Igår kom en dom från Högsta Förvaltningsdomstolen gällande Stall Sedin HB. Ärendet hade vandrat via Skatterättsnämnden till den högsta instansen för förvaltningsfrågor i Sverige. I bakgrunden är det den så kallade Bastova-domen som rasslar som ett osaligt spöke med alla sina kedjor; det rättsfall i Tjeckien som upphöjts att gälla i hela EU och som innebär att det inte ska vara moms på prispengar i travlopp eftersom dessa vinns ”slumpmässigt” och därför inte är att betrakta som ersättning för någon utfärd tjänst.

Denna dom hotade att kasta den svenska travsporten tillbaka till hur det var före skattereformen i början av 1990-talet. Då blev travhästägande i grunden klassad som näringsverksamhet. Att låta travhästägande halka ur att det handlar om näringsverksamhet skulle riskera återgång till betydande svartekonomi runt att äga travhästar. I grunden handlar det om bolag som äger travhästar ska räknas som ”beskattningspar person”.

För att rädda att hästägande skulle bli kvar som näringsverksamhet införde Svensk Travsport 2018 ”500-lappen” till alla startande. Det är denna 500-lapp som nu provats rättsligt.

Skatteverket har hävdat att (saxat ur domen från Högsta Förvaltningsdomstolen): ”den fasta ersättningen införts i syfte att skapa en skattefördel som består i att hästägarna ska bli beskattningsbara personer och därmed få rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt. Denna skattefördel strider mot bestämmelsernas syfte och transaktionen som används för att åstadkomma den är konstlad”.

Där gick dock Skatteverket på pumpen. Det här är en av de viktigaste punkterna i Högsta Förvaltningsdomstolens dom:

”Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att bolaget i det nu aktuella fallet är garanterat en ersättning om 500 kr när det ställer en av sina hästar till förfogande i en tävling. Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening saknas därför skäl att betrakta rättsförhållandet mellan bolaget och tävlingsarrangören på annat sätt än att det är fråga om ett ömsesidigt utbyte av prestationer där ersättningen utgör motvärdet för den tjänst som bolaget tillhandahåller tävlingsarrangören. Det finns därmed ett sådant direkt samband mellan bolagets tillhandahållande och den mottagna ersättningen som krävs för att en omsättning enligt mervärdesskattelagen ska anses föreligga.”

– Som vi ser är 500-lappen en fast ersättning för att ställa en häst till förfogande i ett lopp, en tjänst, och prispengarna ovanpå är en rörlig del. Det spelar ingen roll om det är moms på den rörliga delen. Nu har Högsta Förvaltningsdomstolen genom hur den ser på 500-lappen fastslagit att det är näringsverksamhet att starta en travhäst, och då är enligt mitt synsätt så att säga saken klar ”hela vägen” för hästägarna gällande beskattningen, och det är att avdragsrätten kvarstår som den är nu, säger Fredrik Rosén och tillägger:

avdragsrätten kvarstår som den är nu

– Det bästa för hästägarna hade varit att Högsta Förvaltningsdomstolen bifallit yrkandet att inhämta förhandsbesked från EU-domstolen gällande de frågor målet handlade om. Att ha kvar moms även på den rörliga delen hade varit att behålla ett system som finns nu och som fungerar bra. För hästägarnas del var det här i alla fall väldigt mycket bättre än om domstolen gått på Skatteverkets linje att det inte skulle vara moms på 500-lappen heller.

Skatteverket har inväntat domen från Högsta Förvaltningsdomstolen och satte så sent som för en vecka sedan datumet 31 mars 2020 som datum varefter prispengar inte längre ska ses som ”ersättning för tjänst”, och därmed utgå ur momssystemet.

Lite förenklat kan man beskriva det så här: Ett fiktivt hästägarbolag har 16.000 kronor plus moms 4.000 kronor i utgifter en månad. Hästen springer i sin enda start in 10.000 kronor, på vilket hästägaren fram tills nu fått 2.500 kronor i moms. Det blir då 1.500 kronors skillnad i moms som hästägaren kan begära tillbaka från Skatteverket.

När de nya momsreglerna slår igenom får hästägaren 10.125 kronor (endast 125 kronor i moms på ”start-500-lappen”) från ST och det som kan begäras tillbaka från Skatteverket blir då 3.875 kronor.

Här är en länk till domen från Högsta Förvaltningsdomstolen.