Fokustema
Krönika
Läs senare

Flytta Guld – till onsdagar

Det är mycket surr om att de tunt beklädda gulddivisionerna med svag bredd är ett problem för V75-spelet vintertid.
Kanske är det lika bra att ta bort dem helt från lördagarna?
Av
Emil Persson
Hade Emil Persson fått bestämma hade Lionel tävlat i onsdags istället för i morgon. Foto: Jeannie Karlsson/Sulkysport
Hade Emil Persson fått bestämma hade Lionel tävlat i onsdags istället för i morgon. Foto: Jeannie Karlsson/Sulkysport

Gulddivisionen vintertid har alltid varit ett ”problem” så långt tillbaka som jag kan minnas. Ett problem så till vida att det antingen varit få deltagare eller så har bredden varit så svag att blott ett fåtal (två-tre, max) hästar har känts som rimliga segerkandidater.

För tant Agda och Harry Boy-spelarna är det helt ointressant och på intet vis något som kväver spelsuget, men för de – låt oss kalla det för mer seriösa – spelarna så anses det vara nattsvart. Risken att utdelningen blir låg ökar fullt naturligt och kan bidra till att vissa väljer att stå över spel helt.

Hur ska vi göra då? Snabbloppshästarna måste väl få tävla de också om bra pengar? Självklart ska de kunna göra det, men jag tycker det är fel att de som i morgon ska placeras inom lördagens V4-spel, innan V75:an tar vid. Det går att argumentera för att de loppen likväl tv-sänds och uppmärksammas, men det blir inte alls på samma sätt som om de ligger i huvudspelformen.

Inte sällan höjs röster för att guldhästarna ska få jaga från tillägg på till exempel klass I eller bronshästar, men är det verkligen rätt väg att gå? Att runda fält i dagens travsport är allt annat än enkelt och inte alltid så motiverande för en åttaåring som sprungit på sig fem miljoner och med rätta börjar bli lite bekväm.
Skulle det inte bara riskera att ytterligare tiotalet guldhästar exporteras till Finland varje år?

Onsdagshästar

Nej, fortsätt med gulddivisionen lika frekvent som nu, men skicka ut försöksloppen på onsdagarna istället och låt dem finnas med inom V86-spelet. Det oändliga V86-spelet avskräcks inte av några megalampor mellan varven, det är svårt nog ändå och samtidigt får våra ”vinterguldstjärnor” plats i rampljuset utan att det ska behöva störa något.

Kanske kan det rentav ge V86-omsättningen en boost? För den som står i valet och kvalet om den ska attackera onsdagsomgången kanske det känns tryggt att börja med att luta sig mot en Nadal Broline, On Track Piraten eller Lionel i V86-inledningen?

Fokustema
Krönika
Läs senare

Så bra är Elitloppshelgen

Elitloppet i all ära, men är det inte i mångt och mycket ramloppen som gör helgen?
Jag har synat helgens klassiker och betygsatt dem lopp för lopp.
Av
Emil Persson
Evaluate är en av hästarna Emil Persson ser fram emot att se under Elitloppshelgen. Foto: Simon Hagen
Evaluate är en av hästarna Emil Persson ser fram emot att se under Elitloppshelgen. Foto: Simon Hagen

Fredagen är exkluderad. Underligt kan tyckas, men för den stora massan rent publikt så är fredagen inte inkluderad i deras Elitloppshelg utan mer av en aptitretare för de mest ”besatta”.
Jag ser i vilket fall fram emot dagen (Bythebook! Ari Lest!) där Kusk-VM känns som ett fräscht inslag och klassen på loppen i mitt tycke blivit högre än vad jag hade förväntat mig. Det här med att lämna bort sina hästar till icke ordinarie kuskar är inte något som alla är helt tillfreds med, oavsett om det är Franck Nivard, Ulf Ohlsson eller Yannick Gingras som ersätter.

Så låt oss gå igenom lördagen och söndagens topplopp i tur och ordning. Betygen sätts på en tiogradig skala.

