Fokustema
Krönika
Läs senare

Stordåd ger Bragdguld?

Svenskfödda hästar har haft svårt för att hävda sig i Prix de Cornulier.
Det har även andra travare tillverkade utanför trikolorens gränser.
Av
Claes Freidenvall
Upplåst för dig som är prenumerant
Galactica efter SM-guldet i oktober. Nu har toppstoet gjort sin sista start. Foto Göran Lindskog/Sidmakarn/ALN
Galactica efter SM-guldet i oktober. Nu har toppstoet gjort sin sista start. Foto Göran Lindskog/Sidmakarn/ALN
Denna artikel tillhör Sulkysport Premium - vårt låsta material.

För dig som är prenumerant

Vi har bytt prenumerationsystem.
Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration

Gå till ditt konto för att ta reda på vad.

Mitt konto

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Bli digital prenumerant

Prenumerera digitalt

Läs om Sulkysports olika alternativ, från 89 kronor/månad till 899 kronor per år.

När italienskfödde Traders (e. Ready Cash) segrade i Prix de Cornulier för tre år sedan var han den första icke franskfödda travare som vann sadelhästarnas Prix d’Amérique sedan den elvaårige amerikanen Net Worth (e. Mac Gregor the Great) fick smaka segerns sötma 1937.

Traders och Yoann Lebourgeois var överlägsen sina konkurenter i Prix de Cornulier på nytt löpningsrekord 2018. Numera finns han i svensk avel. Foto Gerard Forni

Löpningen som har ridits sedan 1931 och är uppkallad efter markis Gontran de Cornulier, franska travförbundets ordförande 1871-1898 och innan dess direktör. För de som kan sin historia vet att travet började med sadel och inte sulky i Frankrike.

Första travloppen i Frankrike är daterade till den 25 september 1836. På sandstranden nedanför befästningarna i Cherbourg upptog tävlingarna två lopp – båda under sadel. Sulkyloppen kom till senare och länge ansåg fransmännen att de lämpligaste avelshingstarna hittades i de utslagsgivande montéloppen.

Att montésporten fortfarande har ett starkt fäste i Frankrike är det ingen som helst tvekan om eftersom det näst största loppet penningmässigt efter Prix d’Amérique (€1.000.000) är Prix de Cornulier (€700.000). Cirka 22 procent av alla prispengar som delas ut i Frankrike under ett år går till montésporten. 2019 uppgick summan till 40,3 miljoner euro, varav 21,8 miljoner euro delas ut till sex år och äldre hästar.

I Sverige var motsvarande år 2,9 procent av den totala priskakan eller 26 miljoner kronor 2019. Förra året var det något högre (3,0 procent) och 26,2 miljoner kronor.

Många stjärnor har vunnit Prix de Cornulier sedan löpningen instiftades och även om Fandango bara vann loppet två gånger (1953-1954) till skillnad från Bellino II, Jag de Bellouet, Kaiser Trot och Souarus med tre segrar vardera så räknas fortfarande Fandango av många som historiens främsta montéhäst. Han är dessutom ensam om att ha vunnit loppet som fyraåring.

Fandango tog 38 raka segrar under sadel och blev senare en avelshingst av stora mått. 1957 gick han till aveln och sju år senare fick han sin första vinnare av Prix de Cornulier – Prince des Veys – och därefter vann hans stora stjärna Querido II Prix de Cornulier 1966 och 1967.

Fandango.

Querido II vann det mesta i fransk travsport, dubbla Prix de France och Prix de Paris, men i Prix d’Amérique lyckades han bara bli trea som bäst på lika många försök. När Lutin d’Isigny (e. Firstly e. Querido II) vann Prix d’Amérique 1985 var han den första från Fandangos hingstlinje som segrade i Frankrikes största sadellöpning.

Tre år var Fandango championhingst i Frankrike (1967-1969) och i Sverige har vi haft stor gläjde av hans son Tibur. Han är den bäste franska avelshingsten som stallats upp utanför Frankrikes gränser och i Sverige fick han ett enormt genomslag när väl alla byråkratiska hinder passerats.

Storstjärnor som Callit, Big Spender, Mustard och Piper Cub är bara några namn i den långa raden. Den senare var för övrigt den första svenskfödda travaren som startade i Prix de Cornulier.

Året var 1992 och Stig H Johansson-tränade Piper Cub slutade oplacerad. Totalt har 21 svenskfödda travare provat lyckan i Prix de Cornulier med två fjärdeplatser som bästa resultat. Varken Lucky Tilly (Jacky Bethouart) eller Moving On (Fabrice Souloy) är svensktränade.

