Fokustema
Insändare
Läs senare

Utan spaning ingen aning

För att förstå vad som händer inom travets värld måste vi först ta reda på vad som hänt och analysera varför. Vi måste även inse att travpolitik inte bara är en del av spelpolitiken utan också en del av häst-, lantbruk- och kanske även matpolitiken. Allt hänger ihop.
Av
Kenneth Dolk
Travets värld börjar mer och mer bli LRF:s värld, enligt insändarskribenten Kenneth Dolk. Foto: Michael Fallon
Travets värld börjar mer och mer bli LRF:s värld, enligt insändarskribenten Kenneth Dolk. Foto: Michael Fallon

Mycket har förstås hänt i travet under årens lopp, men jag nöjer mig med att koncentrera mig på den maktfaktor – LRF – som numera styr.

När Bo Dockered (LRF ordförande 1986-1995) såg att böndernas gamla finansiella bas var på väg att falla (Jordbruksregleringen 1987 och omställning 90). Då kastade han sina blickar på en annan reglering – spelregleringen.

Dockered utnyttjade förmodligen sina goda förbindelser i regeringen med bland annat sin kollega – Karl Erik Olsson – tillika centerpartist och jordbruksminister (1991-1994) om att få en styrelsepost i ATG:s styrelse. Snabbare än blixten var han där.

Ordförande blev han 1993. Dockered låg även bakom bildandet av Nationella Stiftelsen (numera Hästnäringens Nationella stiftelse).

Fakta

HNS

är en stiftelse som på politiskt initiativ bildades av ATG och LRF 1992 med ändamålet att främja hästhållningen i Sverige med särskild tonvikt på utbildning samt avel/uppfödning. Ingen av stiftarna sköt till något kapital. HNS är insynsskyddad och står under tillsyn av länsstyrelsen i Stockholm. Fram till 2021 utsåg ATG, LRF och Svenska Ridsportförbundet styrelsen. ST har nu övertagit ATG:s roll i stiftelsen. Utser ordförande och betalar dess driftskostnader som är runt 50 miljoner om året.
Expandera

För att få ett okej behövde han övertyga regeringen om bildandet och ett av motiven var att säkra riksanläggningarnas fortbestånd. 1992 bildades stiftelsen. Stiftare var LRF och ATG.

ATG-grytan kokade och gav riklig avkastning åt församlingen runt HNS. När LRF-medlemmarnas EU-bidragsgryta tunnades blev läget för LRF akut. LRF:s vd Anders Källström fullföljde Dockereds linje och 2014 bildades LRF Häst.

Fakta

När NS blev HNS

Ord har betydelse. En stiftelses syfte går inte att ändra utan tillstånd från Kammarkollegiet. När det inte går att ändra syftet så kan man alltid styra omvärldens tankar genom ändra namnet. Självklart fanns det därför en avsikt när stiftelsen 2008  bytte namn från Nationella stiftelsen för Hästhållningens främjande (NS) till Hästnäringens nationella stiftelse  (HNS).Begreppet näring leder tankarna till produktion av varor och tjänster för köpare på en marknad.  Som Sörensonska utredningen konstaterar består marknaden/hästhållningen till 80 procent av  amatörer. Dessa 80 procent är således kunder till de resterande 20 procenten.Simsalabim – med namnbytet har man  gått från att främja hästägandet till att främja producenterna. Därmed blev det helt legitimt att via LRF Häst  kollektivansluta hästägandet till producentorganisationen Lantbrukarnas Riksförbund.  Mer trolleri här och så kan det gå när hästägandet är splittrat i femtielva olika föreningar.
Expandera

Bitarna faller nu på plats. När de gamla jaktmarkerna utarmas har man hittat nya.

Med LRF Häst har hela Häst-Sverige (inklusive ATG, ST, SG, ridsporten och aveln) nu samlats bakom LRF:s förbundsstyrelse. Med deras medlemsantal i ryggen har LRF med råge uppfyllt sina glesnade bondled och kan göra anspråk på att åter vara en tung maktfaktor. Vägen till ett på nytt ökat inflytande över riksdag och spelpolitik har öppnats.

