Fokustema
Krönika
Läs senare

Osthyvel eller avbitare?

Dagens utgåva av Sulkysport ägnar utrymme åt hur hästsituationen ser ut i landet just nu, och det tävlingsprogram för 2019 som står inför sitt fastställande. Det förstnämnda pekar neråt, det andra ändras inte. Anpassas inte tävlingsprogrammet efter hästbeståndet kommer till slut hästmaterialet inte räcka till. Vi är på väg dit.
Av
Lars G Dahlgren

Det finns tydligt samband mellan de hästar i träning som är två-fyra år nu och de som är fem-sju år om tre år. Det behövs inte någon raketforskarutbildning vid Esrange i Kiruna för at räkna ut det. Det är ju tvärtom helt självklart att det just nu två-fyraåriga hästbeståndet utgör bulken i ”äldretävlandet” om tre år.

Därför är det enkelt att ha en bra uppfattning hur många hästar det kommer finnas 2020 och 2021. Det kommer att vara färre hästar än vad som finns nu. Alltså behöver även antalet lopp minska, om man inte accepterar det för den totomässiga och sportupplevelsemässiga förödande konsekvensen av färre hästar i loppen och dessutom ojämn klass på hästarna.

Att acceptera detta, i klartext fler ointressanta lopp, det vore för sporten att skjuta sig själv i foten. Alltså: det rimliga är att det körs färre lopp 2020-2021.

Att acceptera detta, i klartext fler ointressanta lopp, det vore för sporten att skjuta sig själv i foten

Fakta

Två-fyraåringar i träning

Bana        Antal 2-4 år vbl      Ändring sedan 2017

Boden                181                   -19
Skellefteå             41                     -2
Umåker              118                     -5
Totalt:                 340                   -26

Solänget              51                     -2
Dannero              40                      -4
Bergsåker          212                    +6
Östersund            83                     -2
Totalt                  386                     -2

Hagmyren            72                    +1
Bollnäs               168                     -9
Gävle                 213                  +11
Totalt:                 453                    +3

Romme              292                    +9
Rättvik               116                      0
Totalt                  408                    +9

Solvalla           1.114                    -6
Eskilstuna          320                  +24
Visby                 132                     -7
Totalt:             1.566                  +11

Örebro              222                   -15
Lindesberg         47                     -7
Mantorp            178                   -16
Totalt:               447                    -38

Färjestad          283                   – 22
Åmål                  63                     -2
Årjäng                86                    -10
Totalt:               432                    -34

Axevalla           378                   +24
Åby                  357                    -40
Halmstad         549                   +49
Vaggeryd          80                      -4
Totalt:           1.364                   +29

Kalmar              241                    -3
Jägersro           575                   -75
Totalt:               816                   -78

Alla                 6.212                 -122

Expandera

Då är nästa fråga var det ska minskas. Och med hur mycket. Vilka principer ska gälla? Hittills har mantrat varit ”alla banor ska leva”. Viker hästunderlaget i vissa delar av landet, men tävlingsmängden på dessa banor hålls på samma nivå som tidigare, innebär det att hästägarna får betala priset för detta politiska övergripande mål. Detta i form av att ha sina tävlingshästar stående på transporter från mer hästtäta områden för att fylla ut loppen på de banor där det är tunt.

Ska man istället utforma tävlingsprogrammet så att man kör ”där hästarna finns”? Den synpunkten i diskussionen kommer sannolikt att växa framöver.

Själv tror jag att det finns en medelväg. ”Hästsvaga” regioner och banor får inrikta sig mer att köra meetingtänk. Som Hoting och Lyckselse nu gör, framgångsrikt dessutom måste man säga. Man koncentrerar sin tävlingsperiod och gör banan till en samlingspunkt under denna period, istället för att, som nu, köra dagarna utspritt. Då kommer de hästar som reser till meetinget stå kvar och starta mer än en gång ”medan de ändå är där”.

Tabellen ovan visar hur det såg ut den 15 oktober i år med två-fyraåringar på respektive bana. Den innehåller den ”substans” som kommer att finnas för äldretävlandet på samma banor om tre år. I stort sett, för viss omflyttning av hästar sker ju.

