dem och slutat tvåa fyra gånger!

Fakta

Don Viking

Valack 12 år e. Järvsöviking – Donnan e. Gyllfen
Resultat: 112 st: 25–19–14
Rekord: 1.22,1k – 1.22,4ak
Insprunget: 2.102.408 kr
Uppfödare: Anneli Oskarsson, Vindeln
Ägare: Donnans Hästar KB, Vindeln
Tränare: Stefan Dellbro, Umåker
Körsven: Sandra Eriksson, Boden

Expandera

Däremot lämnar Stefan tråkiga besked gällande Don Vikings femåriga lillasyster Wild Donnan. Stoet tjänade över en kvarts miljon kronor förra året utan att vara anmäld till de klassiska loppen och visade i våras att hon räcker i konkurrensen även mot äldre hästar.

– Tyvärr fick hon känning i en bakkota i somras och nu blir hon borta fem-sex månader för att läka ihop och rehabiliteras. Hon har ju tjänat så mycket pengar att i princip måste hon ned på svenskt rekord varje gång för att vinna lopp. Det känns som det finns en hel del kvar i henne och avel är inte aktuellt, om det inte skulle bli några bakslag under läkningsprocessen, säger Stefan.

Istället får Stefan Dellbro se Don Viking jaga en topplacering i Svenskt Mästerskap. Fjolårets andraplats i loppet visar att den finns inom räckhåll!

Fokustema
Fokus: Inför Solvallsa Jubileumspokal
Läs senare

”Admiral As är redo för det här”

– Admiral As visade i bronsdivisionsfinalen på Färjestad att han förtjänar sin plats på den här nivån. Sedan dess har vi siktat på Jubileumspokalen. Nu är det upp till bevis.
Av
Lars G Dahlgren
Upplåst för dig som är prenumerant
Admiral As vid segern i Victory Tillys lopp  för Örjan Kihlström, före Axl Rose som också är med i Jubileumspokalen. Foto: Adam Ström/stalltz.se
Admiral As vid segern i Victory Tillys lopp för Örjan Kihlström, före Axl Rose som också är med i Jubileumspokalen. Foto: Adam Ström/stalltz.se
Denna artikel tillhör Sulkysport Premium - vårt låsta material.

För dig som är prenumerant

Vi har bytt prenumerationsystem.
Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration

Gå till ditt konto för att ta reda på vad.

Mitt konto

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Bli digital prenumerant

Prenumerera digitalt

Läs om Sulkysports olika alternativ, från 79 kronor/månad till 799 kronor per år.

Det säger Reijo Liljendahl om sin toppintressante Admiral As inför Solvallas Jubileumspokal, Femåringen har imponerat enormt i sommar och nu ska han ut mot – bland annat – Elitloppsvinnaren Don Fanucci Zet.

Fakta

Admiral As

Italienfödd valack fem år e. Ready Cash – Galiera As e. S.J.’s Photo
22 st: 13–1–0
Rekord: 1.15,7l* – 1.10,8am*
Insprunget: 1.270.500 kr’
Uppfödare: Allevamento Della Serenissima Ss, Italien
Ägare: SRF Stable
Tränare; Reijo Liljendahl, Solvalla
Körsven: Mats E Djuse, Hagmyren
Skötare: Pernilla Sundling

Säsong för säsong:

2019: 8 st: 6–0–0. Bästatid: 1.13,8am*. Insprunget: 387.500 kr
2020: 10 st: 4–1–0. Bästatid: 1.11,3ak*. Insprunget: 452.500 kr
2021: 4 st: 3–1–0. Bästatid: 1.10,8am*. Insprunget: 430.500 kr

Meriter:
Som treåring: Seger i Breeders Crown-försök.
Som fyraåring: Sexa i Konung Gustaf V:s Pokal. Seger i Breeders Crown-försök. Andraplats i Breeders Crown-semifinal.
Som femåring: Seger i försök och final i bronsdivisionen, samt Victory Tillys lopp.

