Bold Eagle tog 2017 chansen att bli den första travaren att vinna franska ”Triple Crown” sedan Bellino II 1976. Själva ordet Triple Couronne är ett nytt franskt påfund (2013) och vinner samma häst Prix d’Amérique, Prix de France och Prix de Paris är belöningen furstlig.
Hela 300.000 euro väntar Bold Eagle i extra bonus vid seger i Prix de Paris på söndag. Förstapriset uppgår till 180.000 euro och skulle Bold Eagle vinna betyder det att söndagens triumf faktiskt är mer värd än de 450.000 euro han hämtade hem i Prix d’Amérique!
Bellino II-fakta
hingst e. Boum III-Belle de Jour III e. Esix.
Född 26 februari 1967.
Död 6 september 1981.
Rekord: 1.13,8.
Prissumma: 1 391.000 euro.
Segrar: 55 på 110 starter.
Ägare, uppfödare, tränare: Maurice Macheret.
Kusk: Jean-René Gougeon.
Jockey: Michel-Marcel Gougeon.
Meriter:
1970
Prix de Vincennes (monté)
Prix Raoul Balliere (monté)
1971
Prix Camille de Wazieres (monté)
Prix Ceneri Forcinal (monté)
Prix de Pardieu (monté)
Prix des Centaures (monté)
Prix des Elites (monté)
Prix du President de la Republique (monté)
Prix Emile Riotteau (monté)
Prix Olry Roederer (monté)
Prix Philippe du Rozier (monté)
1972
Prix Camille Blaisot (monté)
Prix de Normandie (monté)
Prix des Elites (monté)
1973
Prix de Cornulier (monté)
Prix de l'Ile-de-France (monté)
1974
Prix René Balliére
1975
Elite-Rennen
Grand Circuit
Grand Criterium de Vitesse
Gran Premio Renzo Orlandi
Gran Premio Lido di Roma
Prix d'Amérique
Prix de Bretagne
Prix de Cornulier (monté)
Prix de l'Atlantique
Prix de Paris
Prix René Balliére
1976
Grand Circuit
Grand Criterium de Vitesse
Gran Premio Costa Azzurra
Gran Premio della Lotteria
Prix d'Amérique
Prix de Belgique
Prix de Cornulier (monté)
Prix de France
Prix de l'Atlantique
Prix de l'Ile-de-France (monté)
Prix de Paris
Prix du Bourbonnais
Prix René Balliére
1977
Grote Prijs der Lage Landen
Prijs der Giganten
Prix d'Amérique
Prix de l'Atlantique
Prix de Paris
Andraplatser
Prix de Cornulier (monté) 1972, 1974
Roosevelt International (VM) 1975, 1976, 1977
Prix de L'ile-de-France (monté) 1974, 1975
Prix Rene Ballier 1977
Tredjeplatser
Criterirum des 5 ans 1972
Prix de Bourgogne 1975
Prix de Cornulier (monté) 1977
Prix de Paris 1974
Prix d'Ete 1974
Prix René Balliére 1973
Bellino II var alltså den senaste att vinna ”Triple Crown” i Frankrike och tidigare hade Gélinotte (två gånger) och Jamin klarat av samma bedrift. En märklig travare var Bellino II på många sätt och han borde egentligen blivit något av folkets häst. Han hade nämligen alla ingredienser; en liten uppfödare med en travare med medelmåttig stam som han tränade själv.
Ålderstigna föräldrar
Bellino II föddes hos korvfabrikören Maurice Macheret i Annemasse, några kilometer från gränsen till Schweiz. Som så många stora franska travare var Bellino II alltså inte en produktion från Normandie, utan han föddes i byn Vetraz-Monthoux, som ligger på 450 meters höjd. Både Bellino II:s far Boum III och modern Belle de Jour III var 22 år gamla när deras avkomma såg dagens ljus.
Att Bellino II skulle bli en världsstjärna var det inte mycket som talade för. Belle de Jour III:s första föl föddes 1957 – hingsten Nandax – och precis som Bellino II var han fallen efter Boum III. Nandax importerades till Danmark 1965 med rekordet 1.21,6 och i det läget hade inte Bellino II inlett sin klättring mot världstoppen. Som avelshingst blev inte Nandax någon framgångssaga. Han fick 56 avkommor i Danmark och Racekokken, 1.18,9m, var vinstrikast med 137.350 danska kronor. En av hans ättlingar hamnade i Sverige; stoet Nancy Bingen vann ett lopp på 33 starter, tog rekordet 1.24,0am och tjänade 12.375 kronor.
Belle de Jour III fick ytterligare fyra föl innan hon 1964 köptes av Maurice Macheret. Två av hennes avkommor kom aldrig till start, Querida fick ihop 4.842 francs och rekordet 1.31,2 medan Serido inte lyckades ta en endaste prischeck på tolv starter på franska landsorten. 1965 fick Belle de Jour III tvillingar – båda dog tidigt – och efter ha gått gall 1966 föddes Bellino II 1967.
Franko-amerikansk mix
Fädernet är en blandning av franskt och amerikanskt. Boum III:s morfar är amerikanske Sam Williams och fadern Oboks mor Siva är fallen efter Interméde och amerikanska stoet Gladys (e. Gladax). Intermédes betydelse som avelshingst är väldokumenterad med tolv hingstchampionat i Frankrike. Hans dotter Uranie vann precis som Bellino II Prix d’Amérique vid tre tillfällen. Interméde är också far till de framstående avelshingstarna Kairos och Ogaden.