Jag har även gjort en tabell för kallbloden, eftersom utvecklingen i den rasen påverkar hur många kallblodslopp som ska/bör köras. Lägger man ihop de två ser det inget vidare ut för banorna belägna från Bollnäs och norrut. Det starka travfästet Värmland/Dalsland är oroande på varmblodssidan men har plus bland kallbloden. Humörsänkande siffror är det även på ”centrala” Örebro/Lindesberg/Mantorp.

Fakta

Antal kallblod i träning (alla åldrar)

Bana              Antal 2018    Ändring sedan 2017

Boden               100                    -8
Skellefteå          150                    -7
Umåker             123                    -9
Totalt:                397                  -16

Solänget             91                  -16
Dannero            131                   -9
Bergsåker         247                 +18
Östersund         243                  -19
Totalt:                738                  -26

Hagmyren         244                  -14
Bollnäs              290                  -28
Gävle                197                  +18
Totalt:                731                  -24

Romme             202                  -40
Rättvik                83                   +2
Totalt:               285                  -38

Solvalla              52                 +12
Eskilstuna          42                   +8
Visby                 10                   +7
Totalt:              104                  +27

Örebro               20                   -2
Lindesberg        36                +10
Mantorp              5                    -1
Totalt:                61                   +7

Färjestad           80                 +12
Åmål                  41                   -3
Årjäng              137                +17
Totalt:              258                 +26

Axevalla              7                   -2
Åby                   15                  +4
Totalt:                22                  +2

Kalmar                2                   -1
Jägersro             2                  +2
Totalt                  4                   +1

Alla:               2.599               -49

 

Expandera

På Jägersro, som ska bygga en ny superfin bana snart för alla de miljoner man fått loss i markafären gällande nuvarande banområde och parkering, får inte årets negativa siffra (till viss del förklarad av administrativa orsaker) fortsätta vara negativ nästa år.

Sammanlagt kommer det sannolikt att finnas runt 14.000-15.000 travhästar i Sverige i träning 2020-2021, varav 12.000 varmblod. Ditåt pekar nuvarande volymen på kullarna. Det kan jämföras med 15.800 som är den aktuella siffran i oktober 2018 (alla siffror i tabellerna bygger på ST:s statistik per den 15 oktober). 1.000-2.000 hästar färre alltså. Det kan i sin tur omräknas till att det behövs, eller bör köras, 50-100 färre ”riktiga” tävlingsdagar, om nuvarande nivå på antal hästar i loppen ska bibehållas.

Det finns två sätt att göra en sådan reducering på. En är osthyvelmetoden som gör lika ont överallt. En annan är avbitartång som lämnar de starkaste regionerna och där utvecklingen betraktas som positiv orörda. En kombination av de två metoderna är förstås också tänkbar.

Breeders Crown och multijackpot!

 

Lars G Dahlgren på twitter:

Om man redan nu får önska en spännande häst i Olympiatravet så blir det nog Cleangame.
@larsgdahlgren - 26 jan
Världsrekord sattes igår; superbana idag också och topphästar tävlar. Blir en treåring världens snabbaste (1.07,6)… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 7 okt 2018
Det var väl bara meningen...att Kennedy skulle komma in och sätta fb frispark från 3
@larsgdahlgren - 1 okt 2018
solvallahf.se/bloggen?target… Om Stockholms Travsällskap driver ”sina hästägares” idéer blir det nog livat om tävlingsprogrammet i höst igen.
@larsgdahlgren - 19 aug 2018
Extrautredningen om hästsportens finansiering från 2019 går igång inom kort. ”Olika lösningar är tänkbara”, säger civilminister Shekarabi.
@larsgdahlgren - 5 apr 2018
Fokustema
Krönika
Läs senare

Dags att Konkurrensverket granskar Svensk Travsport

Eftersom Svensk Travsport verkar hamna allt mer på tvärs med svensk travsports utövare och intressen behövs en ordentlig väckarklocka. En sådan kan vara om travförbundets nya avtalskonstruktioner runt viktiga värden, avtal som synes gynna och skydda sportens egenägda spelbolag ATG, granskas och utreds av Konkurrensverket.
Av
Lars G Dahlgren

Inställningen är att allt som är utanför ”den egna familjen” är fientligt, farligt. Det som inte är ST självt, det som inte är ATG, det är farligt och ska mötas med stor misstänksamhet. Det är en villfarelse, en konstig syn på sin omvärld.

