Fokustema
Krönika
Läs senare

Kan ATG:s styrelse sitta tyst?

Kan ATG:s ägare trav- och galoppsporten, och den egentliga innehavare av den yttersta makten i företaget, staten via ordföranden Bo Netz (överdirektör på Trafikverket), sitta tyst om det som i de två senaste numren uppdagats av Sulkysport: En ”kultur” på ATG där medarbetare är rädda att visselblåsa om sådant de upplever som problem eftersom det kan drabba dem själva med repressalier?
Av
Lars G Dahlgren
Hästsportens Hus. Foto: Mia Törnberg/Sulksyport
Hästsportens Hus. Foto: Mia Törnberg/Sulksyport

Första artikeln publicerades förra veckan och handlade om en person i chefsposition som – enligt de som visselblåst – dels utnyttjat vad som redovisats som ”resor i tjänsten” på sätt som kan vara emot ATG:s riktlinjer och regler, dels uppträtt sexistiskt mot medarbetare.

Redan innan publiceringen hade Sulkysport fått uppgifter om den ”räddhetskultur” som råder på ATG.

Efter publiceringen har Sulkysport fått nya uppgifter om att det som publicerades i Sulkysport nummer 35 inte tycks vara en isolerad företeelse utan har pågått ”över tid”. I denna veckas utgåva framkommer följande: ”Jag visselblåste och blev sedan bortarbetad. Man gjorde det omöjligt för mig att jobba kvar”, säger en källa, med det skrämmande ekande tillägget:

”Jag är inte ensam tidigare ATG-anställd att ha varit med om detta”.

Jag är inte ensam tidigare ATG-anställd att ha varit med om detta

Nu finns alltså vittnesmål om flera situationer och händelser, dessutom utspridda ”över tid”, på ett sätt som måste anses mycket besvärande för ATG:s högsta ledning och HR-funktion som har på sitt bord att hantera dylika frågor.

Därför efterfrågade jag innan publiceringen av den artikel som är med i dagens utgåva av Sulkysport (nummer 36) kommentarer om uppgifterna från ATG:s styrelsenivå: den av staten (regeringen) tillsatta ordföranden Bo Netz, vilken suttit i ATG:s styrelse sedan 2011 och ordförande sedan, ifjol och ST:s sedan förra året nya ordförande Marjaana Alaviuhkola.

ST har skickat upp flaggan högt när det gäller arbetet i det som kan kallas metoo-frågor inom sporten. Det är viktigt och bra. Men om ST som ägare av ATG inte tar samma ansvar gällande arbetsmiljö där, som man verkar för att etablera och stärka ute i stallarna med travhästar, blir det ingen direkt trovärdighet i det hela. Frågan är därför hur de sportsligt tillsatta ledamöterna i ATG:s styrelse agerar för att det ska vara sund och modern respektfull kultur även i spelbolaget ATG för personal och medarbetare.

För Bo Netz del är saken ännu känsligare: Ett statligt kontrollerat och styrt företag (för det är ju fortfarande i högsta grad ATG genom dess statliga styrelsemajoritet) som det kommer ut uppgifter i media om har interna problem med tysthetskultur och rädsla gällande att våga visselblåsa om dåliga beteenden mot medarbetare?!

Marjaana Alaviuhkola hänvisar till Bo Netz som ATG:s styrelses talesperson. Bo Netz har inte återkopplat, men fått en ny chans idag att kommentera och svara på frågor om han vill det gällande att ett företag där han på statens mandat är tillsatt som ordförande enligt Sulkysports uppgifter har brister avseende något så viktigt som visselblåsning.

 

Lever ATG upp till sina fina ord?

