ST och DNT presenterade den 2 mars ”Avelschansen” som enligt travförbunden ska vara avelsstimulerande och motverka den allt för höga ökningen av inavel. Under flera års tid har den svensknorska kallblodskommittén diskuterat ökningen av inavel och även forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och norska NMBU (Norges miljö- och biovetenskapliga universitet) har varit inblandade.

Det gemensamma stimulanspaketet för Sverige och Norge gäller för kallblod födda 2024 och senare, alltså med start denna betäckningssäsong, samt udda stammade hingstar för avel.
De båda travförbunden skriver att målet med satsningen är att stimulera uppfödning av hästar som har mindre släktskap med populationen och som kan bli framtida avelsdjur.

Debatten har gått hög, både i Sverige och Norge, sedan Avelschansen offentliggjordes och på måndag kvälls hålls ett digitalt informationsmöte med Svensk Travsports avelschef Christina Olsson, Sleipners ordförande Marita Arvidsson ordförande i Sleipner och Tone M Blindheim, som är avelsrådgivare på det norska travsällskapet, DNT.

– Jag har frågat ST ett antal frågor om avelschansen men svaren har uteblivit, vilket inte var oväntat. Jag orkar inte jiddra mer om det heller egentligen, jag får köra på med det jag har och fokusera på att föda upp en till Derbyvinnare…
Det säger Fredrik Fransson, som bland annat driver stor stuteriverksamhet på Monster Trav utanför Järvsö med fem-sex avelshingstar uppstallade årligen. Merparten av dessa är kallblod och förra året betäcktes cirka 170 svenska kallblodsston av hingstar hos Fransson.

”Inget annat än respektlöst”

Tillsammans med Jan-Olov Perssons Hudik Stallion dominerar duon som hingsthållare i landet. Och därmed kan man tycka att Fransson skulle varit tillfrågad under arbetet med att utforma Avelschansen.
– ST har inte fingret i grytan helt enkelt. Det måste finnas kontakt med de hingsthållare som finns, det är ju inte mer än sju-åtta på kallblodssidan, men sedan jag träffade Sleipner den 20 januari 2022 (!) har jag inte hört ett ord. Sedan presenterades Avelschansen – den 1 mars 2023! Det är inget annat än respektlöst mot oss hingsthållare och hingstägare. 

Fredrik Fransson fortsätter:
– Det är bra att det görs något. Det är bra att det tas beslut, men timingen är helt iskall. ST spär dessutom på inavelshysterin och det är jag som hingsthållare som ska svara på alla frågor och ta kostnaderna. Kortsiktigt är jag rädd för att det kommer att födas hingstar som tränas upp och går premielopp. Sedan kastreras de för att tävla vidare och då har Avelschansen inte gett något för rasen. Det är svårt att föda upp en avelshingst och ännu svårare att föda upp en bra sådan.

Inavelskoefficienten är grunden för kallblodens Avelschansen och den får vara högst 3,4 enligt ST:s avelstjänst Breedly för avkommorna.
– Personligen finns det inte en chans i världen att jag skulle utgå från den när jag ska låta betäcka ett sto. Rätt sto till rätt hingst är mitt motto. Det handlar absolut inte om att jag vill ha hög inavel i mina avkommor, det har inte med resultaten att göra, det är viktigt att ni förstår att jag absolut inte är emot låg inavel. 
– I värsta fall kan Avelschansen leda till större klyftor i kallblodssporten. Jag säger inte att det blir så, men risken finns att de som jagar 3,4-gränsen inte tar hänsyn till exteriör, teknik, stam, lynne och så vidare – medan de som ser till helheten kanske lyckas bättre utan att ta del av Avelschansen.

Det bästa sättet att utveckla sporten, hästarna och samtidigt få lägre inavel är snabba generationsväxlingar

Men vad skulle ha gjorts istället?
– Jag har sagt både till Sleipner och ST att jag är intresserad av att vara med i dessa frågor, men jag står väl för långt ifrån dem i många frågor. Kanske har de problem med mitt sätt att vara och att jag är obekväm. Jag vill att saker ska gå framåt. 1.000 ston har betäckts hos mig de senaste åren och jag tycker det är en väldigt bra insats för kallblodssporten. Det bästa sättet att utveckla sporten, hästarna och samtidigt få lägre inavel är snabba generationsväxlingar, säger Fransson.
– Det finns viktigare frågor för ST och Sleipner att se på, till exempel vart ska stona betäckas någonstans och att se till att fler ston betäcks. Seminstationer lägger ner eller trappar ner på antal platser. Dessutom skulle det underlätta enormt om man från centralt håll kunde ta en match om reglerna för import och export av sperma till och från Norge, där har vi en väg att sprida betäckningarna över fler hingstar. Men som det är idag är det inte ekonomiskt försvarbart att hålla på med. 

Han tillägger:
– Från ST och Sleipner känner jag inget förtroende överhuvudtaget. Det är tråkigt att driva ett stort stuteri och känna att man är fel hela tiden. Jag vill utveckla istället för att inveckla och en sådan här satsning kan inte presenteras så sent som den 1 mars.

”Ska göra större avtryck än 3,4%-fölen”

Fredrik Franssons egna initiativ i svallvågorna av satsningen är att skapa en egen ”avelschans” för att sprida kallblodsintresset och framför allt bredda sporten med nya uppfödare. Han ger nämligen bort dräktiga kallblodsston till unga som vill prova sin väg som uppfödare.

Från början var tanken att det skulle bli ett sto, men nu ser det ut att bli fyra dräktiga kallblodsston som får nya ägare. Fransson har flera alternativ på upplägg, där han bland annat blir uppfödare till årets föl och sedan går stoet till de nya ägarna, fritt eller för en krona.
– Jag har väldigt många bra ston och vill på detta sätt sprida intresset. De får fölet och fölstoet efter att det betäckts hos oss. Mitt mål är att de avkommorna ska göra större avtryck i aveln och på banorna än alla 3,4%-föl tillsammans.

Annars ser Fredrik Fransson en annan åtgärd som skulle förbättra för kallblodsaveln:
– En stor utvecklingspotential för kallblodsaveln skulle ligga i en utbildning för seminassistenter som innefattar att de får göra rektalundersökningar med ultraljud. Som det är i dag är det väldigt svårt att få tag på veterinärer och det gör hela proceduren både kostsam och svårlöst för de som har seminstationer. Det finns massa utveckling att göra för att antalet seminstationer inte ska minska ännu mer. Det är jättefråga för framtiden som jag hoppas ST kan ta tag i.