Fakta

Det här är lag Källström

Remissyttrande: Hästnäringens finansiering på den omreglerade spelmarknaden.

Detta är ett gemensamt remissyttrande från följande organisationer inom hästnäringen:

Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS), AB Trav och Galopp (ATG), Svensk Travsport (ST), Svenska Ridsportförbundet (SvRF), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Svensk Galopp (SG), Svenska Hästavelsförbundet (SH), Svenska Islandshästförbundet (SIF), Western Riders Association of Sweden (WRAS), Brukshästorganisationernas Samarbetskommitté (BRUNTE), Swedish Warmblood (SWB), Svenska Ponnyavelsförbundet (SPAF) och Hästnäringens Yrkesnämnd (HYN), Stiftelsen Hästforskning (SHF).

Yttrandet har samordnats av HNS.

Expandera

Hästägarna har sedan HNS tillkomst avstått 1.200 miljoner då ATG är den enda bidragsgivaren till HNS och 165 miljoner från ST (2019-2021) till denna insynsskyddade stiftelse där Anders Källström nu styr.

Med denna åderlåtning är det inte konstigt att travhästägarna i Sverige är lika illa ute nu som banorna var på 1960-talet och som ledde till Bengt Resares utredning, vilken utmynnade i ATG.

Fakta

HNS-styrelsen

Ordförande:
Anders Källström (ATG)

Ordinarie ledamöter:
Lina Bertilsson (ATG)
Lotta Folkesson (LRF)
Mona Holmsten (LRF)
Ulf Brömster (SvRF)
Annika Tjernström (SvRF)

Suppleanter:
Åsa Edvardsson (ATG)
Erica Lindberg (LRF)
Helena Carlsson (SvRF)

Fotnot: HNS-styrelsens sammansättning enligt hemsidan 4 januari 2022.

Expandera

Med ett ATG som alltmer kan använda tävlingar utomlands som spelunderlag behövs snart knappt häften av de hästar vi har idag och kanske bara tio travbanor i framtiden. Den som inte gillar den här utvecklingen måste inse att något radikalt måste göras. Man kan ju fortsätta sitta med helstängt, fasthuva med bomull för då är det snart slut.

Vad kan göras?

  1. En stor bred hästutredning à la Bengt Resare till att börja med. Förhoppningen är att regeringen inser att det inte är lugnt i leden som vissa försöker att påstå utan en pågående katastrof och att den snarast tillsätter en utredare.
  2. Återremiss av liggande förslag. Travsällskapen och representanter från hästägaren skall tillsammans med ST sätta sig ner och planera framtidens organisation.
  3. Om någon av ovanstående förslag misslyckas bilda TRS AB (Travsällskapen AB), som ska ägas av sällskapen i lika delar för de som vill vara med. Inriktningsbeslut är viktigt. Inhemska verksamheten måste premieras. Jobbar vi för sporten eller spelet, bredd- eller elitsport?

Om spelet och elitsporten skall vara i fokus kan banor och hästägare gärna befinna sig utomlands.

Fokustema
Insändare
Läs senare

Sänk prispengarna för kallblod

ST gör likhetstecken mellan varm- och kallblod och att båda raserna ska debutera som treåringar.
Men verkligheten är en helt annan, skriver Roland Nordström i en insändare idag som anser att prispengarna för treåriga kallblod ska minska till samma nivå som tvååriga varmblod tävlar om.
Av
Roland Nordström

Våra varmblod är så mycket tidigare utvecklade än kallbloden. Skillnaden är cirka ett år, men det visar inte tävlingsprogrammet. Prispengar och tävlingsprogram samt lopp på hemmabanan och i närområdet för kallbloden är i god relation till den hästens utveckling och därför är avhoppen få bland dessa hästägare.

Det stora antalet avhopp är bland hästägarna till varmblodiga hästar. Debutera som tvåååringar borde vara det naturliga med en så tidigt utvecklad häst. Men med små prispengar och få starttillfällen på hemmaplan, så sker debuten som treåringar tio-tolv månader senare.

Nu vill jag att vi minskar prispengarna för kallblodiga treåriga hästar till en nivå som motsvarar antalet hästar i träning som motsvarar vad tvååriga varmblodiga hästar har att tävla om.