Sweden Cup

Arazi Boko vid förra årets seger i Sweden Cup.        Foto: Mia Törnberg

Har inte Sweden Cup fått en allmän uppryckning efter några rätt trista och dassiga år i början av 2010-talet? Redan i fjol och förfjol såg det bättre ut i listorna och årets deltagare gillar jag skarpt. Fjolårsvinnaren Arazi Boko finns med liksom 2016 års dito, den pånyttfödde Dante Boko. Cyber Lane och Pastore Bob fanns båda med i Elitloppssnacket länge och väl. Chief Orlando slutade trea i Finlandia Ajo, Vanesia Ek och Ua Huka var finalister i Lotterian. Chianti tvåa i fjolårets svenska derby och franske jokern Dream de Lasserie kommer med ett staket i raden och 13 segrar på de senaste 15 starterna.
Det här ser jag fram emot och feelingen förstärks ytterligare utav att slippa förmiddagsloppen, nu blir det pang på festen!

  • Betyg: 8

Lady Snärts lopp

Precis såhär ska detta lopp se ut under denna helg. Vi har sju deltagare som normalt sett inte dyker upp i en vanlig stoelit utan här finns det flera hästar som inte är helt enkla att sätta in i sammanhanget. Det är möjligt att de inte är hästar som är ”obegränsat bra” och att den där riktiga toppfransyskan saknas även om bortlottade (?) Elite du Ruel är värd respekt. Som spekulations- och spellopp älskar jag det här loppet.

  • Betyg: 7,5

STL-finalerna

Baron Gift har skördat framgångar under våren. Foto: Jeannie Karlsson/Sulkysport

Här blir det ju lite grann ”vad det blir” och de här loppen kan inte Anders Malmrot styra särskilt mycket över. Wildcards existerar ju som bekant inte. Brons- och silverfinalerna är riktigt häftiga med extra plus för den sistnämnda. När jag ser Varieta’ Luis, Heart of Steel, Baron Gift, Lesperanza och Global Trust i samma lopp kommer jag och tänka på den Oscarsbelönade filmen ”There Will Be Blood”. Här kommer det kosta om man ska vara först över mållinjen.

  • Betyg: 8

Harper Hanovers lopp

Handsome Brad fick en elitloppsinbjudan men kretsen kring hästen valde istället att starta i Harpers Hanovers lopp med 900.000 kronor  till vinnaren.  Foto: Simon Hagen

Den sämsta upplagan på många, många år läser jag på sina ställen, men då anser jag att man är historielös. Jag finner utan problem fem upplagor under 2000-talet som varit sämre och jag är inte alls så säker på att det här är ett dåligt lopp bara för att det inte innehåller någon ”oslagbar” fransos. Däremot har jag förståelse för att många blir besviken när just den där Flambeau des Pins-typen saknas, det är ju trots allt 900.000 kronor i förstapris numera och prisökningen kom i mångt och mycket till för att locka upp de franska tuffingarna.
Whipped Eggs på startvolten, Bazires förvandlingsnummer C.D. på mellanvolten, Copenhagen Cup-vinnaren Handsome Brad, derbytrean Son of God, dalakanonen On Track Piraten och hyperspeedige, men likväl starke Canular i lag med Åke Svanstedt får i alla fall mig att ”gå igång” så pass på loppet att jag inte kan skicka ner betyget alltför långt.

  • Betyg: 7

Treåringseliten för ston

Av alla travlopp som körs i Sverige under ett år av någorlunda dignitet är detta loppet som har sämst förutsättningar för att bli bra. Blott sju dagar senare körs Guldstoet på Axevalla med 350.000 kronor till vinnaren vilket blir det givna valet för den svenskfödda hästarna. Nej, här får Solvalla numera hoppas på de utlandsfödda hästarna och gästerna. I fjol var det Zabriskie Ok som stack ut och i år är det hittills obesegrade superlöftet Mascate Match som gör detsamma. Med Archidamia, In Your Dreams, She Rains och Avena Jet som några av utmanarna så tycker jag faktiskt att årets upplaga spottar upp sig markant kontra några av de senaste årens dito.

