Fokustema
Krönika
Läs senare

Så ska det satsas på ston

ASVT:s ordförande Ove Konradsson och föreningens generalsekreterare Johan Carlfjord vill förbättra förtjänstmöjligheterna för stona och vem har någonting emot detta?
Så här går det att lösa!
Av
Claes Freidenvall
Upplåst för dig som är prenumerant
Joy Sisu vid vinsten i Stochampionatet förra året. Det är en av flera stolöpningar som borde få ett högra förstapris – om ST väljer att fördela om prispengarna mer jämbördigt mellan hingstar/valacker och ston. Foto: Adam Ström/stalltz.se
Joy Sisu vid vinsten i Stochampionatet förra året. Det är en av flera stolöpningar som borde få ett högra förstapris – om ST väljer att fördela om prispengarna mer jämbördigt mellan hingstar/valacker och ston. Foto: Adam Ström/stalltz.se
Denna artikel tillhör Sulkysport Premium - vårt låsta material.

För dig som är prenumerant

Vi har bytt prenumerationsystem.
Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration

Gå till ditt konto för att ta reda på vad.

Mitt konto

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Bli digital prenumerant

Prenumerera digitalt

Läs om Sulkysports olika alternativ, från 89 kronor/månad till 899 kronor per år.

Nyligen lämnades en skrivelse in till Svensk Travsport – återgiven på Sulkysport igår – och många goda tankar torgfördes av ASVT:s duo. Förra året tog stona blott 34,3 procent av den totala priskakan på svensk mark, medan resterande 65,7 procent gick till hingstarna och valackerna. I reda pengar var styrkeförhållandet 561,2 miljoner till hingstarna/valackernas fördel, medan det täcka könet kom upp i 293,1 miljoner i inkomst.

Nu vill Carlfjord och Konradsson se att stona redan i år ska åtnjuta 40 procent av priskakan och på sikt 45 procent.

Förra året gjorde 5.942 hingstar/valacker 45.031 starter tillsammans, medan 3.730 ston kom upp i 28.141 starter. De startande stona tjänade 78.595 kronor i snitt och hingstarna/valackerna 94.450 kronor. En skillnad på 15.855 kronor. Snittinkomsten per start uppgick till 10.417 kronor för stona och 12.463 kronor för hingstarna/valackerna

Går det att komma tillrätta med att fördelningen av priskakan? Självklart är svaret på den frågan, men personligen anser undertecknad, att det är av största betydelse att det i första hand viktas mot de yngre stona eftersom de så småningom ska in i avelsboxen och att detta helst inte sker för sent. I första hand bör prispengarna därför öka i åldersgrupperna två-fem år. Ifjol drog den gruppen in 41,03 procent av priskakan jämfört med hingstarna/valackerna.

Här finns något för ST:s propositionsmakare Mattias Stenby att arbeta med. Nu är det inte så att det inte gjorts något för att förbättra stonas inkomstmöjligheter gentemot hingstar/valacker, men det bör göras mer.

Sedan flera år tillbaka är det samma prispengar i flera av landets större unghästlöpningarna för hingstar valacker respektive ston. Breeders Crown, Drottning Silvias Pokal och Konung Gustaf V:s Pokal har samma förstapris och det har också E3-loppen, Margaretas Tidiga Unghästserie och numera även Breeders Course och Kriterieserien för att nämna några exempel.

Möjligheter – om vi talar om de större unghästlöpningarna – skulle också vara att höja upp förstapriset i Stosprintern, men också införa en stoavdelning i Svensk Uppfödningslöpning och flera andra lopp. Däremot bör de klassiska löpningarna Svensk Uppfödningslöpning, Svenskt Travkriterium och Svenskt Travderbyt fortsatt ha en högre status penningmässigt.

En skjuts upp bör Stochampionatet få när det gäller prismedel – det är trots allt stonas riktiga Derby!

Intressant är det att se hur fördelningen av priskakan för ston respektive hingstar/valacker ser ut procentuellt för varje åldersgrupp och det är ingen munter läsning, varken för de som har fött upp, äger eller tränar ston. Redan på unghästauktionerna är styrkeförhållandet till hingstarnas fördel, vilket inte är konstigt med tanke på hur prispengarna fördelas över könen.

