Fokustema
Fokus: Exklusiv intervju
Läs senare

Den franska revolutionen

Att Jean-Pierre Barjon valdes till ny president i det franska travförbundet i december var en sensation.
– För ett halvår sedan var det en hundraoddsare att jag skulle stå här och bli intervjuad som president i LeTrot. Det var det stora stöd jag fick av fotfolket, gräsrötterna i sporten, som gjorde att jag blev vald, säga Barjon.
Möt den nye presidenten i en exklusiv intervju.
Av
Lars G Dahlgren
Jean-Pierre Barjon är ordförande i franska travförbundet. Foto Mia Törnberg/Sulkysport
Jean-Pierre Barjon är ordförande i franska travförbundet. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Vad Jean-Pierre Barjon ska åstadkomma är en öppen fråga, men brännpunkten är fastställd:

– Allt vi ska göra måste ha hundraprocentigt kundfokus. Och kunderna är alla som spelar på trav och galopp.

Det berättar han i den stora intervjun med Sulkysport som publicerats i det färska Avelsnumret. Här kommer hela intervjun!

De konservativa, protektionistiska fransmännen som styrt landets travsport är utbytta – mot den internationellt arbetande hästägaren och uppfödaren Jean-Pierre Barjon. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

För att försöka ta det lite översiktligt och hyfsat snabbt från början: att Jean-Pierre Barjon blev ordförande i det franska travförbundet berodde väldigt mycket på det inflytande den opinionsbildande tankesmedjan equistratis fått via sajten equistratis.org och digitala medier.

Det tog fart på allvar för drygt tre år sedan då flera tongivande och namnkunniga häst-
ägare, uppfödare och andra aktiva i trav- och galoppsporten gick samman i nätverket equistratis. Det kan liknas vid födelsen av en rörelse, proteströrelse om man så vill, mot det sittande etablissemanget och hur det styrde både sporten och spelbolaget PMU. Med flera tunga namn i sporten på ”medlemslistan” växte equistratis.

Fakta

Tankesmedjan

>> Så här beskrivs tankesmedjan Equistratis på hemsidan equistratis.org:
”En socioprofessionell rörelse för att reformera hästkapplöpningsindustrin.”
Socioprofessionells närmaste översättning gällande den svenska trav- och galoppsporten är att kalla det ”de hästsportaktiva.”

>> Reformerna har fyra huvudpunkter:
• Relansera hästkapplöpning med banbesökare
• Ändra styrningen av institutionerna
• Minska driftskostnaderna
• Sälj eller gör filial av sportspel och poker

Den sistnämnda punkten handlar om det av trav- och galoppsporten ägda spelbolaget PMU, Frankrikes motsvarighet till ATG. Till skillnad från hur trav- och galoppförbundet i Sverige äger ATG har det franska trav- och galoppförbundet 50 procent var av PMU. Liksom ATG har PMU även sportspel och casino i sitt utbud.

>> Equistratis mål åren 2020-2022:
• Lägga fram förslag som stöds av majoriteten av de aktiva
• Att säkerställa genomförandet av reformer

>> Equistratis baseras på:
• Forskning och expertis
• Kommunikation och inflytande
• Driva förändringar

Expandera

Som en viktig isolerad händelse kan nämnas att det blev ett herrans liv när den franska trav- och galopp-tv-kanalen Equidia i sitt timslånga diskussionsprogram på måndagskvällar varje vecka ämnade släppa fram equistratis-representanter att berätta om nätverket och vad de ville åstadkomma.

Det franska travförbundet gick i taket och krävde att också få vara med i diskussionsprogrammet. Travförbundet ville inte låta Equistraris få stå oemotsagt och ha hela agendan i ett tv-program med trav- och galoppintresserade som målgrupp. Slutet på historien blev att det inte blev något tv-program alls. Men eftersom episoden kan sägas ha avslöjat hur ”lågt i tak” hästsportförbundens ledare ville ha för vad kunde sägas av vem och var gavs tveklöst väldigt bra bränsle åt equistratis som opinionsbildande organ.

Equistratis har spelat sina kort väl och tajmade attacken mot att få avgörande inflytande i sportens beslutsfattande rätt. I december skulle travförbundets mångårige ordförande – den främsta representanten för det ”konservativa sittande etablissemanget” – Dominique de Bellaigue avgå med ålderns rätt efter 22 år på presidentposten. Han föreslogs – av etablissemanget – efterträdas av Philippe Savinel. Mot denne lanserades nu samordnat via equistratis Jean-Pierre Barjon.

Barjon har varit framgångsrik som både uppfödare och hästägare: Han har nu den stora montéstjärnan Bilibili i sina grön-vita ägarfärger.

Barjon har en Prix d’Amérique-seger med Meaulnes du Corta. Han är dessutom internationellt orienterad, till exempel som uppfödare och ägare till Björn Goops Uppfödningslöpningsvinnare Mister J.P. och även som köpare av toppstammade fölstoet Graceful Touch för 560.000 dollar på auktion i Harrisburg.