  • Betyg: 7,5

Montéeliten

Ja, vi har världens snabbaste montéhäst i startlistan i form av fjolårsvinnaren Be Mine de Houelle, men där bakom spinner jag faktiskt inte igång på en enda häst som jag känner att ”jäklar vad kul det ska bli att se den i det här sammanhanget”. Bredden på loppet drar ner betyget rejält.

  • Betyg: 5,5

Elitkampen

Månprinsen A.M. och Gunnar Melander Foto Mia Törnberg

Månprinsen A.M. är sannolikt bättre än någonsin tidigare. Polara ser inte lika vass ut i år, men han har lurat oss förr då man inbillat sig att han är på väg ner. Fjolårsvinnaren Lome Brage är tillbaka hos ”JOP” och han låter minst sagt nöjd med hästen, men drog Svarte Petter i spårtombolan. Roli Eld på barfotabalans och eventuellt bike är den stora jokern. Det känns som det här loppet håller ungefär samma nivå som brukligt och att de bästa kallblodshästarna som finns just nu sökt sig hit. Ja, underligt vore väl annars med rekordhöga 500.000 kronor i förstapris.

  • Betyg: 8

Elitloppet

Readly Express är på förhand favoriten till att vinna årets Elitlopp. Foto: Mia Törnberg/Sulkysport

Visst saknas den där heta kryddan från Nordamerika och Elitloppet hade blivit mer exotiskt om Vitruvio vunnit Lotterian och representerat Italien, men jag tycker inte man ska klaga på det som bjuds. Readly Express mot Propulsion lägger en stark grund, Aubrion du Gers första framträdande på svensk mark tar det hela en nivå till liksom Åke Svanstedt upp i vagnen bakom Bazires Prix d’Amerique-tvåa Looking Superb. Måhända är det någon svensk häst ”för mycket” med, men vad tusan ska Anders Malmrot göra när det inte finns bättre hästar i varken Nederländerna, Tyskland, Italien, Norge eller Danmark?

  • Betyg: 8

Treåringseliten

Ett lopp som pendlat oerhört mycket i kvalité under hela 2000-talet. Nu tas ett nytt grepp då det går ihop med den första Breeders Course-finalen och jag tycker att utfallet är positivt. De svenska hästarna har främst siktet inställt mot långa E3-kvalen tre veckor senare vilket försvagar det inhemska laget, men att få se obesegrade superlöftet Upset Face mot Italiens sannolikt två bästa treåringar i Axl Rose och Acciaio ser jag fram emot. Bredden är inte den bästa vilket drar ner betyget med en halv enhet, men topparna håller klart högre klass i år än på många, många år.

  • Betyg: 7,5

Fyraåringseliten för ston

Vad…? Hände…? Här?

  • Betyg: 4

Fyraåringseliten

Precis som fyraåringseliten för ston så blir lätt detta lopp drabbat av närheten till Pokal-finalerna på Åby som körs två veckor tidigare, men därifrån kommer åtminstone Evaluate detta år som vi vet är bra. Classichap och Hamre-debutanten Patent Leather deltog likaså i Hambletonian-finalen i fjol så vi har alltså trea av de tio Hambofinalisterna i samma lopp här-. Därtill låter Daniel Redén påställd med Missle Hill och från Criterium des 4 ans kommer trean Fric du Chene och sexan Fun Quick. Jag smågillar det här loppet och tycker precis som Harpers att det tycks dömas väl hårt på sina håll och kanter när jag scrollar igenom flödet på sociala medier.