Expandera

– Ja…och inte bara det utan också mot Aetos Kronos, Alrajah One, Hail Mary, Click Bait och några riktiga topphästar till. Jubileumspokalen har i år lovat att bli ett kanonlopp och blev det också. Visst, Admiral As var förra året med i Kungapookalen och Breeders Crown-finalen och utmanade Ecurie D. Elitloppshelgen, men det här är ännu en nivå högre. Samtidigt har Admiral As tagit stora steg inför den här säsongen och är nog också en, om inte till och med två, nivåer bättre än han var som fyraåring, säger Reijo Liljendahl.

Admiral As har varit en snackhäst ända sedan Reijo Liljendahl ropade in Ready Cash-sonen för rekordbeloppet 360.000 euro på ITS-auktionen i Itaiien för fyra år sedan, för SRF Stables (Lennart Ågren) räkning. Det var helt enkelt en riktigt högättad läckerbit. Men förhoppningarna att snabbt kunna ta igen en sid del av inköpsbeloppet i de italienska stora årgångsloppet fick skrinläggas när Admiral As kasterades som tvååring. Valacker får inte vara med i till exempel italienska Derbyt.

Admiral As när han köptes in av Reijo Liljendahl för 360.000 euro. Foto Gerard Forni

– Det hade hästen knappast varit ändå. Admiral As var en talangfull och rejäl häst redan från början, men ändå inte tidig. Alla ingredienserna fanns där, men varken fysik eller psyke var redo att börja ställas inför höga trav tidigt. Vad Ready Cash-psyket kan ställa till med när man ”trycker på knappen” tidigt med de hästarna finns det många exempel på och i Admiral As fall är dessutom mödernet hårt. Det har varit högpresterande hästar på mödernet, men ojojoj vilka tuffa individer det också har varit. Lennart och jag bestämde tidigt att med Admiral As skulle vi ha en långsiktig plan, med mål att få en topphäst som äldre, säger Reijo Liljendahl.

Det har varit högpresterande hästar på mödernet, men ojojoj vilka tuffa individer det också har varit

Som treåring tog Admiral As ändå sex segrar på åtta starter.

– Ja, men vi testade inga hårdare sammanhang. Och Ulf Ohlsson körde hästen försiktigt. Målsättningen var att utveckla Admiral As i lagom takt och ha fokus på att han skulle ”hålla sig på mattan” och vi ville inte ta några risker att Admiral As skulle kunna börja skruva upp sig och bli tuff att hantera eller köra.

Fakta

Mödernet

Admiral As mamma Galiera As (e. S.J.’s Photo – Victoria Sib) var en stjärna med elva segrar på 30 starter, rekordet 1.11,8ak och 162.000 euro insprunget. Som treåring vann hon Gran Premio Orsi Mangelli Filly och som fyraåring Gran Premio d’Europa Filly. Galiera As har tidigare lämnat en miljonvinnande avkomma, Vincent As (född 2014 e. Muscle Massive), 1.11,8ak/1.237.000 kr.

Admiral As mormor Victoria Sib (e. Armbro Goal – Tackle Box) är ännu vassare i aveln. Utöver Galiera As har hon lämnat Faliero As (e. Lemon Dra), 1.12,8ak/€489.000, och Doria As (e. Lemon Dra), 1.13,1ak/€301.000.

Expandera

Fyraåringssäsongen inleddes med att AdmIral As var med i Kungapokalen – som Aetos Kronos vann före Don Fanucci Zet och Click Bait, tre av huvudaspiranterna på segern även i Jubileumspokalen. I försöket gjorde Admiral As ett topplopp efter tidig galopp och i finalen  spurtade Admiral As mycket bra i skymundan som sexa. Men sedan började det spöka.