Jag kan ta ett exempel på detta: ST:s pressmöte i februari. Tillförordnade vd:n Ulf Hörnberg förklarade varför ST så ensidigt går in för marknadsavgift baserad på spelbolagens bruttoomsättning, som regleringsmedel för att dessa bolag ska bidra till hästsportens finansiering. I slutet av sin argumentering sade Hörnberg:

”Om vi inte har marknadsavgift kan spelbolagen ge 100 procent tillbaka till spelarna”.

(underförstått, förstöra hela spelmarknaden och därmed köra sportens ekonomi bankrutt)

Ett uttalande som visar vilken inställning ST har till allt annat än ATG även när spelmarknaden nu gått in i licenssystem. Spelbolagen har ju kunnat ha 100 procent (eller nära 100 procent) i återbetalning till spelarna hela tiden när de varit verksamma från baser i lågskatteländer, som Malta. Men de har ju inte haft det. Så varför skulle de börja med det nu, när de fått komma in lagligt på den svenska marknaden?

Ett färskt exempel på konsekvensen av att travförbundet har alla taggar utåt är att Legolas.bet tog kringelkrokar runt både förbund och travbana (i det här fallet Solvalla) när de genom ”återinrättandet av matlappen” ville ge direktstöd till hästägare i några lopp på onsdagar. ”Fel väg att gå”, säger Hörnberg om det.

 

ST har genom ett avtal med banorna tagit kontroll över varenda liten detalj gällande de enskilda travsällskapens kommersiella kontaktytor när det kommer till spelbolag. En kontroll som får som uppenbar effekt att det i praktiken upprätthåller det som sedan årsskiftet är avskaffat, ATG:s monopol på spel på hästar i Sverige.

Den pensionerade advokaten Mats Müllern är en hästsportsman och när jag klämde honom på pulsen om avtalet ST skrivit med banorna om att (inte) samarbeta med andra spelbolag än ATG gav han ett solklart besked:

”Enligt min uppfattning torde det inte råda någon tvekan om att det tillämpade villkoret att ST skall ha 85 procent av spelomsättningen från sponsorinsatser från andra spelbolag är ett missbruk av ATG:s dominerande ställning bland spel på hästar.”

ett missbruk av ATG:s dominerande ställning

Här är det värt att klargöra att avtalet innehåller att om banor träffar avtal med spelbolag (andra än ATG) som innehåller pengar från spelbolagets sida till banan får banan endast behålla 15 procent av intäkten. Resten ska fördelas i ”central pott”. Det här gäller spelbolag exklusivt, inte andra samarbetspartners.

Müllern fortsätter:

”Spelutredningen anvisar just till sponsorintäkter som en möjlighet för sporten till finansiering. Man påpekar också att ST och SG är skyldiga att ”….lämna tillträde till banor för reklam, sponsring, spel med mera på konkurrensneutrala och icke-diskriminerande grunder/avtal. ”Detta skedde på förslag av ST och SG, se Spelutredningen del ett sid 336. Att nu efter att spelutredningens förslag blivit lag komma med det här avtalet med banorna är helt enkelt en häpnadsväckande åtgärd. Åtgärden syftar ju utan tvekan till att upprätthålla det monopol som nyss avskaffats i lagstiftningen.”

Här finns en trådända att greppa för den/de som händelsevis tycker att det i myndighetsinstanser och rättsväsende är dags att nagelfara Svensk Travsports agerande. Konkurrensverket har haft ett ärende gällande Postkodlotteriet på sitt bord, där det figurerade ett avtal med knepig karaktär. De (ideella) organisationer som Postkodlotteriets överskott skulle gå till fick inte samarbeta med andra spel/spelbolag eller lotterier. Detta pågick några år innan det anmäldes till Konkurrensverket.