 

Prova e-tidningen
för endast 1 kr första månaden
Läs digitalt var du vill och när du vill
Inga fakturor, ingen bindningstid, avsluta när du vill
Ordinarie pris 89 kr/mån
Beställ

Lars G Dahlgren på twitter:

Apropå V75-lördagarnas upplägg: Årjäng 2014 (lopp 1 kl 12:45), publik: 14.106. 2019 (lopp 1 kl 14:45), publik 10.198. Gör om, gör rätt.
@larsgdahlgren - 13 jul
Årjäng fredag, paneldiskussion. Kan åhörarna komma med bra input, på podiet sitter ju bara de som (ännu) inte lycka… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 10 jul
Greta van Fleet med mera, topphelg i 08-området väntar. pic.twitter.com/1nyqabbBzI
@larsgdahlgren - 28 jun
Om man redan nu får önska en spännande häst i Olympiatravet så blir det nog Cleangame.
@larsgdahlgren - 26 jan
Världsrekord sattes igår; superbana idag också och topphästar tävlar. Blir en treåring världens snabbaste (1.07,6)… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 7 okt 2018
Fokustema
Krönika
Läs senare

ST:s vita papper framstår som ett skämt

MALMÖ. Att ta ansvar för hästsporten i framtiden. Det var en av de saker ATG:s förre ordförande Mats Denninger tryckte på när han presenterade en utredning om sportens framtida organisation för banornas förtroenderåd i Malmö i samband med Derbyt på Jägersro. Det var ord som borde fått förtroenderådets representanter att huka sig i stolsraderna. Just nu är svensk travsport nämligen långt ifrån framtidsinriktad.
Av
Lars G Dahlgren

Det finns uppenbara brister i ansvarstagandet eftersom viljan är minimal att förändra vad som lett till att intresset för travsport är tydligt vikande. Detta både vad gäller att ”konsumera den” som publik och spelare och ”producera den” som uppfödare, hästägare och innehavare av tävlingslicens.

En central fråga där är att travbanorna ensidigt bundit upp sig med att ha ATG som den totalt dominerande källan för att skapa intäkter. Banorna har alltså bestämt sig för att leva på vad ATG gör med lågt intresse av att vilja komplettera detta med vad de kan skapa, eller bidra med, själva.

Det är en stor övergripande strategifråga. En mindre av operativ art är den om tävlingsprogrammets volym. Där är man riktigt ute och snedseglar.

Det har fattats beslut om att i praktiken ha oförändrad tävlingsvolym 2020. 875 tävlingsdagar och 8.200 lopp. Det är väldigt likt den tävlingsvolym som gällt sedan 2014 gällande antalet tävlingstillfällen och antalet lopp minskas endast med drygt 200 jämfört med innevarande och föregående år.

Detta bevisar att det förra året stolt proklamerade ”vita papperet”, med tanken att hela tävlingssystemet skulle omarbetas förutsättningslöst, allt mer framstår som ett stort skämt. Bakom att minska tävlingsvolymen med endast 200 lopp och inte röra antalet tävlingstillfällen finns ett protektionistiskt egoistiskt tänkande från varje enskild bana.

Sanningen är att antalet hästar som föds och tränas, och antalet aktiva, stadigt minskat varje år och kommer att göra så åtminstone fram till 2021. Det är lätt att räkna på utifrån hur många hästar som fötts i Sverige de senaste åren. Som ett växande problem för travsporten (och ATG!) framstår att allt fler lopp ekar ihåliga med endast sex-sju startande hästar, att loppen dessutom blir mer ojämna. Detta är förödande för intresset för sporten och loppen både ur publik- och spelperspektiv.

Som ett växande problem för travsporten (och ATG!) framstår att allt fler lopp ekar ihåliga

Nu när dessutom ATG:s spel på hästar minskat med hisnande tio procent senaste året borde fokus läggas på att försöka ÖKA den för spelarna viktiga svårighetsgraden (och slumpfaktorn) i loppen istället för att fortsätta tugga på i en riktning som alla kan se, mot allt färre hästar i allt fler lopp, vilket oundvikligen leder till nedgång på alla sätt.

Men ingen vill naturligtvis förändra något när förändring skulle innebära minskning för några. Tänk om det drabbar just min bana?! Alltså tar INGEN, vare sig banorna eller deras beslutade organ ST:s styrelse, framtidsansvar när man vägrar göra något substantiellt av det ”vita papperet” som lanserades för ett och ett halvt år sedan.

