Det denna häst fortsätter att leverera, år efter år, på Europas travbanor går knappt att beskriva längre. Dagens seger togs på nytt löpningsrekord 1.09,5a/1.609 meter och Timoko raderade ut Varennes rekord från 2002.

Tiden innebar även att Timoko blev den snabbaste hästen i världen i år och Markus Myron lät inte vänta – Elitloppsinbjudan fanns utanför boxen, då Timoko och hans tränare Richard Westerink kom tillbaka från den obligatoriska dopingkontrollen.

Timoko är tio år gammal och har fått sin sista chans att vinna Prix d’Amérique, men detta bekommer inte Westerink så mycket.

– Det här säger jag inte bara för att ni står här, men för mig är Elitloppet mycket större än Prix d’Amérique. Jag tror att jag kommer vinna det loppet som tränare också någon dag, men redan som liten grabb drömde jag om att ha starthäst i Elitloppet och inte nog med att vi redan vunnit en gång så blir detta femte gången vi är med nu.

Grand Criterium de Vitesse blev kört precis så som Timoko älskar det. Han vill dra i ett jämnt och hårt tempo i spets. I sista sväng drog Timoko och Un Mec d’Heripre undan lite från resten av fältet och Jean-Michel Bazire kröp ner i rygg på Timoko.

– Jag hann bli orolig i tio sekunder i sista sväng, men då jag såg att Timoko borrade ner sig i grejerna in mot upploppet och fortsatte att gå förstod jag att det var klart. Han ger sig aldrig i de situationerna och är stenhård rakt igenom. Hans vilja att vinna liknar ingen annans.

Nästa uppgift är inte helt spikad för Timoko. Olympiatravet är inte aktuellt då det inte blir något flyg dit.

– Om de fixar ett flyg till Neapel går vi ut i Lotterian innan Elitloppet annars blir det Prix de Kerjacques på Vincennes, ett lopp han vann både ifjol och 2014. Samma år som han senare vann Elitloppet, så det upplägget vet vi funkar. Under betäckningssäsongen går det inte att åka på långresor med honom, då han inte kan får vara borta längre än tre dagar från stuteriet där han står uppstallad. Detta är ett avtal jag måste följa, men det finns många fina lopp i närheten också. Timoko blir alltid som bäst under de månader han betäcker och det är som att han får mer energi på något sätt. Det ser jag bland många av de andra avelshingstarna som står på stuteriet också.

Det finns inte mycket kvar att säga. Timoko är en hjälte och slår rekord på rekord. Han är i år den snabbaste hästen i världen, den snabbaste franskfödde travaren någonsin och passerade vid andraplatsen i Prix de Bourgogne gränsen till att bli den vinstrikaste franskfödda hästen någonsin.

Detta var fjärde gången Timoko deltog i, och vann, Grand Criterium de Vitesse. Den första segern kom 2013 med Jos Verbeeck i sulkyn och de senaste tre åren har Björn Goop suttit bakom.

Tioårige Timoko har aldrig varit skadad och frågan är om det är detta som hemligheten bakom hans framgångar. När han var fyra år drabbades han av borrelia och det är så tränaren Richard Westerink förklarar hans något svagare femåringssäsong. Detta är det enda år Timoko gått segerlös, men inbringade ändå 141.600 euro.

– Timoko blev sjuk i december som fyraåring och det tog väldigt lång tid för honom att återhämta sig. Både innan och efter det har han hållit sig frisk och kry och han har aldrig haft en tillstymmelse till att ha problem med några ben. I Oslo gjorde han illa hoven en gång, men det är det enda.

Orden börjar ta slut för tränaren. Vad mer finns det egentligen att säga om en häst som Timoko?

– Han är otrolig helt enkelt.

Här kan ni läsa Lars G Dahlgrens ”Hyllning till en tapper hjälte”

Resten av svenskintressena då?

Rocky Winner galopperade direkt i starten och därmed var den dagen förstörd.

– Gelormini sa att han aldrig känts så fin och Rocky sprang bara och klippte med öronen innan start. Han smackade på honom precis när bilen gick ifrån och då tog han i allt vad han hade och galopperade, sa Evelina Månsson hos Jörgen Westholm med en suck.

Oasis Bi kom iväg bra från start och släppte som väntat till Timoko när han kom. Från ledarryggen såg det länge bra ut, men krafterna tröt in på upploppet och Stefan P Pettersson kommenterade:

– Det är något som inte står rätt till med honom. Ingen skugga över hästen utan det är vi som missat något helt enkelt. Resan brukar inte bekomma honom överhuvudtaget, utan det är något fel. Johnny Takter tyckte att han kändes fin och skulle styra på inne på upploppet, men då fanns det inget kvar helt enkelt. Oasis var inte jättetrött efter loppet, men det är något som gör att han inte orkar den sista biten.

Jerry Riordan var nöjd med sin Treasure Kronos efter att hon slutat fyra bakom täthästarna:

– Om hon håller sitt spår blir hon förmodligen trea, men hon gör som vanligt ett grymt lopp. Nu åker vi hem till Sverige igen och nästa start blir förmodligen på Åby. Jag är riktigt nöjd med hennes insats idag.