Svensk Travsport bör lyssna på Ove Konradssons och Johan Carlfjords förslag. En rättvisare fördelning av prispengarna känns som en självklarhet och vem kan ha en annan uppfattning?

***

Procentuell fördelning av prispengar ston vs hingstar/valacker:

Ålder – Procent för ston 2023 – (2022)

  • 2 år – 44,23% – (44,48%)
  • 3 år – 45,99% – (45,46%)
  • 4 år – 38,69% – (41,26%)
  • 5 år – 35,21% – (36,89%)
  • 6 år – 25,86% – (25,45%)
  • 7 år – 20,22% – (26,07%)
  • 8 år – 23,91% – (15,98%)
  • 9 år – 15,23% – (15,76%)
  • 10 år – 17,85% – (15,95%)
  • 11 år – 7,59% – (0%)
  • 12 år – 0% – (0%)
  • 13 år – 0% – (0%)
  • 14 år – 0% (0%)

Totalt: 34,31% – (34,78%)

Noterat: i åldersgruppen 11-14 år tjänade stona 407.800 kronor förra året, motsvarande summa för 2022 var noll kronor. Hingstarna/valackerna drog in 8.498.200 kronor 2023, medan 2022 års resultat var 9.259.800 kronor.

Källa: Svensk Travsport.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Sätter demokratin ur spel

Det öppna brev som ATG:s ordförande Peter Norman och bolagets verkställande direktör Hasse Lord Skarplöth skickade till galoppen och travet i Skåne i fredags var ingen vacker läsning.
Det gav inte bara uttryck för översitteri utan visar också hur de höga herrarna svävar helt i det blå.
Av
Claes Freidenvall
Antikens Grekland anses vara dem västerländska demokratins vagga. Foto: Joao Marcelo Martins
Antikens Grekland anses vara dem västerländska demokratins vagga. Foto: Joao Marcelo Martins

Huvudet på spiken slog Lutfi Kolgjini i sitt svar till Norman och Lord Skarplöth och kallade det för ”härskarteknik på hög nivå.”

Håkan Birger, ordförande i Skånska Fältrittklubben, är inte heller speciellt imponerad av Peter Norman Hasse Lord Skarplöths tankar och inte minst ”att representanter för ett spelföretag som ägs av travet och galoppen och således indirekt av Skånska Fältrittklubben ska tillrättavisa och läxa upp sina ägare.” En anmärkningsvärd ordning och attityd, skriver Håkan Birger i ett svar.

Vad handlar då frågan om?  

Jo, Skånska Travsällskapets medlemmar har på styrelsens förslag fattat demokratiskt beslut om hur ”Nya Jägersro” skall utformas.

Dotterbolaget ATG:s ordförande och vd skriver att medlemmarna i Skånska Travsällskapet låter känslomässiga argument stå i vägen för rationellt tänkande och uppmanar till att sätta ett demokratiskt fattat beslut ur spel.

Alltså anser Norman och Lord Skarplöth att Skånska Travsällskapets medlemmar saknar förmåga och kompetens till att fatta rationella, faktabaserade beslut.

Ett häpnadsväckande övergrepp i sportens föreningsdemokrati och underkännande av sina ägare.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Galoppens framtid hotad

Galoppens framtid på Jägersro är fortsatt en öppen fråga – men hur ser egentligen framtidsutsikterna ut för fullblodssporten i Sverige och i Norge?
Och då tjänar ändå en galoppör i Sverige i snitt 17.141 kronor per start. En svensk travare drar in 11.419 kronor...
Av
Claes Freidenvall
Galoppen har stora bekymmer både i Sverige och Norge och framtiden ser allt annat än ljus ut... Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Galoppen har stora bekymmer både i Sverige och Norge och framtiden ser allt annat än ljus ut... Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Igår berättade Trav- og Galopp-Nytt i Norge att Övrevoll Galopp har stora problem och att samtliga anställda på banan är permitterade i olika grad. Övrevoll har ställt in årets sista tävlingsdag av ekonomiska skäl. Två tjänster har dragits in och samtliga anställda – inklusive banans vd – permitteras från 50 till 100 procent.

