Fokustema
Insändare
Läs senare

”Bör harmoniera med avtalet med staten”

Debatten runt svenskfött fortsätter och uppfödaren och hästägaren Ruth Riekola skriver i ett svar på insändaren ”förbättra – inte förbjuda” att det handlar om att följa ingångna avtal och EU:s förordningar och direktiv:
– Det är inte att förbjuda, det är inte protektionism.
Av
Ruth Riekola

ATG bildades år 1974 på initiativ av staten på grund av sportens dåliga ekonomi. Överskottet skulle gå till sporten. Inför omregleringen år 2019 skrevs ett avtal med staten daterat den 29 november 2018. Avtalet är signerat av Marjaana Alaviuhkola för Svensk Travsport.

Följande står i paragraf 3: ”Förbunden har att verka för att trav- och galoppsporten inom landet ska kunna bedrivas på ett sådant sätt att de långsiktiga förutsättningarna för sportens utveckling och geografiska spridning tryggas.”

Inför den extra stämman i ASVT den 13 november erhölls en enkät, som inte gick att svara på och material på mer än 200 sidor. På sidan 7 om juridisk granskning står:

”Krav på att hästarna föds i Sverige utgör ett hinder för den fria rörligheten av varor”, vilket är felaktigt.

I materialet saknas ST:s skrivelser till Jordbruksdepartementet, Claes Werdenius, EU-rättslig granskare, Carl Fredrik Bergström, professor i Europarätt vid Uppsala universitet och LRF:s jurist Helena Andreasson. De två sistnämndas uttalande rörande Second Opinions.

EU:s fördrag, förordningar och direktiv härstammar från Romfördraget år 1957. Vad som gäller är AHL, Lagen om djurhälsa. Travhästar är inte exkluderade. Chip ska innehålla födelselandets landskod. Det vill säga: föl födda i Danmark (DK), Frankrike (FR) och Sverige (SE).

Artiklarna 34 – 36 i EU-fördraget handlar om vad som övrigt gäller – exempelvis fri rörlighet av varor, godtycklig diskriminering mot import till fördel för inhemska produkter, förtäckt begränsning av handeln mellan medlemsstaterna och jämlika konkurrensförhållanden.

Ett föl fött i Frankrike får FR som landskod, ett unikt ID (Universal Equine Life Number) och ett unikt Lifetime identification document = hästpass. Fölet eller unghästen kan när som helst exporteras till vilket land som helst i världen.

Det hindrar inte den fria rörligheten av varor eller något annat som nämnts ovan.

Beträffande den nuvarande definitionen av svenskfödd häst skriver Claes Werdenius på sidan 14:

”Övervägande – i det följande anförda – skäl talar för att kravet på att hästarna kommer till Sverige för identifiering, märkning eller kontroll av märkning, signalementsbeskrivning och provtagning för DNA – eller blodtypning under födelseåret strider mot den fria rörligheten av varor och utgör ett handelshinder för export av svenskfödda hästar. Förlusten av rätten till uppfödarpremier om villkoren i definitionerna inte uppfylls är en ekonomisk förlust.”

ST:s nuvarande definition bör därför ändras så att den harmonierar med avtalet med staten daterat den 29 november 2018.

Exempelvis till: ”Det svenskregistrerade stoet sänds inför betäckningssäsongen utomlands för betäckning av utländsk hingst, godkänd i Sverige för avel. Det dräktiga stoet återinförs till Sverige efter 45 dagars konstaterad dräktighet.”

På begäran av ST har Jordbruksverket förmedlat ansökan om utökning av verksamheten till ett flertal länder, NO, DK, FI, FR, IT, DE och NL utan att ta hänsyn till existerande avtal med staten.

Enligt min övertygelse har ST:s styrelse endast gjort detta för att främja kapitalstarka ägare att kunna tillgodogöra sig attraktiva uppfödarpremier och/eller att få högre ersättning vid avyttring av föl/unghästar berättigade att starta i vissa svenska unghästlopp.

För svenska hingsthållare kan det vara fördelaktigt att sända sperma till utländska ston som är registrerade i svensk stambok, men aldrig satt sin fot i Sverige.

Det finns/kommer att finnas fina gårdar till salu i Sverige bland annat på grund av att Arla använt mjölkproducenternas pengar för utökning av de geografiska områdena. Jag tror att det rör sig om nio länder.

Claes Fredrik Bergström skriver i sitt yttrande: ”Kanske är det även relevant att reda ut varifrån pengarna kommer (prispengar och uppfödarmedel).”