I så fall får vi gå ytterligare ett steg ner i resultatlistan och då hittar vi Anders Lindqvists David Ceda och Marcus Öhmans Hot Tub med varsitt femtepris från 1999 respektive 2008.

Skulle helsvenska trion Galactica, Malin Bergström och Anna Erixon lyckas ställa till med en jättesensation på söndag i Paris skulle väl inte ens juryn för bragdguldet kunna blunda för en sådan prestation, vilket skedde när Ina Scot och Helen A Johansson vann Prix d’Amérique 1995?

Å andra sidan var Annika Sörenstam inte något dåligt val. Samma år vann hon US Open i golf.

***

Fakta

Svenskfödda hästar i Prix de Cornulier:

År/häst – Tränare – Ryttare – Placering

  • 1992 Piper Cub – Stig H Johansson – Jean-Philippe Thomain – 0
  • 1994 Lucky Tilly – Jacky Bethouart – Alain Laurent – 4
  • 1997 Tres Solide L. – Tommy Hanné – Jean-Paul Piton – 0
  • 1998 Rocky Kim – Anders Lindqvist – Philippe Masschaele – 7
  • 1999 David Ceda – Anders Lindqvist – Philippe Bekaert – 5
  • 1999 Rocky Kim – Anders Lindqvist – Philippe Masschaele – 0
  • 1999 Com Fear – Peter Engberg – David Cinier – 0
  • 2000 Rocky Kim – Anders Lindqvist – Jean-Claude Hallais – 0
  • 2001 Com Hector – Catarina Lundström – Philippe Bekaert – 0
  • 2001 Jackhammer – Ulf Nordin – Jean-Paul Piton – 0
  • 2002 Com Hector – Catarina Lundström – Guillaume Lizee – 7
  • 2004 Revenue – Lutfi Kolgjini – Philippe Masschaele – 0
  • 2005 Energetic – Stefan Hultman – Eric Raffin – 7
  • 2006 Lass Drop – Stig H Johansson – Michel Lenoir – 0
  • 2006 Straightup – Stefan Melander – Maxime Bezier – 0
  • 2006 Energetic – Stefan Hultman – Julien Raffestin – 0
  • 2008 Hot Tub – Marcus Öhman – Eric Raffin – 5
  • 2008 The Big Blue World – Stéphane Provoost – Laurent-Claude Abrivard – 0
  • 2012 Yarrah Boko – Trond Andersen – Richard Joly – 0
  • 2016 Moving On – Fabrice Souloy – Damien Bonne – 4
  • 2018 Reckless – Björn Goop – Jean Yann Ricard – 0
Expandera
Fokustema
Krönika
Läs senare

Sätter demokratin ur spel

Det öppna brev som ATG:s ordförande Peter Norman och bolagets verkställande direktör Hasse Lord Skarplöth skickade till galoppen och travet i Skåne i fredags var ingen vacker läsning.
Det gav inte bara uttryck för översitteri utan visar också hur de höga herrarna svävar helt i det blå.
Av
Claes Freidenvall
Antikens Grekland anses vara dem västerländska demokratins vagga. Foto: Joao Marcelo Martins
Antikens Grekland anses vara dem västerländska demokratins vagga. Foto: Joao Marcelo Martins

Huvudet på spiken slog Lutfi Kolgjini i sitt svar till Norman och Lord Skarplöth och kallade det för ”härskarteknik på hög nivå.”

Håkan Birger, ordförande i Skånska Fältrittklubben, är inte heller speciellt imponerad av Peter Norman Hasse Lord Skarplöths tankar och inte minst ”att representanter för ett spelföretag som ägs av travet och galoppen och således indirekt av Skånska Fältrittklubben ska tillrättavisa och läxa upp sina ägare.” En anmärkningsvärd ordning och attityd, skriver Håkan Birger i ett svar.

Vad handlar då frågan om?  

Jo, Skånska Travsällskapets medlemmar har på styrelsens förslag fattat demokratiskt beslut om hur ”Nya Jägersro” skall utformas.

Dotterbolaget ATG:s ordförande och vd skriver att medlemmarna i Skånska Travsällskapet låter känslomässiga argument stå i vägen för rationellt tänkande och uppmanar till att sätta ett demokratiskt fattat beslut ur spel.

Alltså anser Norman och Lord Skarplöth att Skånska Travsällskapets medlemmar saknar förmåga och kompetens till att fatta rationella, faktabaserade beslut.

