Om en svenskfödd travare – Short In Cash eller Usain Henna – skulle vinna dagens upplaga av Prix de Paris (€350.000) skulle det vara en stor sensation, men faktum är att det tidigare svenska triumferna inte varit några högoddsare.
Gay Noon
hingst född 1949 e. Big Noon-Nancy Gay e. Guardsman
Rekord: 1.17,0k
Prissumma: 307.145 kr
Resultat: 83 st: 25-24-13
Ägare: Stall Bepe
Uppfödare: Bernt Persson, Sjöbo
Tränare: Olle Månsson & Gunnar Nordin
Körsven: Olle Månsson & Gunnar Nordin
Ett axplock av större meriter:
Segrar: Preis der Besten 1955, Skandinaviskt Mästerskap 1958, Svenskt Travderby 1953, Svenskt Travkriterium 1952, Walter Lundbergs Memorial 1954, 1955, 1956, Graf Kalman 1955, Ryssgalan 1954, Åby Stora Aveslopp (4 år) 1953.
Andraplatser: Prix de Paris 1956, Åby Stora Pris 1954, 1955, 1956, Svenskt Mästerskap 1958
Tredjeplatser: Elitloppet 1955, Elite-Rennen 1956.
Piper Cub och Stig H Johansson delade ut 5,40 i odds 1990, Remington Crown gav 2,30 när han vann 1999 för Jos Verbeeck och Maharajah var favoritspelad till 16 för tio med Örjan Kihlström i sulkyn.
För svenskt vidkommande startade allting i Prix de Paris 1956 och signaturen Sannlunns rubrik i Trav- och Galoppronden talade sitt tydliga språk:
”Gay Noon slog allt i Paris med undantag av Gelinotte”
Vid den tidpunkten var Gelinotte världens bästa travare. Två år i rad vann hon trippeln Elitloppet, Prix d’Amérique, Prix de France och Prix de Paris. Därutöver en rad andra storsegrar som dubbla upplagor av Åby Stora Pris och en tredje gång toppade hon också i Prix de Paris.
Totalt gjorde dottern till Kairos 87 starter, vann 54 lopp, tog rekordet 1.16,7k* och tjänade 955.990 franc under Charlie Mills beskydd. När hon lade tävlingsskorna på hyllan efter 1957 års säsong var hon den vinstrikaste travaren i världen.
Prix de Paris i siffror:
- Tre svenskfödda travare har vunnit Prix de Paris. Stig H Johansson var först ut med Piper Cub 1990. Därefter har Remington Crown (1998) och Maharajah (2011) vunnit. Örjan Kihlström satt i sulkyn bakom Maharajah och han körde också 2016 års vinnare Lionel.
- Fyra travare har vunnit Prix de Paris tre gånger. Gelinotte (1955-1957), Bellino II (1975-1977), Vourasie (1993-1995) och Jardy (2005-2007). Trippeln Prix d'Amérique, Prix de France och Prix de Paris har tre hästar lyckats med: Gelinotte (1956-1957), Jamin (1959) och Bellino II (1976).
- Två hästägare kan räkna in fyra segrar. Pierre de Montesson ägde Toscan (1969, 1971) och Une de Mai (1970, 1973), medan Raoul Ostheimer ägde Vourasi (1993-1995) och Ourasi (1989).
- När Antinea II fråntogs segern i Prix de Paris 1950 handlade det inte om orent trav eller snäv körning, utan det första positiva dopingprovet i större sammanhang i Frankrike.
- Distansen i Prix de Paris har varierat genom årens lopp. Från 3.000 till dagens 4.150 meter.
- Snabbast i löpningens historia är Up And Quick. Han sänkte sitt eget rekord från 2014 med tre tiondelar när han året efter travade 1.13,5 över 4.150 meter.
- Åtta segrar kan tillskrivas Jean-René Gougeon. Första triumfen tog han 1970 med Une de Mai och den sista med Ourasi 1989.
- Flerfaldige championhingsten Kerjacques är vassast med åtta vinnare i Prix de Paris: Toscan (1969), Une de Mai (1970), Toscan (1971), Une de Mai (1973), Eleazar (1978), Eleazar (1979), Jorky (1981) och Katinka (1983).
Med det som utgångspunkt kan nog de flesta förstå att lille Gay Noons andraplats i Prix de Paris inte var något annat än en bragd. Nu ska det också sägas att Gelinotte var belastad med 50 meters tillägg eftersom hon vunnit både Prix d’Amérique och Prix de France.
På den tiden gav en seger i Prix d’Amérique 50 meters tillägg i Prix de Paris, medan Prix de France bara var ”värt” 25 meters handicap. Egentligen skulle hon haft 75 meters tillägg, men enligt propositionen gällde endast det största tillägget i Prix de Paris. Alltså 50 meter…
Gay Noon var chanslös att hålla undan 50 meter mot Gelinotte, men slog de andra motståndarna med säker marginal. Därmed hade en ny svensk internationell stjärna sett dagens ljus efter Big Noon, Balett och Frances Bulwark.
Gay Noons andraplats var värd 1,8 miljoner gamla franska franc, vilket motsvarade 27.000 kronor vid denna tidpunkt. Det betydde att Gunnar Nordins travare tog sig upp som den näst vinstrikaste svenskfödda travaren genom tiderna med drygt 190.000 kronor. Bara Frances Bulwark var värre med 535.320 kronor.
Det kan också i sammanhaget nämnas att italienske Birbone var vinstrikast i Europa vid den här tidpunkten med 800.000 kronor, följd av Gelinotte med 770.000 kronor och trion Cancanniere, Frances Bulwark och Permit – samtliga över en halv miljon kronor.
Senare under 1956 började Gay Noon närma sig Gelinotte – i Åby Stora Pris gav han henne en match till linjen. Gay Noon hade nog kunnat besegra Gelinotte i Elite-Rennen samma säsong om han inte ”krockat” med Carné.
– Annars hade jag tagit Gelinotte den gången, sade Gunnar Nordin efter loppet i Gelsenkirchen.
Nu blev ingen seger heller för Gay Noon över Gelinotte i Åby Stora Pris, men aldrig hade han varit närmare henne i mål och dessutom startade hästarna från samma distans den gången och båda noterade 1.20,0 över 2.640 meter.
– Jag trodde nog att jag hade henne där, men det var kolossalt hårt och en liten ansats till fel var nog för att avgöra det hela, sade Gunnar Nordin efter Gay Noons tredje raka andraplats i Åby Stora Pris.
Gay Noon vann en rad storlopp (se faktaruta!), men idag hyllar vi honom för hans andraplats i Prix de Paris 1956 – det första stora svenska ögonblicket i löpningens historia.
Sedan skulle det dröja 34 år (!) innan den första svenskfödda vinnaren tog hem Prix de Paris, men innan dess hade vi två tredjeplatser genom Smaragd 1958 och Grande Frances 1979 innan Piper Cub och Stig H Johansson slog till 1990.