Postkodlotteriet gjorde vad som kan kallas självrättelse, tog till 2014 bort den klausul i avtalen som föranlett anmälningen. Det tog ett par år till för det statliga verket att göra sin igångsatta  utredning klar. När den presenterades valde verkets generaldirektör att lägga ner ärendet (beslut 2017-11-03 Dnr 263/2013), utan att myndigheten tog ställning i sakfrågan om Postkodlotteriets avtal stridit mot lagstiftningen eller inte. Verkets chef fattade ett pragmatiskt beslut, det som hela ärendet handlade om var ju då sedan tre år tillbaka överspelat och utagerat.

Men utredningen finns där och det finns paralleller mellan det ST nu gör gentemot banorna och det Postkodlotteriet gjorde gentemot de ideella organisationer som fick del av lotteriets överskott:

”Beslutet om Postkodlotteriet bekräftar att man skall titta på de relevanta delmarknaderna och inte på hela spelmarknaden”, skriver Mats Müllern.

ST:s inställning att göra allt för att hålla ”alla utanför familjen borta” tar sig märkliga uttryck. Sulkysport.se kunde igår (torsdag) berätta att Global Farms Hans Nelén så totalt ruttnat på Svensk Travsports avoga inställning gällande att tillhandahålla sportdata till hans egenutvecklade avelssajt worldwidepedigree.com att han kunde tänka sig att ”skita i allt” och till och med lägga ned hela Global Farm.

Vad det i grunden handlar om är ST:s rädsla för spridning av hästdata till andra spelbolag än ATG (se, då var vi där igen), som kan användas i syfte att arrangera spel. Alltså skyddar man sina data så intensivt att Hans Nelén till och med uppmanades att radera (!) allt som han lagt in själv, som har ursprung ST, på sajten.

Idag gjuter Ulf Hörnberg olja på Neléns höga känslovågor och säger att ”självklart måste vi kunna klara att göra skillnad på vad syftet är med de data användarna efterfrågar”.

Syftet med worldwidepedigree.com är att baka ihop världsomspännande realtidsuppdaterade fakta under avelshingstar och fölston, för att tillgodose faktahungrande uppfödare, hästköpare och allmänt travavelsintresserade. Anslaget är precis som sajtens namn anger ”worldwide”.

 

Som sagt. Det är hög tid att Konkurrensverket och/eller marknadsdomstol får titta på hur ST hanterar kommersialiseringen av sina immateriella värden (som sportdata) och att man faktiskt har avtalat om att ha full kontroll över sina medlemmars, travsällskapens, enskilda anläggningar och egendom.

Just nu framstår Svensk Travsport inte direkt som någon kundorienterad serviceorganisation för hästsporten och dess aktiva, utan som ett företag som, möjligtvis med otillbörliga metoder, skyddar ett egenägt spelbolag med dominerande ställning.

Lars G Dahlgren på twitter:

Om man redan nu får önska en spännande häst i Olympiatravet så blir det nog Cleangame.
@larsgdahlgren - 26 jan
Världsrekord sattes igår; superbana idag också och topphästar tävlar. Blir en treåring världens snabbaste (1.07,6)… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 7 okt 2018
Det var väl bara meningen...att Kennedy skulle komma in och sätta fb frispark från 3
@larsgdahlgren - 1 okt 2018
solvallahf.se/bloggen?target… Om Stockholms Travsällskap driver ”sina hästägares” idéer blir det nog livat om tävlingsprogrammet i höst igen.
@larsgdahlgren - 19 aug 2018
Extrautredningen om hästsportens finansiering från 2019 går igång inom kort. ”Olika lösningar är tänkbara”, säger civilminister Shekarabi.
@larsgdahlgren - 5 apr 2018
Fokustema
Krönika
Läs senare

Borttagen regel saboterar V75 som skicklighetsspel

Det fanns en gång i tiden något i V75 som hette ”sexveckorsregeln” som senare blev ”tioveckorsregeln”. Denna är nu borttagen. Tyvärr undergräver det V75:s viktiga position och profil som ett skicklighetsspel.
Av
Lars G Dahlgren

Den här veckan är två hästar med i V75-loppen som spelarna, rakt på sak, omöjligt rent sakligt kan värdera formen på. Det handlar om Timo Nurmos-tränade duon Mellby Club och Sir Ratzeputz. Den förstnämnde (finns i klass I) gjorde sin senaste start i augusti 2017. Han kommer med ett kvallopp i februari på 1.17,2 som enda i närtid ”mätbara” prestation till lördagens V75-lopp på Mantorp.