Ett häpnadsväckande övergrepp i sportens föreningsdemokrati och underkännande av sina ägare.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Galoppens framtid hotad

Galoppens framtid på Jägersro är fortsatt en öppen fråga – men hur ser egentligen framtidsutsikterna ut för fullblodssporten i Sverige och i Norge?
Och då tjänar ändå en galoppör i Sverige i snitt 17.141 kronor per start. En svensk travare drar in 11.419 kronor...
Av
Claes Freidenvall
Galoppen har stora bekymmer både i Sverige och Norge och framtiden ser allt annat än ljus ut... Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Galoppen har stora bekymmer både i Sverige och Norge och framtiden ser allt annat än ljus ut... Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Igår berättade Trav- og Galopp-Nytt i Norge att Övrevoll Galopp har stora problem och att samtliga anställda på banan är permitterade i olika grad. Övrevoll har ställt in årets sista tävlingsdag av ekonomiska skäl. Två tjänster har dragits in och samtliga anställda – inklusive banans vd – permitteras från 50 till 100 procent.

– Break-even budgeterades för 2024, men prognosen pekar på en betydande rörelseförlust. Vi avvaktar med att gå ut med siffror tills efter att årsbokslutet är klart, säger vd Bente Rosenberg till Trav-og Galopp-Nytt.

Svensk Galopps framtidsutsikter är inte heller speciellt ljus. För dagen är det störst fokus på Skåne. Kommer galoppen gå tillsammans med travet med en ny bana på Jägersro, eller bygger galoppen en egen oval? Eller blir det ingenting alls? Frågorna är många och fortsatt obesvarade. Men det finns också annat som oroar…

Antalet betäckta ston i galoppen och födda föl har minskat i Sverige och mer än halverats sedan 2010. Nästa år föds färre än 100 hästar och fortsätter trenden kommer populationen vara alldeles för liten för att bedriva tävlingar på nuvarande nivå. Årets tävlingskalender i Svensk Galopp innehåller 61 tävlingsdagar, fördelade 28 på Bro Park, 22 på Jägersro och nio i Göteborg.

Med mer än halverad population finns inte underlag för hålla uppe antalet tävlingsdagar och redan idag – eller rättare sagt 2023 – låg antalet startande på 7,78 hästar/lopp.

Skulle galoppen i Skåne kunna erbjuda tio tävlingsdagar om året är det knappast underlag för att bedriva en professionell sport i södra delarna av Sverige? Är det då värt att investera tiotals miljoner på en galoppbana på Jägersro? Medlemmarna i Skånska Travsällskapet har lite att fundera på när frågan ska diskuteras i närtid…

Galoppen omsatte ifjol mindre än en procent (ja, Ni läste rätt!) av spelet på hästar i Sverige och det ger ett netto på cirka 25 miljoner, driftkostnader oräknade. För det får galoppen ut 160 miljoner kronor från
ATG-systemet. En galopphäst tjänade 17.141 kronor/start under 2023. Motsvarande belopp för en travare låg på 11.419 kronor.

När ATG bildades 1973 låg omsättningen på svenska galopptävlingar strax under fem procent av det totala spelet på hästar i Sverige. Då erhöll galoppen ett ägarskap på tio procent och travet 90 procent i ATG.

Är det idag rimligt att det ekonomiska utfallet ser ut som det gör med tanke på vad som omsätts på trav respektive galopp idag och inte minst med tanke på den pressade ekonomiska situation som travets aktiva är i?

Fokustema
Krönika
Läs senare

Är alla lika inför ST och ATG?

Det är bra att Svensk Travsport har satt drivningsfrågan högt på agendan – och ATG har hakat på i vissa avseenden – men det finns ändå saker som skaver i sammanhanget.
Varför är ST så enögda och kastar sig över italienska kuskar, men blundar för fransmännen?
Av
Claes Freidenvall
Från upploppet i lopp 1 på Vincennes igår.
Från upploppet i lopp 1 på Vincennes igår.

UET:s ordförande Marjaana Alaviuhkola (f.d. ordförande ST) har vid flera tillfällen – med all rätt! – reagerat över drivningar i italiensk travsport, men jag har inte alls sett samma aktivitet när det gäller Frankrike. Dagligen får vi som följer fransk travsport se drivningar – eller maningar som det numera kallas på svenskt travspråk – som med svenska mått mätt inte är okej.

Men då är det alldeles tyst. I alla fall utåt sett…

Det är förstås lätt att klanka på italienare, men det tycks vara lika svårt att reagera på franska kuskar och deras agerande med körspöet.

Ni kan ju tittat på upploppet från lopp 1 på Vincennes igår och bilda er egen uppfattning.

ATG har slutat att ta spel på sulkytävlingar i Australien från den 1 november i år på grund av sättet att driva hästar. Och även Yonkers Raceway i New York har tidigare fått sin släng av sleven av ATG.

Frågan är hur spelbolaget och ST agerar mot Frankrike? Eller får det stora travlandet leva sitt eget liv?