Galopp kort före mål som tvåa på en låg 1.09-tid bakom Ecurie D. i Fyraåringseliten Elitloppshelgen sedan Admiral As gått en mycket stark långspurt, Och ny galopp, nu i första kurvan, i Breeders Crown-loppet i Rättvik midsommarhelgen.

Reijo Liljendahl. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport

– Något var uppenbart fel, Admiral As är en alldeles för bra häst för att hålla på och galoppera. Veterinär kollade honom, och det hittades en lös benbit som opererades bort. Hästen blev bättre efter det, men inte perfekt. Benbiten var inte hela sanningen bakom problemen, säger Reijo Liljendahl.

Benbiten var inte hela sanningen bakom problemen

Admiral As kom tillbaka till hösten med fokus på Breeders Crown. Han gick till final, men där hamnade han helt snett på det, tredjespår i 800 meter innan han kom fram till ledande och vinnande Hail Mary.

– Det blev tufft, och Admiral As höll bra då han slutade som den förste utan prispengar. Han fick alltså ”sina tuffa skallar” i Kungapokalen, Fyraåringseliten och Breeders Crown, men utan att tjäna några prispengar. Det är därför han först nu i sommar  blivit miljonär, säger Reijo Liljendahl.

 

Under vintern mellan fyra- och femåringssäsongen hittades också vad som sannolikt var den egentliga orsaken till den där perioden med galopper och att Admiral As fortfarande inte kändes som Liljendahl ville ha honom efter operationen av benbiten.

– Dels fräschade vi till framknäna, men det viktigaste var antagligen att vi upptäckte att han hade ont i munnen. En tand hade inte vuxit rätt utan satt kvar nere under slemhinnan. Hästars tänder växer hela livet och det var säkert så att han från och till haft ont av den där felväxande tanden. Den togs bort, och efter det har allt flutit på. Admiral As fick en fin uppbyggande träningsperiod i vintras och när han sedan började starta visade det sig att det var som vi hoppats och trott, att han tagit till sig träningen och har blivit åtminstone en klass bättre sedan förra året, säger Reijo Liljendahl.

Uppvisningen i bronsdivisionsfinalen på Färjestad i månadsskiftet juni-juli var magnifik. Admiral As gick en 1.08-avslutning i tredjespår, utan att Örjan Kihlström ryckte huvan, till seger på 1.10,9a/2.140

– Det var efter det vi bestämde oss för att gå för Jubileumspokalen. Han vann sedan även Victory Tillys lopp på väldigt bra sätt och fick biljetten hit. Hästen är redo för det här, fast det kanske inte ser ut så på prissummorna när han jämför med vad de han möter har tjänat, säger Reijo Liljendahl.

Hästen är redo för det här, fast det kanske inte ser ut så på prissummorna

Fakta

Reijo Liljendahl om sina V75-hästar Jubileumspokalkvällen

Honey Adore (Wallenius Cup, V75-2) har ännu inte vunnit, men den dag det stämmer till i ett lopp kommer hon att spräcka nollan. Senaste loppet, kvalet tilll korta E3, är bara att glömma. Hon hamnade omöjligt på det från åttondespår. och backades sist. Gången innan avslutade hon bra bakom stallkamraten hos mig, Graham Hill. Nu är det åttodespår igen så att spräcka nollan just den här gången blir nog svårt.
Admiral As (Jubileumspokalen, V75-6) är allt bra med efter förra segern, där det blev en väldigt snabb öppning med utdragen körning innan han kom till ledningen. Det gick 1.08 första vavrvet…Han var trots det stark till slut och drog faktiskt ifrån de andra sista 100 meterna utan att Örjan (KIhlström, reds.anm.) behövde låta hästen visa allt. Det gjorde han knappast heller gången innan, i V75-.finalen där han avslutade 1.08 ute i spåren med huvan kvar. Det här är ett kanonlopp, men Admiral As fick bästa tänkbara spår och känns redo för det här motståndet, så jag hoppas vi kan vara med och köra om det. Jag gör inga ändringar, han får fortsätta med skor runt om. Fast det är klart, att det är ny kusk nu är väl en ändring, men Mats E Djuse är redan en toppkusk på alla sätt trots att han är så ung.
Whothehillareyou (Big Noon-Pokalen, V75-7) stod svårt till i Breeders Crown-loppet på Mantorp senast och när han fick dåliga ryggar i angreppet i tredjespår på slutvarvet var det chanslöst att nå någon framskjuten placering. Gången innan gjorde han det okej i en treåringsfinal på Bergsåker. Nu blev det fjärdespår, och det är jag bekymrad över, jag tror att han kan få problem med det. Det är inte alls någon tokig häst, men tappar han från start och hamnar bland tilläggshästarna blir det förstås svårt, för det finns ju några riktigt bra fyraåringar där.

