Spelinspektionen ifrågsätter vissa av de förväntade konsekvenserna av förslagen och bedömer att de aktuella förslagen kommer att få marginell effekt på spelarskyddet hos de licensierade bolagen.
Denna effekt – skriver Spelinspektionen – ska vägas mot de potentiella negativa effekterna på kanaliseringen och bör inte underskattas.
Underlag saknas
Spelinspektionen konstaterar att det av naturliga skäl inte i dagsläget finns ett mer omfattande underlag som kan påvisa coronapandemins effekter på onlinespelet i Sverige.
Vidare noterar Spelinspektionen att det redan idag finns en befintlig lagstiftning som innehåller regler som avser att skydda spelarna och som i sig kräver att spelbolagen anpassar sina åtgärder utifrån rådande situation.
Svensken omsätter 3.043 kronor/år
Spelinspektionen ställer sig också frågande till om den tänkta effekten av insättningsgränsen (5.000 kronor/vecka) kommer att uppnås. Enligt Spelinspektionen omsatte 2019 varje svensk – oavsett om personen spelat eller inte – över 18 år 3.043 kronor på den reglerade spelmarkanden. För den spelande svensken var snittet 5.072 kronor.
Det innebär – skriver Spelinspektionen – att den föreslagna gränsen i praktiken endast kommer få effekt för storspelarna som dessutom kan förväntas gå över till andra bolag och även till olicenserade bolag. På så sätt kan de som faktiskt träffas av begränsningen fortsätta att spela.
Minskat spelarskydd
Mot bakgrund av det anförda är det Spelinspektionens uppfattning att de möjliga negativa effekterna av förslagen på kanaliseringen inte bör underskattas.
Spelarskyddet kommer att minska om spelarna i högre utsträckning spelar hos olicensierade bolag noterar Spelinspektionen.
Läs hela Spelinspektionens svar här.