En anekdot till kan sägas beskriva hur Barjon tänker som hästägare: När Meaulnes du Corta vann Prix d’Amérique 2009 var hästens tränare Pierre Lévesque uppbunden att köra Offshore Dream som jagade sin tredje raka seger i Pd’A.

Levesque ville ha Pierre Vercruysse som kusk – denne hade då kört Meaulnes du Corta några gånger tidigare – när Jean-Pierre Barjon ingrep och istället ville ha den då uppåtgående stjärnan Franck Nivard som kusk på sin häst.

Läge för konflikt – som dock Barjon avväpnade effektivt:

– Om du väljer kusk till min häst i Prix d’Amérique ligger den kuskens lojalitet främst hos dig som hästens tränare. Väljer jag kusk är dennes lojalitet främst till mig som hästägare, sade Barjon till Levesque.

En minst sagt snygg formulering av att Barjon inte ville riskera att behöva se sin Meaulnes du Corta bli ”hjälptrupp” till Offshore Dream i dennes jakt på tredje raka Prix d’Amérique-segern.

Pierre Levesque accepterade utan protester och att Barjon och Levesque fortfarande är nära varandra bevisas av att Pierre Levesque nu är en av de som ingår i ”Barjons lag” i det franska travförbundet.

Min fru känner sig lite lurad på vad hon förväntade sig när jag sålde mitt företag

Jean-Pierre Barjon har byggt de ekonomiska förutsättningarna för sitt hästägande genom att vara en framgångsrik företagare med läskedrycksmärket Lorina som bärande varumärke. Detta är nu sålt och Barjon kan därför med full kraft gå in i sitt nya förtroendeuppdrag i hästsporten.

– Men min fru känner sig lite lurad på vad hon förväntade sig när jag sålde mitt företag. Istället för för att bli pensionär med en massa ledig tid jobbar jag nu väldigt mycket mer, obetalt dessutom, än vad jag gjorde när jag så att säga jobbade för att tjäna pengar, säger hon. Men det är vad det här uppdraget kräver, skrattar Jean-Pierre Barjon.

När det som kallas för ”de socioprofessionella” i oktober förra året valde representanter till sina 25 platser i den beslutande församlingen gällande bland annat styrelsevalet i SECF vann Jean-Pierre Barjons anhängare en jordskredsseger.

Av de 16 platser som kallas ”comité national” tog Barjon-anhängare alla 16. Av de som kallas ”comités regionaux” tog Barjons trupper sex av nio platser. 22 av 25 sammanlagt. Ett fullständigt sensationellt resultat och plötsligt förstod alla vad som höll på att hända: det var möjligt att motkandidaten kunde besegra etablissemangets presidentkandidat i styrelsevalet.

– Det är nästan omöjligt att gå emot en kandidat som är nominerad av den sittande församlingen. I utgångsläget sitter den kandidaten med 66 procent av rösterna bakom sig, säger Jean-Pierre Barjon.

En riktig revolution, som startade på allvar för drygt tre år sedan och nådde sitt slutmål när Barjon slog etablissemangets kandidat Philippe Savinel med röstsiffrorna 25–23 och valdes till president. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Men det omöjliga hände. I en gastkramande röstningsprocedur stod till slut Barjon som segrare med mandatsiffrorna 25-23. Och inte bara det. Runt honom i styrelsen och de kommittéer som verkar under styrelsen ersatte ”hans folk” de tidigare sittande.

Förutsättningarna finns därför för att verkligen åstadkomma något under de fyra år som ordförandemandatet gäller.

Vad är det då Jean-Pierre Barjon och de med honom likasinnade som nu sitter runt honom i de styrande organen i sporten vill ska hända? Ja, det är faktiskt i dimma dolt. Svävande. Hur kan det vara så?

Jo, för att Barjon helt enkelt vill att flödet av idéer, initiativ, de reella praktiska förändringarna som ska märkas i vardagen, ska komma underifrån. Från folket, de som röstade fram honom i opposition mot etablissemangets representant. Han är inte vald med en färdig agenda, utan med ett uppdrag att samla upp och kanalisera goda krafter och idéer, vilket i sin tur förväntas skapa långvarigt intresse och lidelse för hästsport när de många som tidigare känt sig utanför besluten plötsligt får känna att de kan vara med och påverka.

Vi har skapat en digital plattform där vem som helst kan skriva in och lämna förslag

– Det är en process som startat. Vi har skapat en digital plattform där vem som helst kan skriva in och lämna förslag under fyra olika flikar och ämnen. En flik handlar till exempel om djurvälfärd, en om sportens regelverk, en om spelinnovation. Vi räknar med att det ska bli några tusen förslag och inlägg, och det kan handla om precis allt.