Expandera

 

 

 

Fokustema
Fokus: Inför Åby Stora Pris
Läs senare

Ute efter tredje raka grupp I-segern

Två raka grupp I-segrar som nu kan bli tredje raka i Åby Stora Pris. Who’s Who har som sjuåring nått den nivå som man hela tiden trott om honom på Ekerö, stuteriet Menhammar och träningscampen Yttersta.
Av
Lars G Dahlgren
Upplåst för dig som är prenumerant
Who's Who och Pasi Aikio. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Who's Who och Pasi Aikio. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Denna artikel tillhör Sulkysport Premium - vårt låsta material.

För dig som är prenumerant

Vi har bytt prenumerationsystem.
Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration

Gå till ditt konto för att ta reda på vad.

Mitt konto

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Bli digital prenumerant

Prenumerera digitalt

Läs om Sulkysports olika alternativ, från 79 kronor/månad till 799 kronor per år.

Who’s Who har haft det hektiskt de senaste månaderna. Utöver att vara Sveriges främsta äldre häst som så att säga tävlat på – därmed hamnar han före Elitloppsvinnaren Don Fanucci Zet i rangordningen – har Who’s Who betäckt full bok i Sverige 150, ston. Och det stoppar inte där, det har även exporterats sperma till andra länder.

Fakta

Who’s Who

hingst född 2014 e. Maharajah – Reality Pride e. From Above
39 st: 20–4–2
Rekord: 1.11,9l – 1.10,7ak*
Insprunget: 11.679.759 kr
Uppfödare: Menhammar Stuteri AB, Ekerö
Ägare: Travkompaniets Stall AB, Ekerö
Tränare: Pasi Aikio, Solvalla
Körsven: Örjan Kihlström. Solvalla
Skötare: Jennie Ek

Expandera

– Who’s Who har hoppat på bocken tre gånger i veckan och gått snabbjobb två gånger utöver det. Så man kan säga att han haft full arbetsvecka, säger Pasi Aikio.

Nu när betäckningssäsongen är över, betyder det att du kunnat höja träningsintensiteten så att Who’s Who kanske är ännu bättre än när han vann Norrbottens Grand Prix och Hugo Åbergs Memorial?

– Nej, nej. Vi har inte ändrat på något i träningen efter att betäckandet var slut, säger Pasi Aikio.

trav, travsport, sulkysport, v75, jägersro, derbyt
Får vi höra segervrål av Who’s Who? Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Han håller dock med om att Who’s Who nu som sjuåring är bättre än hästen någonsin varit tidigare.

– Det är klar skillnad på Who’s Who nu och för ett år sedan. Han fick kvarka när han var i Frankrike förra vintern och det hade han med sig in i sexåringssäsongen. Det blev ingen bra förberedelse för den lilla sommar-o h höstsäsong hästen genomförde, det saknades helt enkelt mängdträning. Inför i år fick han en ordentlig vinterträning som grund att stå på, och det är det som nu har get utsag, säger Pasi Aikio.

