Lutfi Kolgjini började som proffstränare på Jägersro i början av 1980-talet. Att få professionell tränarlicens på den tiden var ett nålsöga att ta sig igenom och det behövdes en del lirkande och trixande innan den saken var klar.

Talesättet att ha ”börjat med två tomma händer” stämmer på pricken för Lutfi Kolgjini, vars familj flytt från den kommunistiska regimen i Albanien, och kom till Sverige på 1960-talet. Efter att Lutfi följt med en kompis till Jägersro och fått ”jungfrusilen” av travsport och travhästar var han fast för alltid, i ett ”beroende” som kommer att vara obotligt och livslångt. Det kan man med säkerhet säga eftersom det funnits tuffa perioder att ta sig igenom, och som Lutfi i princip alltid kommit starkare ur än både han och rörelsen var innan.

Lutfi Kolgjini har lyft Jägersro och den skånska travsporten och han har succesivt byggt upp träningsanläggningen, och numera även stuteriet, på gården Vomb till att räknas som en av Europas främsta anläggningar för travhästar.

1996 kom hästen som förändrade allt till Lutfi Kolgjini: Viking Kronos. Historien bakom det är välkänd. Lutfi hade egentligen inte pengar att köpa den toppstammade hästen (e. American WInner – Conch), som såldes på auktion i Italien, och hade på auktionsdagen tänkt backa ur köpet. Så blev det inte, och så små kan marginalerna om vart livet tar vägen vara ibland. Viking Kronos blev en storstjärna som två- och treåring och i aveln visade han sig vara ännu mera värd. Det är ingen tvekan om att Viking Kronos bitvis varit Europas bästa avelshingst, en form av Europas svar på Nordamerikas linjebildare Valley Victory, och Kolgjini har aldrig släppt greppet om den nu 26-årige hingsten som fortfarande finns kvar och lever pensionärsliv på gården Vomb.

– Som enskild häst är det klart att Viking Kronos betytt mest för mig. Det finns också människor som jag har att tacka djupt för att jag nu kommit in i Hall of Fame. På hästägarsidan är det Ulf Eriksson, Tommy Nilsson och Göran Falk, och så spelade det en direkt avgörande roll när Michael Schröer, Stall November, med bara några minuters betänketid klev in och köpte ut dåvarande italienske huvudägaren i Viking Kronos (Fulvio Montipo, Scuderia Terra Reggiana, reds.anm.) mitt i hästens treåringssäsong, vilket gjorde att Viking Kronos blev kvar hos mig. Schröer redde i ett trollslag på det sättet ut det affärstrassel som uppstått runt Viking Kronos. I ett senare skede, när Schröer skulle sälja, klev Menhammar in och såg till att  Viking Kronos hamnade i svensk avel, vilket ju visade sig väldigt bra och betydelsefullt för hela travsporten i Sverige, rekapitulerar Lutfi Kolgjini.

Viking Kronos är redan invald i Hall of Fame, och det blev nu också, samtidigt som Lutfi Kolgjini, Viking Kronos Elithingstutnämnde Prix d’Amérique-vinnande son Mahararjah.

Sedan har familjen såklart också varit väldigt viktig för Lutfi.

– Ja, utan min livskamrats Anna stöd under 30 år hade det ju aldrig gått. I den här sporten går det upp och ner och Anna har stöttat mig i alla lägen. Och sedan barnen…om inte Adrian börjat visa ordentligt intresse för travsporten när han blev tonåring hade jag nog lagt ner allt för sju-åtta år sedan. Jag hade i alla fall tankar i de banorna. Adrians lillebror Dante var lika intresserad och började direkt jobba i stallet efter gymnasiet, då hade han redan tagit tävlingslicens och kört lopp ett par år medan han gick i skolan.

– Utan barnens intresse och vilja att vara med i verksamheten hade jag inte fortsatt. Nu, när vi jobbar alla tillsammans, är det helt fantastiskt. Tänk vilken dröm att som pappa få jobba med sina söner på det här sättet i det företag jag byggt upp. Jag kan ärligt säga att jag aldrig haft så roligt på jobbet som jag har nu.