Sir Ratzeputz i guldivisionen startade senast i gulddivisionsfinalen på Solvalla den 7 april förra året. Bra nära ett år sedan.

Det här är inte bra.

När V65-spelet växte och blev stort på främst 1980-talet gällde hårda regler för att hästarna skulle vara startberättigade i det stora riksspelet. Eftersom V65 var det då ledande stora skicklighetsspelet av det som fanns tillgängligt i Sverige ansågs det också viktigt att spelarna skulle ha möjlighet att kunna bedöma hästarnas möjligheter i loppet utifrån informationen i hästarnas formrader, de senaste tävlingsprestationerna. Därför var regeln – om jag nu minns helt rätt – att hästen var tvungen att ha minst tre godkända prestationer (alltså en placering och en tid) inom den senaste åttamånadersperionden och, viktigast av allt, en placering och en tid i programraden inom senaste sexveckorsperioden innan loppet. Att ha varit diskad, distanserad, eller utgått, dög inte.

Någonstans började Svensk Travsport ändra i detta. Sexveckorsregeln blev tioveckorsregel och så togs den helt bort i de högsta klasserna, silver- och gulddivisionen. Sedan årsskiftet finns den inte kvar alls, i någon klass.

Så här svarar Svensk Travsports sportchef Petter Johansson i ett mail till mig där jag bad honom förklara bakgrunden till att reglerna ändrats.

”Sedan årsskiftet har vi helt tagit bort kravet i samtliga lopp efter en dialog med sportcheferna. De argument och den dialog som vi tillsammans förde var bland annat, vad är skillnaden mellan 15 veckor och tio veckor? När kan man säga att ”formen är färsk”? Hur kan vi förenkla och förtydliga för samtliga aktiva i vår sport? Ja, tillsammans kom vi fram till att fördelarna övervägde nackdelarna gällande att hästar som önskar vara med i STL kan få möjlighet att starta och sedan tror vi att tränarna och spelarna har kunskap för att bedöma formen gällande respektive häst.”

Tyvärr Petter, ni tänkte helt fel. Det finns faktiskt ingen reell chans att bedöma formstatusen varken på Mellby Club eller Sir Ratzeputz förrän man har sett hästarna värma på Mantorp på lördag. Innan dess är det bara en gissningslek och att försöka värdera den information om hästarna som kommer från tränaren Timo Nurmos stall. Att ta bort regeln om att inte ha ”färsk start” i programraden undergräver därför V75:s position som skicklighetsspel. Vilket jag tror är fel väg att gå gällande detta spels kraft, varumärke och tradition.

finns faktiskt ingen reell chans att bedöma formstatusen

Jag är också förvånad att det varit så tyst i de opinionsbildande delar av spelkretsarna som brukar larma högt om vikten av att ha korrekt information om hur hästarna går balanserade och utrustade. Därifrån har det så vitt jag sett varit helt tyst om detta. Att ha saklig information om det viktigaste av allt, hästarnas aktuella prestationsnivå i form av ett lopp gjort i närtid som man kan titta på, verkar märkligt nog inte vara så viktigt från de hållen.

För att nu gå tillbaka till Petters mail: Vad är då en ”färsk form”? Ja, i mina ögon går gränsen vid typ fyra veckor tillbaka i tiden. Det är den startfrekvens en häst som är ”normalt igång” rimligtvis har. Stretcha ut det till det som regeln en gång i tiden var, sex veckor, så ligger man inom rimlighetens gräns. Så innan ni klurar vidare på hur ni ska möta spelarnas krav på att få korrekt balans- och utrustningsinformation, gör då det självklara och se till att spelarna har ”färska prestationer” för ALLA V75-spelare att kunna värdera. Även i de högsta klasserna. Ändra alltså tillbaka reglerna till ”sexveckorsregel” i V75-propositionerna.
PS. Informationen från Timo Nurmos stall är att både Mellby Club och Sir Ratzeputz ”tränat bra”. Och att Mellby Clubs 1.17,2 i kvalloppet är det snabbaste han gått i förberedelserna inför comebacken. DS.