– Vi kan moderera och gradera förslagen i hur viktiga folk anser de är, lyfta vissa till diskussions- och omröstningsfrågor. Det ska sedan sammanställas och resultera i en agenda till ett stort rådslag som är planerat till april. Detta rådslag ska i sin tur definiera saker och ting inför framtiden, vad som ska göras och kanske även i vilken prioriteringsordning, säger Jean-Pierre Barjon.

Han kallar det för en form av ”nationell brainstorming” gällande hur trav- och galoppsporterna framgångsrikt ska ta sig in i framtiden, dessutom en transparent sådan eftersom det som läggs in på plattformen ska vara öppet och läsbart för alla.

Två av travsportens stora makthavare på samma ”scen”. Svensk Travsports ordförande Marjaana Alaviuhkola delade tillsammans med Jean-Pierre Barjon ut pris till Romain Derieux efter dennes seger i Prix du Luxembourg med Anzi des Liards. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Plattformen öppnade den 17 februari på adressen www.assisesletrot2020.com.

– Det är nödvändigt att göra förändringar och det brådskar. Förra året minskade prispengarna med tio procent, för att PMU haft dåligt resultat i flera år och sporten under denna tid levt på fonder som tog slut. Den tidigare ledningen och strukturen förmådde inte vidta åtgärder innan de ekonomiska konsekvenserna av att PMU under flera år i följd gick sämre drabbade sportens aktiva. Basen i sporten är därför nu hotad. Fransk travsport består av massor med tränare som har fyra-fem hästar och de får inte gå förlorade. Det är bråttom att göra förändringar innan det är för sent, säger Jean-Pierre Barjon.

Det hela kan till sitt upplägg se ut som att det som föreslås och kommer fram på den digitala plattformen lär spreta åt en så väldig massa olika håll att det i sig omöjliggör förändring och alltså i så fall blir kontraproduktivt.

Jean-Pierre Barjon är medveten om det och försöker förklara genom att hålla upp händerna vid ögonen som att han skulle ha på sig ett helstängt huvudlag.

Vi måste fokusera på det som är det gemensamma och det viktigaste

– Så här har det fungerat: här har tränarna stått och drivit sina saker och hjärtefrågor (…tar ett steg åt vänster…), här står hästägarna (…ett steg till…), här står banorna, och så vidare. De olika särintressena i sporten har vart och ett fokuserat på sina egna frågor utan att se till varandra och till helheten. Det är det som lett fram till situationen där vi är idag, med en hästsport i ekonomisk kris. Vi måste förändra vårt tankesätt och börja fokusera på det som är det gemensamma och det viktigaste, bygga en ny filosofi, säger Jean-Pierre Barjon.

Denna, vad som kan kallas minsta gemensamma nämnare, kokar ner till en klassisk formel för företagande: att sätta kunden i centrum.

– Vi måste förstå vilka det är som försörjer och skapar intresset för sporten. Det är spelarna och ”turfisterna”, alltså de som besöker banorna. Allt vi gör måste utgå från dem, att ta hand om kunderna. Uppdraget jag fått handlar därför inte bara om att styra sporten utan även om att styra PMU. Så här fungerar det: PMU har ansvar för att ta hand om kunden fram till att denne gjort sitt spel. Så fort spelaren lämnat totomaskinen är det sporten, banan, de aktiva, som tar över ansvaret för kunden. När loppet gått i mål återgår ansvaret till PMU, för vinstuthämtning, och att kunden ska vilja spela i nästa lopp också. Schematiskt är det enkelt, men för att kunden ska vara nöjd med att spendera sin tid och sina spelpengar just i hästsporten och inte vilja spela på något annat måste alla tre delarna fungera och haka i varandra, säger Jean-Pierre Barjon.

För att ta något konkret: om det i den där stora nationella brainstormingen som nu ska göras visar sig att många vill öppna den franska stamboken för amerikanskt blod på ena eller andra sättet – vad händer då?

– Det är hypotetiskt, och jag förstår vart du vill komma, du är ju svensk…men just nu finns inte den  frågan på vår agenda och jag tror inte det kommer att bli aktuellt. Den franska travaren är vad den är, en egen ras, och det finns ingen anledning att ändra den saken. Som fransman och fransk hästägare är jag samtidigt helt fri att välja vilka lopp och vilka travhästar jag vill äga och tävla med, de lopp som är för franska hästar eller de lopp som är öppna, på samma sätt som ni i Sverige antingen kan komma hit med era hästar och tävla i de lopp som finns för de hästarna, eller köpa franska travare och vara med i loppen som bara är för de hästarna.

Att öppna franska stamboken skulle faktiskt ta bort exklusiviteten för er!

– Jag själv har valt att vara med i båda systemen, jag har fölston med amerikansk stam i den svenska stamboken och jag har hästar i träning i Sverige, har ju till och med vunnit er Uppfödningslöpning med Mister J.P., som också var trea i Kriteriet – bakom Readly Express som sedan vann Prix d’Amérique för övrigt – och är nu avelshingst. Friheten finns redan där! Avelsmässigt håller jag med om att i Sverige och Norden råder en priviligerad situation, där kan man blanda blodet från franska och amerikanska hästar som ingen annanstans i världen. Det är ju också Readly Express ett exempel på med Ready Cash som pappa och amerikanskstammad moder. Det kanske ni ska tänka på. Att öppna franska stamboken skulle faktiskt ta bort den exklusiviteten för er!