Jag kan ärligt säga att jag aldrig haft så roligt på jobbet som jag har nu

– Dessutom har Adrian tagit över huvudansvaret som tränare och jag behöver inte sitta i bilen på eftermiddagar och kvällar, på väg till och från någon bana, för att lösa allt som uppstår och behöver fixas och bestämmas i en sådan här verksamhet. Just den biten blev bitvis slitsam, lösa och fatta beslut om tusen och en saker och sen upp morgonen efter för att träna hästar och sedan tävla på kvällen, fortsätter Kolgjini.

För ett par år sedan var det också nära att den egna stora och väldigt framgångsrika uppfödningsverksamheten, Face, skulle lagts ner.

– Ja, jag fattade beslutet helt själv, utan att rådfråga eller informera familjen, att alla fölstona skulle bort. Vi sålde en massa ston, men så övertalade familjen mig att reinvestera i nya. Både Adrian och Dante är intresserade av avel och uppfödning, och vill att vi ska kunna fortsätta ha egenuppfödda hästar att bygga tävlingsstallet på. Vi hade ju också redan markerna och infrastrukturen på plats. Jag har nu förlängt arrendena på marken för uppfödningen och vi har föryngrat ooh förnyat bland fölstona. Jag lär hänga i ett tag till. Eftersom jag är frisk och pigg jobbar jag för fullt här hemma på gården med kontroll över unghästarna, aveln och höskörden medan Adrian och Dante basar för tävlingsverksamheten. Jag tror också ärligt talat att jag skulle passa väldigt dålligt till att leva ett lugnt pensionärsliv, säger Lutfi Kolgjini,

Bland 61-årige Lutfis uppgifter ingår även banskötseln på Vomb. Det innebär normalt en väldig massa timmar i traktorn på vintern för att hålla träningsbanorna i bra skick, och nu blev det även så denna sommar…

– Ja, jag skulle ju ikväll egentligen varit på middagen på travmuséet i Årjäng för de som valts in i Hall of Fame, men tråkigt nog tvingades jag stryka mig i sista stund. Det var alldeles för mycket här hemma på gården att fixa för att jag skulle kunna åka iväg. Om jag sitter i traktorn med sladden bakom på vintrarna så sitter jag istället nu här med vattentanken påkopplad. Du anar inte hur mycket man behöver vattna banorna en sådan här sommar för att underlaget ska ha fäste och spänst, när det konstant är sol och 25-30 grader varmt…

Kolgjini-stallet hade bollat upp för en viktig lördag på Årjäng med comeback för stallets nuvarande största stjärna Tae Kwon Deo (e. Muscle Hill – Brigham Dream) och den i år våldsamt tände femåringen Upstate Face (e. Joke Face – Staro Borderline). Förhoppningen var att dagen skulle sluta med att kunna ha två hästar klara för Hugo Åbergs Memorial på hemmabanan Jägersro den 27 juli.

– Tae Kwon Deo hade gått ett riktigt toppjobb och var helt klart ordentligt på gång igen efter det lilla problem han fick i maj med en hov, som gjorde att vi fick skrinlägga Elitloppsförhoppningarna. Men Tae Kwon Deo har hostat lite de senaste dagarna, så då går det ju inte att starta. Vi får titta ännu längre fram på säsongen med honom nu. Upstate Face är i praktiken redan klar för Åbergs, även om Jägersro väl inte gått ut med att han är inbjuden ännu. De vill väl vänta in starten imorgon, hästen måste såklart göra en bra prestation och visa att allt är väl för att vara med i Åbergs.

Slutligen har Lutfi Kolgjini, som i många år hade en ibland salvelsefull krönika i veckan i Aftonbladet, börjat dyka upp i tv-rutan på lördagar också, som expertkommentator i VinnareV75-sändningen.

– Det är ett roligt extrajobb, tanken är att jag ska vara med någon gång ibland. Nästa gång blir Hugo Åbergs Memorial-kvällen, säger Lutfi Kolgjini.

Här kan travmuseets ”invalsreportage” om Lutfi Kolgjini läsas.