Fokustema
Insändare
Läs senare

”Bör harmoniera med avtalet med staten”

Debatten runt svenskfött fortsätter och uppfödaren och hästägaren Ruth Riekola skriver i ett svar på insändaren ”förbättra – inte förbjuda” att det handlar om att följa ingångna avtal och EU:s förordningar och direktiv:
– Det är inte att förbjuda, det är inte protektionism.
Av
Ruth Riekola

ATG bildades år 1974 på initiativ av staten på grund av sportens dåliga ekonomi. Överskottet skulle gå till sporten. Inför omregleringen år 2019 skrevs ett avtal med staten daterat den 29 november 2018. Avtalet är signerat av Marjaana Alaviuhkola för Svensk Travsport.

Följande står i paragraf 3: ”Förbunden har att verka för att trav- och galoppsporten inom landet ska kunna bedrivas på ett sådant sätt att de långsiktiga förutsättningarna för sportens utveckling och geografiska spridning tryggas.”

Inför den extra stämman i ASVT den 13 november erhölls en enkät, som inte gick att svara på och material på mer än 200 sidor. På sidan 7 om juridisk granskning står:

”Krav på att hästarna föds i Sverige utgör ett hinder för den fria rörligheten av varor”, vilket är felaktigt.

I materialet saknas ST:s skrivelser till Jordbruksdepartementet, Claes Werdenius, EU-rättslig granskare, Carl Fredrik Bergström, professor i Europarätt vid Uppsala universitet och LRF:s jurist Helena Andreasson. De två sistnämndas uttalande rörande Second Opinions.

EU:s fördrag, förordningar och direktiv härstammar från Romfördraget år 1957. Vad som gäller är AHL, Lagen om djurhälsa. Travhästar är inte exkluderade. Chip ska innehålla födelselandets landskod. Det vill säga: föl födda i Danmark (DK), Frankrike (FR) och Sverige (SE).

Artiklarna 34 – 36 i EU-fördraget handlar om vad som övrigt gäller – exempelvis fri rörlighet av varor, godtycklig diskriminering mot import till fördel för inhemska produkter, förtäckt begränsning av handeln mellan medlemsstaterna och jämlika konkurrensförhållanden.

Ett föl fött i Frankrike får FR som landskod, ett unikt ID (Universal Equine Life Number) och ett unikt Lifetime identification document = hästpass. Fölet eller unghästen kan när som helst exporteras till vilket land som helst i världen.

Det hindrar inte den fria rörligheten av varor eller något annat som nämnts ovan.

Beträffande den nuvarande definitionen av svenskfödd häst skriver Claes Werdenius på sidan 14:

”Övervägande – i det följande anförda – skäl talar för att kravet på att hästarna kommer till Sverige för identifiering, märkning eller kontroll av märkning, signalementsbeskrivning och provtagning för DNA – eller blodtypning under födelseåret strider mot den fria rörligheten av varor och utgör ett handelshinder för export av svenskfödda hästar. Förlusten av rätten till uppfödarpremier om villkoren i definitionerna inte uppfylls är en ekonomisk förlust.”

ST:s nuvarande definition bör därför ändras så att den harmonierar med avtalet med staten daterat den 29 november 2018.

Exempelvis till: ”Det svenskregistrerade stoet sänds inför betäckningssäsongen utomlands för betäckning av utländsk hingst, godkänd i Sverige för avel. Det dräktiga stoet återinförs till Sverige efter 45 dagars konstaterad dräktighet.”

På begäran av ST har Jordbruksverket förmedlat ansökan om utökning av verksamheten till ett flertal länder, NO, DK, FI, FR, IT, DE och NL utan att ta hänsyn till existerande avtal med staten.

Enligt min övertygelse har ST:s styrelse endast gjort detta för att främja kapitalstarka ägare att kunna tillgodogöra sig attraktiva uppfödarpremier och/eller att få högre ersättning vid avyttring av föl/unghästar berättigade att starta i vissa svenska unghästlopp.

För svenska hingsthållare kan det vara fördelaktigt att sända sperma till utländska ston som är registrerade i svensk stambok, men aldrig satt sin fot i Sverige.

Det finns/kommer att finnas fina gårdar till salu i Sverige bland annat på grund av att Arla använt mjölkproducenternas pengar för utökning av de geografiska områdena. Jag tror att det rör sig om nio länder.

Claes Fredrik Bergström skriver i sitt yttrande: ”Kanske är det även relevant att reda ut varifrån pengarna kommer (prispengar och uppfödarmedel).”