Världens bästa montéhäst. Det är inget snack om att det epitetet passar nioårige Bilibili, som tjänat nästan 20 miljoner kronor – men inte en euro för sulky. Foto Pierre Costabadie/Scoopdyga

Hur ser du på samarbetet mellan PMU och ATG? Till exempel fick de svenskar som ville spela till fasta odds till Prix d’Amérique vända sig andra spelbolag än hästsportens eget eftersom ATG på grund av hur samarbetet med PMU ser ut inte kunde ha någon pool med fasta odds. Är inte det märkligt?

– Spelinnovation är en av de saker som finns med specifikt i det insamlingsarbete av förslag som nu pågår. Personligen tror jag att vi går mot en framtid där PMU har fasta odds på trav och inte bara totalisatorspel. Det borde i så fall vara lösningen på det problem du just beskrev.

Första tiden som president i förbundet har inte endast inneburit att måla upp de stora övergripande framtidsfrågorna utåt utan även att sätta sig in i detaljerna i hur det praktiska arbetet i förbundet fungerar.

– Ja, jag sitter mycket tid på förbundskontoret nu. Det är massor med jobb, organisationsfrågor och att hitta hur vi ska samarbeta med PMU i framtiden. Efter rådslaget i april hoppas jag att bilden är klar med förslag och reformer som vinner stöd hos majoriteten och som alla då gemensamt kan börja sträva mot att genomföra och uppfylla. Allt med kunden – de som gillar hästsport och att spela på hästsport – i centrum. Det kommer helt säkert att innebära en hel del förändringar, vissa små, vissa förmodligen också stora. Men förändringar och reformer är nödvändiga.

För ett halvår sedan fanns det inte i min tankevärld att jag skulle få det stora förtroendet

Jean-Pierre Barjon hoppas också på förståelse för att han behöver lite tid på sig att bli varm i kläderna som travförbundspresident även om det samtidigt brådskar med att få igång ett reform- och förändringsarbete.

– Ja, alla ska ju veta att för ett halvår sedan fanns det inte i min tankevärld att jag skulle få det stora förtroendet att bli framröstad till den här ansvarsfulla positionen. Jag känner mig förstås väldigt hedrad, men eftersom det gått så fort har jag också mycket att snabbt försöka sätta mig in i och förstå. Jag har ju bara varit ordförande ett par månader…

Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

Nordströms nysatsning ”Kommer att bli perfekt”

Jägersrotränaren Per Nordström har det väl förspänt inför Svensk Uppfödningslöpning på lördag då stallet kvalade in en kvartett.
Vi har förstås gått igenom det, och även den nya gården, comebacken för Önas Prince samt lite annat smått och gott.
Av
Magnus Blom
Upplåst för dig som är prenumerant
Önas Prince tillsammans med Emma och Per Nordström efter segern i Ulf Thoresen Grand International. Foto Morten Skifjeld
Önas Prince tillsammans med Emma och Per Nordström efter segern i Ulf Thoresen Grand International. Foto Morten Skifjeld
Denna artikel tillhör Sulkysport Premium - vårt låsta material.

För dig som är prenumerant

Vi har bytt prenumerationsystem.
Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration

Gå till ditt konto för att ta reda på vad.

Mitt konto

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Bli digital prenumerant

Prenumerera digitalt

Läs om Sulkysports olika alternativ, från 89 kronor/månad till 899 kronor per år.

1991 gick flyttlasset från Boden i norr till Jägersro i Malmö för den då 25-årige Per Nordström som hade kvalat in Top Love (e. Quick Pay) i Svensk Uppfödningslöpning.

– Tanken var att stanna ett tag, men jag trivdes så bra att jag blev kvar. Om jag saknar Boden? Tja, det är klart. Att åka en sväng med snöskotern eller åka skidor utför i backarna är aldrig fel. Jag var faktiskt ganska duktig när jag var 15-16 år och tävlade i SM, berättar den nu 57-årige norrlänningen som håller till på gården i Sjöbo där han huserat sedan 2017 tillsammans med sin fru Emma.

På träningslistan finns i dagsläget 77 hästar.

Köpt grannens gård

På den nuvarande gården finns allt som Nordström önskat och byggt efter eget huvud i form av en 1200-meters rundbana, en motionsslinga på drygt 1,7 kilometer samt en rakbana med djupsand.

För några år sedan köpte Per Nordström en ny gård och byggde nya träningsbanor. Nu har han äåven köpt granngården. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Men anläggningen kommer att bli ännu större till nästa år. Anledningen är att paret Nordström köpt grannens gård på 30 hektar för att utveckla rörelsen ytterligare.