Bellino II inledde sin tävlingsbana på landsorten och inte i den stenhårda konkurrensen på Vincennes. Hans första start skedde i maj som treåring i Lyon och Bellino II blev trea på 1.29,5. Till nästa start i Vichy byttes sulkyn ut mot sadel och då vann han på 1.28,6. Senare skulle det visa sig att Bellino II var lika suverän i båda kategorierna.
Som unghäst – ja, faktiskt en bit upp i åldrarna – var det nästan enbart sadellopp som gällde för Bellino II:s del. Efter två sulkytriumfer som treåring skulle det dröja tills Bellino II var sju år innan han vann med sulky bakom sig.
Den segern togs i storloppet Prix René Balliére 1974 på nya rekordtiden 1.16,9. Samma år debuterade Bellino II i Prix d’Amérique, men där gjorde han inget större väsen av sig. Spelad till i runda slängar 50 gånger pengarna diskades han för galopp.
Vann från 50 meters tillägg
När Bellino II fyllde åtta år började han tjäna de verkligt stora pengarna – året var 1975 – och vid sin första Prix d’Amérique-triumf delade han ut 8,90 i odds. Därefter fortsatte han att vinna stayerloppet Prix de Paris trots 50 meters tillägg på nya rekordet 1.18,3 över 3.200 meter. Sedan åkte han ner till Cagnes-sur-Mer och visade sprintertakter. Trots en galopp på 20-30 meter vann han Grand Criterium de Vitesse på 1.15,4a/1.600 meter.
Året efter skulle han visa sig vara ännu vassare. Under fem söndagar i början på året lade han beslag på Prix de l’Ile-de-France, Prix de Cornulier, Prix d’Amérique, Prix de France och Prix de Paris. Ingen travare har varken förr elller senare lyckats med det konststycket. I Prix de l’Ile-de-France var Bellino II belastad med 25 meters handicap. Samma visa var det i Prix de France och i Prix de Paris hade han 75 meter att hämta in på sina konkurrenter.
Bellino II:s unika rad
4/1 – Prix de l'Ile-de-France – 25 meters tillägg – 1.18,6/2.275 meter
18/1 – Prix de Cornulier – lika start – 1.21,3/2.600 meter
25/1 – Prix d'Amérique – lika start – 1.19,3/2.600 meter
1/2 – Prix de France – 25 meters tillägg – 1.15,9/2.275 meter
8/2 – Prix de Paris – 75 meters tillägg – 1.21,3/3.225 meter
Efter den kvintetten triumfer tangerade han Roquepines löpningsrekord i Grand Criterium de Vitesse på 1.15,3a/1.600 meter, fortsatte till Italien och vann Gran Premio Costa Azzurra i Turin innan han slog till i försök och final av Gran Premio della Lotteria!
Inför Lotteria-löpningen hade det framkommit hot om kidnappning och Bellino II bevakades dygnet runt av beväpnade vakter.
Ståtade med åtta raka
Sedan åkte han hem till Annemasse för att få förnyade krafter innan han vann Prix de l’Atlantique på Enghien. I starten efter – Grosser Preis von Bayern i München – sprack hans segersvit (åtta raka triumfer) när han fick se sig slagen med en längd av Dauga. Ordningen var återställd i loppet efter när Bellino II tog hem Prix René Balliére.
Bellino II fortsatte att lägga världen under sina fötter och i sitt livs sista framträdande i slutet av oktober 1977 vann han både försök och final i Grote Prijs der Giganten. I finalen travade han nytt rekord – 1.13,8ak/1.600 meter – och passade samtidigt på att tangera Ego Boys europarekord.
När Bellino II lade tävlingsskorna på hyllan var han världens vinstrikaste travare. Han förpassade Une de Mais 8.918.977 francs till historieböckerna. Bellino II slutade på 9.034.089 francs. Bellino II var en stor travare i alla avseenden. Han mätte 168 centimeter i mankhöjd och vägde en bra bit över 600 kilo. När han gick till avel 1978 var han prissatt till 20.000 kronor (15.000 kronor för ston i första kategorin) och han var fulltecknad.
Bellino II fick fyra kullar och totalt 113 avkommor innan han avled den 6 september 1981 i tarmvred 14 år gammal. Några större avtryck gjorde han inte i avelsboxen och tre avkommor tjänade över 100.000 euro: Quel Boum, 1.14,7/€151.339, Ouragan du Comtal, 1.16,8/€132.204, och Plume Au Vent, 1.16,7/€102.598.
Tre gånger i USA
Egentligen var det bara en sak som fattades när det gällde Bellino II. Han dök aldrig upp i Sverige eller i Elitloppet, men däremot var inte Maurice Macheret oäven för att åka utomlands. Tre gånger deltog Bellino II i VM-loppet, Roosevelt International, och slutade tvåa alla gångerna, slagen av Delfo, Equileo och Savoir. Totalt gjorde Bellino II 20 starter utanför Frankrikes gränser och vann tio lopp. I hemlandet blev det 45 triumfer på 87 starter.
Solvallas Elitloppsgeneral Rune Stolt lyckades aldrig locka Bellino II till Elitloppet trots flera försök:
”Tre stora namn saknade jag under mina år. Buffet II, fenomenale Bellino II och Ourasi. Men annars har nog alla varit här.”