ATG:s bokslutskommuniké för 2021 presenterades på onsdagmorgonen. Den innehåller inga större överraskningar. Öveföringen till travsporten i form av koncernbidrag blir 1,7 miljarder kronor. Det är 300 miljioner mindre än rekordåret 2020 men samtidigt 770 miljoner kronor högre än 2019, det första året i den nya spelregleringen med licensmarknad i Sverige.
De 1,7 miljarder kronorna var förväntade: Det gick med Svensk Travsports budget för 2022, med storleksordningen 150 miljoner kronor i ökade satsningar på aktiva (60 miljoner kronor) och för investeringar på banorna (87 miljoner kronor) att räkna ut att ATG:s styrelse skulle föreslå någonstans i häraden av 1,7 miljarder kronor i koncernbidrag.
ATG:s ekonomidirektör Lotta Nilsson Viitala konstaterar att 2021 blev ett bättre år än ATG förväntade sig.
– Ja, det är starkare är vi förväntade oss. Speciellt första kvartalet, men även det andra, präglades av pandemieffekterna som gav ATG ett stort lyft i intäkter och resultat 2020, och sedan lyckades vi försvara siffrorna på väldigt bra sätt under andra halvåret, säger Lotta Nilsson Viitala.
Men något såg ut att hända i slutet av året. Plötsligt ökade kostnaderna kraftigt, vilket gjorde att spelnettot inte alls kunde omvändas till rörelseresultat på samma sätt som tidigare under året. Vad hände?
– Det finns ingen dramatisk ökning av ATG:s löpande kostnader där. Istället hade kostnadsökningen under kvartal fyra att göra med budgeterade periodiseringar. Det låg en stor lansering och hög marknadsnärvaro under fjärde kvartalet, säger Lotta Nllsson Viitala.
Det hon pratar om är alltså i praktiken lanseringen av Big 9-spelet inom ATG: sportspelsegment, där intäkterna från det nya spelet i starten alltså absolut inte uppvägde kostnaderna för lanseringen och etableringen.
ATG lämnar som vanligt inte ut några resultatprognoser, men rimligt är att 2022-resultatet hamnar någonstans mellan 2019-siffran 2,1 miljarder och 2021-resultatet 2,5 miljarder. Under första delen av året möter ATG de fortfarande pandemidopade siffrorna från 2021. Spelet på hästar gick ner med 120 miljoner kronor fjärde kvartalet 2021 jämfört med 2020. Den jämförelsen innehåller alltså ett ”pandemidopat” q4 2020 och ett q4 2021 där samhället var på väg tillbaka till normaltillstånd vad gäller utbud av nöjen och sport. Det förvånar alltså inte om första halvåret 2022 innehåller ett tapp på hästspelen på kanske 200-300 miljoner kronor i spelnetto jämfört med 2021.
– Utmaningarna blir nu större igen när det gäller att möta en ökad konkurrenssituation. Det finns också oro i omvärlden som kan påverka utvecklingen. Gällande rörelseresultatet är det också så att under 2021 återgick det internationella spelet till mer normala nivåer. Det internationella spelet växte väldigt för ATG under pandemin, och hade stor betydelse för rörelseresultatet i den marginalmodell vi har, säger Lotta Nilsson Viitala.
Hon ser på 2022 med tillförsikt och optimism.
– Det handlar om att ATG ska fortsätta vara relevant för våra kunder. Målsättningen är att fortsätta ha en positiv utveckling. Vi benchmarkar oss gentemot andra spelbolag och ATG står där väldigt starkt gällande både intäkter och resultat.