Svaret finns i Remissyttrandet SOU 2020:64 om Spelmarknadsutredningen signerat av Marjaana Alaviuhkola för Svensk Travsport. Där står:

”Det är framförallt hästägarna som finansierar sporterna.” Så även uppfödarna på grund av att ATG har gratis tillgång till hästarna och föredrar att betala 342 miljoner i bolagsskatt år 2019 och 493 miljoner år 2020. Årsredovisningarna går att ändra.

Svensk Travsports styrelse, ordförande och vd föredrar att inte skatteoptimera som andra koncerner utan vill komma ur koncernmodellen för att kunna avyttra aktier.

Om ST avyttrar en enda aktie i ATG gäller inte den koncernmodell som ST:s styrelse borde ha infört redan innan omregleringen år 2019. Vad säger ni som har kunnig skatteexpertis till ert förfogande?

Ruth Riekola,

medlem i ASVT, Hallands Travsällskap, Halmstad Hästägarförening, STHF Jägersro.

”Förbättra – inte förbjuda”

Fokustema
Insändare
Läs senare

Satsas det på ”rätt ” häst?

Hur budgeterar och bestämmer Svensk Travsport (ST) vart pengarna ska gå som travförbundet får från ATG?
Hur skulle man kunna höja travhästens status efter travlivet? Frågan om pengar kan jag inte svara på, men om att höja travhästens status har jag en idé.
Av
Tamara Skutnabb
Tamara Skutnabb. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport
Tamara Skutnabb. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport

Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) finansieras via spelet och är en viktig instans som utvecklar och driver hästnäringen framåt på många olika plan och discipliner, bland annat genom forskning och utbildning.

Efter ett gemensamt beslut mellan regeringen, Svensk Travsport och Svensk Galopp så betalas 55 miljoner kronor ut årligen till HNS. Av de 55 miljonerna går 34 miljoner till utbildning.

Utbildningar som HNS står bakom är bland annat hippologprogrammet, vilket till hälften finansieras av HNS. Hippologprogrammet är en lägre universitetsutbildning under Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Inriktningar som hippologprogrammet erbjuder är ridhäst, islandshäst och travhäst. Dock går det inte från och med denna vår att söka till travhäst.

Här kommer min fråga: vad kommer trav (-och galoppsporten) få tillbaka av alla investerade pengar?

Tidigare fick travsporten tillbaka universitetsutbildade travhippologer som kunde bidra i branschen på fler olika sätt och på fler olika positioner och nivåer.
Vad vill jag komma till? Jo, att ST betalar ut stora summor till utbildningar som inte gagnar travsporten på något vis längre. Det är upp till de personer som leder utbildningarna att ta fram lösningar som till exempel en modul för omskolning av travhästar, vilket skulle kunna höja statusen på travhästen bland andra grenar inom hästnäringen.

På sikt skulle det innebära att fler travhästar skulle få ett nytt liv efter avslutad tävlingskarriär och förhoppningsvis bli eftertraktade. Med ett ökat samarbete mellan branscherna så skapas det chans till fler arbetsplatser. Det är upp till oss att ställa krav.

Tamara Skutnabb
examinerad travhippolog och A- tränare

Fokustema
Debatt: Sju proffs tycker till
Läs senare

Framtidens travsport – inte en rasfråga

Det här är en krönika vi helst sluppit att skriva – för oss travälskare handlar inte travets överlevnad och framtid om ras.
Detta är inget försvarstal för i kallblodens tecken – det här är en önskan om att vi ska se på framtidens travsport tillsammans.
Av
Jan-Olov Persson Mats Gällerstedt , Fredrik Fransson , Oskar Kylin Blom , Joakim Reiser , Jerker Bjurman , Wiktor Kylin Blom
Två av Sveriges toppkallblod: Månlykke A.M. och Bäcklös Uriel. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport
Två av Sveriges toppkallblod: Månlykke A.M. och Bäcklös Uriel. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport

Vi förstår Adrian Kolgjini och Sabine Kagebrants frustration bakom inlägget i debatten om prispengarnas utveckling de senaste sju åren – men anledningen håller vi inte med om: Vi har för låga prispengar helt enkelt, både för varmblod och kallblod.

Att kalla de senaste årens utveckling för den ”urskillningslösa satsningen på kallblod” är direkt felaktigt när vi tittar på vad som döljer sig bakom siffrorna.

Att göra uttalanden på detta sätt tycker vi är förkastligt. Det skapar dessutom oreda i hästägarleden, bland tränare och aktiva – det skapar större klyftor i en tid då vi ska stå tillsammans för att utveckla travsporten.

Kallblodssporten har klarat av att stå stark när det blåst negativa vindar – det är tack vare otroligt hårt arbete av uppfödare, hästägare, tränare och Travklubben Sleipner. Precis lika hårt arbete som att ta fram ett varmblod till start – skillnaden ligger dock i att belöningen inte kan bli i närheten så stor.