Idag är 97 procent av de som lämnar sporten de som var ägare till varmblodiga hästar. Kallblodsägare sitter ganska nöjda.

Debutåret för varmblod och nordsvenskar:

  • Varmblodiga 2-åriga hästar i träning 15 oktober 2024. 2.105 hästar, prispengar att tävla om cirka 12.500.000 kronor, eller 5.938 kr/häst
  • Nordsvenska 3-åriga hästar i träning 15 oktober 2024. 334 hästar, prispengar att tävla om cirka 12.500.000 kronor, eller 37.425 kr/häst.

Sänk kallblodens del till 5.938 kr/häst, eller höj de tvååriga varmblodens förtjänstmöjligheter till 37.425 kr/häst = 78.800.000 kronor.

Då minskar antalet avhopp som hästägare och då ökar dessutom antalet som vill köpa en varmblodig unghäst.

Kall- och varmblod i träning:

Kategori – 2000 – 2024 – Förändring/antal – Förändring/procent

  • Kallblod i träning (3 år) –  361 hästar – 334 hästar – -27 hästar – -7%
  • Varmblod i träning (2 år) –   3.894 hästar – 2.105 hästar – -1.779 hästar – -45,7%

– Roland Nordström

Fokustema
Öppet brev
Läs senare

”Oförskämt och olämpligt”

”Chansen att pokalåret inte infrias är lika stor som om månen skulle ramla ner i huvudet”.
Känner du igen rubriken, Johan Lindberg?
Detta undrar Lutfi Kolgjini i ett öppet brev till ST:s tidigare generalsekreterare.
Av
Lutfi Kolgjini
Lutfi Kolgjini skriver ett öppet brev tiil ST:s  tidigare generalsekreterare och mångsysslaren Johan Lindberg. Foto Mia Törnberg
Lutfi Kolgjini skriver ett öppet brev tiil ST:s tidigare generalsekreterare och mångsysslaren Johan Lindberg. Foto Mia Törnberg

2014 behövde ATG låna pengar av travsporten för att bland annat utveckla virtuella hästar, positioneringssystem och för bygget av en splitter ny tv-studio etc.

Totalt handlade det om ett lån på 300 miljoner kronor av sporten, vilket innebar att sporten inte skulle få förhöjda utdelningar under fyra års tid och det skulle utmynna i det så kallade ”Pokalåret.”

BAS-organisationerna samlades ihop och gick med på uppgörelsen, men blev rejält grundlurade. Johan Lindberg, då generalsekreterare i Svensk Travsport, och hans dåvarande ordförande var de mest drivande personerna i detta. Bland annat skulle uppgörelsen innebära att sporten skulle få mellan 400 och 500 miljoner i nivåhöjning.

Jag kommer väl ihåg alla rubriker och tänkte, att det här är totalt vansinne. Travsporten sattes i någon form av limbo. I fyra år fick travsporten vänta på Pokalåret. Det arrangerades till och med breddlopp på ordinarie tävlingsdagar på de stora banorna med 15.000 kronor i förstapris.

Mina krönikor i Aftonbladet var alltid negativa till det här. Så hur gick det med Pokalåret? Inte blev det utlovade 270 miljoner till travet utan en nivåhöjning år ett (1) med 139 miljoner och detta med pengar som givetvis inte fanns. Man trodde att virtuella hästar skulle omsätta två miljarder, men omsatte i princip ingenting.

Fakta

Prispengar

År – Prispengar

  • 2017 – 761,1 miljoner
  • 2018 – 900,3 miljoner
  • 2019 – 899,6 miljoner
  • 2020 – 867,4 miljoner
Expandera

Pengarna togs från ”fonden” – en fond som Svensk Travsport har om det skulle bli en riktig kris, till exempel vid krig. Fonden tömdes.

Vi var 41 personer som gjorde ett upprop till Svensk Travsports styrelse för någon vecka sedan och där vi bland annat nämnde att vi inte var nöjda med den valberedning som utsetts. Vi som skrev under uppropet representerar i dagsläget 2.700 hästar.

Vi hade tagit hjälp av Marjaana Alaviuhkola som samordnare eftersom hon som före detta ordförande i Svensk Travsport vet hur själva processen går till.