Svaret finns i Remissyttrandet SOU 2020:64 om Spelmarknadsutredningen signerat av Marjaana Alaviuhkola för Svensk Travsport. Där står:

”Det är framförallt hästägarna som finansierar sporterna.” Så även uppfödarna på grund av att ATG har gratis tillgång till hästarna och föredrar att betala 342 miljoner i bolagsskatt år 2019 och 493 miljoner år 2020. Årsredovisningarna går att ändra.

Svensk Travsports styrelse, ordförande och vd föredrar att inte skatteoptimera som andra koncerner utan vill komma ur koncernmodellen för att kunna avyttra aktier.

Om ST avyttrar en enda aktie i ATG gäller inte den koncernmodell som ST:s styrelse borde ha infört redan innan omregleringen år 2019. Vad säger ni som har kunnig skatteexpertis till ert förfogande?

Ruth Riekola,

medlem i ASVT, Hallands Travsällskap, Halmstad Hästägarförening, STHF Jägersro.

”Förbättra – inte förbjuda”

Fokustema
Insändare
Läs senare

Undanhållit viktig fakta

Svensk Travsports styrelse och tjänstemän “slår blå dunster i ögonen” på myndigheter och alla aktiva.
Det skriver Ruth Riekola i en insändare.
Av
Ruth Riekola

Styrelsen i Svensk Travsport har med 70 av drygt 1.500 röster i fullmäktige undanhållit viktig fakta för fullmäktige. Delegaterna har inte den kompetens eller tillgång till de experter som fordras för att sätta sig in i konsekvenserna av styrelsens förslag och remisser. Krav på att konsekvensanalyser medföljer varje förslag och remiss borde ställas av fullmäktige.

Fakta

Styrelserna i ST och ATG har att rätta sig efter:

  • ÖVERENSKOMMELSE MED REGERINGEN DÅ ATG BILDADES ÅR 1974. ATG:s överskott är sportens pengar. ST övertog en aktie från SG för att kunna bilda en koncern som kan skatteoptimera. En rättvis fördelning av överskottet ska ske inom sporten.
  • AVTAL MED REGERINGEN DATERAT DEN 29 NOVEMBER 2018. Aktier kan inte överlåtas till någon som inte förut är aktieägare. Trav- och galoppsporten ska bedrivas så att de långsiktiga förutsättningarna för sportens utveckling och geografiska spridning inom landet tryggas.
  • NORMAL SVENSK SKATTELAGSTIFTNING, INTERNATIONEL- OCH EU-RÄTT. År 2019 borde en koncern mellan Travsällskapen, ST och ATG funnits på plats som kan skatteoptimera. Ursprungsland har gällt långt innan Sverige blev medlemmar i EU. Travsportens pengar kommer inte från Staten utan primärt från ATG.

Expandera

Vid vårens stämmor ska två viktiga beslut fattas som är helt avgörande för Trav-Sveriges framtid:

A: Ändrad Bolagsordning för ATG
B:
Rådgivande Remiss “Svenskfödd”

Uppdrag till styrelserna:

A Återkalla den ändrade bolagsordningen för ATG godkänd av regeringen den 22 juni 2022. PM ankommen till Finansdepartementet den 2 juni 2020 resulterar i den ändrade bolagsordningen. Den klargör att rådslagen varit ett spel för gallerierna” och att styrelsen aldrig haft för avsikt att bilda en koncern.

SG:s 39 999 av totalt 400.000 aktier omstämplas till preferensaktier som ska följa konsumentprisindex (KPI) den 1 januari 2021. KPI i november var 11,2 procent. Aktier till starkt reducerat pris kan säljas till styrelseledamöter, tjänstemän, fullmäktigedelegater, andra utvalda inom sporten och övriga intressenter. Ett kap för de nya ägarna, ett dråpslag för sporten för all framtid. Läs intervjun med Johan Lindberg i Sulkysport den 29 november 2017. Trolöshet mot huvudman!

Utbetalningen till SG från ATG var år 2019 103,7 miljoner. I den nya Bolagsordningen för ATG är preferensutdelningen satt till ett grundbelopp på 160 miljoner, en ökning på 54,2 procent.

Travsportens ägarandel 360.001 aktier får noll (0) kronor för all framtid. Spelobjektens ägare är de som ser till att föl föds, föds upp och utbildas till tävlingshästar som kan vinna travlopp. Hur ska de kunna betala travtränare med flera då hästarna gratis ställs till ATG:s förfogande?

Bolagsordningar måste innehålla tydliga mål, hembudsklausuler som talar om hur förfara om något Travsällskap avvecklas med mera.

Intäktsbortfall på 150 miljoner årligen

Ändra ATG:s årsredovisningar från år 2019. Kan göras under sex år. ATG är momsfritt. Enligt uppgift fakturerar ST ATG för ljud- och bild. Om beloppet är 600 miljoner blir momsen 150 miljoner som ATG inte kan lyfta. Ett intäktsbortfall på 150 miljoner årligen. Hur kontrollerar ST ATG:s kostnadseffektivitet?