  • Betyg: 7,5
Fokustema
Krönika
Läs senare

Nederländsk dubbel ingen tillfällighet

Gina Schermer, Gustafson, Velten Versailles, Tuxedo Bi...
Duon Jeroen Engwerda och Rick Ebbinge fortsätter skörda stora framgångar på svensk mark och det är ingen tillfällighet.
Av
Emil Persson
Velten Versailles och Rick Ebbinge. Foto Sidmakarn
Velten Versailles och Rick Ebbinge. Foto Sidmakarn

Hur fina hästar som verkligen finns i Nederländerna går dock många svenskar obemärkt förbi. Eller nederländska och nederländska… flera av hästarna som tävlar inom den nederländska travsporten och på Victoria Park-banan i Wolvega i synnerhet är importerade från Sverige, Italien eller Frankrike, men det spelar egentligen mindre roll.
Bredden är direkt svag i loppen, men topparna väldigt höga och jag kan faktiskt inte minnas när jag senast scrollade igenom startlistorna till en tävlingsdag i Victoria Park utan att finna ett antal hästar som tilldrog sig mitt intresse.

Till den skaran hör tveklöst Velten Versailles som redan hade hunnit visa upp sig på svensk mark. Jag var i ärlighetens namn inte riktigt lika övertygad av intrycket i den efterföljande starten, men i lördagens treåringslopp på V75 visade han ännu en gång härlig uppfattningen i avgörandets stund.
Femte segern på lika många starter tog Prodigious-sonen från ledningen efter att favoriten Amerindienne (e. Quarcio du Chene) felat på utsidan 250 kvar.
– Han var väldigt bra. Segertiden på den här banan är bra, banan är lite lös. Jag tror att hästen kan bli väldigt bra. Nu vilar vi lite över vintern och kommer tillbaka till sommaren. Får han lite extra tid och kan bygga upp mer styrka kommer han bli riktigt bra, sade Rick Ebbinge om treåringen som kvarstår i Breeders Crown, Euro Classic Trot samt Grand Prix de l’U.E.T. år 2019 och därtill är premiechansad.

Tuxedo Bi (e. Love You) I sin tur löste bronsdivisionen från femte utvändigt efter att fått rygg på Wonderboy (e. Ens Snapshot) under slutvarvet. Nu återstår att se om han kommer tillbaka och startar i finalen på Solvalla den 26 december med tanke på att han tidigare beskrivits som skör och att det i sådana fall blir två starter inom loppet av elva dagar.
– Han hade starka tusenmeter i sig och vi hade tur att hästen framför mig gick så pass bra att vi kunde vänta med attacken fram tills upploppet. Det kan inte bli bättre än det blev idag, medgav Ebbinge.

Han kör – allt som oftast – med samma pondus och taktiska finess som de svenska proffskuskarna och Jeroen Engwerda gör ett toppjobb med hästarna.
All heder till den duon som sätter svenskarna på plats gång efter gång!

”Vinterns Olle Rols”

Annars var lördagens känslomässigt största upplevelse triumfen för Vikings Preacher (e. Pastor Stephen), körd av Anders Christiansson och tränad av Tony Löfqvist.
Christiansson erkände utan omsvep efter segern att han hade varit väldigt nervös innan och närmast mått illa och det kan knappast blivit bättre när han orsakade en omstart.
Likväl var han med bra i den giltiga och när han kom förbi favoriten Arch Lane (e. Chocolatier) och tidigt nådde täten var mycket vunnet. Starkt gjort av Christiansson att våga ladda relativt tufft trots omstarten.
–  Jag tyckte att jag hade bra koll på Björn Goops häst och han brukar i sin tur på hela fältet så det kändes bra. Det här är en lättnad samtidigt som jag känner stor glädje, sade Anders Christiansson.

Tony Löfqvist placerade segern som ”nummer ett” av det han upplevt inom travet och lät meddela att vi lär få följa hästen flitigt vintern igenom.
– När Viking Preacher är i ordning så går det såhär och jag har sagt att ”det här är vinterns Olle Rols”, sade hemmaamatören.

Har någon någonsin sprungit fortare på svensk mark under december än vad Nadal Broline (e. Yankee Glide) nu gjorde när han vann Legolas Minne på 1.10,6a/1.640 meter?
Reijo Liljendahl meddelade före loppet att hästen var i bättre form nu än när han var trea i Elitloppet i maj och av intrycket att döma är det svårt att hävda motsatsen.
Där bakom spurtade Turno di Azzurra (e. Love You) återigen starkt och italienaren har alla möjligheter att tjäna grova pengar de närmsta tre-fyra månaderna.