Who’s Whos karriär har så här långt haft tålamod som kännemärke och så är det fortfarande. Sjuåringen har gjort 39 starter och av dem gjorde han 14 – en dryg tredjedel alltså – som fyraåring då Who’s Who från att ha varit på ”klass II-nivån” i rikstoton på våren som fyraåring blev kullens kung med Derbysegern i september.

 

Om vi ska ta det kronologiskt: Som treåring blev Who’s Who försenad med debut först i september på grund av otur med småinfektioner. Inget allvarligt, men sådant som försköt inledningen på karriären och gjorde att alla eventuella tankar på att då prova i tuffare årgåmgsloppssammanhang fick skrinläggas.

Fakta

Who’s Whos karriär

2017: 5 st: 3–0–0. Bästatid: 1.14,9m*. Insprunget: 128.500 kr
2018: 14 st: 8–1–0. Bästatid: 1.11,3am*. Insprunget: 5.476.259 kr
2019: 8 st: 4–1–0. Bästatid: 1.11,1am*. Insprunget: 1.360.000 kr
2020: 6 st: 1–1–2. Bästatid. 1.11,0am. Insprunget: 1.266.000 kr
2021: 6 st: 4–1–0. Bästatid: 1.10,7ak*. Insprunget: 3.449.000 kr
Totalt: 39 st: 20–4–2. Rekord: 1.10,7ak*. Insprunget: 11.679.759 kr

Expandera

Som fyraåring gjorde Wh’s Who en ”full” säsong med ovannämnda seger i Derbyt och därutöver fjärdeplatser i Kungapokalen och Grand Prix de l’U.E.T.

När hästen blev fem år var planen redan egentligen ett år framåt i tiden: Prix d’Amérique 2020 då Who’s Who skulle försöka upprepa sin pappa Maharajahs vinstbedrift på Vincennes. Säsongen och matchningen lades upp därefter; med Jubileumspokalen på Solvalla – som Who’s Who vann – som enda fokusuppgift innan sellådorna packades för en vinter i Paris.

Men av den satsningen blev det rakt av fiasko. Who’s Who fann inte rätt form på Grosbois, och när han efter tre misslyckade starter kom hem till Ekerö igen var det dessutom med en ytterst ovälkommen fripassagerere i kroppen: Kvarka. Som väl var såg man snabbt vad Who’s Who kunde ta tagit med sig och det blev inget utbrott av den smittsamma sjukdomen vare sig i Pasi Aikios stall, eller på stuteriet. Who’s Who hölls isolerad, och fick när sjukdomen var över avelsdebutera. Tävlandet som sexåring inskränkte sig till sex starter, med andraplatsen bakom Moni Viking i just Åby Stora Pris som årets höjdpunkt.

Fakta

Who's Who's meriter

  • Som fyraåring 2018: Seger i Svenskt Travderby. Fjärdeplatser i Grand Prix de l’ U:E.T. och Konung Gustaf V:s Pokal. Segrar i uttagningslopp till Derbyt, Grand Prix de l-U.E.T, semifinal i Breeders Crown samt försök och final i klass II.
  • Som femåring 2019: Segrar i Solvallas Jubileumspokal och Icelands lopp. Andraplats i Östgötaloppet.
  • Som sexåring 2020: Seger i Malmö Stads Pris. Andraplats i Åby Stora Pris. Tredjeplats i Sundsvall Open Trot.
  • Som sjuåring 2021: Segrar i Hugo Åbergs Memorial, Norrbottens Grand Prix. Andraplats i Harper Hanovers lopp. Sexa i Olympiatravet. Segrar i Rommeheatet och Assar Engbloms lopp.
Expandera

När Wh’s Who sedan kom tillbaka igen i april i år – nu dessutom som fulltecknad avelshingst – var det en starkare och bättre förberedd häst än tidigare. Det började också bra med två gulddivsionssegrar innan Paralympiatravet blev en mardröm: Vansinnesöppning till ledningen (1.06,7 första 500 meterna) och en till slut trött och slagen Who’s Who som sexa.