Offentliggör Professional Managements skatteutredning redovisad för förtroenderådet den 12 december 2018. I Denningers rapport uttalar sig experten om maktförskjutning från travsällskapen till ST; skatteoptimering; skatterisker; om en enda aktie avyttras gäller inte koncernmodellen längre.

Skrota den hybridmodell som beslutades den 27 april 2022. Styrelsen lyckades med särintressen och dolda agendor få travsällskapen, som inte har tillgång till styrelsens experter, att förpassa sig själva från att vara ägare till ST och delägare i ATG tillsammans med SG, till en ideell förening som ska anordna av ST godkända travlopp med prispengar.

Mina två alternativ är:

  • En koncern där travsällskapen bildar två aktiebolag, det ena för skatterättsligt avdragsgilla kostnader och ett för icke avdragsgilla kostnader. ST har samma upplägg. ATG blir dotterbolag i bolag för avdragsgilla kostnader.
  • En koncern där travsällskapen bildar två aktiebolag enligt ovan som äger ATG. ST går upp i Travsällskapen aktiebolag.

B Skrota Rådgivande Remiss “Svenskfödd”. Remissen och den enkät som utsändes innan stämman i ASVT den 13 november 2021 är feltolkad av styrelsen. Ursprungsland har gällt långt innan Sverige blev medlemmar i EU. Pengarna kommer inte från staten utan primärt från ATG. Styrelsen bad handläggare vid Jordbruksverket om hjälp med att utöka de geografiska områdena då man inte kunde fortsätta att agera felaktigt så som man gjort under decennier.

Christina Olsson skriver i Travronden: “Det går inte att göra alla nöjda /…./ du har ett handelshinder i och med att det är så stora pengar som i sig är ett stort motiv. Du skulle kunna villkora att hästarna föds här och står här, om du hade samma ekonomiska villkor för de ekonomiska förutsättningarna.” Feltolkning!

Återkalla de utökade geografiska områdena och ändra stamboken så att den följer lagstiftning och avtal. Ändra ST:s plan- och riktlinjer. Kontakta Jordbruksverket och begär hjälp.

2.887 hästar är födda utomlands mellan 2015-2021. Offentliggör namn på och hur
många miljoner som har utbetalats till dessa fram till dags dato? Den enda anledningen till utökningen, som jag kan se, är att tidigare styrelse ville “skyla över” decennier av begångna fel.

Sluta genast att utbetala uppfödarpremier, dubbla uppfödarpremier och dubbla prispengar i Premiechansen. Prispengarna år 2013 var 20,3 miljoner, år 2021 cirka 54,8 miljoner.

Avsedd för hästar födda i Sverige

Premiechansen var avsedd för hästar födda i Sverige och som avstod 20.000 kronor i uppfödarpremier genom att inte delta i premielopp per den 31 oktober som tvååring.

Styrelsen i ST ska även verka för och utveckla andra länders travsport via “associerade medlemmar” att jämställas med “utökade geografiska områden” I båda fallen “strös” den svenska travsportens pengar ut över världen på otillbörligt sätt.

Vilket budskap lämnar nuvarande styrelser till oss aktiva?

Fokustema
Insändare
Läs senare

Bakvänt sätt att rekrytera

Bergsåker står fortfarande utan ny sportchef efter avgående Thomas Almqvist och i en insändare frågar sig ”En som undrar” varför branschkännedom saknas hos rekryteringsföretaget och av vilken anledning banans vd kliver in så sent i processen, men också varför styrelsen inte har några synpunkter.
Av
”En som undrar”
Bergsåker har ännu inte presenterat en ny sportchef efter avgående Thomas Almqvist (bilden). Foto Sulkysport
Bergsåker har ännu inte presenterat en ny sportchef efter avgående Thomas Almqvist (bilden). Foto Sulkysport

Bergsåkers travbana och Norrlands Travsällskap söker en ny sportchef efter att Thomas Almqvist går i pension i februari 2023. Banans vd Henrik Montin, har anlitat rekryteringsföretaget Academic Work i Sundsvall för att sköta rekryteringen.

En av de sökande till tjänsten fick av ansvarig rekryteringskonsult veta att sportchefen måste vara helt självgående. Anledningen påstods vara att det fanns ingen att fråga när utvecklingsprojekten skulle genomföras.

Ingen på rekryteringsföretaget verkar ha branschkännedom eller vara väl insatt i travsport, allra minst den ansvariga rekryteringskonsulten. Påståendet att det finns ingen att fråga förstärker intrycket av att det finns stora kompetensbrister hos rekryteringsföretaget och konsulten.