Att köra färre lopp och då som konsekvens bygga en annan fördelningsnyckel för prispengarna framstår som en nödvändighet utifrån perspektivet ansvarstagande för framtiden. Men banorna och ST vägrar alltså att göra något i den vägen mer än marginella justeringar.

En sak som plötsligt visade sig vara en väldigt het potatis för banorna var det samarbetsavtal med dansk travsport som tecknades förra året och som syftar till att få fyr under pannorna i den allvarligt marginaliserade danska trav- och galoppsporten. Att lyckas med det skulle vara till nytta för hela den nordiska travsporten.

Samarbetet innehåller bland annat att ST under några år sammanlagt investerar runt 75 miljoner kronor i Danmark, med målet att den danska travsporten (banorna) ska ”gifta sig” med den svenska, alltså inlemmas som en del av den svenska med ”storbanenivå”. Ingår gör också att ATG med sina ekonomiska och personella muskler genom förvärvet av det danska spelbolaget Ecosys skulle få danska spelare att bli intresserade av trav (igen).

Redan när avtalet kungjordes kunde man lätt ana att det här skulle kunna bli en sak som slutade med att så att säga Hagmyren och Solänget ställdes mot Billund och Ålborg. Redan efter ett år är man där.

ATG:s ekonomiska utveckling – spelbolaget har avsevärt högre kostnader just nu än intäkterna kan bära, vilket man kan analysera fram av den svåröverskådliga halvårsrapport som kom förra veckan – gjorde att ST:s ordförande Marjaana Alaviuhkola fick förklara att det nu är ett avsevärt svårare läge än för ett år sedan (underförstått att det rimligen måste få konsekvenser någonstans) kom frågan helt naturligt upp: Bör vi fokusera resurserna på Sverige och avsluta det danska samarbetet?

Svaret blev en riktigt negativ överraskning för församlingen: Det är så dyrt att avveckla samarbetet att det inte är ett alternativ. Något ST:s styrelse inte talat om när det hela presenterades för, och godkändes av, förtroenderådet förra året.

Det är så dyrt att avveckla samarbetet att det inte är ett alternativ

Marjaana Alaviuhkola erkänner rakt av att det blev en felhantering där och genom att göra det kanske hon räddar sin fortsatta existens (tillsammans med ledamöterna Mats Norberg och Lina Bertilsson som också satt i styrelsen då) i ST:s styrelse. Att de banrepresentanter i förtroenderådet som gav klartecken för att skriva avtalet med Danmark inte hade kännedom om alla dess väsentliga beståndsdelar är snällt sagt anmärkningsvärt, för att inte säga oprofessionellt, av den styrelse som då hade Hans Ljungkvist som ordförande.

PS: Det blir givetvis ingen tidigareläggning av starttiden för V75 på lördagar nästa år, trots att en förkrossande majoritet av de aktiva och hästägarna uttalat sig vilja ha en sådan förändring. ST:s styrelses (och ATG:s) skrämseltaktik att blanda ihop äpplen och päron genom att påstå att tv-tiden 18:00-19:00 i TV4 var i potten, och riskerade att förloras, lyckades. Den nytillträdde styrelseledamoten i ST Remy Nilson (ATG:s tidigare verkställande direktör) hade i en insändare i Travronden deklarerat att det var chanslöst att försöka ändra på när loppen på lördagar körs, så frågan var egentligen död och begraven redan före förtroenderådets möte i Malmö.

Fotnot: Läs mer om den plötsligt upptäckta problematiken runt avtalet med det danska travförbundet i den utgåva av Sulkysport som utkommer nästa vecka.