Sjunnesson skrällde

Maharajah-sonen Martin de Bos höll som favorit i klass I-försöket, trots att han fick gå den tunga vägen utvändigt om ledaren Man O’war (e. Ken Warkentin).
Att därtill svara Baxo Epice (e. Trophy Catch) som hade tassat med i rygg var vrålstarkt även om det var med väldigt liten marginal. Petri Puro tränar och Kim Eriksson körde för andra starten i följd.

Fakta

V75 ÅBY 15 DECEMBER

Rätt rad: 4-6-1-4-8-5-2

Utdelning 7 rätt: 11.941 kr (4.058 st)
Utdelning 6 rätt: 89 kr
Utdelning 5 rätt: Jackpot

Omsättning: 93.300.454 kr

Det känns oftare som Jörgen Sjunnesson dyker upp som kusk i några stökiga eftermiddagslopp från Berlin eller Hamburg än i de större sammanhangen, men när han väl gör det visar han ofta att han alltjämt är mycket duktig att slå lite grann ur underläge.
Nu lade han upp taktiken optimalt med Gigant Invalley (e. Gigant Neo) i silverdivisionen, släppte täten till Velvet Gio (e. Nad Al Sheba) efter 600 meter och tog sig förbi densamme med knapp marginal via open stretch.

Hästens ägare, tränare, uppfödare – och skötare – Truls Desserud upplevde sin kanske största stund någonsin på en travbana och kan förbereda sig för en ny resa till Sverige på annandag ju. Då får den nyblivne miljonären Gigant Invalley chansen att tävla om 300.000 kronor.

Peter Untersteiners Stonewashd Diamant (e. Gustav Diamant) visade lite osäkra tendenser initialt på svensk mark, men har verkligen stabiliserat sig. Stoet tycks aldrig göra en dålig insats, har ett brett register och visade nu återigen att hon tål att gå en tung 700 metersrepa.
Att Peter Untersteiner vann Youanas lopp var extra passande då han ju satt bakom Stall Fagerhults sto vid hennes första storseger, i Breeders Crown som fyraåring.

Fokustema
Krönika
Läs senare

I eliten för att stanna

KARLSTAD. En kallblodsstjärna tackade sannolikt för sig - en annan klev fram och kungjorde att han är i eliten för att stanna.
När Tekno Odin skrittade fram genom slutkurvan efter att sänkts av Myhreng Jerker väntade en ny strid för den sistnämnde.
En strid som Myhreng Jerker tycktes ha förlorat, men när det betydde som mest kontrade han ut Kleppe Slauren i Unionskampen.
Av
Emil Persson

Olav Mikkelborgs sjuåring fick göra jobbet utvändigt om ledaren Tekno Odin (e. Moe Odin) som varvade på 1.19,3. Att den tioårige ledaren vars bäst-före-datum tydligt passerats sedan länge skulle kasta in handduken var inte ett dugg överraskande, men att Myhreng Jerker skulle orka stå emot i nästa skede var det färre som trodde.
När favoriten Kleppe Slauren (e. Sundbo Kravall) kom upp på utsidan halvvarvet före mål fick han snabbt grepp, men i avgörandets stund visade Myreng Jerker fantastiskt moral.
Karriärens hittills största seger – nu värd 300.000 kronor – plockades hem på starka 1.21,2/.140 meter, en rekordsänkning med 1,9 sekunder!

Det Myhreng Jerker nu behöver utveckla för att skörda regelbundna framgångar mot eliten är tveklöst snabbheten. Sjuåringen får ofta gå den tunga vägen och det håller när hästarna är i absolut knallform och på väg uppåt i karriären, men det kommer inte hålla i all oändlighet; moralen riskerar att ta stryk.

Slipar Olav Mikkelborg till den saken tjänar Myhreng Jerker sjusiffrigt under år 2019.