– Break-even budgeterades för 2024, men prognosen pekar på en betydande rörelseförlust. Vi avvaktar med att gå ut med siffror tills efter att årsbokslutet är klart, säger vd Bente Rosenberg till Trav-og Galopp-Nytt.

Svensk Galopps framtidsutsikter är inte heller speciellt ljus. För dagen är det störst fokus på Skåne. Kommer galoppen gå tillsammans med travet med en ny bana på Jägersro, eller bygger galoppen en egen oval? Eller blir det ingenting alls? Frågorna är många och fortsatt obesvarade. Men det finns också annat som oroar…

Antalet betäckta ston i galoppen och födda föl har minskat i Sverige och mer än halverats sedan 2010. Nästa år föds färre än 100 hästar och fortsätter trenden kommer populationen vara alldeles för liten för att bedriva tävlingar på nuvarande nivå. Årets tävlingskalender i Svensk Galopp innehåller 61 tävlingsdagar, fördelade 28 på Bro Park, 22 på Jägersro och nio i Göteborg.

Med mer än halverad population finns inte underlag för hålla uppe antalet tävlingsdagar och redan idag – eller rättare sagt 2023 – låg antalet startande på 7,78 hästar/lopp.

Skulle galoppen i Skåne kunna erbjuda tio tävlingsdagar om året är det knappast underlag för att bedriva en professionell sport i södra delarna av Sverige? Är det då värt att investera tiotals miljoner på en galoppbana på Jägersro? Medlemmarna i Skånska Travsällskapet har lite att fundera på när frågan ska diskuteras i närtid…

Galoppen omsatte ifjol mindre än en procent (ja, Ni läste rätt!) av spelet på hästar i Sverige och det ger ett netto på cirka 25 miljoner, driftkostnader oräknade. För det får galoppen ut 160 miljoner kronor från
ATG-systemet. En galopphäst tjänade 17.141 kronor/start under 2023. Motsvarande belopp för en travare låg på 11.419 kronor.

När ATG bildades 1973 låg omsättningen på svenska galopptävlingar strax under fem procent av det totala spelet på hästar i Sverige. Då erhöll galoppen ett ägarskap på tio procent och travet 90 procent i ATG.

Är det idag rimligt att det ekonomiska utfallet ser ut som det gör med tanke på vad som omsätts på trav respektive galopp idag och inte minst med tanke på den pressade ekonomiska situation som travets aktiva är i?

Fokustema
Krönika
Läs senare

Är alla lika inför ST och ATG?

Det är bra att Svensk Travsport har satt drivningsfrågan högt på agendan – och ATG har hakat på i vissa avseenden – men det finns ändå saker som skaver i sammanhanget.
Varför är ST så enögda och kastar sig över italienska kuskar, men blundar för fransmännen?
Av
Claes Freidenvall
Från upploppet i lopp 1 på Vincennes igår.
Från upploppet i lopp 1 på Vincennes igår.

UET:s ordförande Marjaana Alaviuhkola (f.d. ordförande ST) har vid flera tillfällen – med all rätt! – reagerat över drivningar i italiensk travsport, men jag har inte alls sett samma aktivitet när det gäller Frankrike. Dagligen får vi som följer fransk travsport se drivningar – eller maningar som det numera kallas på svenskt travspråk – som med svenska mått mätt inte är okej.

Men då är det alldeles tyst. I alla fall utåt sett…

Det är förstås lätt att klanka på italienare, men det tycks vara lika svårt att reagera på franska kuskar och deras agerande med körspöet.

Ni kan ju tittat på upploppet från lopp 1 på Vincennes igår och bilda er egen uppfattning.

ATG har slutat att ta spel på sulkytävlingar i Australien från den 1 november i år på grund av sättet att driva hästar. Och även Yonkers Raceway i New York har tidigare fått sin släng av sleven av ATG.

Frågan är hur spelbolaget och ST agerar mot Frankrike? Eller får det stora travlandet leva sitt eget liv?