I travpodden Hansson & Lindberg i Travronden i förra veckan raljerade Johan Lindberg att vår skrivelse egentligen var en hämnd från Marjaana Alaviuhkola mot nuvarande ST-ordförande Anders Källström.

Att på det sättet som du gör, Johan, att dumgöra representanter för 2.700 hästar och ärligt påstå att det handlar om en schism mellan Alaviuhkola och Källström är inte bara oförskämt mot oss som skrivit under utropet utan direkt olämpligt. I det här fallet behöver man inte ens gått ut grundskolan för att förstå vems ärende du springer eftersom du fakturerar ST-delägda bolaget TR-media miljonbelopp.

Ur tidningen Travhästen, nummer 1 2025.

Fick se ovanstående rubrik i ASVT:s tidning ”Travhästen” och blev oerhört förvånad. Här påstår alltså LRF Häst att de har vunnit striden mot Skatteverket. Jag har följt den här processen mycket noga eftersom ett par hästägare hos oss har problem med momsen.

Jag vet att LRF Häst inte haft med detta att göra utan det är något som Svensk Travsport och skattejuristen Jan Kleerup drivit stenhårt och som kostat mycket av travhästägarnas pengar.

Vad vill då LRF Häst med ett sådant påstående. Det kan man förstås undra…

Fokustema
Läs senare

Upprop: Säkra kompetent styrelse för ATG

Affärsmässighet och professionalism måste prägla ATG:s verksamhet för att slå vakt om travsportens ekonomi och sportens framtid och inte lägga pengar på att finansiera projekt utanför sporten.
Det är uppropet till ATG:s valberedning för bolagets nya styrelse från 14 stora uppfödare/hästägare, 16 proffstränare och två tidigare ordföranden i Svensk Travsport.
Av
Öppet brev
Marjaana Alaviuhkola, Anders Ström, Daniel Redén, Lennart Ågren och Daniel Wäjersten är fem av ett 30-tal tunga travprofiler som skrivit ett öppet brev till ATG:s valberedning. Foto Sulkysport
Marjaana Alaviuhkola, Anders Ström, Daniel Redén, Lennart Ågren och Daniel Wäjersten är fem av ett 30-tal tunga travprofiler som skrivit ett öppet brev till ATG:s valberedning. Foto Sulkysport

Vi som undertecknat denna artikel bärs fram av två fasta övertygelser:

  • Vi drivs alla av en vision om att den svenska travsporten också ska vara världens bästa travsport, attraktiv för alla och med travhästen i centrum.
  • Vi är också förvissade om att ATG som travsportens ekonomiska motor måste få gå på högsta möjliga varvtal, utan förhinder.

Visionen om världens bästa travsport och med travhästen i centrum, i förening med ATG:s roll för travsportens ekonomi, innebär att ATG:s valberedning inför bolagets årsstämma i maj står vid ett avgörande vägskäl.

Ska valberedningen föreslå en styrelse som består av individer med samtida affärskunnande och erfarenheter från spelbranschen, som agerar professionellt för att slå vakt om travsportens ekonomi och ytterst sportens framtid i Sverige?

Eller ska styrelsen bli ett forum för företrädare från olika intresseorganisationer vilka sätter Svensk Travsports, ST, eller Svensk Galopps, SG, organisatoriska agendor i första hand, än de för travet nödvändiga ekonomiska prioriteringarna?

Det får inte bli så att ATG:s styrelse framöver söker använda ATG:s starka ekonomi för att finansiera diverse projekt som blir avsteg från investeringar i travsportens kommersiella utveckling. Detta skulle leda till ekonomisk stagnation och skulle slå hårt mot hela travnäringen.

Risk att organisatoriska intressen får företräde

Vi som undertecknat denna artikel representerar travsporten över hela fältet, och vi vill att vår sport ska vara öppen för alla hästägare, små som stora, och företräda såväl en stor bredd med folklig förankring som en elit på världsnivå. Vi ser dock en tydlig risk att ATG:s styrelse i och med bolagets frigörelse från statsmakten, kan förvandlas till en instans där organisatoriska intressen får företräde framför affärsmässiga överväganden.