Lars G Dahlgren på twitter:

Apropå V75-lördagarnas upplägg: Årjäng 2014 (lopp 1 kl 12:45), publik: 14.106. 2019 (lopp 1 kl 14:45), publik 10.198. Gör om, gör rätt.
@larsgdahlgren - 13 jul
Årjäng fredag, paneldiskussion. Kan åhörarna komma med bra input, på podiet sitter ju bara de som (ännu) inte lycka… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 10 jul
Greta van Fleet med mera, topphelg i 08-området väntar. pic.twitter.com/1nyqabbBzI
@larsgdahlgren - 28 jun
Om man redan nu får önska en spännande häst i Olympiatravet så blir det nog Cleangame.
@larsgdahlgren - 26 jan
Världsrekord sattes igår; superbana idag också och topphästar tävlar. Blir en treåring världens snabbaste (1.07,6)… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 7 okt 2018
Fokustema
Krönika
Exklusivt för dig som prenumerant
Läs senare

Det börjar lukta att sparpaket behövs i ATG

Det börjar lukta sparpaket inför 2020 gällande ATG:s verksamhet och ekonomi.
Av
Lars G Dahlgren
ATG:s halvårsbokslut visade tillväxt under andra kvartalet, men kostnaderna äter upp intäkterna så ATG har Tagit banklån på 300 miljoner kronor till i sommar. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
ATG:s halvårsbokslut visade tillväxt under andra kvartalet, men kostnaderna äter upp intäkterna så ATG har Tagit banklån på 300 miljoner kronor till i sommar. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

ATG:s halvårsbokslut kom igår (måndag). Det tar sin lilla tid att tillgodogöra sig och smälta innehållet när, som nu är fallet, mycket i spelomregleringens spår är omgjort jämfört med tidigare år. Det väsentligaste att dra ut är att ATG trots att man årets första sex månader haft lika stora nettointäkter på spelet som förra året, trots att man på dessa intäkter, 2,1 miljarder kronor, till Skatteverket redovisat in drygt hälften så mycket skatt som 2018, 416 miljoner istället för 750, och trots att utbetalningarna till ägarna Svensk Travsport och Svensk Galopp för driften av banorna, administration och prispengar, i stort sett är desamma (fast med annat redovisningsmässigt upplägg), hade i praktiken ATG vid halvårsskiftet noll i kassan.

hade i praktiken ATG vid halvårsskiftet noll i kassan

Detta finns uppdagat på sidan elva i delårsrapporten. Likvida medel vid periodens slut: 331 miljoner kronor. Varav 322 miljoner är klientmedel – alltså ATG-kontoinnehavarnas pengar. Dem får ATG enligt ett eget klokt beslut inte röra, systemet ska kunna tåla att alla spelare tömmer sina ATG-konton samtidigt. Så allt ATG i själva verket hade tillgängligt på sina konton den 30 juni var nio miljoner kronor. Vilket i sammanhanget är att likna vid en frimärkskassa.

Till bilden hör då dessutom vad som står på sidan ett under rubriken ”viktiga händelser efter perioden”: ”ATG har beviljats ett nytt lån med en kreditram om 300 miljoner kronor”. Detta lån togs enligt ekonomichefen Lotta Nilsson Viitala upp efter halvårsskiftet,lär alltså ha kommit till praktisk användning först under det nu pågående kvartalet för att klara alla fakturor och utbetalningar, och dyker upp i nsta kvartalsredovisning. Är det nya lånet då fullt utnyttjat kommer ATG att ha skulder till kreditinstitut på över en miljard.

I en kommentar i Sulkysport gällande första kvartalet 2019 (tidningen den 2 maj) sade Lotta Nllsson Viitala: ”Vi tjänar inte tillräckligt utan behöver få ett ännu starkare kassaflöde”.

ATG har gått lite bättre under andra kvartalet än de första tre månaderna, och visst, ATG tycks också ha haft starkare utveckling andra kvartalet än den svenska spelmarknaden i stort, men knuten är ju att det räcker ändå inte till för att fylla på kassakistan. Kostnaderna för att dra in dessa pengar äter upp intäkterna. Istället fick man alltså gå till banken och låna ännu mer pengar, att addera till det man tvingades låna under 2018 för att finansiera alt i samband med omställningen till ny spelmarknad.