– Köpet genomförs efter nyår, men säljarna kommer bo kvar där ett halvår så de hinner flytta till ett nytt ställe. Det jag kan börja med är att bygga hagar och lösdrifter, upplyser Nordström och fortsätter:

– Går allt i lås har vi planer på att ha en invigningsfest i samband med Hugo Åbergs-kvällen i slutet av juli.

Det innebär att ni kommer att utöka verksamheten?

– Det är tanken och målsättningen är att vi ska ha runt 100 hästar i träning. Vi märker att ägarna vill komma igång tidigt att tävla med sina hästar och intresset ökar för varje år i takt med våra framgångar på unghästsidan.

Hur är känslan inför den här satsningen?

– Det kommer att bli perfekt. Just nu har vi våra 28 ettåringar utspridda hos Roger Malmqvist, Jörgen Lorentzen och Thomas Dalborg. Nu får istället alla samlade på ett ställe och det blir en avsevärd förbättring och vi är därför också på jakt efter personal.

Fakta

Nordströms vinnare

2012 Denim Boko (e. Chocolatier) 1.12,9

2019 Revelation (e. Readly Express) 1.13,4

2020 Isly Mist Sisu (e. Bear Summit) 1.14,3

Jagar fjärde triumfen

På lördag jagar Per Nordström andra saker. Han har nämligen chansen att ta fjärde triumfen i Svensk Uppfödningslöpning med 800.000 kronor till vinnaren. Och chansen får bedömas som god på förhand då en kvartett från stall Nordström finns med bakom startbilen.

– Vi har med en tredjedel av finalisterna och det är ett tecken på att vi gör något rätt. Om vi skulle vinna för fjärde gången? Det skulle vara jättestort, förstås.

Lutfi Kolgjini har rekordet med sju inteckningar som tränare.

– Mycket imponerande. Men vi siktar på att slå det rekordet, kommenterar 57-åringen, som var avstängd när uttagningsloppen kördes.

–  Det var frustrerande, för jag gillar inte att stå vid sidan om utan känner mig betydligt lugnare då jag sitter i vagnen och kan påverka utgången. Men kuskarna vi anlitade skötte sig bra och vi kvalade in fyra av fem startande till tvååringarnas största lopp.

Eyeofthetiger vinner försöket i Uppfödningslöpningen på svenskt rekord för Stefan Persson. Foto: Mikael Rosenquist/MiRo Media

Hur har du resonerat kring valet av kuskar till finalisterna?

– Jag för naturligtvis en dialog med ägarna, men det yttersta ansvaret ligger på mig. Thomas Uhrberg är i Polen och jagar vildsvin och ersätts av Stefan Persson bakom Agarita. Michael Nymczik kvalade in Ghirardelli till finalen men istället för att bara åka upp och köra en häst kom vi överens om att hitta en ny kusk. Och det blir uppfödaren Jörgen Sjunnesson som får förtroendet. Skulle Johan Untersteiner kvala in Nightlife In skulle han också få köra i finalen och så blev det. För egen del tar jag hand om favoriten Eyeofthetiger, säger Per och lämnar följande information om stallets kvartett i V75-4.

3 Eyeofthetiger (e. Django Riff) fick ett tufft kval via fjärdespår till spets efter 1.10,2/f.500 och 1.11,8/f.1000, men hade trots det mod och kraft att glida undan till seger på 1.12/1.640 meter auto i början av november. Prestationen var femstjärnig, men den här stora hästen (171 cm) imponerade stort. Han klarade den urblåsaren på bästa sätt och kändes fantastiskt fin i måndagsjobbet. Jag måste tro på en bra segerchans. 

Nightlife In och Per Nordström. Foto Gunilla König/Stalltz.se

6 Nightlife In (e. Day or Night In) hade hög temperatur efter starten i Svampen och missade lite. Är snabb ut och gick i spets i försöket, men fick ge sig knappt sista biten. Med lopp i kroppen har han gått framåt och det är en cool och flegmatisk individ som kan sluta långt fram.

8 Agarita (e. Tactical Landing) satt i fjärde inner i kvalet och hängde med till max. Hon utvecklas för varje start och sprungit fortare och fortare. Hon är snabb och travsäker, men från det här läget jagar hon främst fina pengar. Hon kommer att gå i jänkarvagn.

12 Ghirardelli (e. Googoo Gaagaa) satt i tredje ytter och tog finalplatsen i sista steget. Hon fick det sämsta utgångsläget och kommer att smyga härifrån. Hon lär göra en bra prestation som kan landa i pengar.

Du hjälper även till som gästkusk i V75-2 bakom 5 Peak of Glory (e. Muscle Mass)som tränas av Elke Frinta. Vad kan du berätta om henne i det här försöket till Diamantstoet?

–  Hon galopperade i comebacken i Halmstad, men gick bra efteråt och visade bra form. Hon fick ett snävt femtespår och risken är stor att det blir en tappstart. Vi får sikta in oss på att få med oss fina pengar i första hand.