Myhreng Jerker och Olav Mikkelborg, Unionskampen, Sulkysport, Travsport
Myhreng Jerker och Olav Mikkelborg. Foto Malin Albinsson/TR Bild

1-1-2-2-2

Björn Goop fick extremt bra utdelning med fem egentränade hästar inom V75-spelet. Två segrar och tre andraplatser blev resultatet och totalt 487.500 kronor inkört!
Segergodsen Grandfather Bill (e. Cantab Hall) och Waikiki Silvio (e. Varenne) fick båda perfekta lopp i vinnarhålet. Den förstnämnde avgjorde relativt knappt och känns alltjämt aningen svårbedömd om han är en riktigt bra V75-häst eller en ”medelsort”, men det är givetvis ingen tillfällighet att han vunnit sex av åtta starter såhär långt.
Waikiki Silvio tog sin andra V75-seger för året och verkar framförallt väldigt effektiv i de här sammanhangen när han körs på väntan.

Riktigt bra eller världshäst?

trav, travsport, sulkysport, gotland, visby, v86, kihlström, redén
Love Matters. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

I Uno Sweds Minneslopp dundrade Love Matters (e. Explosive Matter) så enkelt till tät att han blev påmind om att detta ju faktiskt var hästen som snuvade katapulten Arazi Boko (e. Varenne) på tät i Sweden Cup-finalen innan han själv galopperade i överljudstempot.
Nu såg det hela hur säkert ut som helst och för tredje gången i år så sprang Love Matters under 1.11,5 full väg. Därtill tog han sig över fem miljoner kronor i intjänade prispengar och det ska bli intressant att se hur mycket ytterligare det kommer bli.
Denna prischeck på 200.000 kronor är den näst högsta han plockat hem sedan han kom till Europa (triumfen i Fyraåringseliten ifjol gav en halv miljon) och nu blir det intressant att se om Love Matters kommer landa i kategorin ”riktigt, riktigt bra guldhäst” eller om han kommer ta stegtet fullt ut och kunna matcha världseliten.

Dubbla silverchanser

En av de saker som gjort Ulf Stenströmer till en av Sveriges mest framgångsrika travtränare är hans förmåga att matcha hästarna på bästa sätt.
Att plocka ut Handsome Brad (e. Brad de Veluwe) i dagens silverdivisionsförsök, en vecka innan silverfinalen av meeting 6 avgörs, var ett vaket beslut.
När det dessutom inte blev någon som helst körning i loppet utan han fick vara på 1.14,8 och kommer till lördagens final med gott om krafter i behåll gjorde det inte saken sämre.

Fakta

V75 FÄRJESTAD 22 SEPTEMBER

Rätt rad: 4-3-4-10-2-7-5

Utdelning 7 rätt: 26.834 kr
Utdelning 6 rätt: 116 kr
Utdelning 5 rätt: Ingen utdelning

Omsättning: 99.798.925 kr

Expandera
Handsome Brad besegrade landets bästa femåringar i Lyons lopp i våras på tangerat världsrekord och att det finns inget som tyder på annat än att han kommer kunna matcha den äldre eliten likaså. Att då få chansen att vinna två silverdivisionsfinaler… ja, det går inte bli annat än imponerad av Axevallatränarens upplägg.

Körande Carl Johan Jepson ramade in V75-omgången på hemmaplan. Susanne Richters Visitor (e. From Above) spårade hem Unionsstayern med minsta möjliga segermarginal efter att hundraoddsaren Global Skipper (e. Infinitif) bjudit på kamp upploppet ner.
Jepsons styrning var inte klockren i aktionen och hade därtill hetsat upp sig en aning efter två omstarter, men det är ingen tillfällighet att Jepson reder ut de här uppgifterna.

Bronsdivisionen blev tävlingsdagens sömnpiller. Ja, trots att segertiden landade på 1.12,3a/2.140 meter. Timo Nurmos Global Trust (e. Yankee Glide) såg i vilket fall helt obrukad ut och var precis lika fin som vid comebacksegern veckan innan. Han tycks tagit det loppet rätt och kan bli en följetong på V75.