Antalet anställda på ATG var vid halvårsskiftet uppe i 443, en kraftig ökning sedan 2017 (313) och 2018 (350). 2014 var antalet anställda 272. Samtidigt lär antalet årsarbeten, inkluderat alla köpta konsulttimmar, under 2018 ha uppgått till hisnande 650!

antalet årsarbeten, inkluderat alla köpta konsulttimmar, under 2018 ha uppgått till hisnande 650!

Tacka sjutton för att intäkterna från spelet har svårt att hänga med utgifterna med en sådan våldsam utbyggnad av företagets kostnader. Det är därför inte konstigt att ATG på några år gått från att vara i praktiken nollupplånat till att vid halvårsskiftet (innan det nya 300-miljonerslånet togs) redovisa 774 miljoner kronor i skuld till kreditinstitut.

Det börjar banne mig lukta sparpaket och nerdragningar inför 2020. För lånen måste ju betalas tillbaka (på tre år, enligt Lotta Nilsson Viitala) och investeringar resultatföras. Och ATG:s nuvarande intäktsnivå räcker helt klart inte till för att täcka allt som nu kostar pengar.

Här finns länk till halvårsrapporten i sin helhet.

 

 

Svag tillväxt ses som bra

Spelet på hästar ner tio procent

Lars G Dahlgren på twitter:

Apropå V75-lördagarnas upplägg: Årjäng 2014 (lopp 1 kl 12:45), publik: 14.106. 2019 (lopp 1 kl 14:45), publik 10.198. Gör om, gör rätt.
@larsgdahlgren - 13 jul
Årjäng fredag, paneldiskussion. Kan åhörarna komma med bra input, på podiet sitter ju bara de som (ännu) inte lycka… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 10 jul
Greta van Fleet med mera, topphelg i 08-området väntar. pic.twitter.com/1nyqabbBzI
@larsgdahlgren - 28 jun
Om man redan nu får önska en spännande häst i Olympiatravet så blir det nog Cleangame.
@larsgdahlgren - 26 jan
Världsrekord sattes igår; superbana idag också och topphästar tävlar. Blir en treåring världens snabbaste (1.07,6)… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 7 okt 2018
Fokustema
Krönika
Läs senare

Svaren på frågorna om lördagarna finns redan

Var fjärde banbesökare på V75-dagarna har tappats sedan starttiden för tävlingarna sköts fram två timmar i augusti 2015. Om detta handlar ledaren i dagens utgåva av Sulkysport. Det bekräftar faktiskt bara vad som togs fram precis ett år efter att nyordningen infördes.
Av
Lars G Dahlgren

I augusti 2016, medan jag fortfarande jobbade på Travronden, gjordes en stor genomgång av ”effekterna av 16:20”. Den hade sin utgångspunkt i något som hette Travronden Opinion, en internetpanel som i den undersökning som gjordes gällande V75-lördagarna i augusti fick hela 4.800 svarande.

Det fanns ingen tvekan om vad ”folket” tyckte. 62,5 procent ville ha tillbaka 14:30. Endast var fjärde, 24,2 procent, tyckte 16:20 var bra och resten var likgiltiga.

En enkät bland banornas sportchefer gav liknande resultat. Åtta av tolv sportchefer var negativa till 16:20 , endast en var positiv och tre tveksamma.

Publiksiffrorna var redan då ner; minus 500 per tävlingsdag sett på hela första året. Första månaderna, augusti-december 2015, hände just ingenting mellan 2014 och 2015. Men sedan kom tappet och nu är det alldeles tydligt att publikflykten accelererat till att var fjärde banbesökare försvunnit.

Mot detta stod redan då ATG-vd:n Hasse Lord Skarplöths utsaga, han intervjuades i samma Travronden som denna stora genomgång gjordes, att ”vi tjänar mer pengar nu”. Lord Skarplörh sade där att ”den svenska V75-omsättningen (som ATG tjänar mest pengar på, reds.anm.) gått upp sju procent när siffrorna jackpotrensats”.