Stjärnan mot comeback

En som det varit tyst om i några månader är stallets stjärna Önas Prince (e. Chocolatier). Men nu är sjuåringen, med knappt 14 miljoner kronor på kontot anmäld till Halmstad den 2 december.

– Han har knallat 1.14 full väg i jobb och han kommer att få ett dåligt spår då det handlar om en spårtrappa (spår efter prissumma). Han känns i bra slag och det ska förstås bli spännande. Fungerar han som vi hoppas har han ett lopp på Åby den 14 december som ligger bra i tiden.

Önas Prince och Per Nordström. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport

Vad är det som stoppat upp honom?

– Han fick en infektion i sitt opererade knä inför förberedelserna till Åby World Grand Prix och det svullnade upp rejält. Han blev akut dålig och var nära att stryka med. Men vi fick hjälp med behandlingen och nu är han på gång igen. Det är en hårding som har mycket ogjort på tävlingsbanorna.

När intervjun görs har Per precis landat i Stockholm med planet från Malmö. Förutom V86-tävlingar på kvällen är det även möte med travtränarna på Solvalla där även representanter från Svensk Travsport finns med.

– Det finns mycket som behöver förbättras inom travsporten, inte minst prispengarna som släpat efter jämfört med kostnaderna under många år. Vi får se om vi kommer fram till något.

Per Nordström. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Något mer att tillägga innan vi stänger butiken?

– Jag har en fin kull med 42 ettåringar inför nästa år och de ser snäppet bättre ut än de som tävlat i år. Det kan bli riktigt roligt, hälsar en sansad men samtidigt optimistisk Per Nordström.

Bäva månde konkurrenterna under 2025.

Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

Karhulahti har hittat hem ”Det känns underbart”

Solvallatränaren Ville Karhulahti har 20 hästar på träningslistan. Två av dem startar i Breeders Crown-finalerna på Eskilstuna på lördag.
– Det är tveklöst det största jag varit med om som tränare, säger Ville.
Av
Magnus Blom
Upplåst för dig som är prenumerant
Ville Karhulahti har en egentränad häst i Breeders Crown-final, men har han bra koll på desto fler. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport
Ville Karhulahti har en egentränad häst i Breeders Crown-final, men har han bra koll på desto fler. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport
Denna artikel tillhör Sulkysport Premium - vårt låsta material.

För dig som är prenumerant

Vi har bytt prenumerationsystem.
Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration

Gå till ditt konto för att ta reda på vad.

Mitt konto

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Bli digital prenumerant

Prenumerera digitalt

Läs om Sulkysports olika alternativ, från 89 kronor/månad till 899 kronor per år.

– Det är tveklöst det största jag varit med om som tränare och det ska bli spännande att se hur långt de räcker på lördag i den tuffa konkurrensen. Båda ser i alla fall ut att hålla toppform, hälsar Ville Karhulahti, som inte har några planer på att lämna Sverige för moderlandet Finland.

– Nej, vi trivs mycket bra i Sverige. Och att komma tillbaka till Solvalla känns underbart.

43-årige Ville Karhulahti blev känd i Sverige då han jobbade för Halmstadtränaren Kari Lähdekorpi (2001-06), som firade stora triumfer med storloppssegrar och inom V75. Där stannade Ville i fem år. Lika lång tid blev vistelsen hos ikonen Stig H Johansson (2013-18) där han tog över rollen som försteman efter Reijo Liljendahl. 

– Två enorma hästkarlar som jag lärde mig mycket av, säger Ville, som även hunnit med att arbeta för Rainer Björkroth, Petri Salmela, Jori Turja, Anette Lorentzon samt varit privattränare i Finland åt Einari Vidgen.

Ville Karhulahti-tränade Heartbeat Julie tillsammans med Ulf Ohlsson. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport

Som lärling har Ville många segrar på sin meritlistan och en av de största är triumfen i Trav- och Galopprondens Guldklocka, vilket skedde 2015.

Proffslicensen plockades ut 2019 och efter ett år som Solvallatränare flyttade Ville över verksamheten till Axevalla och Bjertorp, där han stannade i fem år.

– Vi kämpade på och körde bland annat in unghästar åt Reijo Liljendahl, förklarar finländaren, som den 1 augusti valde att flytta hem till Solvalla.

Fricks gamla gård

Ny hemvisit för Ville och hans 20 hästar blir på Östuna gård där förre Solvallaprofilen Jim Fricks en gång huserade.

– Det känns bra att vara tillbaka på Solvalla då jag trivdes bra här under förra perioden. Och på gården finns allt man kan önska sig i träningsväg i form av rundbana, rakbana, sandbana, skogsvägar samt en backe, berättar Ville, som bor i Knivsta tillsammans med sin sambo Jonna Roos bara 40 minuters bilväg från hemmabanan.