– För en vanlig häst hade det loppet varit en mardröm, med risk för förstörd form och nedsatt tävlingsvilja. Men det år det som är grejen med de här topphästarna, såna som Who’s Who. De blir inte knäckta av sådana tuffa lopp utan kanske till och med bättre! Jag var aldrig orolig att det lopp Who’s Who fick skulle sätta ner honom, och även Harper Hanovers i starten efter blev ju väldigt tufft. Som sagt, riktigt bra hästar bara skakar av sig sånt, och det har ju Who’s Who sedan visat att han är, vid storloppssegrama i Boden och på Jägersro, säger Pasi Aikio.

Jag var aldrig orolig att det lopp Who’s Who fick skulle sätta ner honom

Nu börjar frågan bli alltmer aktuell om man ska göra ett ordentligt frest mot Paris och Prix d’Amérique en gäng till?

– Vi har inte pratat något om det ännu. Just nu tar vi bara ett lopp i taget och har inte någon långsiktig planering. Nu är det först Åby Stora Pris, och är allt bra efter det finns ju Sundsvall Open Trot…och efter det Frances Bulwarks lopp Kriteriehelgen (med 750.000 kronor i förstapris, reds.anm.), sedan SM på Åby och kanske Mülllers på Jägerso i oktober. Om hästen är fortsatt pigg och fräsch och vi vill fortsätta starta på här i Sverige finns det gott om fina lopp kvar, säger Pasi Aikio.

Om kretsen runt hästen skulle välja att satsa mot Paris behöver knappast Who’s Who tänka på att kvala sig in där. Med 11,7 miljoner kronor insprunget, och rimligt att döma mer att hämta de kommande månaderna, kommer han med stor sannolkhet direkt in i Prix d’Amérique på sin prissumma.

– Det vågar jag inte ta för givet. Det finns gott om franska hästar med väldigt höga startprissummor. Det där är förstås något vi i så fall får sätta oss ner och försöka beräkna, om vi går för de största loppen under vintermeetinget. Men som sagt, det där är inget jag funderar på just nu, utan fokuset är att ha Who’s Who i fortsatt bra form för först Åby Stora Pris. Att lyckas ta tre raka grupp I-segrar skulle vara väldigt häftigt, säger Pasi Aikio.

Att lyckas ta tre raka grupp I-segrar skulle vara väldigt häftigt

Fakta

Who’s Whos storloppsstarter i år:

  • 8 maj: Paralympiatravet, Åby: Övertog ledningen efter 650 meter när det gått 1.06,7 första 500 meterna. 1.10,5 första varvet. Fick press av Aetos Kronos genom slutkurvan, stumnade till slut men höll efter omständigheterna toppbra som sexa på 1.11,2a/2.140. Delia du Pommereux spurtvann vann före Very Kronos och Aetos Kronos. 1.08,9 sista 500 meterna.
  • 29 maj: Harper Hanovers lopp, Solvalla: Startade från 40 meters tillägg. Gick 1.10,3 sista varvet, till största delen i tredjespår utan rygg, och slutade tvåa på 1.11,9/3.180, förbispurtad av Wild Love som vann på nya stovärldsrekordet 1.11,9/3.180.
  • 19 juni: Norrbottens Stora Pris, Boden: Attack 350 kvar från tredje par utvändigt, hann ikapp ledande Very Kronos med en ohygglig spurt kort före mål via 1.08,5 (!) sista kilometern.
  • 27 juli: Hugo Åbergs Memorial, Jägersro. Höll ledningen från innerspår (1.08,5 första 500 meterna) i sitt livs första start över sprinterdistans. Fick hålla för klassen mycket lågt tempo mitt i loppet, sprintade lätt undan till slut med krafter kvar i mål på 1.10,7a/1.609 efter 1.08,2 sista 500 meterna.
Expandera
Fakta

Who’s Who kuriosa

Who’s Who gick i Hugo Åbergs Memorial förbi den ett år äldre Makethemark som sin pappa Maharajahs (utnämnd till Elithingst) vinstrikaste avkomma.