Sju procent, se där, då finns plötsligt den där ”risken att vi tappar 100 miljoner netto på att byta starttid”, som Lord-Skarplöth nu varnar för, där. Felet med det är att det helt säkert fanns andra saker som låg bakom omsättningsökningen via ATG-konton än bytet av startttid. De största och förmodligen viktigaste har helt negligerats, glömts bort, i den nu återupptända hett brinnande debatten om starttid. den kommer nedan.

Totalomsättningen på lördagarna visade inte någon ökning alls och ökningen på V75-spelet handlade om två-tre miljoner kronor per vecka, med något bättre siffror första månaderna 2016 då ATG körde en hård startkampanj för det då nyintroducerade tilläggsspelet Boost.

Så hur kunde då Lord-Skarplöth få ihop att ATG tjänade mer pengar efter ändringen tack vare att det svenska spelet gått upp sju procent?

Jo, under precis den här tiden kom de positiva effekterna av det bästa Hasse Lord Skarplöth gjort under sin tid som ATG-vd: dödandet av de för ATG affärsmässigt dåliga avtal med utländska spelpartners, vilka uppstått under Lord Skarplöths företrädare Remy Nilson, som möjliggjort att utländsla spelpartners (viktigaste) kunder kunde spela V75 med rakeback!

Dödandet av de för ATG affärsmässigt dåliga avtal med utländska spelpartners, vilka uppstått under Lord Skarplöths företrädare Remy Nilson

Under dessa ”rakebackår” sågs det storögt på hur ”skickliga spelare” i Tasmanien och Sydafrika (bland annat) robbade de svenska spelpotterna. Det tog ett tag innan naiviteten fick vika för insikten att det egentligen var svenska (stor)spelare som skaffat konton utomlands och där spelade med bättre villkor (lägre radpris) än hos ATG. Varefter Lord Skarplöth konstruerade en ny affärsmodell för samarbetena med dessa internationella partnerbolag och just årsskiftet 2015-16 betraktas som en viktig tidpunkt när denna bakdörr att kunna spela V75 för billigare än 50 öre raden stängdes.

Så det Hasse Lord-Skarplöth gjorde när han sade ”sju procent bättre svensk omsättning på lördagarna nu” var att han tog med effekten av att svenska (stor)spelare som fram till 2015-16 spelade via utländska partners till ATG ”kom hem” och spelade via sina ATG-konton istället. Vilket naturligtvis var väldigt bra för ATG:s och hästsportens ekonomi, men det hade ju inte det minsta att göra med om V75:s starttid var 14:45 eller 16:20!

Så, Svensk Travsports ledning, som varit ointresserad av att i vår ta upp (det rätt nybildade) operativa banrådets förslag om undersökning av V75-lördagarna, det går alldeles utmärkt att friska upp minnet om vad folk tycker om V75-lördagarna genom att ta fram Travronden nummer 67/2016. Där berättades detaljerat och tydligt vad opinionsläget var ett år efter nyordningen, liksom omsättnings- och nedgången i publiksiffrorna.

Nu har det gått tre år till och tittar man på omsättnings- och publiksiffror finns ingen anledning att tro att inställningen till hur V75-lördagarna körs ”svängt i 16.20-favör”.

Snarare tvärtom.

Trippeltrav och stjärnor som vässar formen

Lars G Dahlgren på twitter:

Apropå V75-lördagarnas upplägg: Årjäng 2014 (lopp 1 kl 12:45), publik: 14.106. 2019 (lopp 1 kl 14:45), publik 10.198. Gör om, gör rätt.
@larsgdahlgren - 13 jul
Årjäng fredag, paneldiskussion. Kan åhörarna komma med bra input, på podiet sitter ju bara de som (ännu) inte lycka… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 10 jul
Greta van Fleet med mera, topphelg i 08-området väntar. pic.twitter.com/1nyqabbBzI
@larsgdahlgren - 28 jun
Om man redan nu får önska en spännande häst i Olympiatravet så blir det nog Cleangame.
@larsgdahlgren - 26 jan
Världsrekord sattes igår; superbana idag också och topphästar tävlar. Blir en treåring världens snabbaste (1.07,6)… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 7 okt 2018