Har du hunnit med någon semester i allt flyttbestyr?

– Nej. Jag har inte haft någon riktig semester på 13 år. Det närmaste jag kommer var två veckor i Wången i samband med tränarutbildningen.

En nisch i din verksamhet har varit att köra in unghästar åt andra tränare. Kommer du att fortsätta med det även framöver?

– Nej, inte nu längre. Jag har fem ettåringar och tio tvååringar som jag ska träna efter min modell. Det ser spännande ut och många av dem är bra stammade. Tvååringarna är lite försenade på grund av flytten i somras, men jag kommer att kvala några inom kort och räknar med att starta dem i början av nästa år, upplyser Ville.

Spännande nyförvärv

Ett spännande nyförvärv anlände till stallet i förra veckan och det är fyraårige Nagambie Boko (e. Southwind Frank) som på fem starter tagit tre vinster och sprungit in 176.500 kronor för sin förre tränare Timo Nurmos.

– Han råkade ut för en hovbensfraktur och har varit konvalescent hos Caroline Holm ett tag. Det rör sig om en fin travare som har lite pengar på sig och jag räknar med att starta honom i början av nästa år.

Stallets reklamhäst de senaste åren har varit det slitstarka stoet Heartbeat Julie (e. Django Riff) som nyligen passerade en miljon kronor på kontot och tagit 13 segrar på 50 starter och verkligen visat prima takter.

– En V75-vinnare och det blev en milstolpe när hon klev över miljonen insprunget och extra kul för mig som äger halva hästen. Nu har hon fått en pausat även blivit behandlad, men fungerar allt som det ska räknar vi med att starta henne i december. Hon är väldigt stark och oöm med bra psyke och fungerar även med brodd i skorna även om hon är bäst barfota.

Sju finalister i Breeders´Crown

På lördag riktas travblickarna mot Eskilstuna som arrangerar Breeders´Crown-finalerna för både tre-och fyraåringarna som är kulmen på årets säsong.

– Faktum är att sju av BC-finalisterna har vi kört in och det är något vi är stolta över, meddelar Ville, som har två egentränade i finalerna.

Currency Artist och Ville Karhulahti var först ut av treåringarna med att vinna 2024. På lördag väntar finalen i Breeders´Crown på Eskilstuna. Foto Adam Ström/stalltz.se

V75-2: 8) Currency Artist (e. Royalty for Life) har varit i Villes träning under hela karriären.

– En jättefin häst som gjorde ett lopp som tvååring och vann i årsdebuten på Solvalla i våras Han har utvecklats och blivit snabbare i benen.

Du har kört honom i alla starter utom i BC-semin då Magnus A Djuse körde och i finalen blir det Ulf Ohlsson. Varför?

– Jag äger halva hästen och petade mig själv. Skämt åsido. Jag kör helt enkelt för lite lopp nuförtiden och därför kändes det bra att använda landets toppkuskar då de var lediga och jag har inga problem att stå vid sidan om och titta på då jag inte blir nervös.

Vad säger du om BC-semin då han från fjärde ytter avancerade först i tredjespår under slutvarvet och gick sista varvet efter 12,2 och slutade fyra bakom Kriterievinnaren Bullet the BlueSky (e. Realdy Express)?

– Han gjorde ett otroligt bra lopp och Magnus A, som körde, trodde han haft segerchans om han hade fått lite draghjälp. Jag är väldigt nöjd med formkurvan som pekar rakt uppåt. Läget är som det är bakom bilen men han är startsnabb och lättplacerad, så kan Uffe (Ulf Ohlsson) hitta ned i banan så kan han plocka lite pengar.

Några utrustningsändringar?

– Det blir jänkarvagn och barfota som senast. Jag hade can´t see back-huvudlag för första gången senast och feelingen är att det blir så igen.

Eclipse As. Foto Adam Ström/Stalltz.se

Villes andra bidrag är i V75-7: 1) Eclipse As (e. Nuncio) , som han tränade upp som ett-och tvååring innan han hamnade hos Reijo Liljendahl och återkom till stallet då Liljendahl flyttade till USA i slutet av juli.

– Han gjorde ett kanonlopp som tvåa i BC-semin då han gick i dödens i hårt tempo och höll strålande bakom Kuiper (e. Face Tme Bourbon).

Du fick välja mellan spår ett eller sex och valde det förstnämnda. Hur tänkte du?

– När spår ett var ledigt var det inget att tveka på, även om innerspår i Eskilstuna kan vara lite besvärligt.  Han har lärt sig öppna hyggligt och Uffe får sända iväg honom så gott det går. Han lär ju få en fina resa och han går alltid till mål. Han var fin i måndagsjobbet och får ses som en outsider.

Några ändringar i utrustningen?

– Nej. Det blir maxat med barfota runt om, jänkarvagn och blinkers. 

Avslutningsvis. Framtiden för stall Ville Karhulahti?