Valberedningens instruktioner för ATG-styrelsens sammansättning framhåller att styrelsens ledamöter ska ha ”dokumenterad erfarenhet av styrelsearbete i kommersiell verksamhet på hög nationell nivå”, samt ”kunskaper och erfarenheter inom områden väsentliga för bolagets affärsidé” så som bland annat affärsutveckling, IT/AI och spelbranschen.

Härutöver sägs att tre av styrelsens sju ledamöter ska ”inneha ledande förtroendeuppdrag eller likvärdig ställning inom ST och SG”. Därtill fastslås att enligt aktieägaravtalet har ST möjlighet att nominera sex av sju kandidater och SG den sjunde kandidaten till styrelsen.

Det är självklart att ST och SG som aktieägare har rätten att tillsätta den styrelse som de anser bäst tjänar ATG:s syften. Formuleringen att tre av styrelsens sju ledamöter ska inneha förtroendeuppdrag eller liknande ställning i organisationer som ST och SG är likväl olycklig.

ATG:s årsstämma bör tolka denna skrivning som ”upp till tre” och söka begränsa den organisatoriska inblandningen. Därtill bör årsstämman och aktieägarna hålla i minne att det finns åtskilliga engagerade personer inom trav- och galopp-Sverige som har väldigt goda insikter i frågeställningar som berör hästsporterna och de utmaningar som vi står inför, utan att nödvändigtvis ha förtroendeuppdrag i ST eller SG eller deras underliggande organisationer. Det utslagsgivande måste vara affärsmässig kompetens och inte vilka förtroendeposter man innehar i olika föreningar.

Attraktiva tävlingsprogram och kommersiell spelutveckling

Vi tror därför att rollen för ST och SG relativt ATG ska vara att ge ägardirektiv baserade på attraktiva tävlingsprogram och kommersiell spelutveckling. ST och SG bör sålunda agera tydligt för att lämna affärsdriften av trav- och galoppspel till ATG och fokusera på det sportsliga kärnuppdraget såsom tävling, fair play, avel och att öka det generella intresset för trav och galopp som centrala hästsporter.

Valberedningens arbete bör präglas av följande hållningar:

  1. Affärsmässighet i fokus – Samtliga kandidater till styrelsen ska ha erfarenhet från affärslivet eller från spelmarknaden eller av att driva framgångsrika bolag.
  2. Professionell rekrytering – Inte anlita tidigare involverade aktörer, utan professionella rekryterare för att säkerställa en objektiv nomineringsprocess.

ATG har tack vare sin kommersiella strategi lyckats med att skapa nya intäkter och positionerat sig väl på spelmarknaden. Det finns fortfarande mycket att göra som ett spelbolag – både i Sverige och internationellt för att säkra de ekonomiska förutsättningarna för travsporten. Därför är det avgörande att den kommersiellt mest kompetenta styrelsen tillsätts, fri från organisatoriska intressen och fokuserad på affärsmässig tillväxt.

Travsportens framtid står på spel.

Undertecknare:

Rune Andersson, hästägare Mellby Gård
Johan Arneng, Stall Zet
Hans Backe, Hasse Lasse Häst
John Bootsman, Boko Stables
Mats Gabrielsson, Tooma
Stefan Granath, Olof Brodin Chartering
Lutfi Kolgjini, Vombs Nygård
Robert Lindström, Broline och Offspring Int.
Stefan Lundborg, Stall SoFo
Hans Nelén, Global Farm
Anders & Stefan Ström, Stall Courant
Calle Wihlborg, Ecurie Diocles
Barbro och Ulf Wihlborg, Snogarps Gård
Lennart Ågren, SRF stable

Mattias Djuse
Björn Goop
Adrian Kolgjini
Conrad Lugauer
Hanna Lähdekorpi
Joakim Lövgren
Stefan Melander
Per Nordström
Timo Nurmos
Daniel Redén
Markus B Svedberg
Maria Törnqvist
Johan Untersteiner
Peter Untersteiner
Roger Walmann
Jörgen Westholm
Daniel Wäjersten

Patrik Sandin, ordförande Svensk Travsports Centralförbund 2002-2010
Marjaana Alaviuhkola, ordförande Svensk Travsport 2019-2022