Lars G Dahlgren på twitter:

Om man redan nu får önska en spännande häst i Olympiatravet så blir det nog Cleangame.
@larsgdahlgren - 26 jan
Världsrekord sattes igår; superbana idag också och topphästar tävlar. Blir en treåring världens snabbaste (1.07,6)… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 7 okt 2018
Det var väl bara meningen...att Kennedy skulle komma in och sätta fb frispark från 3
@larsgdahlgren - 1 okt 2018
solvallahf.se/bloggen?target… Om Stockholms Travsällskap driver ”sina hästägares” idéer blir det nog livat om tävlingsprogrammet i höst igen.
@larsgdahlgren - 19 aug 2018
Extrautredningen om hästsportens finansiering från 2019 går igång inom kort. ”Olika lösningar är tänkbara”, säger civilminister Shekarabi.
@larsgdahlgren - 5 apr 2018
Fokustema
Krönika
Exklusivt för dig som prenumerant
Läs senare

Skattesänkningen räddar ATG 2019

ATG:s bokslut förvånade inte. Att sportens spelbolag skulle göra ett sämre 2018 än 2017 kunde man räkna ut på förhand med tanke på fotbolls-VM. Men en svag avslutning på året gjorde heller inte situationen bättre. Nu kommer den nya spellagens skattesänkning från 35 till 18 procent och räddar 2019.
Av
Lars G Dahlgren
Foto: Micke Gustafsson/ALN
Foto: Micke Gustafsson/ALN

Att den sänkta skatten gör att trav- och galoppsporten i år kan förvänta sig samma nivå på medel till prispengar och drift av banorna går att förutspå även om det utöver tappad fart i slutet av 2018 också är så att ATG:s balansräkning har utvecklats till en allt tyngre historia.

Under 2018 var det dags för utbetalningen av det omdiskuterade pokalåret, 300 miljoner kronor mer skulle ut till trav- och galoppsporten jämfört med 2017 enligt en uppgörelse som träffades 2014. Det är förstås så att det är pokalen – som faktiskt blev 335 miljoner – som gör att ATG:s resultat svängt från 99 miljoner i överskott 2017 till 127 miljoner minus 2018. En resultatförsämring på hisnande 226 miljoner kronor. Resutatförsämringen utgör, för att nu sätta en jämförelse, mellan en tredjedel och en fjärdedel av hela travsportens prispengar.

Resutatförsämringen utgör, för att nu sätta en jämförelse, mellan en tredjedel och en fjärdedel av hela travsportens prispengar

Man kan säga att den extra fart som ATG-investeringarna 2015-2017 gett i form av totointäkter och som skulle bygga omsättningen 2018 till att klara pokalårsutbetalningen täckte pokalen till ungefär två tredjedelar. 127 miljoner kronor fick hämtas ur ”hästsportens fond” för att täcka resten.

Här kommer nu skattesänkningen från 35 till 18 procent på totonettot in i bilden. Utan den hade ATG – och sporten – helt säkert varit tvungen att under 2019 backa från 2018-(rekord)utbetalningen på snuddande nära 2,1 miljarder kronor till trav- och galoppsystemet. Å andra sidan har man också kunnat kalkyera med att denna skattesänkning skulle komma, som en realitet, i den sekund regeringen, med bred riksdagsuppslutning i ryggen, bestämde sig för att gå för att lagstifta en licenisierad spelmarknad.

Även om ATG klarade pokalårsutfästelsen och lyckosamt har kommit igång med sportspel och casino direkt från årsskiftet (hur det går där affärsmässigt kommer det en första officiell rapport om den 30 april) finns det saker att vara observant på gällande värderingen av ATG:s ställning.

Balansräkningen innehåller att ATG:s anläggningstillgångar ökat med 498 miljoner kronor under 2018. Det är alltså investeringar som tillgångsförts. Längre ner i balansräkningen finns hur detta finansierats: med att ATG gått till banken och lånat 498 miljoner kronor. Det här är investeringar som ska resultatföras med avskrivningar de närmaste åren. Om man höftar till en genomsnittlig avskrivningstid på investeringarna på fem år så handlar det om storleksordningen 100 miljoner kronor om året fram till 2024. Som alltså kommer att belasta ATG:s resultaträkning.