Det blir ett skott i foten för Kolgjini som påstår att två tränare tar hand om 25 procent av prispengarna för kallbloden. Dels är siffran saltad då det handlar om 22 procent (senaste sju åren 19,7 procent) och dels är det i sig inget som skulle vara negativt för sporten.

Det är fullt rimligt att räkna fem varmblodstränare mot en kallblodstränare sett till population och vilka pengar det körs om. Vi är till och med snälla när vi endast räknar ration fem till ett då det bara finns ett fåtal tränare av kallblod som har många hästar. 

De tio varmblodstränare som körde in mest pengar i Sverige 2023 stod för 25,32 procent av prispengarna – det vill säga 216 miljoner. Över dubbelt mot hela kallblodsbudgeten. 

10,84% av prispengarna tilldelades kallbloden 2023, samtidigt var 16,88% av hästarna i träning av den kalla sorten.

2017 delades det ut 50.225 kr/varmblod i träning.
Samma år fick kallbloden 26.741 kr/häst i träning.
Det gav en skillnad på 23.484 kr till varmblodens fördel.

År 2023 var skillnaden mellan varm och kallblod större 27.879 kr/häst.
Skillnaden har alltså växt mellan varm- och kallblod. 2023 fick varmbloden 69.489 kr/häst och kallbloden tävlar om 41.610 kr/häst i träning.

Kallbloden har gått från en låg nivå – till en ännu högre skillnad i plånboken. Den så kallade ”urskillningslösa satsningen” stämmer inte överens med vår verklighet. 

Istället för att peka finger mot varandra – bör fokus istället riktas mot hur vi tillsammans kan utveckla travsporten.

Jan-Olov Persson
Mats Gällerstedt
Fredrik Fransson
Oskar Kylin-Blom
Joakim Reiser
Jerker Bjurman
Wiktor Kylin-Blom

Fokustema
Insändare
Läs senare

Vi vill inte vara hemmablinda

Wångens verkställande direktör Håkan Karlsson svarar på insändaren som var införd i Sulkysport 13 januari 2024.
Av
Håkan Karlsson

På Wången arbetar vi för att utbilda de som vill arbeta professionellt inom hästnäringen. På gymnasieutbildningen (som insändaren handlar om) bor eleverna på Wången under tre år. Insändaren säger att skolverksamheten var bra, men riktar kritik mot arbetet i stallarna och hur det var på fritiden när de gick i skolan.

Vi arbetar kontinuerligt med justeringar av vår verksamhet med fokus på att våra elever ska få en bra skolgång och vara förberedda inför arbetsliv eller fortsatta studier. Det här är några exempel på förändringar som vi gjort under förra året:

  • ökat bemanningen på elevboendet
  • upprättat nya rutiner för samverkan mellan de två organisatoriskt skilda delarna skolverksamhet och elevboende
  • uppdaterat planen mot diskriminering och kränkande behandling
  • Uppdateringarna utgår från studiesociala enkäter där eleverna anonymt får svara på frågor om sin studiemiljö
  • inrättat en visselblåsarfunktion
  • utökat lärarnärvaron under stalljourerna
  • utvecklat ett arbetsmiljöforum där arbetsplatsombud, skyddsombud, chefer och studerande regelbundet möts för att arbeta med så väl den fysiska som den psykosociala arbetsmiljön.

För att möta några av de svårigheter som beskrivs i insändaren har vi ett kompetent elevhälsoteam bestående av specialpedagog, kurator och skolsköterska som finns till för att stötta eleverna.

Angående kritiken om helgjourer så ingår stalljourerna i kursen arbetsplatsförlagt lärande och är en viktig färdighetsträning inför arbetet som hästskötare. Tiden som eleverna har stalljour är skoltid som kompenseras med ledigheter under året. Under skollov och storhelger anställer vi personal som arbetar i stallarna.

Att ungdomarna som läser på gymnasiet ofta bor långtifrån sina föräldrar gör att vi behöver ha ett gott samarbete med elevernas vårdnadshavare. Det samarbetet har vi utvecklat de senaste åren med tätare kontakter och fler föräldramöten.

Jag vet inte när ni som skrev insändaren gick på Wången, men oavsett om det var under min tid som vd eller mycket tidigare så är det ledsamt att läsa vad ni upplevt.

Vi vet att vi haft utmaningar och vi arbetar aktivt för att hela tiden bli bättre. Wången ska bidra till att utveckla travsporten i en positiv riktning. Men vi tar självklart gärna emot feedback för att inte bli hemmablinda.

Välkommen hit och hälsa på!  

Håkan Karlsson, vd Wången AB