En del ting går inte att göra något åt när det gäller själva kostnadsmassan. Om spelet ökar blir också skatten högre för ATG. I första kvartalsrapporten från 2024 ökade ATG:s kostnader med 50 miljoner jämfört med samma period 2023 och av den summan var 21 miljoner spelskatt.
Resterande 29 miljoner ligger på andra poster. Det hade givetvis varit rimligt att ATG specificerade sina kostnader på ett mer tydligt sätt i kvartalsrapporterna än vad som görs idag och blev lite mer transparenta.
Om jag inte minns fel så var det ett löfte från ATG hösten 2022 att skära i bolagets kostnader. Det skulle förvisso ta tid, men från 2024 skulle de åtgärder som vidtogs 2023 innebära en minskad kostnadsmassa i år. Men det kanske kommer…
Det har dock blivit något helt annat… under årets tre första månader har kostnaderna stigit med 234.000 kronor om dagen i ATG-koncernen, vilket motsvarar träningsavgiften för 468 hästar i professionell träning per dygn (500 kr per häst).
Att spelet går upp är glädjande, men det kan man knappast tacka ATG för eftersom inga nya spelgrepp tagits. ATG har istället dragit nytta av alla jackpots och att påsken låg tidigare än förra året under motsvarande kvartal – påsken låg i kvartal två 2023.
Istället borde det varit en mindre kostnadsmassa om ATG dragit åt svångremmen samtidigt som det spelas mer?
Allting är således inte guld som glimmar i årets första kvartalsrapport från ATG och saker och ting kan se annorlunda ut, men är det verkligen rimligt att kostnadsmassan sticker iväg?
Frågan är vad styrelse, ledning och ägare gör åt problemet samtidigt som travsportens aktiva får det allt tuffare ekonomiskt för varje dag som går.
