Prix d’Amérique är det lopp som de flesta travtränare har som sin allra högsta dröm, men en löpning som det krävs oerhört mycket för att vinna. Stefan Hultman gjorde sju försök innan han nådde sitt livs mål, men han misströstade flera gånger och Stig H Johanssons ord gav ingen hjälp på vägen:

”Jag trodde själv aldrig att jag skulle vinna det där jävla loppet.”

Några veckor innan Prix d’Amérique studsade Maharajah fram i träningen på Menhammars träningsanläggning på Ekerö och Stefan Hultman ville ge sin häst en sista chans att vinna loppet. För tio år sedan blev drömmen verklighet på Vincennes.

Vägen till framgång har sitt pris och det har Stefan Hultman fått betala på olika sätt. En tuff uppväxt med en far som ställde krav och bar hand gjorde inte saken enklare för Stefan.

Valde sin väg tidigt

Tidigt blev Stefan Hultman intresserad av travhästar och hans passion för ishockey blev mer och mer oviktig. Vid 15 års ålder slutade han med ishockey och efter ha gått ut grundskolan var det bara travsport som gällde. Crack Shot var en tidig favorit och senare kom unghäststjärnan Kenvil. Dessa hästar skulle följas av ännu större stjärnor och hans karriär tog fart på allvar när han anställdes av Menhammar Stuteri efter mer eller mindre kastat in handduken.

Stefan Hultman avslöjar också i boken hur han förvandlades från en medelmåtta till en tränare av världsklass. Han öppnar också dörren på glänt till saker som inte varit kända för allmänheten tidigare i ”Mitt liv på travbanan.”

En lättläst bok och där handlingen är full av överraskningar och där också Stefan Hultman delar ut en del käftsmällar på vägen. Positivt också att boken innehåller ett kalenderarium om Hultmans större segrar.

Fotnot: ”Mitt liv på travbanan” är utgiven på förlaget HarperCollins Nordic AB i Stockholm är skriven av Henrik Ingvarsson tillsammans med Stefan Hultman. Det går också att lyssna på boken – inläsare Harpo Svensson – på nextory.se.