***

Maharajahs första kull föddes 2013, Who’s Who ingår alltså i andra kullen.
Hittills finns det 745 färdigregistrerade svenskfödda Maharajah-avkommor. Med årets kull och utlandsfödda torde Maharajah vara någonstans vid 1.000-strecket i antal avkommor totalt. Maharajah är 16 år och hinner sålunda få flera kullar till. De senaste åren har han varit en av Europas allra mest använda avelshingstar med full bok, 150 ston, i Sverige och ungefär lika många till betäckta i andra länder.
Maharajahs vinstrikaste avkommor:

  • Who’s Who, hingst född i Sverige 2014 u. Reality Pride e. From Above. 1.10,7ak*/11.679.759 kr
  • Makethemark, hingst född i Sverige 2013 u. Global Naughty e. Conway Hall. 1.09,3ak/11.558.645 kr
  • Moni Viking, hingst född i Norge 2013 u. Jeunesse Doree e. Coktail Jet. 1.09,4ak/8.013.423 kr
  • Alrajah One, hingst född i Italien 2016 u. Mariu e. Varenne. 1.10,4ak*/7.462.506 kr
  • A Sweet Dance, sto fött i Sverige 2015 u. Sugar Step e. Sugarcane Hanover. 1.11,0am*/3.522.114 kr

Maharajahs snabbaste avkomma är Italienfödde fyraåringen Bengurion Jet (u. Love Me Tender e. Supergill) som Hugo Åbergskvällen vann på europarekordet för fyraåringar, 1.08,8a/1.640. Även Bengurion Jet är med i Åby Stora Pris.

***

Who’s Whos mamma Reality Pride (e. From Above – Elitloppa e. Kimberland) är svensregistrerad men hade fransk uppfödare och ägare i Yvonnick Garandeau. Hon tävlade först i Sverige för Veijo Heiskanen och sedan i Frankrike för Ulf Nordin och sprang in 1.109.430 kr. Efter tävlingskarriären köptes Reality Pride av Stall Segerhuva och kom till Menhammar.

Hon har sex avkommor i startbar ålder (tre år och äldre). Utöver Who’s Who har förstfödde Unreal (e. Maharajah) och nu femårige Bottom Line (e. Panne de Moteur) tävlat, med de blygsamma resultaten 1.16,6k/82.100 kr och 1.15,3am*/75.400 kr.

Who’s Whos mormor Elitloppa var en ”fransk flygmaskin” hos Pierre Vercruysse, med 3,4 miljoner kronor insprunget. Hon var tvåa i Finlandia Ajo och vann i Sverige Elirlopspshelgen 1999 och Hugo Åbergs-kvällen 2000.

***

Who’s Who är nu Menhammars näst vinstrikaste uppfödning genom tiderna. Endast pappa Maharajah straffar Who’s Who. Menhammar Stuteris fem vinstrikaste:

  • Maharajah (hingst född 2005 e,. Viking Kronos –Chili Khan) – 23.534.423 kr
  • Who’s Who kuriosa (hingst född 2014 e. Maharajah – Reality Pride) – 11.679.759 kr
  • Hot Tub (hingst född 2000 e. Sugarcane Hanover – Bathing Beauty) – 8.721.531 kr
  • Panne de Moteur (hingst född 2008 e. Credit Winner – Jalopy) – 8.707.500 kr
  • From Above (hingst född 1998 e. Zoot Suit – A Gift From Heaven) – 8.344.320 kr
Expandera

 

Raketspurt fällde avgörande

 

Who’s Who hade full kontroll