– Jag tycker den ser ljus ut. Vi har ett bra material att jobba med och den 1 november anställde vi en hästskötare då vi fyllt på i stallet och kommer ha 24 hästar i träning framöver, slutar Ville Karhulahti förhoppningsfullt

Två hästar i Breeders´Crown-finalerna är tecken på att stallets idoga arbete pekar åt rätt håll.

Fokustema
Fokus: Historia
Läs senare

Galopp-VM gav travets Breeders Crown

Upplägget var hämtat från USA och var inget som skulle få en plats i svenskt travsport, enligt travförbundet 1985.
Sex år senare gjorde ändå Breeders Crown entré.
Ett nytt storlopp var fött.
Av
Claes Freidenvall
Här är historien om hur Breeders Crown kom till Sverige. Foto Mia Törnberg/Sulkysport
Här är historien om hur Breeders Crown kom till Sverige. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Breeders Crown är ett amerikanskt påfund. Galoppen (Breeders’ Cup) var först ut 1984 och senare samma år var det sulkysportens tur att ta rygg. I Sverige tog det ytterligare några år innan centralbyråkratins kvarnar hade malt klart. 

Idén till Breeders’ Cup i USA kläcktes vid en lunch i samband med Kentucky Derby 1982 av John R. Gaines (1928-2005) som ville skapa ett slags mästerskap i slutet av året för nordamerikanska galoppörer, men också locka topphästar från andra delar av jordklotet till Nordamerika.  

Mannen bakom Breeders Crown: John R Gaines.

John R. Gaines tankar väckte från början motstånd, men med stort stöd av den legendariske fullblodstränaren John Nerud lyckades de göra verklighet av Breeders’ Cup. 

Prissumman skulle finansieras genom nomineringsavgiter som betalades av hingstägarna. En årlig avgift för avelshingsten (fölavgift) plus ett tilläggsbelopp om hingsten fick fler än 50 föl under angivet år. En engångsavgift skulle också uppfödaren stå för om det resulterade i ett föl. 

John R. Gaines kom från en trav- och galoppfamilj, men valde senare bort travet när han tog över Gainesway Farm från sin farfar Thomas och far Clarence 1962. Året efter köpte han sitt första fullblod.

Åter tillbaka till travet… John R. Gaines var arkitekten bakom syndikeringen av 1948 års Hambletonian-vinnare Demon Hanover. Hela 500.000 dollar syndikerades Dean Hanover-sonen för efter avslutad karriär ($187.344) i oktober 1957, vilket var det högsta belopp vid den tidpunkten för en travare i världen. 

Gaines födde också upp Hambletonian-vinnaren Kerry Way (1966) och delägde 1967 års Hambletonian-etta Speedy Streak.

Classical Way vid segern i VM-loppet 1980. Foto Stalltz.se

Det kan också nämnas att John R. Gaines var uppfödare till Classical Way, världsrekordhållare, vinnare av International Trot (VM), Kentucky Futurity och Prix de France. Classical Way kom senare i svensk ägo. 

Mantorps dåvarande ordförande och framlidne Arne Eriksson (pappa till Per) var den svensk som först av alla som såg möjligheterna med Breeders Crown i Sverige, men också för att placera Mantorp på travkartan. En formell ansökan lämnades in till STC med detaljerade förslag om utformingen av Breeders Crown. 

Redan 1985 började det diskuteras Breeders Crown i svensk travsport. Huvudlinjerna var att försöka hitta en ny form av finansieringskälla (läs hingstägarna), men också förlänga säsongen och ge hästar möjligheter till nya inkomster. 
Avelsföreningen tog upp Breeders Crown på sitt årsmöte 1984 och beslutade att arbeta vidare med frågan. Kort efteråt presenterade snabbfotade Håkan ”Lillis” Olsson ett förslag för STC med två finaler för treåringarna, uppdelade på ston och hingstar/valacker med höga prissummor.

Håkan ”Lillis” Olsson. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

En utredning tillsattes av travförbundet, men styrelsen i dåvarande STC fann i sin politiska utvärdering, att man inte skulle satsa på treåringarna och angav följande skäl: 
”Även om denna löpning förläggs i slutet av året så är treåringssäsongen ändå så mättad att ytterligare löpningar med höga prissummor ej gynnar den samlade svenska travsporten.”

Den ”svenska modellen” gällande äldre travare skulle försvaras till varje pris och styrelsen såg hellre att Breeders Crown skulle decentraliseras till ett antal banor samt att prissummorna per löpning sätts så att loppen skulle bli en färgklick i vardagslunken.

Den definitiva spiken i kistan för Breeders Crown slogs vid ett STC- och BAS-möte i mitten av april 1985. 

Men nya tider skulle komma…

Sex år senare kördes de första Breeders Crown-finalerna på Axevalla  för treåringar och numera finns det Breeders Crown-lopp för två- tre- och fyraåringar på svensk mark. Idag är det heller ingen som ifrågasätter Breeders Crown och ”den svenska modellen” talas det numera tyst om.