Svårt att se rekryteringsmodellen

I urvalsprocessen använder företaget ett verktyg som består av att intervjua tänkbara kandidater med som de uttrycker det en kompetensbaserad intervjuteknik. Det nästan enda som diskuteras vid detta tillfälle är hur den sökande agerar utifrån fem personliga egenskaper vid olika situationer. Vilken kompetens personen har inom olika sakområden diskuteras överhuvudtaget inte. Det är därför svårt att se hur detta ska vara en kompetensbaserad rekryteringsmodell.

Academic Work har tidigare varit Montin behjälplig med att rekrytera en marknadsansvarig till travbanan. Att rekrytera en marknadsansvarig och en sportchef är ändå två helt olika saker. I rollen som sportchefs krävs, i motsats till den andra rollen, en djup kunskap om travsport. Varför vänder sig Montin inte till ett rekryteringsföretag som har erfarenhet av att rekrytera medarbetare med trav-sportkompetens? Om inte varför försäkrar han sig inte om att Academic Work har kompetens på sakområdet innan beställningen?

Montin invänder att han står för branschkännedomen. Varför ska då rekryteringskonsulten – baserat på de sökandes individuella egenskaper – selektera fram kandidaterna innan Montin tar vid med branschkännedomen? Detta förefaller vara ett anmärkningsvärt förfaringssätt då kompetensen från sakområdena borde väga tyngre än vilka egenskaper de sökande besitter. Det känns tyvärr som ett bakvänt sätt att hantera en rekrytering.

Inget mål eller vision i utvecklingsprojekten

Det är häpnadsväckande att det, enligt ansvarig rekryteringskonsult, inte finns någon att fråga om mål och vision i utvecklingsprojekten för travbanan. Detta med tanke på att det finns en hel marknad som består av olika kunder till Bergsåker travbana. Dessutom finns en styrelse för travsällskapet som rimligtvis borde ha synpunkter på vad som ska uppnås.

En styrelse ska leda affärsverksamheten på ett så bra sätt som möjligt och den viktigaste uppgiften är att ha fokus framåt.

Saknar självinsikt

Vad tycker de som är professionella travtränare vid travbanan om detta? Spelare och besökare till banan har de ingen åsikt? Alla ägare, uppfödare och amatörtränare saknar även de insikt?

Det finns en hel marknad med intressenter och kunder men ingen att fråga? Har Academic Works personal aldrig hört talas om marknadsundersökningar eller kunddialog? Verksamhetsutveckling bottnar oftast i en kunddialog och/eller en marknadsundersökning. Saknar även ansvariga och personal vid Academic Work självinsikt som åtar sig ett uppdrag där sakkompetens saknas?

Frågan kvarstår finns det verkligen ingen att fråga, Henrik Montin?

Om inte verkar det som om Montin är på väg att göra ett riktigt magplask och riskerar att göra sig till ett åtlöje för hela Trav-Sverige.

”En som undrar”

Fokustema
Insändare
Läs senare

Malätna och smutsiga gardiner

Jag tillhör dom som varit travintresserad sedan mitten av 1970-talet och därmed sett ”förfallet” på svenska travbanor.

 Men det finns lösningar, skriver Anders Markusson i en insändare.
Av
Anders Markusson
Svenskar har mycket att lära sig av vad som sker på Vincennes, skriver Anders Markusson i en insändare. Foto Stefan Melander/Stalltz.se
Svenskar har mycket att lära sig av vad som sker på Vincennes, skriver Anders Markusson i en insändare. Foto Stefan Melander/Stalltz.se

Droppen blev när jag var på Mantorp för sex år sedan och vi skulle fira en väns födelsedag. Det var lite folk, dyrt med inträde och program för att sedan hamna på en sunken restaurang med malätna och smutsiga gardiner, dålig mat och service till höga priser. Jag tyckte synd om födelsebarnet.

Men det finns lösningar och mitt förslag är att skicka alla ansvariga för marknadsföring på samtliga svenska travbanor till Paris och gå på Prix d’Amérique. Ett studiebesök där dom med egna ögon får se hur bra det kan vara.

Jag har haft förmånen att få vara där ett par gånger och kan nämna att inträdet var fem euro inklusive program för vuxen person. För det fick jag en härlig upplevelse och med många aktiviteter för barnen.

Tävlingsdagarna på Vincennes innehåller dessutom inte lika många lopp som i Sverige och det blir inte långtråkigt. Man hinner också göra annat den dagen.

Däremot tycker jag inte att man behöver åka till USA och/eller Kanada i samma syfte. Där är det ännu värre än i Sverige vad publiken anbelangar.

Anders Markusson