Trav- och galoppbanorna och de med hästarna aktiva behöver alltså hålla tummarna för att det blir bra avkastning på de gjorda investeringarna och satsningarna…

Nu går det att titta tillbaka på hela ”pokalårsperioden” och summera hur det gått och vad som är ATG:s utgångsläge i det som nu ska komma.

Strategin var att marknadsinvestera i ATG för att bygga omsättning och spelintäkter. Man kan konstatera att ATG:s totonetto mellan 2014 och 2018 ökade från 3,7 miljarder kronor till drygt 4,1. För att vara exakt med 436 miljoner kronor. Samtidigt har medlen till trav- och galoppsporten faktiskt ökat mer, med 457 miljoner kronor, till rekordnivån 2,1 miljarder.

Gott så?

Nja, den där rekordnivån 2,1 miljarder klarades alltså av tack vare att ATG förra året kördes med 127 miljoner kronor i underskott. Företagets soliditet (ett mått på hur ”ekonomiskt långsiktigt starkt” ett företag bedöms vara) har under dessa år sjunkit från 41 procent, vilket är genomsnittligt för svenska tjänsteföretag, till 26 procent, vilket är några procent under vad ekonomer brukar tycka är vettiga soliditetsmål.

En annan jobbig sak som inte är med i redovisningen av ATG:s ekonomi är att den hastiga omsvängningen gällande Svensk Travsports 2017 igångsatta affärsbolag Troperty verkar ha hunnit bli en dyr affär innan totalbromsen slogs i under försommaren förra året. Vad det landade i ekonomiskt dyker väl upp i ST:s kommande årsredovisning, men det kan enligt trovärdiga uppskattningar handla om storleksordningen 50 miljoner kronor i underskott att hantera, eller kanske till och med ännu mer.

Nu aviseras efter ett år med andra prioriteringar produktutveckling inom ATG:s hästspel. Att bara låta sig räddas av skattesänkningen är ingen långsiktigt hållbar strategi. Det bästa och billigaste är att börja med att renovera istället för lansera.

Det bästa och billigaste är att börja med att renovera istället för lansera

I en stor intervju i Sulkysport före jul med ATG:s verkställande direktör Hasse Lord Skarplöth svarade denne att det inte var aktuellt att ändra några spelavdrag på de av hästsportens traditionella enkla spelformer som hade fått det jobbigt. Detta trots att det är uppenbart att 20 procents avdrag på v/p, inte håller i en konkurrensutsatt och marknad med enormt utbud på framförallt sportspelsidan.

trav, travsport, sulkysport, atg, bokslut
Lotta Nilsson Viitala och Hasse Skarplöth. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Redan nu i början av februari, på ett pressmöte, hade dock Lord Skarplöth rätt uppenbart bytt ståndpunkt och lät förstå att ändrade spelavdrag på dessa enkla spelformer är att vänta. Han visste förstås redan i december mycket väl vad årsredovisningen skulle innehålla; att dessa ”enklare spel”, där det bland annat ingår att det bra dagliga spelet DD nu är förbisett och misshandlat, kommer att vara föremål för kommande förändringar. Eller, skulle man egentligen vilja uttrycka det, förbättringar, för att hänga med i konkurrensen.

127 miljoner back för ATG under pokalåret

Lars G Dahlgren på twitter:

Om man redan nu får önska en spännande häst i Olympiatravet så blir det nog Cleangame.
@larsgdahlgren - 26 jan
Världsrekord sattes igår; superbana idag också och topphästar tävlar. Blir en treåring världens snabbaste (1.07,6)… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 7 okt 2018
Det var väl bara meningen...att Kennedy skulle komma in och sätta fb frispark från 3
@larsgdahlgren - 1 okt 2018
solvallahf.se/bloggen?target… Om Stockholms Travsällskap driver ”sina hästägares” idéer blir det nog livat om tävlingsprogrammet i höst igen.
@larsgdahlgren - 19 aug 2018
Extrautredningen om hästsportens finansiering från 2019 går igång inom kort. ”Olika lösningar är tänkbara”, säger civilminister Shekarabi.
@larsgdahlgren - 5 apr 2018