– Förra året fick stona drygt 34 procent av den totala priskakan. Vårt förslag är att den siffran redan i år ska vara 40 procent och inom tre år 45 procent. Självklart är huvudmålet att alla ska få bättre förutsättningar över tid. På kort sikt – för att öka intresset för att investera i ett sto – måste stonas intjäningsförutsättningar förbättras, säger Johan Carlfjord.

Skrivelsen till Svensk Travsport är undertecknad av ASVT:s ordförande Ove Konradsson och generalsekreterare Johan Carlfjord.

– Femtio procent av landets födda föl är ston. Redan vid födseln kan uppfödaren med stor sannolikhet konstatera att när det födda fölet är ett sto resulterar det i en betungande förlust oavsett om stofölet ska säljas eller behållas för egen tävling. Vid försäljning inbringar ston generellt avsevärt lägre snittpriser än hingstar och ska stoet behållas för tävling kan det konstateras att intjäningsförmågan för ston ligger runt 35 årligen, skriver Konradsson och Carlfjord.

Föredrar hingstar framför ston

Ur denna aspekt – noterar Konradsson och Carlfjord – är det inte heller märkligt att hästägare vanligen föredrar hingstar framför ston eftersom intjäningsförmågan är 65 procent mot 35 procent till hingstarnas fördel i en bransch där hästägandet redan är en stor förlustaffär. De flesta tränare resonerar på samma sätt eftersom deras varumärke som tränare bygger på att vinna lopp och pengar till sina ägare. Chansen till det med dagens prisfördelning är såklart mycket mindre om tränaren har många ston i sin träningsrörelse.

Löftet infriades aldrig

Redan när man skrev Trav2010 år 2004 så utlovade man från ST:s dåvarande ledning att 40 procent av prispengarna skulle gå till ston. Dock ville man i dåtidens måldokument av någon anledning inte ha numerära mål i dokumentet utan det skulle vara mer av arten visionsdokument, skriver duon.

Löftet infriades tyvärr aldrig och ett av skälet som uppgavs var då att travbanornas propositioner skrevs ut av banorna själva och att dåvarande STC inte kunde styra procentsatsen fullt ut. I den era av centralisering som råder inom travsporten har ST nu övertagit i princip alla propositioner och därför har argumentet inte längre bäring.

Därför föreslår ASVT att ST som numera har fullt förfogande över att styra prismedlen genom den centraliserade propositionsskrivningen samt tävlingskalendern redan under resterande del av 2024 ser till att målet 40 procent av prispengarna till ston nås. ASVT inser att stona generellt tävlar färre år och att 50 procent inte kan krävas. 

45 procent – ett rimligt mål

Ett rimligt slutmål för 2026 – skriver Konradsson och Carlfjord – kan vara att 45 procent av prispengarna fördelas till ston.

Syftet 2004 som 2024 är att skapa starkare incitament hos hästägarna att köpa och äga ston. För uppfödarna att minska den ekonomiska risken i uppfödningen genom att få bättre betalt för 50 procent av den årligt födda populationen. 

Så här ser ASVT:s förslag ut för att uppnå efterfrågade procentsatser och fördelning av prismedel:

• Fler rena storlopp för tre-, fyra- och femåringar som i Frankrike
• Lopp för tre- och fyraåriga ston och fem- och sexåriga ston
• Fler spårtrappor, fördel ston
• Från 2026 bör också Derbystoet, Oaks och Stosprintern med flera lopp ha samma prissumma för ston som hingstar